Title: Sustainability in non-profit organizations. Exploring drivers, challenges, and opportunities This study explores the drivers, challenges, and opportunities that non-profit organizations face when adopting sustainability practices. By focusing on the drivers, challenges, and opportunities, the study investigates what motivates these organizations to adopt sustainability practices, challenges, and unique opportunities.  The method chosen for the study has enabled an in-depth analysis using triangulation of the organization's sustainability information and interviews. These have illustrated a complex interplay of cultural, strategic, collaborative, and institutional factors driving sustainability efforts. For example, resource constraints were consistently mentioned in interviews as a predominant challenge, whereas organizational documents pointed towards collaborative endeavors as a critical solution. This dual perspective underscores the balance between challenges and solutions in sustainability work. The findings indicate that sustainability in non-profit organizations is subject to change, influenced by internal dynamics, including the alignment with core objectives and the necessity to maintain societal relevance. External pressures, such as expectations from stakeholders such as donors, volunteers, and regulatory bodies, further shape these initiatives. These organizations encounter challenges, including resource limitations and knowledge gaps, which they address through collaborative initiatives and educational endeavors. Opportunities arising from sustainability include enhanced member engagement and environmental impact mitigation. This research portrays sustainability as an ongoing process with challenges and opportunities, emphasizing the importance of integrating sustainability into operational strategies. / Titel: Hållbarhetsarbete inom icke vinstridvande organisationer. En undersökning av drivkrafter, utmaningar och möjligheter. Denna studie utforskar de drivkrafter, utmaningar och möjligheter som ideella organisationer står inför när de inför hållbarhetspraktiker. Genom att fokusera på drivkrafter, utmaningar och möjligheter undersöker studien vad som motiverar dessa organisationer att införa hållbarhetsarbete, utmaningar och möjligheter.  Metoden som valts för studien har möjliggjort en djupgående analys genom triangulering utav intervjuer och hållbarhetsinformation hos fyra organisationer. Dessa har åskådliggjort en komplex samverkan av kulturella, strategiska, samarbetsmässiga och institutionella faktorer som driver hållbarhetsarbetet. Exempelvis nämndes resursbegränsningar konsekvent i intervjuer som en framträdande utmaning, samtidigt som rapporter pekade mot samarbete som en central lösning. Detta dubbla perspektiv understryker balansen mellan utmaningar och lösningar i hållbarhetsarbetet.  Resultaten indikerar att hållbarhet inom icke-vinstdrivande organisationer är föränderlig, påverkad av interna dynamiker och anpassning till mål, idé och vision. Externa påtryckningar, som förväntningar från intressenter och styrande organ, påverkar dessa initiativ. De studerande organisationerna står inför utmaningar, som resursbegränsningar och kunskapsbrist. Möjligheter kopplade till hållbarhet innefattar medlemsengagemang och minskning av miljöpåverkan. Denna studie betraktar hållbarhet som en process med både utmaningar och möjligheter.

Titel: Gemensamt värdeskapande i praktiken Författare: Lydia Frykman och Johanna Wennerström Handledare: Rasmus Nyqvist Bakgrund: I dagens samhälle är utmaningarna inom hållbarhet högst väsentliga, till följd av att företag inte tar sitt fulla ekonomiska, ekologiska och sociala samhällsansvar. CSV har som ett resultat av detta blivit alltmer uppmärksammat då konceptet belyser företagens roll i att driva hållbarhetsutvecklingen framåt. Det saknas däremot empiriskt underlag som visar hur företag kan arbeta för att uppnå gemensamt värdeskapande i praktiken, samt hur den komplexa avvägningen mellan företagsnytta och samhällsnytta ska gå till. Därför undersöker denna kvalitativa studie värdeskapande aktiviteter samt avvägningen mellan företagsnytta och samhällsnytta. Syfte: Syftet är att bidra med en ökad förståelse för de aktiviteter som skapar gemensamt värde, vad som krävs för att företagen ska motiveras till dessa aktiviteter samt för hur företag hanterar den komplexa avvägningen mellan företagsnytta och samhällsnytta. Metod: Denna kvalitativa studie utgår från ett hermeneutiskt perspektiv, har en tvärsnittsdesign och en abduktiv forskningsansats. Det empiriska underlaget samlades in genom två studier, som bestod av semistrukturerade intervjuer med företagsrespondenter och experter inom ämnet. Slutsats: Resultaten från studien tyder på att företagen utövar CSV-aktiviteter i olika utsträckning, men att en stor utmaning är att identifiera när det är ekonomiskt rationellt att uppnå ett gemensamt värde. Vidare har studien klargjort att det finns flera drivkrafter till att uppnå gemensamt värdeskapande. Däremot behöver dagens lagkrav ytterligare förtydligande och förbättring, för att företagen ska agera mer osjälviskt. Studien lyfter avvägningen mellan företagsnytta och samhällsnytta och det framgår att det är denna del som är mest väsentlig i diskussionen om hur företag kan uppnå gemensamt värdeskapande. Slutligen har företagens utvecklingsriktning visat att det har adderats en intention om att göra gott för samhället, men faktumet att den ekonomiska faktorn väger tyngst kvarstår. / Title: Creating Shared Value In PracticeAuthors: Lydia Frykman and Johanna Wennerström Supervisor: Rasmus Nyqvist Background: In today's society, the challenges connected to sustainability are highly significant, as a result of companies not fully taking their economic, environmental and social responsibility. As a result, CSV has received increased attention as the concept highlights companies’ role in driving sustainability forward. However, there is a lack of empirical evidence showing how companies can work to achieve shared value in practice, as well as displaying how the complex trade-off between economic and social value creation should be handled. Therefore, this qualitative study examines value- creating activities and the trade-off between economic and social value creation. Purpose: The aim of the study is to contribute to an increased understanding of the activities that create shared value, what it is that motivates the companies to these activities and for how companies manage the complex trade-off between economic and social value creation. Methodology: This qualitative study is from a hermeneutic perspective, has a cross- sectional study design and an abductive research approach. The empirical evidence was collected through two studies, which consisted of semi-structured interviews with respondents from practice and experts within the field. Conclusion: The results of the study displays that companies practice CSV activities, however it ́s explained that it's hard to determine when it's economically rational to achieve shared value and not. Additionally, the study has clarified several driving forces to achieve shared value. Although, it ́s declared that today's legal regulations need further clarification, in order for companies to act more selflessly. Furthermore, the study highlights the trade-off between economic and social value creation and it appears from the results that this ́s the most essential part in the discussion of how companies can achieve shared value. Finally, the companies’ development has shown that an intention to do good for the society has been added, however, the fact that the economic aspect weighs the most still remains.

Studiens syfte är att bidra till att beskriva hur tidningarna The New York Times, The New York Post och The Hollywood Reporter har rapporterar om manusförfattarstrejken i Hollywood som var 2007–2008 och den som var 2023, kontra hur de tidningarna har förändrats i deras rapportering. Uppsatsen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som både teori och metod, samt användning av komparativ metod. Studien empiriska material är artiklar från när de båda strejkerna precis innan och efter de började 2007 och 2023. Resultatet visar att alla tre tidningar har ändrat deras sätt på hur de rapporterar sina nyheter från 2007 till 2023. The New York Post har blivit mer konservativ genom åren och tenderade att skriva mer negativt om Writers Guild of America (WGA) 2023 än vad de gjorde 2007. The New York Times har gått från att vara en relativt neutral tidning 2007 till att öppna sin tidning för WGA-medlemmar och låta dem skriva debatterande artiklar på deras hemsida. The Hollywood Reporter har gått från att vara positiva för WGA tills att vara helt öppet på deras sida och även de har öppnat sin tidning för WGA-medlemmar att skriva anonyma artiklar om vadsomhelst under och efter strejken.

Intresset för miljöcertifierade byggnader fortsätter stadigt att öka och många stora fastighetsbolag upplever en mer standardiserad marknad. Tidigare forskning visar att det idag finns ekonomiska incitament för att bygga och förvalta miljöcertifierade byggnader. Samtidigt står bygg- och fastighetsbranschen inför en stor omställning för att uppnå en hållbar utveckling. Alla aktörer på marknaden måste ta ansvar för att minska branschens miljöpåverkan. Av den anledningen har intresse väckts och arbetet syftar till att kartlägga drivkrafter och hinder för mindre fastighetsägare att investera i miljöcertifiering av byggnader. Uppsatsen består av en litteraturstudie och ett flertal intervjuer med personer från svenska fastighetsbolag av olika storlekar. Litteraturstudien syftar till att lyfta upplevda drivkrafter och hinder från tidigare forskning för att kunna jämföra med resultatet från intervjuerna. Teoridelen är grundad på värdeteori, hållbarhet och energieffektivisering. Materialet som har samlats in till intervjustudien har analyserats och diskuterats med stöd av teorier och resultatet av tidigare forskning. Empirin visar att mindre aktörer har ett ökat engagemang och att många jobbar med miljöcertifiering. Det finns dock fortfarande hinder på marknaden och små aktörer som inte har kommit lika långt i utvecklingen. De som utmärker sig är små fastighetsägare i mindre tätbebyggda områden med mindre finansiella marginaler och kunskap. Slutsatsen är att många mindre fastighetsbolag arbetar med miljöcertifiering och att den främsta drivkraften är den gröna finansieringen. Det måste ske ett fortsatt arbete för att nå de minsta aktörerna genom att sprida de värdeskapande faktorerna som driver fastighetsägare till att investera i miljöcertifierade byggnader. / The interest in environmentally certified buildings continues to increase steadily and many large real estate companies are experiencing a more standardized market. Previous research shows that financial incentives for building and managing environmentally certified buildings exist. The construction and real estate industry is facing major restructuring to contribute to a more sustainable development and all players in the market must take responsibility for reducing the industry’s environmental impact. For this reason, interest has been aroused and this paper therefore aims to map the driving forces and obstacles for smaller property owners to invest in environmental certification. The empirical study consists of a literature study and a number of interviews with people from Swedish real estate companies of various sizes. The literature study aims to highlight perceived driving forces and obstacles from previous research. The theory part is based on value theory, sustainability and energy efficiency. The material collected through the interview survey has been analyzed and discussed with the support of important theories and previous research. The result shows that smaller players have an increased commitment. However, there are still obstacles among smaller players who have not come as far in development. Those who stand out are small property owners in sparsely populated areas with smaller financial margins and knowledge. The conclusion is that many smaller real estate companies work with environmental certification and that the main driving force is green financing. The work must continue to spread the value-creating factors that drive property owners to invest in environmentally certified buildings to reach even the smallest of players.

Tunnelbana är ett transportsätt med mycket låg klimatpåverkan i driftsfasen. I konstruktionsfasen däremot orsakar tunnelbanan, precis som andra bygg- och anläggningsprojekt, stora växthusgasutsläpp. Utsläppen härstammar dels från produktionen av material som stål och betong men också från transporter och energianvändning. År 2013 beslutades att Stockholms tunnelbana ska byggas ut vilket beskrivs som ett sätt för Stockholm att bidra till det nationella målet om att Sverige ska vara klimatneutralt år 2045. Dock kvarstår det faktum att själva utbyggnaden står för en stor klimatpåverkan. Förvaltning för utbyggd tunnelbanan ansvarar för utbyggnaden och har beslutat om ett klimatmål som innebär att klimatbelastningen från utbyggnaden ska reduceras med 25% under projektets genomförande. För att nå målet har förvaltningen tagit fram ett arbetssätt för mätning och reduktion av klimatpåverkan som bygger på att åtgärder för att minska projektets klimatbelastning identifieras, kvantifieras och implementeras. Planeringsfasen av utbyggnaden börjar nu gå mot sitt slut och produktionsfasen är på- börjad. Inför det fortsatta arbetet och inför framtida projekt önskar man nu utvärdera det arbete som gjorts och dra lärdomar av det. Denna studie har haft som syfte att undersöka hur klimatmålet förhåller sig till andra målsättningar, att identifiera synergieffekter och målkonflikter samt att diskutera klimat- arbetets överförbarhet och möjliga lärdomar. För att uppfylla studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie där projektörer från olika teknikområden intervjuades baserat på följande frågeställningar: Vilka drivkrafter ligger bakom de åtgärder som införts för att minska klimatpåverkan från projektet? Vilka hinder finns i arbetet med att identifiera och implementera åtgärder för att minska klimatpåverkan? Vilka lärdomar kan tas med från klimatarbetet och i vilken typ av projekt kan de användas? Resultatet visade att det finns många drivkrafter bakom de införda åtgärderna vilket leder till slutsatsen att flera synergieffekter kopplade till klimatarbetet förekommer. En tydlig synergi identifierades kopplat till drivkraften att sänka kostnaderna inom projektet. Klimatarbetet bedömdes också ha bidragit till en kunskapsspridning inom projektorganisationen. Ett flertal målkonflikter identifierades också mellan klimatmålet och andra mål och drivkrafter. Utöver detta urskildes också andra hinder, exempelvis att det finns en brist på kunskap om klimatpåverkan hos många projektörer och att många inte är vana vid arbetet med att minska den. Studien fann att många av de åtgärder som implementerats i nya tunnelbanan är överförbara till andra framtida projekt. Studien identifierade flera erfarenheter och lärdomar som kan användas för att förbättra klimatarbetet i framtida projekt. Bland annat rekommenderas att kunskapen om synergieffekter och målkonflikter används i utformningen av klimatarbete och klimatmål i framtida projekt. Studien rekommenderar också att det tas hänsyn till vilka åtgärder som inte medför några synergieffekter då dessa annars riskerar att förkastas i ett tidigt stadie. Att arbeta för att höja kunskapsnivån om utbyggnadens klimatpåverkan bedömdes ha haft en positiv effekt på klimatmålets uppfyllelse i arbetet med nya tunnelbanan och ytterligare satsningar på detta föreslås. / Metro as a way of transport has a very low climate impact during its operation phase. However, during the construction phase the metro, like other infrastructure projects, causes large greenhouse gas emissions. The emissions originate partly from the production of materials such as steel and concrete but also from transports and energy use. In 2013 it was decided that the Stockholm metro will be expanded as a way for the city to contribute to the national goal of Sweden becoming climate neutral in 2045. The fact remains however that the expansion itself will result in considerable emissions. The Extended Metro Administration is responsible for the expansion and has decided on a climate goal implicating that the climate impact from the metro expansion shall be reduced by 25% during the realization of the project. To reach its goal the administration has developed a method for measuring and reducing the climate impact by identifying, quantifying and implementing measures to lower the emissions from the project. The planning phase of the project is now coming to an end and the production phase has started. The administration now wishes to evaluate the work that has been done and to learn from it when continuing the work and when planning new projects. This study aims to investigate the relations between the climate goal and other goals, to identify synergies and goal conflicts and to discuss whether the climate impact mitigation strategy and the implemented measures can be transferred to future projects. To reach the aim a qualitative interview study was conducted where consultants from different fields within the organization where interviewed based on the following research questions: What are the driving forces behind the climate impact mitigation measures implemented in the project? What barriers exist in the climate impact mitigation process? What can be learned from the work with the climate impact mitigation process and in what type of projects can the learnings be used? The result showed that several driving forces can lead to the implementation of climate impact mitigation measures which brings about the conclusion that there are several synergy effects connected to the climate impact mitigation process. One distinct synergy was identified with the goal of lowering the costs within the project. Several goal conflicts were also identified between the climate goal and other goals and drivers. In addition, other barriers were also discovered such as a lack of knowledge about climate impact among the planners and designers and a lack of experience in how to work with these issues. The study also found that a large share of the mitigation measures that have been implemented in the expansion of the Stockholm metro can be used also in other projects. The study identified a number of learnings and experiences that can be used to improve the climate impact mitigation strategies in future project. Among other things, the study recommends that the knowledge about synergies and goal conflicts is used when creating mitigation strategies and in adopting climate goals. It is also recommended that attention is given to the mitigation measures that do not entail synergies to lower the risk of them being discarded at an early stage. To put effort into raising the level of knowledge about the climate impact caused by the project is assessed to have had a positive effect in reaching the climate goal and additional efforts to do this is suggested.

During the last couple of years, Sweden has experienced periods with greatly reduced amount of precipitation, causing decreased groundwater levels. This has affected the drinking water supply. The need to actively prevent water scarcity is strong. Apart from water scarcity, the water available for consumption is also limited by the capacity of wastewater treatment plants, pipelines and waterworks. As a result of this, interests in water conservation measures have grown among municipalities the last few years. Opportunities to save water are good, but there is a lack of incentive to invest in technical solutions. Investment costs are high in relation to the low prices of drinking water. Primary drivers are currently awareness of the issue or local problems with water scarcity. Further incentives are thus needed. The aim of this thesis is to examine what the main drivers are for large property owners to implement measures to save water and what the obstacles are. The aim is also to investigate how water saving measures can help reduce energy use and financial expenses. To fulfil this purpose, interviews with larger property owners, literature search and calculations were carried out.   The results from the interviews showed that the main drivers were resource management and social responsibility. Economy proved to be an increasingly important driver as the price for water and energy are rising. The main obstacles for implementing water saving measures were financing issues and technical difficulties in implementation. Certification proved to be important for commercial property owners but was not considered profitable for the public housing companies. Calculations showed significant theoretical savings with regards to water, energy and economy with the techniques: aerators, water-saving showers and low-flush toilets. Calculations also showed that for more advanced technical solutions like urine-separating toilets and recirculating showers, the potential for water saving is great but it takes a long time for an investment to pay off. Collected data showed a high consumption despite water efficient technology, which implies that technology has to be combined with other measures, for example communication or individual metering and billing for cold water.  Key words: drivers, water conservation measures, large property owners, household water use, drinking water / Under de senaste åren har Sverige upplevt några långa perioder med mycket mindre nederbörd än normalt, med sänkta nivåer i grundvattenmagasin som följd, vilket påverkar dricksvattenförsörjningen. Behovet av att aktivt förebygga vattenbrist är stort. Förutom vattenbrist begränsas mängden vatten som kan användas också av kapaciteten i vattenverk, ledningsnät och reningsverk. Detta har gjort att intresset för vattenbesparande åtgärder ökat från VA-huvudmän de senaste åren. Möjligheterna till vattenbesparing i hushåll och kontor är goda, men det saknas ekonomiska incitament för att investera i de tekniska lösningar som krävs. Investeringskostnaderna bedöms för höga i förhållande till de låga priserna på dricksvatten. Drivkrafter i nuläget handlar främst om medvetenhet i frågan samt vattenbrist i lokalområdet. Därför finns det behov av ytterligare incitament.  Syftet med denna studie var att undersöka vilka de huvudsakliga drivkrafterna är för större fastighetsägare av hyresfastigheter att vidta åtgärder för vattenbesparing och vilka hinder som finns. Syftet var också att titta på hur energibesparing kan uppnås genom vattenbesparande åtgärder samt vilken ekonomisk besparing som kan uppnås genom att vidta åtgärder. För att uppfylla detta syfte användes intervjuer, litteratursökning och beräkningar. Resultaten från intervjuer med fastighetsägare visade att de huvudsakliga drivkrafterna var resurshushållning och samhällsansvar, men att ekonomi blivit en viktigare drivkraft i och med stigande priser på vatten och energi. De huvudsakliga hindren för att vidta åtgärder var problem med finansiering samt tekniska svårigheter kopplat till implementering. Certifiering var viktigt för de kommersiella fastighetsbolagen men ansågs inte lönsamt för de allmännyttiga bostadsbolagen. Resultaten från beräkningar visade på en stor teoretisk besparing med avseende på både vatten, energi och ekonomi med åtgärderna perlatorer, vattensnåla duschar samt snålspolande toaletter. Resultaten visar att för mer avancerade tekniska åtgärder för vattenbesparing såsom urinseparerande toaletter och recirkulerande duschar är vattenbesparingspotentialen stor, men det tar lång tid för en investering att återbetala sig. Insamlad data visade på en hög förbrukning trots vattensnål teknik, vilket talar för att tekniken behöver kombineras med fler åtgärder, som exempelvis kommunikation eller individuell mätning och debitering för kallvatten.

This thesis provides a comprehensive examination of the impact of Sweden's NATO membership on the personnel strategies of the Swedish Armed Forces and the professional roles of its officers. By focusing on motivational factors that encourage or discourage Swedish officers from accepting overseas assignments, the study sheds light on the complex dynamics of military career development in an international context. The findings reveal important strategic and operational considerations for successful integration into the global security architecture. In particular, the research indicates that only 20 percent of the officers surveyed are highly motivated to serve abroad, which highlights difficulties in balancing national and international commitments. This indicates an urgent need for the Swedish Armed Forces to respond to these motivational challenges to balance its responsibilities. This research contributes valuable insights into the professional drivers and essential changes required as Swedish officers assume new roles in the global security context.

Den pågående digitaliseringen kan ses som en av de mest väsentliga omvandlingarna av det moderna samhället, vilket har påverkat stora delar av näringslivet och människors vardag. Digitaliseringen har bidragit till omfattande förändringar i hur organisationer bedriver sin verksamhet och en av de främsta utmaningarna anses vara relaterade till utformningen av affärsmodeller. En bransch som formats av digitaliseringen är banksektorn, där utvecklingen har accelererat de tio senaste åren. Den svenska banksektorn har genomgått en omvandling som kännetecknats av en övergång från hierarkiska och byråkratiska strukturer till att följa principer om öppenhet och flexibilitet. De fyra storbankerna har länge dominerat den svenska banksektorn men utmanas av digitala aktörer i allt större utsträckning. Föreliggande studie syftade till att beskriva och analysera svenska stor- och nischbankers syn på förhållandet mellan digitaliseringen och affärsmodeller, vilket även innefattade att identifiera drivkrafter till förändringar av bankernas affärsmodeller. Tidsramen för studien avgränsades till de tio senaste åren, det vill säga, mellan år 2009 och 2018. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudie genomfördes. Studieobjekten utgjordes av storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank samt de digitala nischbankerna Avanza och Nordnet. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en metodtriangulering, vilket inkluderade elva semistrukturerade intervjuer och årsredovisningar. Vidare genomfördes analysen tematiskt med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade överlag på att samtliga banker hade genomgått stora förändringar i sina affärsmodeller, där det förekom både likheter och skillnader mellan stor- och nischbankerna. Drivkrafterna för ändring av bankernas affärsmodeller till följd av digitaliseringen var emellertid samma oavsett stor- eller nischbank. Bankernas affärsmodeller hade förändrats med avseende på kundinteraktioner, resurser, integration med externa partners samt intäktsströmmar och kostnadsstruktur. Avslutningsvis identifierades teknologisk utveckling, företagsstrategier och imitation, förändrade kundbeteenden, förändrade regelverk och nya aktörer som centrala drivkrafter för ändring av bankernas affärsmodeller till följd av digitaliseringen. / Digitalization has been one of the most transformative changes to our modern society. This shift has affected almost all aspects of daily life and extensively shaped how organizations operate. One of the most challenging aspects within digitalization is related to business models. The banking sector is a key example of an industry that has been continually shaped by digitalization. In the past decade, this development has rapidly accelerated and as a result, there is a need for banks to review their business models. The Swedish banking sector has been characterized by hierarchical and bureaucratic structures to follow principles of openness and flexibility. Four big banks have long dominated the Swedish banking sector; however, they are increasingly being challenged by digital players. This study aimed to describe and analyze how Swedish banks perceived the relationship between digitalization and business models, which includes identifying the driving forces behind the changes within banking business models. The study's timeframe was delimited to the last ten years, that is, from 2009 through 2018. A qualitative research strategy was applied in which a case study was conducted including four Swedish big banks (Handelsbanken, Nordea, SEB, and Swedbank) and two digital niche banks (Avanza and Nordnet). Data collection was carried out using a method triangulation, which included eleven semi-structured interviews combined with annual reports. The study was analyzed through a thematic qualitative content analysis. Overall, the study's results showed that digitalization has changed the business models of big and niche banks, both similarly and differently. Although, the driving forces behind the changes within the banking business models were similar regardless type of bank. Changes in the business models were primarily based on customer interaction, resources, integration of external partners, revenue streams and cost structure. Lastly, technological development, corporate strategy and imitation, changed customer behaviour, changed regulations and new market participants were identified as keydrivers for changing the banks’ business models as a result of digitalization.

I denna studie undersöks vilka förmågor och kunskaper inom digital kompetens som anses viktiga på Stena AB samt vilka drivkrafter och hinder som finns för lärande inom digitalkompetens. Syftet är att utvärdera en metod och process för att arbeta med att öka digitalkompetens på företag samt att utröna drivkrafter och hinder som finns för att driva en lärandeprocess inom området.En fallstudie innehållande en workshop inspirerad av interventionsforskning, samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem medarbetare på Stena AB. De transkriberade intervjuerna analyserades med induktiv tematisk analys. Resultaten tolkades genom ett sociokulturellt perspektiv på lärande med dialog i fokus. Analys av resultatet tyder på att deltagarna ansåg att en kritisk och kommunikativ förmåga är viktigt inom digitalkompetens som medborgare och som medarbetare på Stena AB. Resultaten antyder att en diskussionsbaserad workshop rörande begreppet digital kompetens kunde bidra till deltagarnas förståelse för begreppet och ge perspektiv på hur andra ser på samma begrepp. Vad gäller drivkrafter och hinder för lärande inom digital kompetens skiljer dessa sig från individ till individ. Hinder för lärande berör områden som miljö och förutsättningar som är bortom ens kontroll, men även en omedvetenhet om vilka kunskaper som behöver utvecklas. Slutsatsen är att företaget behöver en kombination av både informell och formell utbildning, att digitala kunskaper och förmågor går att prioritera vilka tolkas som fokusområden till lärandeprocessen att höja digital kompetens. Vidare identifieras drivkrafter och hinder som svar på hur en strategi för en lärandeprocess inom digital kompetens kan se ut. Slutsatsen uppskattas vara applicerbar även på andra företag i en annan kontext. / This study examines which areas within digital competence that are considered important at Stena AB. Further, this study examines what incentives and hindrances that exist for learning in digital competence. The aim for this thesis is to evaluate a method and process for working to increase digital competence in companies and to find out the incentives and hindrances that exist to motivate a learning process in the area. A case study including a workshop inspired by intervention research, as well as qualitative semi-structured interviews were conducted with a number of employees at Stena AB. The transcribed interviews were analyzed with inductive thematic analysis. The results were interpreted through a socio-cultural perspective on learning with discussion and dialogue in focus. Analysis of the results indicate that the participants considered a critical and communicative ability is important in digital competence, both as a citizen and as an employee at Stena AB. The results suggest that a discussion-based workshop on the concept of digital competence could contribute to the participants' understanding of digital competence and provide perspective on how others view the same concept. In terms of incentives and hindrances to learning in digital competence, these differ from individual to individual. Hindrances to learning are areas such as the environment and conditions that are beyond one's control, but also an unawareness of what knowledge needs to be developed. The conclusion is that the company needs a combination of both informal and formal education, that digital knowledge and abilities can be prioritized which are interpreted as focus areas for the learning process to increase digital competence. Furthermore, incentive forces and obstacles are identified as a strategy for a learning process in digital competence. The conclusion is estimated to be applicable to other companies in other contexts as well.

The Swedish Armed Forces aim to reflect Swedish society, including its ethnical composition. Despite these ambitions and the fact that non-native Swedes are overrepresented among unemployed Swedes, recruitment is over all slow. Perhaps the Swedish Armed Forces know too little about what motivates this potential group of recruits? And perhaps the recruitment process is discriminating against non-native Swedes? This essay aims to answer what attracts foreign born citizens to join the military and what makes them stay in the service. The research methodology includes interviews and surveys of immigrants. The results of these interviews and surveys are subsequently analysed and viewed through the perspective of military sociologist Fabrizio Battistellis’ theory about soldiers' incentives. According to Battistelli, three types of incentives exist: the paleomodern, the modern and the postmodern. His own study, Peacekeeping and the Postmodern Soldier, determined Italian solders primarily enlisted for postmodern incentives. Swedish scholars has found that the same pattern applies to Swedish military personnel. But how about the non-native Swedes? This study shows that predominantly modern incentives attract non-native Swedes to join the military, and mainly paleomodern incentives make them stay within it.  However, while Swedish soldiers seem to be driven by postmodern incentives, immigrants are not influenced by these in any noticeable way. Instead the study’s results indicate that there are further categories of motives affecting the non-native Swedes, namely contextual and cultural incentives.