Introduktion: Individer med Downs syndrom (DS) har en ökad benägenhet att drabbas av oral ohälsa. Studier visar att det finns en osäkerhet hos tandvårdspersonal i hur man bäst bemöter och behandlar personer med DS. Syfte: Syftet med studien är att beskriva tandhygienisters kunskaper och erfarenheter i mötet med barn och unga med DS i tandvårdssituationen. Metod: Webbenkätstudie med 20 frågor. Deskriptiv statistik användes.  Analyserades med chi-två test. Resultat: 92 tandhygienister deltog i studien där majoriteten har i sin yrkesroll mött barn och unga med DS. Respondenterna har önskemål om vidareutbildning, mer samarbete med andra instanser och mer stöd från ledningen. Konklusion: Resultatet indikerar att det finns behov av vidareutbildning, bättre samarbete mellan olika yrkesgrupper, mer tid för behandling, stöd från ledningen och inom organisationen för att öka tandhygienisters möjlighet att hantera komplexiteten i omhändertagandet av barn och unga med DS. Implikationer: Det är nödvändigt att öka medvetenheten om implementering av riktlinjer som framhäver behovet av individanpassad behandlingsplan. Tandhygienister bör använda alternativa kommunikationsstöd i mötet med barn och unga med funktionsnedsättning såsom DS samt stödja deras föräldrarna, anhöriga och assistenter, vilket kan leda till ett bättre omhändertagande av dessa patienter.

The person behind the diagnosis is a qualitative interview study by Nicole Kling. The study examines how parents of children with Down syndrome experience the social treatment in a time when prenatal diagnosis is on the rise. Foucault’s biopolitical and Rose’s ethopolitical perspectives serve as theoretical frameworks for the analysis of how the parents experience and relate to the social treatment of them and their children. The study’s results show that society’s strong norms of normality play a crucial role for the interviewed parents’ experiences of being regarded as “deviating”. Ignorance, undemandingness and carelessness lead to discrimination of the children, and the lack of expectations of society on them is often seen by the parents as more disabling than the diagnosis itself. In such a society children born with Down syndrome can be seen as pathological elements in a population that strives for normality. Therefore, this study wishes to contribute to the body of research dedicated to explore the impact of biopolitical strategies on the plurality of society. / Människan bakom diagnosen är en kvalitativ intervjustudie gjord av Nicole Kling. Studien undersöker hur föräldrar till barn med Downs syndrom upplever det samhälleliga bemötandet i en tid där fosterdiagnostik är på framväxt. Foucaults biopolitiska och Roses etopolitiska perspektiv fungerar som teoretiska ramverk för analysen av hur föräldrarna upplever och förhåller sig till det samhälleliga bemötandet av dem och deras barn. Studiens resultat visar att samhällets starka normalitetsnormer spelar en avgörande roll för de intervjuade föräldrarnas upplevelser av att de och deras barn i och med diagnosen betraktas som ”avvikande”. Okunskap, kravlöshet och slarv leder till diskriminering av barnen, och samhällets bristande förväntningar på dem ses av föräldrarna ofta som mer funktionsnedsättande än diagnosen i sig. I ett sådant samhälle kan barn som trots allt föds med Downs syndrom ses som patologiska inslag i en befolkning som strävar efter normalitet. Studien hoppas därför kunna bidra till det forskningsfält som avser undersöka biopolitiska strategiers påverkan på mångfald.

<p>Research shows that phonological processing skill is the greatest single predictor for reading ability and it is agreed that phonological awareness specific tasks correlate positively with literacy acquisition in typically developing children. Children with Down’s syndrome are at risk for reading acquisition difficulties, primarily because of their reduced phonological awareness and a phonological awareness based approach to literacy has been shown to be beneficial for them. The aim of the present study was to investigate if the PhonicStick can be used to initiate interest in language play in children with Down’s syndrome, in order to stimulate their reduced phonological awareness. Six children with Down’s syndrome between five and 15 years of age, currently enrolled within the UK educational system, were recruited to participate in six sessions; two sessions of pre- and post testing of their phonological awareness, and four intervention sessions with the PhonicStick. During the intervention sessions, the ability to remember the six phonemes of the PhonicStick, to generate three-phoneme combinations, to produce given target real words or non-words and to perform in phoneme substitution tasks using the PhonicStick were investigated. The results of this study show that the PhonicStick, with advantage, can be used to introduce and enhance phonological awareness in children with Down’s syndrome and that an increase in phonological awareness is possible even during a short time of practise with the PhonicStick. Since children with Down’s syndrome benefit from a phonological awareness based approach to literacy, practising phonological awareness skills through language play with the PhonicStick might also have a future positive effect on their literacy acquisition.</p> / <p>Tidigare forskning visar att fonologisk medvetenhet är den främsta prediktorn för läs- och skrivkunnighet och att övning i fonologisk medvetenhet korrelerar positivt med läs- och skrivinlärning hos barn med typisk läs- och skrivutveckling. Barn med Downs syndrom riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter framförallt till följd av nedsatt fonologisk medvetenhet och det har även visats att en metod för läs- och skrivinlärning baserad på fonologisk medvetenhet, kan gagna dem. Syftet med den här studien var att undersöka om the PhonicStick kan användas för att initiera intresse till språklek hos barn med Downs syndrom, med avsikt att stimulera deras fonologiska medvetenhet. Sex barn med Downs syndrom, i åldrarna fem till 15 år, inskrivna i det brittiska skolsystemet, medverkade i två sessioner bestående av pre- och post testning av fonologisk medvetenhet, och fyra interventionssessioner med the PhonicStick. Under interventionssessionerna undersöktes förmågan att komma ihåg placering av fonem hos the PhonicStick och med den generera kombinationer av fonem (dvs. ord), generera givna målord och substituera fonem i ord. Resultaten visar att the PhonicStick med fördel kan användas för att introducera och öka den fonologiska medvetenheten hos barn med Downs syndrom och att en ökning är möjlig även efter kort tids träning. Eftersom en metod för läs- och skrivinlärning baserat på fonologisk medvetenhet gagnar barn med Downs syndrom skulle övning av fonologisk medvetenhet genom språklekar med the PhonicStick även kunna ha en långsiktig positiv inverkan på deras läs- och skrivkunnighet.</p>

Research shows that phonological processing skill is the greatest single predictor for reading ability and it is agreed that phonological awareness specific tasks correlate positively with literacy acquisition in typically developing children. Children with Down’s syndrome are at risk for reading acquisition difficulties, primarily because of their reduced phonological awareness and a phonological awareness based approach to literacy has been shown to be beneficial for them. The aim of the present study was to investigate if the PhonicStick can be used to initiate interest in language play in children with Down’s syndrome, in order to stimulate their reduced phonological awareness. Six children with Down’s syndrome between five and 15 years of age, currently enrolled within the UK educational system, were recruited to participate in six sessions; two sessions of pre- and post testing of their phonological awareness, and four intervention sessions with the PhonicStick. During the intervention sessions, the ability to remember the six phonemes of the PhonicStick, to generate three-phoneme combinations, to produce given target real words or non-words and to perform in phoneme substitution tasks using the PhonicStick were investigated. The results of this study show that the PhonicStick, with advantage, can be used to introduce and enhance phonological awareness in children with Down’s syndrome and that an increase in phonological awareness is possible even during a short time of practise with the PhonicStick. Since children with Down’s syndrome benefit from a phonological awareness based approach to literacy, practising phonological awareness skills through language play with the PhonicStick might also have a future positive effect on their literacy acquisition. / Tidigare forskning visar att fonologisk medvetenhet är den främsta prediktorn för läs- och skrivkunnighet och att övning i fonologisk medvetenhet korrelerar positivt med läs- och skrivinlärning hos barn med typisk läs- och skrivutveckling. Barn med Downs syndrom riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter framförallt till följd av nedsatt fonologisk medvetenhet och det har även visats att en metod för läs- och skrivinlärning baserad på fonologisk medvetenhet, kan gagna dem. Syftet med den här studien var att undersöka om the PhonicStick kan användas för att initiera intresse till språklek hos barn med Downs syndrom, med avsikt att stimulera deras fonologiska medvetenhet. Sex barn med Downs syndrom, i åldrarna fem till 15 år, inskrivna i det brittiska skolsystemet, medverkade i två sessioner bestående av pre- och post testning av fonologisk medvetenhet, och fyra interventionssessioner med the PhonicStick. Under interventionssessionerna undersöktes förmågan att komma ihåg placering av fonem hos the PhonicStick och med den generera kombinationer av fonem (dvs. ord), generera givna målord och substituera fonem i ord. Resultaten visar att the PhonicStick med fördel kan användas för att introducera och öka den fonologiska medvetenheten hos barn med Downs syndrom och att en ökning är möjlig även efter kort tids träning. Eftersom en metod för läs- och skrivinlärning baserat på fonologisk medvetenhet gagnar barn med Downs syndrom skulle övning av fonologisk medvetenhet genom språklekar med the PhonicStick även kunna ha en långsiktig positiv inverkan på deras läs- och skrivkunnighet.

The purpose of this study is to examine how two educators at a preschool that is located in a neighborhood south of Stockholm works with TAKK with children who has Down syndrome in a language promotion purposes. The aim is also to investigate what teachers think about using TAKK with children without special needs and children with Down syndrome. In this study, I used qualitative research methods. I've used both observations and interviews to get answers to my questions. The theories which I have used in this thesis is, socio-cultural perspective, including integration and segregated integration. In order to find out how the educators work with TAKK I have asked these questions: How do the educators work with TAKK with children with Down syndrome from a language development perspective? What do the educators express about using TAKK with children without special needs and with children who has Down syndrome? My conclusions to these questions are that the literatures I have read in many ways are consistent with how they work. They told me, among other things, that the use of TAKK is good for both the children with and without Down syndrome. Regarding to how they use TAKK in their everyday work I could see that they used TAKK on a daily basis in the routines at the preschool.

Bakgrunn: Levealderen for personer med Downs syndrom har økt dramatisk på 1900 tallet i hele den vestlige verden. Imidlertid er det få undersøkelser om levealderfor denne populasjonen på 2000-tallet, og vi har ikke funnet noen norske undersøkelser. Hensikt:Undersøkelsen skal gi innsikt i levealdersutvikling i Norge fra 1969 og frem til 2010 og fremtidig forekomst av voksne og eldre med Downs syndrom frem til 2050. Metode:Det er en kvantitativ nasjonal demografisk registerundersøkelse for å beregne levealdersutviklingen for personer med Downs syndrom (n = 2 593). Registerdataene som er samlet inn er kontinuerlige data som er basert på løpende tellinger i den nasjonale fødsels-og dødelighetsstatistikken. Innsamlede data er personer registrert med diagnosekode Downs syndrom, årfødt, år død, alder ved død og kjønn. Hovedresultat:Gjennomsnittlig alder ved død for personer med Downs syndrom fra 1969 til og med 2009 økte fra 16,57 år til 53,40 år. Det var ingen statistisk signifikant forskjell på alder ved død mellom menn og kvinner. Gjennomsnittlig alder ved død for alle som døde etter fylte 40 år i studieperioden økte fra 53,95 år til 58,35 år. Forventet andel personer med Downs syndrom som vil bli 40 år og eldre vil øke fra 52 % for de som blefødt i 1967 til 94 % for de som ble født i 2009. Konklusjon:Levealderen for personer med Downs syndrom har økt betydelig fra 60-tallet og detteskyldes i hovedsak nedgang i spedbarnsdødeligheten. For de som overlever barneårene viser undersøkelsen imidlertid nesten ingen økning i rest levealder i løpet av undersøkelsesperioden. Frem til 2050 kan vi forvente en fordobling av antallet som vil være over 40 år / Background: Life expectancy for people with Down syndrome increased dramatically in the Western worldduringthe 1900s. However, fewsurveys have investigated life expectancy for this population since 2000,none of themNorwegian. Aim: This study aimedt o provide insight into life expectancy for Norwegians with Down syndrome between 1969 and2 010, and to project future rates for adults with Down syndrome until 2050. Method: This quantitative national demographic registry study estimated the development of life expectancy for people with Down syndrome (n = 2,593). To calculate age at death, we collected data from death certificates reported to Statistics Norway.Together with data from Medical Birth Registry,we simulated life tables.Collected data included persons with the diagnosis code for Down syndrome, birth year, year of death, age at death,and sex. Main results:Between 1969 and 2010, mean age at death of persons with Down syndrome increased from 16.57 years to 53.40 years, respectively. We observed no statistically significant difference in age at death between men and women. Average age at death for persons who died after 40 years of age increased from 53.95 years to 58.35 years duringthe study period. We estimated that the percentage of people with Down syndrome older than 40 years of age will increase, from 52% to 94% for those born in 1967 and 2009, respectively. Conclusion:Life expectancy for people with Down syndrome has increased significantly since the 1960s, mainly due to a relative decrease in newborn and infant mortality. Importantly, such individuals who survive childhood showed almost no increase in remaining life expectancy during the study period. By 2050,we expect the number of people with Down syndrome aged 40 or more years to double / <p>ISBN 978-91-86739-73-0</p>

This study explores how five teachers from five different special schools work with their students´ speech disorders in a way that stimulates the students to develop their speech. The study is based on interviews as a qualitative method of investigation. An analysis was performed from a sociocultural perspective, where artefacts, the proximal zone of development, as well as the students' opportunities for interaction, were examined. The result of the study shows that teachers use many different types of artefacts. The most common artefacts used by these teachers are pictures and signs as means of support. When the teachers lack knowledge as to how the students would be stimulated to develop their speech, they engage speech therapists who are trained in speech development. There is an awareness with the teachers concerning how the students could take yet another step in their speech development. The teachers also think that the students need to experience contexts where they learn how to interact with each other. Special school students with additional functional disabilities who have extensive speech disorders are those with Down's syndrome or states within the autistic spectrum. Motivation is a key concept for these teachers. To find the motivation within the students, means that they work based on the various areas of interest that the children have. Finding the key to motivation is crucial, in order for the students to develop their speech. / Sammanfattning Denna studie undersöker hur fem pedagoger från fem olika grundsärskolor arbetar med grundsärskoleelevers talsvårigheter på ett sätt som stimulerar eleverna till talutveckling. Studien är baserad på intervjuer som är en kvalitativ undersökningsmetod. En analys gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv där artefakter, den proximala utvecklingszonen samt elevernas möjligheter till samspel synades. Resultatet av studien visar att pedagoger använder sig av många olika slags artefakter. De vanligaste artefakter som pedagogerna använder sig av är bilder och tecken som stöd. Om pedagogerna känner att de brister i kunskap om hur eleverna ska få stimulans till att utvecklas i sitt tal så anlitar de talpedagoger eller logopeder som har utbildning i tal. En medvetenhet finns hos pedagogerna om hur eleverna ska ta ett steg till i sin talutveckling. Pedagogerna anser även att eleverna ska få uppleva miljöer där de ska lära sig att samspela med varandra. Grundsärskoleelever med flerfunktionsnedsättningar som har stora svårigheter med sitt tal är de med Downs syndrom och autismspektrumtillstånd. Motivation är ett ledord hos pedagogerna. Att hitta motivationen hos eleverna är detsamma som att pedagoger arbetar utifrån elevernas olika intresseområden. Nyckeln till motivationen är viktig att hitta om eleverna ska utvecklas i sitt tal.

Syfte: Syfte med denna litteraturstudie var att undersöka oral hälsa hos barn och ungdomar med Downs syndrom    Metod: Studien är en allmän litteraturstudie där sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, MEDLINE och Dentistry &amp; oral sciences source (DOSS). Vetenskapliga artiklar som svarade på studiens syfte valdes utifrån inklusions- och exklusionskriterier samt relevanta sökord. Resultat: Totalt granskades 22 kvantitativa studier som visade att barn och ungdomar med Downs syndrom hade sämre munhygien, fler orala sjukdomar och bettavvikelser jämfört med barn och ungdomar utan Downs syndrom. De redovisade orala sjukdomarna/ tillstånden var karies, gingivit, parodontit, oral candidos, bettavvikelser, attrition, agenesi och dental erosion. Riskfaktorer som kan påverka utveckling av orala sjukdomar och bettutvecklings störningar var exempelvis munhygienvanor och oralmotoriska faktorer. Slutsats: Barn och ungdomar med Downs syndrom har en ökad risk att drabbas av orala sjukdomar och bettavvikelser. Genom ökad kunskap om den orala hälsan hos barn och ungdomar med Downs syndrom kan tandhygienister arbeta förebyggande och motivera till stöd och omhändertagande för denna riskgrupp. / Aim: The aim of this literature study was to investigate oral health in children and adolescents with Down syndrome. Method: The study is a general literature study where the searches were carried out in the databases CINAHL, MEDLINE and Dentistry &amp; oral sciences source (DOSS). Scientific articles that responded to the purpose of the study were selected based on inclusion and exclusion criteria and relevant keywords. Results: A total of 22 quantitative studies were reviewed which showed that children and adolescents with Down syndrome had poorer oral hygiene, more oral diseases and malocclusions compared to children and adolescents without Down syndrome. The reported oral diseases/conditions were caries, gingivitis, periodontitis, oral candidosis, malocclusions, attrition, agenesis and dental erosion. Risk factors that can influence the development of oral diseases and malocclusions, for example, oral hygiene habits and oral motor factors. Conclusion: Children and young people with Down syndrome have an increased risk of suffering from oral diseases and malocclusions. Through increased knowledge about the oral health of children and young people with Down syndrome, dental hygienists can work preventively and motivate support and care for this risk group.

Down syndrome (DS) is associated with psychomotor retardation, short stature and endocrine dysfunction. Statural growth is a well-known indicator of health. The growth in DS differs markedly from that of other children and there is a 20 cm reduction of final height as compared to target height. We developed growth charts specific for Swedish children with DS, in order to facilitate early diagnosis of concomitant diseases that influence growth. The growth charts are available for paediatricians and child health care professionals in Sweden. The mechanism underlying the impaired growth in DS is unknown. Height is influenced by parental factors, energy intake, hormone balance and general health. In DS, genetic factors deriving from the extra chromosome 21 further affect growth. Children with DS seem to have reasonable levels of growth hormone (GH), even though GH treatment for limited periods of time improves growth velocity. Within the present project, the subjects of a previous study on early GH therapy in DS were followed up regarding late effects. We found a larger adult head circumference and better psychomotor abilities in the previously treated subjects despite a lack of effect on final height. In adult life, GH has effects on psychological well-being and metabolism. The clinical features in adults with DS might indicate impaired GH secretion. Ten young adults with DS were studied and compared with ten healthy controls. The GH secretion in the DS subjects did not differ from that in the controls. The fat body mass percentage was increased in DS, in line with the high prevalence of overweight/obesity. The finding of an increased HOMA index as well as a high relative rate of hepatic glucose production in DS indicates reduced insulin sensitivity both peripherally and in the liver. Thyroid dysfunction is common in DS. There is a 30-fold increase in congenital hypothyroidism, and acquired hypothyroidism has been reported to be present in up to 50% of adults with DS. We collected neonatal screening results and hospital records for the first ten years of life of 68 children with DS. The mean TSH concentration was increased neonatally, indicating marginal hypothyroidism early in life in DS. However, the neonatal TSH level did not predict development of manifest hypothyroidism later in life. / Downs syndrom (DS) är en vanlig kromosomavvikelse. Kortvuxenhet och psykomotorisk utvecklingsstörning är kardinaltecken vid DS. Endokrina avvikelser är också frekvent förekommande. Tillväxt är en bra indikator på barns hälsa. Nyfödda barn med DS är kortare än andra nyfödda, och skillnaden i längd ökar under barndomen. Sjukdomar som påverkar tillväxten upptäcks ofta via ett förändrat tillväxtmönster. Detta kan lätt förbises vid DS eftersom tillväxten redan är avvikande. Användning av syndromspecifika tillväxtkurvor ökar möjligheterna till diagnostik av sjukdomar som stör längdtillväxten. Vi har framställt tillväxtkurvor för barn med DS, vilka finns tillgängliga inom svensk barnsjukvård och barnhälsovård. Längdtillväxt styrs av nedärvda faktorer från föräldrarna liksom av nutrition, hälsa och hormoner. Genetiska faktorer, kopplade till kromosom 21, kan påverka tillväxten vid DS, men tillväxtstörningens exakta bakgrund är inte känd. I vuxen ålder är personer med DS ungefär 20 cm kortare än förväntat med hänsyn till föräldralängder. Trots att barn med DS har relativt normala nivåer av tillväxthormon (STH eller GH) förbättras deras tillväxt vid STH-behandling. Inom avhandlingsarbetet följde vi upp ungdomar med DS, vilka behandlats med STH i tidig barndom. Vi kunde påvisa större huvudomfång samt förbättrad kognitiv och motorisk förmåga, trots avsaknad av effekt på slutlängden. Tillväxthormon har i vuxen ålder effekt både på ämnesomsättning och psykologiskt välbefinnande. Vuxna individer med DS uppvisar flera tecken förenliga med STH-brist. Vi jämförde tio unga vuxna med DS med tio friska kontrollindivider avseende förmågan att insöndra STH. STH-insöndringen hos individerna med DS skiljde sig inte från den hos kontrollerna. Vid samtidig undersökning av kroppssammansättning påvisades en ökad andel kroppsfett hos individerna med DS, resultat i linje med den frekventa förekomsten av övervikt/fetma. Individerna med DS hade en förhöjd glukosproduktion, som tillsammans med ett ökat HOMA-index talar för förekomst av minskad insulinkänslighet både på levernivå och perifert. Brist på sköldkörtelhormon är mycket vanligt vid DS och upp till hälften av vuxna med DS kan ha hypotyreos. Vi studerade 68 barn med DS avseende nivåer av tyroideastimulerande hormon (TSH) vid PKU-provtagning. Vi följde också barnens journalhandlingar från de tio första levnadsåren i syfte att undersöka om den neonatala TSH-nivån kan prediktera framtida underfunktion av sköldkörteln. Resultaten visade att barn med DS har en förhöjd nivå av TSH neonatalt, vilket indikerar en brist på sköldkörtelhormon redan i nyföddhetsperioden, men nivån förutsäger inte utveckling av manifest hypotyreos senare under barndomen.

Syftet med denna kvalitativa litteraturanalys var att undersöka hur neuropsykiatrisk och intellektuell funktionsnedsättning skildras i fyra olika bilderböcker som är riktade till barn i förskoleåldern. Resultatet av analysen visar att tre av bilderböckerna skildrar både negativa och positiva aspekter av funktionsnedsättningen, med ett visst fokus på de positiva. I dessa tre bilderböcker kretsar även handlingen kring funktionsnedsättningen, som är det primära i berättelsen. I en av de fyra bilderböckerna skildras funktionsnedsättningen enbart på ett positivt sätt. I denna bilderbok kretsar dock handlingen kring något helt annat än själva funktionsnedsättningen, som inte är det primära i berättelsen. Analysen visar även att funktionsnedsättningen är mest tydlig i bilderböckernas text, och att bilderböckerna skiljer sig åt gällande estetisk utformning. / The purpose of this qualitative literature analysis was to examine how neuropsychiatric and intellectual disability is portrayed in four different picture-books aimed at children in pre-school age. The results of the analysis show that three of the picture-books portrays both positive and negative aspects of the disability, with a certain focus on the positive ones. In these three picture-books, the disability is also the primary in the story. One of the four picture-books only show the positive sides of the disability. However, in this picture-book the disability is not the primary in the story. The analysis also show that the disability is mostly noticeable in the text of the picture-books, and that the picture-books are different regarding their aesthetic design.