Bakgrund: Det är problematiskt att implementera hållbara styrmedel i små- och medelstora företag (SMF) enligt tidigare forskning. Miljöledningssystem är ett populärt hållbart styrmedel där många svenska SMF har certifierat sig mot miljöledningsstandarden ISO 14001. I och med uppdateringen ISO 14001:2015 tillkom nya krav där organisationer har tre år på sig att uppdatera standarden. Det är därmed relevant att studera svenska SMF som nyligen uppdaterat sin miljöcertifiering samt att få ta del av deras upplevelser. Syfte: Denna studie ämnar bidra med kunskaper om hur små- och medelstora företag upplever de drivkrafter, barriärer och praktiska implikationer som uppstår vid implementeringen av ISO 14001. Metod: En kvalitativ flerfallstudie på två fallföretag med fokus på företagens subjektiva upplevelser kring ämnet har bedrivits. Dokumentgranskning samt intervjuer har legat till grund för en hermeneutisk narrativ tolkning där empirin har presenterats i form av berättelser. Slutsats: Kundkrav är enligt studien den dominerande drivkraften att implementera ISO 14001 för SMF. Implementering och upprätthållande av ISO 14001 visar sig vara utmanande på grund av internet motstånd och att standarden inte är optimal för företagens struktur, där ISO 14001:2015 inte har upplevts underlättande för denna problematik. Många positiva effekter kan konstateras som implikationer, men det går att diskutera om dessa väger tyngre än de försvårande faktorerna. I takt med att kundkraven på ISO 14001 ökar har dessa SMF inte mycket att säga till om vilket grundar vår slutsats att SMF kan uppleva ISO 14001 som ett nödvändigt ont. / Background:Implementing sustainability management tools for SMEs has been problematic according to earlier studies. Environmental Managemt System (EMS) is a popular tool where many Swedish SMEs is certified to the EMS-standard ISO 14001. The update of the standard ISO 14001:2015 included several new criteria for organizations to fulfill where they have a transition period of three years to update their certification. It is therefore relevant to study Swedish SMEs who recently updated their certification to let their own experiences come through. Purpose: This study aims to contribute with knowledge to how SMEs experience drivers, barriers and practical implications connected to the implementation of ISO 14001. Method: A qualitative multiple case study on two SMEs has been conducted with focus on the cases’ subjective perceptions. Document studies and interviews will provide a hermeneutic narrative interpretation where each case is presented as a narrative. Conclusion: Customer demands are according to the study the most significant driver for these SMEs to implements ISO 14001. The implementation and maintenance of ISO 14001 appears to be a challenge caused by internal resistance and the fact that the standard is not optimal for the structure of SMEs. We have not found indications that ISO 14001:2015 helps SMEs to tackle this problem. However, many positive implications have been found, although it is disputable if the positive aspects are larger than the barriers. As the customer demands are increasing, SMEs appear to have little to say which leads to the conclusion that ISO 14001 can be perceived y SMEs as a necessary pain.

Det senaste årtiondet har man uppmärksammat läkemedelsrester i den akvatiska miljön. Kommunala avloppsreningsverk är en av de viktigaste källorna till detta. Denna rapport behandlar frågan om att bygga ut avloppsreningsverk med teknik för att reducera läkemedel från kommunalt avloppsvatten. En telefonenkät har genomförts med personal på kommunala avloppsreningsverk. Med hjälp av den försöker rapporten sammanfatta läget för läkemedelsrening i svenska kommuner, hur långt man har kommit, vilka drivkrafter som kan stimulera arbetet och utmaningar som kan komma med det. Rapporten försöker också identifiera skillnader mellan kommuner som kan avgöra om man jobbar för att införa läkemedelsrening. Undersökningen visar att majoriteten av svenska kommuner ännu inte har börjat jobba med frågan; de som har börjat är främst stora kommuner. De flesta har dock hört talas om minst en reningsteknik för läkemedelsrening. I små kommuner är ekonomi och brist på kunskap en framtida utmaning. För de flesta kommuner skulle lagstiftning och lokala politiska beslut vara de viktigaste drivkrafterna för att börja jobba med frågan. Ungefär hälften av kommunerna uppgav att de trodde man skulle börja jobba med frågan inom 15 år. / Pharmaceutical residues in the aquatic environment has been a growing concern in the last decade, and municipal wastewater treatment plants (WWTPs) are an important source of pharmaceuticals to the aquatic environment. This paper treats the question of upgrading public WWTPs with technology for reducing pharmaceutical residues in wastewater. By means of a telephone survey directed at personnel at municipal WWTPs, this report tries to conclude the position of Swedish municipalities; what work has already been done in this area, what possible motives might propel upgrading WWTPs, and challenges that might follow with it. The report also investigates whether there are any differences between municipalities that might determine whether a municipality has engaged in this area. The investigation shows that the majority of Swedish municipalities has not yet started working towards upgrading WWTPs. Those that have are mainly large municipalities. However most have heard of treatment techniques. For small municipalities economy and a lack of knowledge pose a future challenge. For most of the municipalities, legislation and local political decisions would be the most important drives towards upgrading WWTPs. About half of the municipalities in the survey thought that they might start working towards upgrading WWTPs within 15 years.

Introduktion:Att basal hygien som att tvätta händerna är effektivt för att bryta smitta är väl grundat imedicinsk forskning. På vilka grunder tar människor till sig en sådan rutin? Vilka faktorerpåverkar om ett nytt beteende anammas? Syfte:Studien syftar till att undersöka förutsättningar för följsamhet till en ny hygienrutin iförskoleverksamhet utifrån uppfattningar bland vårdnadshavare och pedagoger. Studien syftaräven till att studera denna typ av preventiv insats utifrån olika perspektiv på hälsa, preventionoch hälsopromotion. Metod:Studien är utformad som en kvalitativ utvärdering av en intervention. Studiens syfte besvarasgenom en tematisk analysmetod av data som insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Konklusion:Drivkrafter som understödjer följsamheten är fungerande kommunikation, tilltro till sin egenförmåga att klara av att följa hygienrutinen samt att hygienrutinen genererar märkbara fördelar.Utmaningarna handlar om att det finns en acceptans för smitta. Att bli sjuk uppfattas inte somtillräckligt allvarligt för att hygienrutinen ska prioriteras och att den inte kommer åt allsjukfrånvaro. Av studien framgår att det finns uppfattningar som belyser att det holistiskaperspektivet är viktigt för hälsan. Att ta hänsyn både till den salutogena och patogena synen påhälsa kan vara en väg att gå för att överbrygga att hygienrutinen inte kommer åt allt. / Introduction:The fact that basic hygiene such as hand washing is effective in preventing infections is welldocumented in medical research. But why do people adopt such routines? Which perceptionsaffect whether a new behaviour is adopted? Purpose:The study aims to investigate the conditions for adherence to a new hygiene routine in preschoolactivities, based on perceptions among parents and educators. The study also aims to examinethis type of preventive intervention from different perspectives in terms of health, preventionand health promotion. Method:The study takes the form of qualitative research into an intervention. The research question isanswered through the thematic analysis method of data collected through semi-structuredinterviews. Conclusion:The main aspects which support compliance are functional communication, confidence in one’sown ability to follow the hygiene routine and the hygiene routine generating noticeable benefits.The challenge is that there is an acceptance of infection. Becoming ill is not perceived as seriousenough for the hygiene routine to be prioritized or for the hygiene routine to prevent all sickleave. The study shows that there are perceptions which highlight that the holistic perspectiveis important for health. Taking both salutogenic and pathogenic health aspects intoconsideration would create a possible solution to the problem, as a single hygiene routine doesnot cover every aspect involved.

Försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland har accelererat under de senaste åren. Sist ut och kanske även den mest komplicerade delen i detta samarbete är samarbetet mellan de båda ländernas arméer. Markförbandens unika kontext sätter den mänskliga interaktionen i centrum då stora mängder människor, fordon och system skall ledas och samordnas i tid och rum på en begränsad geografisk yta. När denna verksamhet involverar två försvarsmakter uppstår en interaktion som är intressant att studera. Ur ett arméperspektiv belyser studien de förutsättningarna och de faktorer som påverkar det svensk-finska militära samarbetet, med den taktiska nivån som utgångspunkt. Studien baseras på intervjuer med officerare från både svenska och finska försvarsmakten, och tar upp och förklarar både faktorer som förenar och driver samarbetet framåt respektive faktorer som försvårar samarbetet. Slutsatserna i studien förklaras kring en modell som beskriver de faktorer som i störst utsträckning påverkar samarbetet samt hur dessa förhåller sig till sin kontext. Studien visar att det finns olikheter mellan försvarsmakterna som påverkar samarbetet, men också aspekter som stärker det gemensamma arbetet. Sammantaget pekar studien på fem faktorer inom olika områden som har tydlig påverkan på samarbetet. Faktorerna påverkar samarbetet på olika sätt med olika påverkansgrad på olika nivåer i organisationen. Samarbetets drivkraft är starkt knutet till den tydliga politiska viljan. Den svenska och finska ledningskulturen skiljer sig år vilket återspeglas på alla nivåer men är tydligast och får störst påverkan på den lägre nivån. Språket är en skiljande faktor. Lösningen med ett gemensamt arbetsspråk är logisk men studien visar att det innebär utmaningar av större dimension än vid första anblick. Att bygga ett samarbete utan avtalade förpliktelser gör att tillit och förtroende får en betydande roll. För ett samarbete mellan arméstridskrafter är vikten av ett ledningsstödsystem central. Det gemensamma arbetet inom ledningssystemområdet kan skapa dessa förutsättningar. Olikheterna till trots så har Sverige och Finland redan ett väl fungerande samarbete, vilket nutida erfarenheter visar bland annat från våra gemensamma beredskapsförband och internationella insatser. Man har också genom tydlig målsättning och ambition mycket goda förutsättningar att fördjupa samarbetet ytterligare. / The defence cooperation between Sweden and Finland has accelerated during the last couple of years. Last into the cooperation, and maybe the most complex part is the cooperation between the two armies. The unique context of land forces puts human interaction in focus when large amounts of people, vehicles and technical systems are to be commanded and coordinated in time and in a limited geographical space. When this type of action involves two defence forces the dynamics that occurs is worth studying. This thesis project studies the conditions and factors that affect the Swedish-Finnish defence cooperation on a tactical level, from an Army perspective. The study explains both the driving and the constricting factors in the cooperation. The research is based on interviews with Swedish and Finnish army officers. Conclusions are drawn supported by a model built on the factors that are most influential on the cooperation and how these factors apply to the context of the cooperation. The thesis shows that there are differences between the two defence forces that affect the cooperation, but it also shows aspects that strengthens the efforts. The factors have different effects and different impact depending on the organisational level in the defence forces. The conclusions points to five strong factors in different areas that influence the cooperation. The main drive has a strong connection to the political will. Swedish and Finnish leadership culture is diversified, this shows and has the greatest impact on lower organisational levels. Language is a dividing factor. It is a logical solution to use a common working language, but this study shows that the common language results in great challenges. Building a cooperation without obligations means that trust and confidence are of substantial importance. In a cooperation between Armies a common command and control system is vital. The collaboration on system development can set the condition for a common command and control system. Even though this study found differences it also found a working cooperation. Proof of this is our bilateral high readiness units and international operations. Through clear and common goals and ambitions there are prerequisites for an even deeper cooperation. / Yhteenveto Ruotsin ja Suomen puolustusyhteistyö on edennyt nopeasti viime vuosina. Viimeinen ja ehkä monimutkaisin osa tätä yhteistyötä on molempien maiden maavoimien välinen yhteistyö. Maavoimien yksikköjen ainutlaatuisuus asettaa keskeiseksi ihmisten vuorovaikutuksen, jossa suuria määriä ihmisiä, ajoneuvoja ja järjestelmiä on johdettava ja koordinoitava aikaan ja paikkaan rajoitetulla maantieteellisellä alueella. Kun tähän toimintaan liittyy kahden maan puolustusvoimaa, muodostuva dynamiikka on pohdinnan arvoinen. Maavoimien näkökulmasta tutkimuksessa tuodaan esiin olosuhteet ja tekijät, jotka vaikuttavat Ruotsin ja Suomen väliseen sotilaalliseen yhteistyöhön, lähtökohtana taktinen taso. Tutkimuksessa tarkastellaan ja selitetään sekä yhteistyötä yhdistäviä ja eteenpäin vieviä tekijöitä että yhteistyön vaikeuttavia tekijöitä. Tutkimus perustuu sekä Ruotsin että Suomen armeijan upseerien haastatteluihin. Tutkimus perustuu johtopäätöksiin mallista joka kuvaa tekijöitä jotka vaikuttavat yhteistyöhön eniten ja miten nämä liittyvät sen kontekstiin. Tutkimus osoittaa, että asevoimien välillä on eroja jotka vaikuttavat yhteistyöhön, mutta myös aspekteja jotka vahvistavat yhteistä työtä. Kaiken kaikkiaan tutkimus osoittaa viisi tekijää eri alueilla, joilla on selvä vaikutus yhteistyöhön. Tekijät vaikuttavat yhteistyöhön eri tavoin ja erilaisilla vaikutustasoilla organisaation eri tasoilla. Yhteistyön liikkeellepaneva voima liittyy kiinteästi selkeään poliittiseen tahtoon. Ruotsin ja Suomen johtamiskulttuuri eroavat, mikä heijastuu kaikilla tasoilla, mutta on selkein ja vaikuttaa enempi alemmalla tasolla. Kieli on erottava tekijä. Yhteinen työkieli on ratkaisuna looginen, mutta tutkimus osoittaa, että se asettaa suurempia haasteita kuin ensi silmäyksellä voisi todeta. Yhteistyön rakentaminen ilman sopimusvelvoitteita tarkoittaa, että luottamuksella on merkittävä rooli. Komentotukijärjestelmän merkitys on keskeinen maavoimien yhteistyölle. Yhteinen työskentely johtamisjärjestelmän alueella voi luoda nämä olosuhteet. Eroista huolimatta Ruotsilla ja Suomella on jo hyvin toimiva yhteistyö, jonka nykypäivän kokemukset osoittavat esimerkiksi yhteisistä valmiusjoukoista ja kansainvälisistä rauhanturvaamis- ja kriisinhallintatehtävistä. Selkeät tavoitteet ja pyrkimykset luovat myös erittäin hyvät edellytykset syventää yhteistyötä entisestään.

For most people social media has become a natural part of everyday life and there are probably few who have missed the rising popularity of selfies, but perhaps the rising popularity of photo manipulation is less obvious. Although studies have shown that selfies can have positive effects, there are still a general agreement that the development is concerning, and since the selfie seems to be here to stay, it is important to gain more knowledge about the phenomenon. The study used a mixed method to describe who photo manipulates selfies, what in the selfie that gets corrected, how the correction is performed and why someone chooses to photo manipulate selfies on social media. Using a web-based questionnaire and semi-structured interviews, quantitative data could be collected which were analysed using descriptive statistics, additionally the qualitative data were interpreted using a thematic analysis. The results showed that younger women photo manipulated selfies more often than younger men, but the difference levelled out with age, that the time spent on social media did not lead to a higher frequency of photo manipulation and that the most frequently used photo manipulation was filters and photo effects. In addition, the driving forces of impression control, the selfie-self, digital culture, and self-encouragement could be identified, and affected what was corrected, how the correction was performed and the frequents of photo manipulation on selfies. The result showed that photo manipulation of selfies on social media can have positive effects which can help to nuance the discussion about digital editing of selfies. / Sociala medier är idag en naturlig del i livet för de allra flesta och det är nog få som har missat den stigande populariteten hos selfies, men det är kanske inte lika uppenbart att även fotomanipulering av selfies har en stigande popularitet. Trots att det finns forskning som visar att det kan finnas positiva effekter av selfies verkar ändå de flesta vara överens om att utvecklingen är oroväckande och eftersom selfien verkar vara här för att stanna är det högst angeläget att få mer kunskap om fenomenet. Studien använde en kombinerad metod för att beskriva vem som fotomanipulerar selfies, vad i selfien som korrigeras och hur korrigeringen utförs samt att öka förståelsen för varför en person väljer att fotomanipulera selfies på sociala medier. Genom att använda ett webbaserat frågeformulär och semistrukturerade intervjuer kunde kvantitativ data samlas in och analyseras med deskriptiv statistik samt kvalitativ data som tolkades med tematisk analys. Resultatet visade att yngre kvinnor fotomanipulerade selfies oftare än yngre män men skillnaden planade ut med åldern, att den spenderade tiden på sociala medier inte innebar en högre frekvens av fotomanipulering samt att den vanligaste fotomanipuleringen var filter och fotoeffekter. Dessutom kunde drivkrafterna intrycksstyrning, selfie-jaget, digital kultur och självuppmuntran identifieras som i sin tur påverkade vad som korrigerades, hur korrigeringen skedde och hur frekvent selfies fotomanipulerades. Det visade sig att fotomanipulering av selfies på sociala medier kunde ha positiva och resultatet hjälper till att nyansera diskussionen kring digital redigering av selfies.

Skatten på engångsplastbärkassar som implementerades i Sverige år 2020 möttes med ideologiskt motstånd. Den forskning som gör gällande skatt på plastbärkassar finns främst i internationell kontext och är fokuserad på konsumenters beteenden och reaktioner. Denna studie gör gällande hur berörda verksamheter och organisationer resonerar kring skattens införande, samt dess resultat. Studien syftar också till att identifiera hinder och drivkrafter för implementeringen. För att undersöka förhållandet användes en explorativ ansats där intervjuer med en variation av berörda verksamheter utgjorde materialet för studien. Resultaten visar på att implementeringen mötts av missnöje av hälften av deltagarna på grund av skattens singulära syfte, samtidigt som den andra hälften anser att tillämpningsområdet var tillfredsställande. De hinder som identifierades var svårigheter att definiera engångs-, respektive flergångskassar, samt bristen på synkronisering eller kombination med andra styrmedel. De drivkrafter som identifierades relaterade till organiseringen och kommunikationen mellan de berörda verksamheterna, till trots förbättringsmöjligheter för dessa aspekter. En av slutsatserna är att styrmedel som detta bör nyttja både ett teknocentriskt perspektiv om plastbärkassens miljö-, och klimatpåverkan, samt ett socioekonomiskt perspektiv utgående från berörda verksamheter och organisationers behov. / The Swedish tax on plastic carrier bags that was implemented in 2020 was initially met with dissatisfaction from the public and stakeholders. Current research investigating the tax on plastic carrier bags was done in other countries and is focused on the reactions and behaviours of consumers. Thus, this study investigates stakeholders’ reasoning around the implementation of the tax as well as its results. Another aim is to identify obstacles and driving forces for the implementation. To do so, an explorative approach in combination with interviews of stakeholders were used. The results show that implementation was met with dissatisfaction by half of the participants in the study, owing to the singular aim of the tax. The other half of participants viewed the tax purpose as satisfactory. The obstacles that were identified was difficulties in distinguishing single-use from multi-use plastic carrier bags, as well as the lack of synchronization or combination with other measures. The driving forces that were identified related to the organization and communication between stakeholder, despite opportunities for improvement. One of the conclusions of the study was that policy measures like this tax should use a technocentric perspective on the environmental impact of the plastic carrier bag, in combination with a socioeconomic perspective on the needs of stakeholders.

Vid industriell produktion så uppstår värme vilken inte till fullo kan utnyttjas varför en viss mängd värme blir kvar som restvärme. Företagen inom industrin strävar efter att minska eller ytterligare utnyttja restvärmen och den energin som denna innehåller. Idag är det vanligaste användningsområdet i Sverige för restvärme från industrin att denna används i närliggande fjärrvärmenät. Ibland finns inte denna möjlighet eller är begränsad i sin omfattning. Ett alternativ för svensk industri skulle kunna vara att producera elektricitet av denna restvärme. Denna rapport är ett examensarbete för KTH i samarbete med företaget Climeon. Syftet med arbetet är att undersöka möjligheterna kring elproduktion av restvärme från svensk industri. Climeon är ett företag som utvecklar en process där elektricitet produceras från en värmekälla vid låga temperaturer, 70-120°C. Processen har många fördelar gentemot de alternativ som finns idag för elproduktion inom motsvarande temperaturintervall. Ett användningsområde för Climeons teknik kan därför vara industrins restvärme om värmen återfinns i lämpligt temperaturintervall och form. En undersökning av några utvalda branscher inom svensk industri har därför utförts med syftet att kartlägga deras förekomst av restvärme samt deras synsätt och attityd kring restvärmeutnyttjande. Visst fokus har även lagts på att undersöka attityder kring elproduktion av restvärme hos svensk industri. Undersökningen utfördes i två delar; en enkät som skickades ut samt en intervju som utfördes på telefon. Totalt omfattade undersökningen 17 företag och sju branscher. För varje bransch redovisas deras restvärme, procentuellt fördelad inom olika temperaturintervall, samt deras interna och externa användning av restvärme. För varje företag redovisas grad av mognad samt en mindre bedömning kring branschens potential för elproduktion av restvärme. Generellt för alla branscher redovisas den procentuella fördelningen av restvärmen, deras synsätt och attityd, drivkrafter och organisering kring energifrågor. Från industrins perspektiv har en analys för fyra alternativ för användning av restvärme utförts; Göra ingenting, Intern Användning, Fjärrvärme samt Elproduktion. Baserat på dessa analyser har sedan fyra branscher identifierats med potential att producera elektricitet från sin restvärme. Branscherna Pappers- och Massaindustrin samt Stål- och Metallindustrin bedöms ha god potential att producera elektricitet från restvärme, medan potentialen bedöms som tämligen god hos branscherna Kemisk Industri samt Övrig Processindustri.

Building Information Modeling, abbreviated BIM, is a process of information sharing which enhances communication and which helps in visualizing complex problems in the building industry. BIM has not been used in a larger extent in the production phase of civil works. The purpose of the study is therefore to investigate driving forces behind the use of BIM and the resistors against it and to investigate in what ways BIM could be used in the production phase.The theoretical framework is based on one licentiate thesis, two degree projects, three research papers and three books. A qualitative method with semi-structured interviews was used. The interviews were made with a calculator, a supervisor and a CAD planner from Skanska, a constructor and project manager from ELU, a Project Information Officer from Tyréns and a VDC coordinator and VDC business developer from Veidekke who all have been working with BIM. This was to get a good representation from different actors and people with different professional roles.The study shows that the driving forces behind a use of BIM are that it enhances collaboration and communication between the actors, it makes it easier to visualize the project and the scope, and it provides a higher degree of accuracy of coordination’s. BIM also makes the work more effective and results in fewer errors. Above all, BIM give a possibility for a shorter production phase, shorter total project duration and a lower total cost. The study also shows that the resistors against the use of BIM are employee’s negative attitude against administrative work, that it is hard to measure profitability of using BIM, the uncertainty of who has the legal ownership of the data, and who has the responsibility of the accuracy of it. That the implementation cost and the design phase are more expensive is also a resistor against a use of BIM.BIM could be used in visualization with 3D models in collision controls and co-reviews in meetings, work preparations and at site. A workplace outline could also be printed from the 3D model to be placed on the site for visualization. 4D scheduling and 4D animations could be used for visualization in meetings, work preparations and at site. The study showed that quantity takeoff and cost estimation with 5D is only reconciled in the meetings in the production phase and that the programs for it are not needed in this phase. RFID tags could be used at site for logistics and tracking materials, and field verifications could be used to verify that a work task is executed according to exact coordination’s in the 3D model. Furthermore tablet computers could be used for bringing the technique of BIM to the site which enables a better understanding of complex work tasks for the workers. A BIM coordinator who understands the process of working with BIM and who could work as a bridge between the users and the technical development team is important in a successful implementation.The study also shows that the focus of BIM should lie on how to make use of the technique. The examples of how BIM could be used in the production phase of civil works have to be useful and meet the needs and demands of the users. The processes of using 3D models, 4D scheduling, 4D animations, RFID tags, field verifications and tablet computers should therefore be studied thoroughly to find how the technique could be applicable at site, in meetings and work preparations and how it could enhance the daily activities and work tasks. If the demands are met it will be accepted by both the user and the organization. Further research should therefore lie on how 3D models, 4D scheduling, 4D animations, RFID tags, field verifications and tablet computers could be useful in the production phase. These BIM techniques should then be tested on a real project to investigate how the processes could be useful at site, in meetings and in work preparations. Further research should also be made on how countries like Norway, Finland and USA have made use of BIM in the production of civil works. / Bygginformationsmodellering, förkortat BIM, är en process för informationsutbyte som förbättrar kommunikation samt förståelsen för komplexa problem inom byggbranschen. BIM har inte använts i en större utsträckning i produktionen av väg- och anläggningsprojekt. Syftet med studien är därför att undersöka drivkrafter bakom ett större användande av BIM och motstånd mot det, samt att undersöka på vilket sätt BIM skulle kunna vara användbart i produktionen.Den teoretiska grunden bygger på en licentiathandling, två examensarbeten, tre forskningsrapporter samt tre böcker. För intervjuerna användes en kvantitativ semistrukturerad metod. Intervjuerna gjordes med en kalkylator, en arbetsledare från Skanska, en CAD planerare från ELU, en Project Information Officer från Tyréns samt en VDC samordnare och VDC affärsutvecklare från Veidekke, som alla har arbetat med BIM. Detta var för att få en bra representation från olika aktörer och personer med skilda yrkesroller.Studien visar att drivkrafterna bakom en användning av BIM är att det förbättrar samarbetet och kommunikationen mellan aktörerna, gör det lättare att visualisera projektet, dess omfattning samt att det ger mer korrekta data. BIM gör också arbetet mer effektivt och resulterar i färre fel. Framförallt möjliggör BIM en kortare produktionsfas, kortare projekttid och lägre totalkostnad. Studien visar också att anställdas negativa attityd mot administrativt arbete är ett av motstånden mot en större användning av BIM, att det är svårt att mäta lönsamheten med det och att det är osäkert om vem som har äganderätten till informationen samt vem som har ansvaret över att den är korrekt. Att implementeringskostnaden och designfasen blir dyrare är också ett problem med BIM. BIM kan användas för visualisering med 3D-modeller i kollisionskontroller och samgranskning i möten, arbetsberedningar och på byggarbetsplatsen. En APD-plan kan även skrivas ut från 3D-modellen för att visualisera byggarbetsplatsen. Tidsplanering och animationer med 4D skulle också kunna användas till visualisering i möten, arbetsberedningar och på byggarbetsplatsen. Studien visar att mängd- och kostnadsberäkningar med 5D endast stäms av i produktionsfasen och att programmen inte behövs i produktionsfasen. RFID-taggar kan användas på byggarbetsplatsen för logistikplanering och för att spåra material.5Fältkontroller kan vara användbart för att verifiera att ett arbete utförts exakt enligt 3D-modellens koordineringsdata. Handdatorer kan användas för att få ut tekniken för BIM på byggarbetsplatsen vilket möjliggör för en bättre förståelse för komplexa arbetsuppgifter för yrkesarbetarna. En BIM samordnare som förstår processen att arbeta med BIM och som kan överbrygga kommunikationssvårigheter mellan användarna och teknikutvecklingsgruppen är en mycket viktig aktör för ett framgångsrikt införande av BIM i ett projekt.Studien visar också att fokus bör ligga på hur man utnyttjar tekniken med fokus på nytta och användbarhet. De arbetsuppgifter som BIM skulle kunna användas till i produktionsfasen måste vara användbara och tillgodose användarnas krav och behov. Processen med att använda 3D-modeller, tidsplanering och animationer med 4D, RFID-taggar, fältkontroller och handdatorer måste därför studeras noggrant för att hitta hur tekniken kan tillämpas på byggarbetsplatsen, i möten, i arbetsberedningar samt hur den skulle kunna förbättra dagliga aktiviteter och arbetsuppgifter. Om användarnas krav är uppfyllda kommer tekniken att accepteras av både användaren och organisationen. Ytterligare forskning bör därför ligga på hur 3D-modeller, tidsplanering och animationer med 4D, RFID-taggar, fältkontroller och handdatorer kan vara användbara i produktionsfasen. Dessa tekniker bör sedan testas på ett verkligt projekt för att undersöka hur processerna för BIM skulle kunna vara användbara på byggarbetsplatsen, i möten och arbetsberedningar. Ytterligare forskning bör också göras på hur länder som Norge, Finland och USA har använt BIM i produktionsfasen i väg- och anläggningsprojekt.

Bakgrund: Fastighetsbranschen klassificeras som en stabil bransch med fastigheter som fortsatt kommer behöva driftas och förvaltas, vilket har lett till få incitament att driva innovation i branschen. Spridningen av innovationer i branschen utgör en brist, även om tillgänglighet av innovationsmöjligheter finns. Medvetenhet om nödvändigheten av innovation inom fastighetsbranschen har dock ökat under de senaste decennierna, vilket har lett till att fastighetsbolagen gjort satsningar på att driva innovation i högre grad. Innovationsarbetet i fastighetsbranschen påverkas av flera externa och interna faktorer. Här råder det en kunskapslucka, då innovationsprocessen i fastighetsbranschen inte är tillräckligt studerat.   Syfte och Frågeställningar: Studiens syfte är att med hjälp av en komparativ studie utforska skillnader och likheter i olika fastighetsbolags innovationsarbete. För att besvara detta syfte har följande frågeställningar använts: “Vad är drivkraften till innovation för fastighetsbolagen inom branschen?” samt “Hur ser processen ut för innovationsskapande för aktörer inom fastighetsbranschen och finns det några skillnader samt likheter?”  Metod: Denna kvalitativa studie har en abduktiv ansats eftersom studiens teoretiska ramverk har utformats utifrån förintervjuer och en litteraturstudie. Empiriska data har samlats in genom primärdata i form av semistrukturerade intervjuer med fem olika fastighetsbolag vilka sedan har analyserats med en tematisk analysmetod.  Slutsats: Vad som driver innovation inom branschen visade sig vara följande områden: omvärldsanalys, hållbarhet, kunder, samarbeten samt intern vilja och drivkraft. Processen för innovationsskapande för de olika bolagen ser olika ut och processerna är individuella för bolagen. Bolagen har flertalet likheter i sina innovationsprocesser med tanke på medarbetarnas involvering, pilotprojekt och hur de mäter om en innovation har uppnått sitt syfte. Olikheter i processerna grundar sig ofta i initiativet till varför bolaget bedriver innovation och hur innovationsprocessen startas. Studien tyder på att de finns olika samarbets-nätverk kopplat till innovation. Samarbetet inom branschen är en viktig komponent i bolagens innovationsprocess och driver innovation i branschen. Ur intervjudatan framkommer det att hinder för branschen framför allt är den stora kapitalintensiteten och att incitament till innovation saknas på grund av den stabila konjunkturen i branschen. / Introduction: The real estate industry classifies as a stable industry with properties that will still need to be operated and managed, which led to few incentives to drive innovation in the industry. The spread of innovations in the industry constitutes a deficiency, even though there is an availability of innovation opportunities. Awareness of the necessity of innovation in the real estate industry has increased in recent decades which has led real estate companies to make efforts in pursuing innovation to a greater degree. The innovation work in the real estate industry is affected by several external and internal factors. There is a knowledge gap here because the innovation process in the real estate industry has not been sufficiently studied.   Purpose and research questions: The purpose of the thesis is to explore differences and similarities in the innovation work of different real estate companies through a comparative study. To answer this purpose, the research questions used are: “What are the driving forces for innovation for real estate companies in the industry?” and “What does the process look like for innovation creation for players in the real estate industry and are there any differences and similarities?”.   Method: This qualitative study has an abductive approach, which has meant that the study has designed a theoretical frame of reference based on preliminary interviews and a literature review. This qualitative study has an abductive approach. The empirical data has been collected through primary data in the form of semi-structured interviews with five different real estate companies which then have been analysed using a thematic analysis method.   Conclusion: What drives innovation in the industry turned out to be the following areas: external analysis, sustainability, customers, collaborations, and internal will and drive. The process of creating innovation for the different companies looks different and the processes are individual for the companies. The companies have several similarities in their innovation processes in terms of employee involvement, pilot projects, and how they measure whether an innovation has achieved its purpose. Differences in the processes are often based on the initiative for why the company conducts innovation and how the innovation process is started. The study indicates that there are various collaborative networks linked to innovation. Collaboration in the industry is an important component in the companies' innovation process and drives innovation in the industry. The interview data shows that obstacles for the industry are primarily the large capital intensity and that incentives for innovation are lacking due to the stable economic situation in the industry.

För att hantera den förändrade situationen i närområdet måste Försvarsmakten öka sin operativa förmåga och med det, även sin rekrytering. För specialförbanden har utebliven värnplikt inneburit en reducerad rekryteringsbas samtidigt som Försvarsmakten, för att öka sin operativa förmåga, bl.a. skapat förband med specifika kompetenser, förmågor och uppgifter vilket i sin tur lett till en konkurrenssituation avseende bemanning. För specialförbanden har detta tillsammans med ett lågt utfall från uttagningstesterna inneburit en utmaning att tillgodose det operativa behovet av systemets viktigaste resurs, personalen. Denna kvalitativa studie som baseras på semistrukturerade intervjuer och en workshop syftar till att, utifrån operativ personal vid specialförbanden, fördjupa förståelsen för hur utfallet av uttagningstesterna skall kunna förbättras. Studiens identifierade drivkrafter, som ligger till grund för individer att söka till samt fullfölja de fysiskt och psykiskt krävande uttagningstesterna, analyseras därför gentemot motivationsteorier, organisatoriska perspektiv och psykologiska begrepp. Studien tyder på att även om drivkrafterna för att söka till respektive fullfölja testerna skiljer sig åt, så bidrar dessa tillsammans med stödjande funktioner till individens förmåga att härda ut, vilken är avgörande för att fullfölja uttagningstesterna.  Utifrån resultatet kan specialförbandens attraktion utformas och riktas på ett tydligare sätt. Vidare kan befintliga urvalskriterier vidareutvecklas för att ur det totala antalet sökande, kunna kalla de individer med bäst förutsättningar att lyckas fullfölja och klara uttagningsprocessen. / The Swedish Armed Forces needs to increase the recruitment rate and operational capability in order to handle the developing situation in the region. For the Special Forces, the lack of conscripts has meant a reduced recruitment at the same time as the rest of the Armed Forces, in order to increase operational capability, has created units with specific skills, abilities and tasks, which in turn have led to a competitive situation regarding the staff. This together with a high attrition rate from selection process has led to a challenge meeting the operational demand regarding the Special Forces most valuable asset, the personnel. This qualitative research, based on semi-structured interviews and a workshop with operational personnel at the Special Forces aims to increase the understanding of how the outcome of the selection process can be improved. The driving factors identified in this research, which form the basis for individuals to apply to the Special Forces and complete the physically and psychologically demanding selection tests, are hence analysed in relation to motivational theories, organizational perspectives and psychological terms. The study indicates that the drive for applying to and completing the selection differ, however, both of them combined with supportive functions contribute to the individual's ability to persevere and are crucial elements for completing the selection process.  Based on the results attraction of the Special Forces can be designed and directed more accurately. Furthermore, existing selection criteria can be refined in order to, out of the total number of applicants, be able to select the individuals with the best chance to successfully complete the selection process.