<p>Målet med den här studien var att beskriva upplevelsen av att få ett barn med Down Syndrom. Vi valde att använda oss av självbiografier då det inte har gjorts så många kvalitativa studier inom detta ämne i Sverige. Vår kvalitativa innehållsanalys följer modellen: Att analysera berättelser (Friberg, 2006). Resultatet blev åtta teman: <em>Personalens påverkan i samband med förlossningen, ovisshet och oro vid den första misstanken, upplevelser i samband med beskedet, upplevelse av skuld, flykt och misslyckande, upplevelse av sorg och smärta, omgivningens reaktioner och påverkan, fördomar och oro inför framtiden och så blev vardagen</em>. Resultatet visar att nyblivna föräldrar till barn med Downs Syndrom har ett stort behov av stöd från omvårdnadspersonalen. Föräldrarna beskriver en väldigt påfrestande situation som kräver uppmuntran från omgivningen. De beskriver också svårigheter med att hantera de egna fördomarna. Omvårdnadspersonal bör känna till hur viktigt det är med adekvat information om Downs Syndrom. Föräldrarna behöver detta för att bearbeta sina förutfattade meningar men också för att delge denna information till släktingar och vänner. Genom en god förståelse för hur föräldrarna upplever sin situation kan omvårdnadspersonal bättre tillgodose föräldrarnas behov.</p> / <p> </p><p>The aim of the study was to describe the experience of becoming a parent to a child with Down Syndrome. We chose to analyse autobiographies since there are few qualitative studies made in Sweden in this area. To do our qualitative content analysis we used Fribergs (2006) method to analyse narratives, which resulted in eight themes: <em>The nursing staff's impact during and after childbirth, uncertainty and dread at the first suspicion, experiences in connection with the reply, to experience feelings of blame and escape and failure, to experience sorrow and pain, reactions and impact from the environment, prejudices and dread for the future and everyday existence. </em>The results indicates that becoming a parent to a child with Down Syndrome means a great need of support from the nursing staff. The parents describe a very stressfull situation that requires encouraging from the environment. They also describe difficulties in handling their own prejudices. Nursing staff should know how important it is with adequate information about Down Syndrome, the parents need it to control their prejudices and also inform their relatives and closest friends. By understanding this situation nursing staff can meet the parents needs and requirements.</p>

Bakgrund: Idag lever personer med Downs syndrom längre än vad de tidigare har gjort. De tenderar att ha ett stillasittande liv vilket genererar olika komplikationer och följdsjukdomar. Fysisk aktivitet förebygger och behandlar folksjukdomar hos den generella populationen. För att främja hälsa ska sjuksköterskan utföra hälsofrämjande omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av hälsofrämjande fysisk aktivitet hos personer med Downs syndrom. Metod: Studien är utformad som en allmän litteraturstudie. Resultat: Datamaterialet analyserades och tre huvudteman framkom: Hälsofrämjande fysisk aktivitet ger positiva fysiska effekter, Hälsofrämjande fysisk aktivitet ger ökat välbefinnande samt Hälsofrämjande fysisk aktivitet främjar socialt samspel. Fysisk aktivitet förebygger många av de sjukdomar som personer med Downs syndrom riskerar att drabbas av. Fysisk aktivitet förbättrade hälsan hos personer med Downs syndrom. Resultaten som kunde läsas ur litteraturen var minskat kroppsfett, lägre blodtryck, ökad muskelstyrka samt bättre rörlighet och balans. Fysisk aktivitet genererade dessutom ett ökat socialt samspel vilket gav ökad glädje och ökat välbefinnande. Konklusion: Fysisk aktivitet var hälsofrämjande för personer med Downs syndrom. Vid regelbunden fysisk aktivitet skapades bättre förutsättningar för ett hälsosamt liv. / Background: People with Down ́s Syndrome live longer today than they have done previously. But they tend to have a sedentary life which causes different complications and secondary diseases. Physical activity prevents and treats national diseases in the general population. To promote health, nurses should give health- promoting care. Purpose: The aim was to illustrate the importance of health-promoting physical activity in persons with Down’s Syndrome. Method: The study is constructed as a general literature study. Results: The data was analysed and three main themes emerged: Health-promoting physical activity produces positive physical effects, Health-promoting physical activity produces improved well-being and Health- promoting physical activity encourages social interactions. Physical activity preventsmany of the diseases that people with Down’s Syndrome are at risk of contracting. Physical activity improved the health of persons with Down’s Syndrome. Conclusion: Physical activity promoted better health for persons with Down’sSyndrome. Regular physical activity improved the prerequisites needed for increased quality of life.

Bakgrund: Downs syndrom är en funktionsnedsättning till följd av en extra kromosom 21. Orsaken till diagnosen är oklar men sannolikheten ökar vid en kvinnans stigande ålder. Föräldrar till ett barn med Downs syndrom är i stort behov av stöd från närstående och professionellt stöd från vården. Många gånger beskrivs stödet från familj och närstående som stresslindrande medan vårdpersonalens stöd upplevs som otillräckligt.     Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att vara förälder till ett barn med Downs syndrom.   Metod: En kvalitativ litteraturstudie valdes som metod. Sökningar efter vetenskaplig litteratur gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Analysmetoden som användes var en manifest innehållsanalys. Efter bearbetning och kvalitetsgranskning inkluderades tio artiklar till resultatet.   Resultat: Chock, sorg och oro var representativt hos samtliga föräldrar. Föräldrarnas livsvärld förändrades. Det visade sig att acceptans hos föräldrarna var en viktig faktor för att i större utsträckning kunna uppskatta livet som förälder till ett barn med Downs syndrom.   Slutsats: När ett barn föds som inte överensstämmer med föräldrarnas förväntningar tenderar livsvärlden att förändras. Föräldrarna kunde successivt se det unika och fantastiska med det som till en början verkade skrämmande. Den kärlek som barnet ger beskrevs som något utöver det vanliga, något fantastiskt annorlunda.

Utgångspunkten för denna undersökning är att få fördjupande kunskaper om sångundervisning för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Tidigare forskning visar att personer med intellektuell funktionsnedsättning kan behöva längre tid för inlärning vid musikundervisning och att anpassningar kan behöva göras utifrån personens individuella förutsättningar. Syftet är undersöka hur sångpedagoger arbetar med sång och kör för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra verksamma sångpedagoger. Resultatet visar att sångpedagogerna ser att målet är att eleverna ska utvecklas musikaliskt, men att det också förekommer att de ser målet mer musikterapeutiskt. Det visar att de använder metodik och arbetssätt som de själva utvecklat genom att testa sig fram och att det finns pedagogiska utmaningar som rör elevernas koncentration och fokus, tid för lektioner, att hitta fungerande kommunikation och att lägga undervisningen på rätt nivå. Ett par av sångpedagogerna upplever att de ser karakteristiska röstkvalitéer hos en del personer med Downs syndrom, vilket påverkar artikulationen.

The purpose of the study was to find out how using graphic de- sign could develop a tool that helps people with Down syndrome become even more self-sufficient in order to fulfill their own full po- tential. The study is based on qualitative and quantitative methods in the context phase. Design methods such as participant observa- tion, mindmapping, focus group, brainstorming, prototype, scamp- er, concept weighting matrix, design process and project planning have been used to structure the work and produce the artifact. The study mastered graphic design and concepts such as information design, visual communication, GAKK (graphic symbols as alterna- tive and supplementary communication) have been used for the developed prototype, My travel book. The goal is to help people with Down syndrome use public transportation. “An environment in which the surroundings cannot sign, for a per- son in need of signs, is as limiting as if you put tape over the mouth and clogs the ears of a person who speaks. You can’t express yourself and you can’t understand.” - Maria Krafft Helgesson / Syftet med studien har varit att ta reda på hur man med hjälp av grafisk design skulle kunna ta fram ett verktyg som hjälper person- er med Downs syndrom att bli ännu mer självgående för att uppfyl- la sin egna fulla potential. Studien har en utgångspunkt i kvalitativa och kvantitativa metoder inom kontextdelen. För struktur av arbete och framtagning av artefakt har designmetoder såsom deltagande observation, mindmapping, fokusgrupp, brainstorming, prototypa, scamper, koncept-viktningsmatris, designprocess och projektpla- nering använts. Studien behärskar grafisk design och begrepp som informationsdesign, visuell kommunikation, GAKK (grafiska symboler som alternativ och kompletterande kommunikation) har använt för den framtagna prototypen, Min resebok. Målet är att hjälpa personer med Downs syndrom att resa kollektivt. ”En miljö där omgivningen inte kan tecken, är för en person i behov av tecken, lika begränsande som om du sätter tejp för munnen och proppar i öronen på en person som talar. Du kan inte uttrycka dig och du kan inte förstå.” - Maria Krafft Helgesson

Uppsatsen är en diskursanalys av fosterdiagnostik och abort som erbjuds av staten och regleras i lagen i tre skandinaviska länder. Eftersom antalet barn födda med Downs syndrom har sjunkit markant under det senaste decenniet samtidigt som möjligheterna för och användandet av nya fosterdiagnostiska metoder har ökat är avsikten att skapa fördjupad kunskap om vad detta innebär genom att belysa trenden ur ett biopolitiskt perspektiv. Detta sker med utgångspunkt från Michel Foucaults begrepp biomakt och governmentalitet med fokus på tillgänglighet, rådgivning och användning av fosterdiagnostiska metoder. Uppsatsen redogör för etosdiskursen som en del av den alltomfattande governmentalitetsdiskursen vilket blottlägger en förklaring av en rationalitet karaktäriserad av vår tid som yttrar sig i en strävan att undvika barn med kromosomavvikelser. / The essay is a discourse analysis of obstetric diagnosis and abortion offered by the state and regulated by laws in three Scandinavian countries. As the number of childbirths with Down’s syndrome has fallen sharply in recent decades, while the opportunities for and use of new Foetus diagnostic methods have increased, the intention is to create in-depth knowledge of what this means by highlighting the development from a biopolitical perspective. This is based on Michel Foucault's concept of biopower and governmentality with focus on availability, counselling and use of foetus diagnostic methods. The essay explains the ethos discourse as part of the allinclusive government discussion which shows exposes an explanation of a rationality characterizing to our time that expresses itself to avoid children with chromosomal disorders.

The study describes how to support quality of life for adults with DS using Carnevali´s model of nursing care, daily living and functional health. / Studien beskriver hur sjuksköterskan kan hjälpa vuxna med DS att uppnå livskvalitet enligt Carnevalis modell Dagligt liv - Funktionellt hälsotillstånd.

Det här examensarbetet fokuseras på Downs syndrom. Jag valde att undersöka bland annat hur barn med syndromet blir bemötta av personal och andra barn när de börjar i förskolan och skolan/särskolan och hur personalen anpassar verksamheten för att barnet ska trivas. Vidare undersöktes hur pedagogerna i de olika verksamheterna går tillväga för att ha ett bra samarbete med hemmet. Jag har även tagit reda på vem det är som bestämmer om det handikappade barnet ska gå integrerat i vanlig klass eller om han/hon börjar i särskolan.Jag använde mig av en kvalitativ metod. Fyra personer blev intervjuade med hjälp av penna och papper. Trattekniken användes med först öppna frågor, för att sedan gå över till mer privata frågor (om intervjupersonen accepterade det). Efter alla intervjuer var det dags att transkribera svaren.Resultatet och slutsatsen var att barnen i undersökningen blev positivt bemötta av alla i verksamheten där de gick/går. Ett gott samarbete med hemmet får de genom att använda sig utav en loggbok där både personalen och föräldrarna kan skriva små notiser till varandra. De som bestämmer om barnet ska gå i vanlig klass eller särskola är i första hand föräldrarna. Elevhälsan gör en bedömning av barnet i fyra olika delar, den kan föräldrarna sen använda som underlag när de bestämmer vart deras barn ska gå.

Boketun, Pia (2016). En fågel från syrenbersån, en observationsstudie om kommunikation och läsförståelse hos elever med Downs syndrom, (A bird in the arbor of lilacs). Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle. Malmö Högskola.Mitt övergripande syfte med studien är att bidra med kunskap om kommunikation, samlärande och läsförståelse hos elever med Downs syndrom. De frågeställningar studien utgått ifrån är:• Vilka faktorer påverkar läsning och läsförståelse hos elever med Downs syndrom?• Hur kan kommunikationen se ut mellan elever med Downs syndrom?• Hur kan samlärande i en lässituation se ut mellan elever med Downs syndrom?Studiens teoretiska inramning är det sociokulturella perspektivet då syftet är att öka kunskap om kommunikation och samlärande. En av grundtankarna i det sociokulturella perspektivet är just hur kommunikation i samspel utvecklar lärandet. Parallellt med det sociokulturella perspektivet är KASAM, en känsla av sammanhang, ett begrepp som uppträder i studien.I studien har kvalitativ data samlats in genom videoobservationer av lässituationer mellan elever på individuella programmet på gymnasiesärskolan. Parallellt med observationerna har fältanteckningar förts. Empirin har studerats och analyserats i kategorierna kommunikation, språk och samlärande.Det resultat studien visar är att kommunikationen mellan två elever innebär både verbal och icke-verbal kommunikation och att det är i de små uttrycken samspel sker. Elevernas språkliga svårigheter påverkar förståelsen av de texter som lästs. Studien visar också på ett samlärande där eleverna tog olika roller i läsprocessen. Studien kan ses som ett bidrag till undervisning av barn och ungdomar med Downs syndrom. Tidigare forskning visar att lärande och utveckling kan ske hos barn och ungdomar med Downs syndrom långt upp i vuxen ålder. Studien belyser vikten av att fortsätta träna och undervisa i läsning, läsförståelse och hörförståelse samt minnesfunktioner under hela skoltiden. Resultatet av studien visar att eleverna har förmågan att lära av varandra genom att kommunicera om en gemensam uppgift. Med lämpligt material och kompetent stöd från speciallärare kan detta samlärande utvecklas och därmed även elevernas kognitiva och sociala förmågor. Att kontinuerligt träna på sina förmågor utifrån styrkor och intressen skapar motivation och lust att lära och att lära tillsammans med andra elever ger ett mervärde och är speciallärarens ansvar att se till att så sker. Att fortsättningsvis studera elevernas lärande med hjälp av videoinspelningar, observationer osv lyfter undervisningen och främjar även det kollegiala samarbetet i arbetslaget.

ABSTRAKTMilic Pavlovic, Ljiljana (2012). Skype i hem och skolmiljö. En fallstudie om Skypekommunikation mellan ett barn med Downs syndrom och hans familjemedlemmar. (Skype at home and in school environment. A case study of the communication between a child with Down syndrome and his family members); Skolutveckling och ledarskap; Specialpedagogik; Lärarutbildningen; Malmö HögskolaSyftet med studien är att beskriva, analysera och tolka kommunikation via Skype mellan en elev i träningsskola och hans familjemedlemmar när eleven använder både verbalt språk och tecken som stöd. Det sociokulturella perspektivet är den teoretiska ramen för studien. Eftersom studien handlar om en elev i en konstruerad social situation, videokommunikation via Skype, är fallstudien den motiverade forskningsansatsen. Videoobservation är den centrala metoden i studien eftersom videoobservation lämpar sig bäst för verbal, icke verbal samt alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Semistrukturerade intervjuer är använda som komplettering av videoobservation. Resultatet visar att videokommunikation via Skype har utvecklats till en ny kommunikativ form för eleven i studien. Videokommunikation via Skype har varit en process. Under processen har Eleven lärt sig att använda Skype program och att kommunicera via Skype. Det har skett i interaktion mellan engagerade samtalspartner och studiens deltagare som har stimulerat eleven med utgångspunkt i hans intresse och motivation. Nyckelord: Downs syndrom, funktionsnedsättning, iPad, Skype, specialpedagogik, videokommunikation, videoobservation, träningsskola / ABSTRACT Milic Pavlovic, Ljiljana (2012). Skype at home and in school environment. A case study of the communication between a child with Down syndrome and his family members; School Development and Leadership; Special needs education; Faculty of Education and Society; Malmö UniversityThe purpose of this study is to describe, analyze and interpret the communication via Skype between a student in the special school for pupils with severe learning difficulties and his family members using both spoken language and sign supported speech as complementary.The theoretical framework for the study is a socio-cultural perspective. The study discusses the student in a designed social situation, video communication via Skype. Thus the case study is the basis for the research effort. The main method for the study is video observation being well suited for verbal and nonverbal as well as augmentative and alternative communication (AAC). Semi-structural interviews are used as a complement.The results show that video-communication via Skype has developed into a new communicative form for the student. During the development process the student has learned to use the Skype software and how to communicate through Skype. Interaction between involved parties and the participants of the study had a stimulatory effect on the student appealing to his interests and motivation. Key Words: disabilities, Down syndrome, iPad, severe learning difficulties, Skype, special needs, special school, video communication, video observation