The question of working hours, their length and allocation engages workers around the world. Today we see an increasing flexibility in the working life and an increasing interest regarding the question of working hours. Being able to balance work-family life is universally accepted to be a challenge for living a sustainable life. Previous research regarding a shortened working week indicates that shorter working hours increase well-being and reduce stress. The aim of this study is to create an understanding for the puzzling everyday life of families and for the extent to which men and women believe that a four-day work week could ease their everyday challenges. The aim of the investigation is to focus on the allocation of household work between men and women, thus if these opinions and experiences differ between men and women. The purpose is to create an understanding of how the individual demands and expectations within family-life differ depending on gender. In this study, twelve qualitative interviews with six women and six men were carried out to compare their feelings, opinions, and reflections regarding a four-day work week. The result shows that most men and women are positive to the idea of a four-day work week: women to a somewhat greater extent than men. It also shows that women would use their free day to do household chores to a greater extent than men, who would to a greater degree prioritize their own activities for free time and hobbies. The results raise important questions regarding the allocation of household chores in families. / Diskussionerna om arbetstiden, dess längd och förläggning engagerar medarbetare världen över. Idag ser vi en ökad flexibilisering i arbetslivet och ett växande intresse kring frågan om arbetstid. Att kunna balansera familje-och arbetsliv är en universell utmaning för att kunna leva ett hållbart liv. Tidigare forskning om förkortad arbetsvecka visar att minskad arbetstid leder till ökat välmående och minskad stress. I denna studie undersöks hur livspusslet ter sig för familjer och i vilken utsträckning män och kvinnor tror att en fyra dagars arbetsvecka skulle förändra vardagslivet. Undersökningen ämnar fokusera på fördelning av hushållsarbete mellan könen genom att undersöka hur åsikter och erfarenheter skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Syftet är att skapa en förståelse för hur individuella krav och förväntningar i familjelivet skiljer sig åt beroende på kön. I studien genomförs tolv kvalitativa intervjuer med sex kvinnor och sex män där fokus ligger på att jämföra deras känslor, åsikter och reflektioner kring en fyra dagars arbetsvecka. Resultaten visar att majoriteten av män och kvinnor är positiva till idén om genomförandet av en fyra dagars arbetsvecka, kvinnor i något större omfattning än män. Det visar även att kvinnor skulle använda sin lediga dag till att göra hushållsarbete i högre utsträckning än män, som till större grad skulle prioritera egna aktiviteter och hobbys. Resultaten lyfter viktiga frågor om upplevelser av fördelningen av hushållsarbete inom familjer.

Syftet med studien är att studera om det finns könsskillnader i jobb, som är en riskfaktor för stress, samt se om detta delvis kan förklaras med hjälp av tid en lägger på hushållsarbete. Det har formulerats fyra hypoteser för att söka besvara denna frågeställning. Teorier vi använt oss av är Karaseks krav/kontroll-modell, Antonovskys teori om KASAM (känsla av samhörighet), Hochshilds teori om “The second shift”, “Doing gender”, samt även kön som utgör en stor del. Datan som använts är tagen från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och för denna studie blev det slutgiltiga urvalet 1637 personer mellan 18-65 år, som förvärvsarbetar och är samboende. Det används Chi2, ANOVA och logistiska regressioner för att besvara hypoteserna. En slutsats är att det är vanligare för kvinnor att känna jobbanspänning än vad det är för män, och det är även vanligare att kvinnor lägger mer tid på hushållsarbete än män.

No description available.

Inledning I dagens samhälle är förskolans verksamhet representerat av en rad olika yrkesgrupper. Förskollärare, barnskötare, långtidsvikarier, ateljéristor samt specialpedagoger är ett par exempel på de olika grupper, vilka barn och vårdnadshavare möter dagligen. I takt med samhällsutvecklingen har framförallt kvinnor fått mer plats i både arbete och samhälle i övrigt. Synen på jämställdhet och de normer som råder för flickor och pojkar samt män och kvinnor, är omdebatterad. Det finns en rad olika forskare som på ett eller annat sätt beskriver de skillnader som synliggör förskolepersonalens bemötande mot pojkar respektive flickor. Bemötande kan vara en bidragande faktor att traditionella könsnormer återskapas och befästs inom förskolans verksamhet. Syfte Studiens syfte är att undersöka om utbildningsnivån, bland de yrkesgrupper som arbetar i förskolans verksamhet, påverkar personalens förhållningssätt till barns fria lek utifrån ett genusperspektiv. Metod Då vårt syfte bland annat behandlade förskolepersonalens bemötande, ansåg vi att en kvalitativ metod - i form av exempelvis intervjuer, troligvist inte skulle ge oss realistisk bild av hur verkligheten i förskolan faktiskt såg ut. Att enbart intervjua personalen ansåg vi kunde innebära en “risk” i att de enbart skulle besvara våra frågeställningar med svar de antog vi förväntade oss. I form av observationer där vi använder oss av statistik och procentfördelning för att få fram ett tydligare resultat blev studien kvantitativ. Resultat Det samband resultatet visade mellan ovanstående yrkesgrupper var att flickor är den grupp som får mest hjälp av både förskollärare samt barnskötare. Observationerna visade, även i situationer där flickor på eget bevåg bad pedagogen om hjälp, att personalen självmant erbjöd flickor mer hjälp än pojkar. Ytterligare ett samband resultatet visat var att både förskollärare samt övrig personal hade fler tillsägelser riktade mot pojkar än flickor. Flickor var den grupp som ingick i betydligt fler situationer där de uppmuntrades av både barnskötare och övrig personal - till skillnad från förskollärare som uppmuntrade pojkar mer.

Syftet med den här studien är att studera hur strategisk HR-personal resonerar kring den ojämlika könsfördelningen inom HR-branschen i allmänhet, samt könsfördelningen på deras egna HR-avdelningar. Vi har använt kvalitativ metod och utfört enskilda semistrukturerade intervjuer. Våra resultat visar hur respondenterna hänvisar den ojämna könsfördelningen till felaktiga föreställningar om att HR-yrket enbart betraktas som ett omvårdande yrke vilket de antar attraherar kvinnor i större utsträckning än män. Respondenterna påvisar att yrket idag innefattar betydligt mer business-orienterade och resultatfokuserade arbetsuppgifter, och hävdar att ökad medvetenhet kring denna verklighet hade lett till att fler män söker sig till HR-branschen. Intervjupersonerna förklarar också sin ojämna könsfördelning genom att peka på rekryteringsunderlaget och hänvisar till den rådande kvinnodominansen på personalvetarutbildningarna. Flera av intervjupersonerna menar att utbildningarnas innehåll kretsar för mycket kring beteendevetenskapliga ämnen och argumenterar för att en ökning av business-orienterade kurser både hade lett till en jämnare könsfördelning, men också en mer verklighetsförankrad bild av det faktiska HR-yrket. Samtliga intervjupersoner betonar värdet av könsblandade arbetsgrupper och uttrycker en unison önskan om att fler män ska söka sig till HR-yrket. Flera av intervjupersonerna ser dock inte deras egen avdelnings ojämna könsfördelning som ett problem. Vid rekryteringar framhåller de personlighet och kompetens som faktorer som väger tyngre än kön, och en jämn könsfördelning på avdelningen blir sedermera sekundärt. Följaktligen framstår respondenternas svar som en paradox, och kön tycks vara viktigt och oviktigt parallellt.

This study examines how girls and boys in grade three perform gender in their free play in a leisure center. The result of the study shows that both girls and boys choose to relate to gendernorms in their free play in various ways. While some students chose to adopt to gendernorms in thier free play some others chose to take part in the free play by braking the norms. This gender doing was done by students with the help of  the sex-encoded toys offered by the recreation center, the social interaktion, peer relations, language used by students were possible reasons för students gender doing. Thus, the gender and the language as two diffrent sociaal power axes contributed in some case to excluding certain pupils and including others, ehich means the power dominans of gender prevented some students to participate in the free play. Thus, I came to the conclusion that the power dominance of gender is not only an obstacle for students participation in play, but also limits thier possibilitis för action.

This qualitative study was conducted to investigate how subordination and superiority emerges in the interaction between heterosexual couples between 20 to 30 years old, without children. Eight semi-structured interviews with four couples have been conducted to provide insight into how subordination and superiority is made in the interaction between the cohabiting couples. All interviews were transcribed and then manually categorized along specific main themes and sub themes. The empirical data were then assayed by a hermeneutic interpretation.   Three previous studies have formed the basis for this study, Det kallas kärlek by Carin Holmberg, the anthology, Jämställdhetens pris and Familjer i tiden by Christine Roman and Helen Peterson. The theoretical framework consists symbolic interactionism, and especially the concept of asymmetrical role-taking and also doing gender. By using these theories, we can gain knowledge about the interaction between the pairs. We have also enlisted the aid of the theory doing gender to gain an understanding of how household distribution of the pairs look like.   The analysis of the empirical material showed that the majority of the women were the initiator in the relationship, with regard to housework and leisure. It was also in the female and male informants' statements that the primary responsibility for the division in terms of housework was on the women. In this way, one can, using the theory of asymmetric role- taking, identify the subordination of the woman in the relationship.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ”kvinnan” framställs och skapas på mode- och livsstillsbloggar. Detta har jag undersökt ur ett ”göra kön” perspektiv samt att jag använt mig av Goffmans teorier kring identitetsvärden och stigma. Jag har använt mig av ett eklektiskt förhållningssätt till valet av metod och har därför använt mig av olika metoder där meningskodning av text och symbolisktolkning av bilder varit de mest framträdande. Dessa koder har jag skapat utifrån min teoretiska referensram.     Det jag kom fram till i min analys var att kön göra på mode- och livsstilsbloggar på en könskategoriserande nivå såväl som på en genus nivå. Detta görande förekommer i olika former där kroppens utseende, dess utsmyckning samt individers beteenden och åsikter är av central betydelse. Identitetsvärden och stigman är två fenomen som är påtagliga på denna form av bloggar. Dessa två fenomen förekommer i relation till både könskategorisering samt genus. / The purpose of this study was to investigate how the “woman” is depicted and created on fashion and lifestyle blogs. I have done this from a “doing gender” perspective. I have also used Goffman’s theories of identity values and stigma.     I been working with an eclectic approach to the choice of method and I have therefore been using different methods in which content coding on text and symbolic interpretation of images has been the most prominent. These codes were created based on my theoretical framework.     The result of my analysis is that gender is done on fashion and lifestyle blogs relative to the two categories, sex categorization as well as gender. This doing appears in different forms in which the body´s appearance, its decoration and individuals´ behavior and opinions are of central importance. Identity values and stigma are two phenomena that are manifest on this kind of blogs. These two phenomena occur in relation to both sex categorization and gender.

The purpose of this study is to investigate how the Swedish laws regulate the proactive work of employers to prevent employees from getting sexual harassed or harassed on the basis of sex. The purpose is also to investigate how employers are supposed to handle employees whom have been sexual harassed or harassed on the basis of sex. Sweden has a segregated labor market which means that women and men tends to select different professions. This leaves marks on the equality for women and men, which also has effect on the fact that women and men are being harassed in the workplace or situations associated with the work. By investigating genderresearch I am hoping to find out why more employees get sexual harassed or harassed on the basis of their sex in segregated professions. The definition of sexual harassment is unwanted behavior that alludes on sex, and thereby violates the person’s dignity. Harassment on the basis of sex, on the other hand, is unwanted behavior that violates a person’s dignity on the basis of the person’s sex. The person who gets sexual harassments or harassments on the basis of sex, has an obligation to make sure that the perpetrator knows that the behavior is unwanted. This is as long as the sexual harassments or harassments on the basis of sex is not considered as a gross violation. The employer has an obligation to prevent employees from getting sexual harassed or harassed on the basis of sex. In case a employee gets sexual harassed or harassed on the basis of sex by someone whom is working for the employer, it is the employers obligation to investigate the circumstances and take necessary actions. This obligation also involves the employer to take necessary actions to prevent any future sexual harassments and harassments on the basis of sex or retaliation. It is also the employers obligation, as an effort to make working places equal, to make an effort to get the underrepresented sex to seek employment at the employer. One of the reasons that sexual harassments and harassments on the basis of sex could be explained by looking back at Sweden’s history, where women always have been in a subordinate role to men. By “doing gender” in everyday activities, stereotypical ideals of how women and men are supposed to act are being maintained. The gender segregated professions creates norms and jargon that places the underrepresented sex in an exposed role.

In line with the boundless working life, it has become increasingly difficult to create a balance between working life and personal life. The Swedish expression “life-puzzle” and how we are able to create enough time has become a central part of the public debate. This essay will focus on what it means for cohabiting couples with children to make the life-puzzle come together and what happens when it does not. The purpose of this study is to understand the couples conceptions of the life-puzzle with regard to equality, gender contracts, negotiations and strategies and how this can be understood through a gender perspective. Significant questions are how the couples mean they are dealing with the conflicts of getting the life-puzzle together and what negotiations and strategies appear in their statements and how they express gender. Previous research on aspects considering the life-puzzle has shown that it is primarily women with infants who take the greatest responsibility at home and usually perform double work. Most of the research done on work-life balance lacks the gender aspect we are interested in, why we include relevant gender studies. This study, based on qualitative interviews, illustrates family strategies and negotiations and shows that there are unspoken gender contracts based on gender roles in the allocation of responsibilities and tasks. The study also shows that the problem of the life-puzzle is complex and that many different aspects need to be weighed in in order to create a full understanding.