Syftet med denna studie är att klargöra bakomliggande yttre och inre drivkrafter i samband med yrkesväxling mitt i livet, vad som bidrar till att våga ta klivet att börja studera, som en del av den personliga utvecklingen. Teoretiska utgångspunkter är följande: Abraham Maslows (1989/1943) behovspyramid, George Herbert Meads (2001/1934) signifikanta andra, Fuchs Ebaughs (1988) teori om vändpunktsprocesser och teorin om Planned Happenstance som Kathleen Mitchell, Al Levin och John Krumboltz (1999) är grundare till. Metoden som har använts är fokusgruppsintervjuer. Resultaten visar att de bakomliggande drivkrafterna i samband med yrkesväxling kan kopplas till behoven i Maslows (1989/1943) behovspyramid. De mest grundläggande behoven måste vara tillgodosedda för att individen ska känna sig motiverad till att påbörja en självutveckling. Ett hinder för att våga satsa på utbildning är sviktande självförtroende. För att överbrygga detta får omgivningens, signifikanta andras, (Mead 2001/1934) inställning en avgörande betydelse. En vändpunktsprocess innebär en identitetskris där en ny yrkesroll ska inträdas, en påfrestning för såväl deltagaren som hela familjen (Fuchs Ebaugh 1988). Andra drivkrafter, förutom självförverkligande, är en efterlängtad förändring av sin arbetslivssituation och deltagarnas önskan om att komma in i gemenskapen i en arbetsgrupp som de ser upp till. För att nå dit ser deltagarna utbildning som en väg och ett sätt att öka sin anställningsbarhet. Deltagarna i studien menar i flera fall att det var slumpen som avgjorde vilken utbildning de hamnade på men med Planned Happenstance som förklaringsmodell framgår det att valen egentligen byggde på medvetna ställningstaganden (Mitchell, Levin och Krumboltz 1999). Studiens resultat redogör med andra ord för några av de drivkrafter som motiverar individer att våga ta klivet till att börja studera, vilket kan öka kunskapen för studie- och yrkesvägledare, om hur individer bör bemötas och vilka områden som professionen bör fokusera på för att hjälpa individer nå framtida yrkesambitioner genom ett välgrundat val. / The aim of this thesis is to clarify the underlying human motives, both external and internal, in career choices of professional change, of which contributes to career changes. This thesis enlightens some of the societal conditions or obstacles that exist to a future study start, as part of the participants personal development, and clarify what led them to take the decisive step towards a new career path. Theoretical framework used is Abraham Maslow's (1989/1943) needs pyramid, George Herbert Meads (2001/1934) concept of significant others, Fuchs Ebaugh's (1988) theory of turning point processes and the theory of planned Happenstance which Kathleen Mitchell, Al Levin and John Krumboltz (1999) are the founders of. Method used is focus group interviews. Results show that the underlying human motivation processes in participants' professional exchange can be linked to the needs of Maslow's (1989/1943) needs pyramid. The most basic needs must be met in order for the individual to feel motivated to begin self-development. One obstacle whether to decide to invest in education or not, is failing self-confidence. To overcome this, the attitude of the significant other (Mead 2001/1934) takes on a decisive importance. A turning point process involves an identity crisis in which a new professional role is to take place, a strain for both the participant and the whole family (Fuchs Ebaugh 1988). Other human motivation processes, besides self-realization, are a long-awaited change in their working life situation and the participants' desire to enter the community in a working group they look forward to. To get there, participants see education as a fulfilling way and a way to increase their employability. The participants in this study believe that it was random that decided which education they ended up with in many cases, but with Planned Happenstance as an explanatory model it appears that the choice were really based on conscious attitudes (Mitchell, Levin and Krumboltz 1999). This thesis can increase the knowledge for study and career counselors, about how individuals should be approached and what areas the profession should focus on to help individuals reach future career aspirations through an informed choice.

The fashion industry is one of the most heavily polluting industries in the world. The industry has traditionally operated through the linear economy utilizing a take-make-waste supply chain. The appearance of the circular economy has provided the fashion industry with the opportunity to change its business models to more circular alternatives. However, focusing mainly on improving operations and forecasting models in ways for prevention, previous research has not considered the role of unsold goods (or deadstock) in a circular economy. This study contributes to the literature on the circular economy through insight into how deadstock can be reduced using circular strategies. Using an abductive approach, a case study was made on a fashion company that is investigating the possibilities to reduce deadstock using circular strategies. The study combines findings from previous research with a thematic analysis based on data collected from interviews with managers and experts working at the case company to answer the proposed research questions and fulfill its purpose. The findings of the study show that the drivers of and barriers to circular strategies at the case company seem to correspond with previous research. The drivers seem to mainly be softer powers that encourage change, such as organization and culture, while the barriers tend to be harder powers that hinder the change, such as heavy investments and the need for technological advancement. Moreover, the company lacks drivers being hard powers, such as technology and financial incentives. The authors, therefore, argue that the lack of drivers forcing change is one of the reasons why the industry has not changed more yet. Additionally, deadstock reducing initiatives seem to share many similarities in drivers and barriers with circular strategies, the main difference being an attitudinal difference towards them. This spurs a discussion of the duality of Doing Good and Doing Right in sustainability efforts where it is argued that to truly become sustainable, an organization must be able to do both. This study implies that deadstock reduction should be incorporated into the circular economy utilizing the circular strategies. More collaboration needs to happen between the individual circular strategies, for example through shared data systems, coordinated management for all circular strategies, and shared collecting and sorting systems. Furthermore, although soft powers encouraging change are in place, no significant transition towards circularity is to be expected in the fashion industry until hard powers, such as enabling technological innovations, are in place to force the change. / Modeindustrin är en av världens mest förorenande industrier. Industrin har traditionellt sett drivits av den linjära ekonomin och använt en ta-producera-släng värdekedja. Den cirkulära ekonomins uppkomst har gett modeindustrin möjligheten att ändra dess affärsmodeller till mer cirkulära alternativ. Dock, genom att fokusera mer på förbättringar av tekniker och prognosmodeller, så har tidigare forskning inte undersökt osålda varors (eller deadstock) roll i en cirkulär ekonomi. Den här studien bidrar till litteraturen inom cirkulär ekonomi genom att tillföra insikter om hur deadstock kan reduceras genom cirkulära strategier. Med en abduktivansats utfördes en fallstudie på ett företag som undersöker möjligheterna att reducera överlager genom cirkulära strategier. Studien kombinerar insikter från tidigare forskning med insikter från en tematisk analys gjort på data från intervjuer med chefer och experter på fallföretaget för att svara på de föreslagna forskningsfrågorna och uppfylla sitt syfte. Resultatet av studien visar att drivkrafterna och barriärerna för cirkulära strategier på fallföretaget överensstämmer med tidigare forskning. Drivkrafterna är huvudsakligen mjukare i karaktär och uppmuntrar till förändring, såsom organisation och kultur, medan barriärerna tenderar att vara av hårdare karaktär och stoppar förändring, så som stora investeringar och ett behov av teknologiskutveckling. Därtill saknar fallföretaget drivkrafter av hårdare karaktär, såsom teknologiska och finansiella incitament, med förmågan att kunna tvinga fram förändring. Författarna till denna studie argumenterar därför för att avsaknaden av tvingande drivkrafter är en av de starkaste anledningarna till att modeindustrin ännu inte förändrats med signifikant och blivit mer cirkulär. Vidare tycks deadstock-reducerande initiativ dela många likheter i drivkrafter och barriärer med de cirkulära strategierna medan den huvudsakliga skillnaden tycks ligga i attityden gentemot de olika strategierna. Detta sporrade en diskussion om dualiteten i att Göra Bra och att Göra Rätt i hållbarhetsarbeten där det, för att bli helt hållbar, argumenteras för att organisationer måste kunna göra både och. Implikationerna av studier är att deadstock reducering borde tas med i den cirkulära ekonomin genom cirkulära strategier. Fler samarbeten måste dessutom ske mellan de olika cirkulära strategierna genom, till exempel, delade datasystem, ett koordinerat styrorgan församtliga cirkulära strategier och delade insamling- och sorteringssystem. Slutligen konstateras det att trots att mjukare krafter som uppmuntrar till förändring redan är verksamma så förväntas ingen signifikant omställning mot cirkularitet inom industrin ske om inte hårdare krafter, som möjliggörande teknologiska innovationer, kommer på plats för att tvinga till förändring.

Date: 2021-05-25 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 credits Institution: Linnaeus University Authors: Linnéa Hamrin - 970430 Nora Bengtsson – 960709 Tutor: Jasmina Beharic Keywords: Gender equality work, norms, group norms, driving forces, personal connection, custom communication, male engagement Titel: The light is now directed at the men who work with gender equality - How do they act and what are they driven by? Research Questions: - How do men who work with gender equality act, within organizations that work to promote the gender equality development within the society?- What are the driving forces behind their actions? Purpose: The purpose of the thesis is to increase knowledge about how men who work with gender equality, within organizations that work to promote the gender equality development within the society, act to influence gender equality development and to create an understanding of the underlying driving forces of their actions. This is to contribute to the knowledge about how men, who does not act accoringly to the existing masculine norms, work with gender equality which can increase the understanding of gender equality development. Method: This is a qualitative study that uses inductive approach. Four semi- structured interviews have been implemented with four different respondents. The empirical data was then analyzed through a thematic analyzis.Through the coding, themes were detected which then generated the theoretical material. Conclusions: The result of the study showed that the men worked a lot through adapting their communication to the target group which enabled a connection inbetween the men and the target group. Relationship building was presented as essential to their work and two important factors in order to build relationships was positive influense and identification. The underlying driving forces were at first proved to be integrated and identified extrinsic motivation. To maintain the work with gender equality the ability to help others, confirmation, experienced context, and self-determination were the driving forces that identified. / Datum: 2021-05-25 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 HP Institution: Linnéuniversitetet Författare: Linnéa Hamrin - 970430 Nora Bengtsson – 960709 Handledare: Jasmina Beharic Nyckelord: Jämställdhetsarbete, normer, gruppnormer, drivkrafter, personlig anknytning, anpassad kommunikation, manligt engagemang Titel: Nu riktas lampan mot män som arbetar med jämställdhet - Hur agerar de och vad drivs de av? Forskningsfrågor: - Hur agerar män som arbetar med jämställdhet, inom organisationer som arbetar för att främja jämställdhetsutvecklingen i samhället?- Vad finns det för drivkrafter bakom deras agerande? Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen kring hur män som arbetar med jämställdhet, i organisationer som arbetar för att främja jämställdhetsutvecklingen i samhället, agerar för att påverka jämställdhetsutvecklingen samt skapa en förståelse kring de bakomliggande drivkrafterna för deras agerande. Det för att bidra med kunskap gällande hur män, som inte agerar enhetligt med den existerande mansnormen, arbetar med jämställdhet vilket kan öka förståelsen kring jämställdhetsutvecklingen. Metod: Det här är en kvalitativ studie som använder induktiv metod. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra respondenter. Empirisk data analyserades därefter genom den tematiska analysmetoden. Genom kodningen upptäcktes teman som låg till grund för det teoretiska materialet. Slutsats: Studiens resultat visade att männen arbetade mycket genom att anpassa sin kommunikation efter målgrupp vilket möjliggjorde för en anknytning mellan männen och målgruppen. I arbetet framstod relationsbyggande som essentiellt och två viktiga faktorer i syfte att bygga relationer var positivt inflytande och identifiering. De bakomliggande drivkrafterna visade sig till en början vara integrerad och identifierad extern motivation. För att upprätthålla arbetet med jämställdhet var förmågan att hjälpa andra, bekräftelse, upplevt sammanhang och självbestämmande de drivkrafter som identifierades.

Uppsatsen tar sitt avstamp i den ojämna könsfördelningen inom officerskåren i Försvarsmakten och organisationens målsättning att motverka densamma. Då yrkesvalet har blivit möjligt för kvinnor först i modern tid ingår de inte heller i den klassiska teorin som avhandlar det militära yrkesvalet. Syftet med denna uppsats är att utöka förståelsen för kvinnors val att bli sjöofficer i Sverige under perioden 1978 till 2020. Detta undersöks genom en kvalitativ tolkande ansats och metoden tematisk analys. Resultatet tyder på att två olika teman präglar kvinnors val att bli sjöofficer; bakomliggande faktorer och inflytelsefaktorer under tjänstgöring. Dessa två teman med underliggande och empiriskt underbyggda kategorier och koder analyseras genom ett ramverk av teori om yrkesval och militärsociologisk teori. Analysen leder till slutsatsen att kvinnors val att bli sjöofficer kan förstås som en samklang mellan individ och organisation. Organisationens (direkta eller indirekta) kommunikation attraherar en viss typ av individ. Då individens personlighet och intresse överensstämmer med organisationens förväntningar skapas en miljö i vilken individen trivs, socialiseras och breddar sina motiv och drivkrafter för att slutligen göra valet att bli sjöofficer.

Social tillit är en central faktor i ett välfungerande samhälle och skapar förutsättningar för ekonomisktillväxt och sänkta transaktionskostnader. Att förstå vilka komponenter som kan bidra till nedbrytning avsocial tillit har därför stor betydelse för att kunna påverka samhällsutvecklingen. Syftet med denna uppsats är att identifiera och analysera drivkrafter och mekanismer som kan bryta ned social tillit i Sverige. En del forskare, däribland Robert Putnam, pekar på att etnisk mångfald på kort sikt kan bryta ned tillit. För att besvara uppsatsens syfte består studien av tre steg. Först identifieras tre komplikationer samt teser som utgör grunden för vår analysmodell. Dessa är modern informationsteknologi kan sprida misstro, identitet och polariserande drivkrafter kan styra individer att inte lita på andra samt begränsad rationalitet kan främja nedbrytningen av social tillit. Därefter genomfördes en omfattande litteraturstudie. Arbetet avslutades med en kvalitativ studie med sju semistrukturerade intervjuer där forskare och professorer fick granska den analysmodell som identifierats i studiens första steg. Komplikationerna analyseras med utgångspunkt i spelteorins förtroendespel. Även ett köns- ochgenusperspektiv inkluderas i analysen för att ta hänsyn till jämställdhetens centrala roll för ett fungerande högtillitssamhälle. Uppsatsen är explorativ och undersöker komplikationer som inte tidigare forskats kring. Därför önskade vi få kunskapsbidrag från professorer och forskare från olika discipliner för att skapa en helhetsbild av komplikationernas relevans för nedbrytningen av social tillit. Studien pekar på ett fortsatt högt och stabilt tillitsläge i Sverige och utöver komplikationerna visar studien att ekonomisk ojämlikhet och brist på gemenskap kan bidra till nerbrytning av social tillit. Denna hypotesgenererande uppsats ger upphov till tre hypoteser för fortsatt forskning. Att identitet och polariserande drivkrafter direkt kan förklara nedbrytning av social tillit genom att styra individer att inte lita på andra. Att modern informationsteknologi och begränsad rationalitet indirekt kan förklara nedbrytning av social tillit genom att sprida misstro respektive främja nedbrytningen. Att Putnams tes endast ger en förenklad bild av verkligheten och att etnisk mångfald inte ärdet största hotet för nedbrytning av social tillit. / Social trust is a key factor in a prosperous society and creates prerequisites for economic growth and reduced transaction costs. It is of significant value to understand which components contribute to the decomposition of social trust in order to impact social development. The purpose of this essay is toidentify and analyze forces and mechanisms that could decompose social trust in Sweden. Some researchers, including Robert Putnam, indicate that ethnic diversity could decompose trust in the short run. To answer the purpose of this study, the study consists of three stages. Three complications as well as theses were first chosen to create our analytical model. These are, that modern information technology could disseminate mistrust, that identity and polarizing forces could steer individuals not to trust others and that bounded rationality could promote the decomposition of social trust. After this stage, an extensive literature study was conducted. Lastly, a qualitative study with seven semi-structured interviews took place where professors and researchers were asked to review the analytical model that was conducted in the first stage of the study. The complications are analyzed from a game theoretic- and gender perspective. The study is explorative and examines complications that have not previously been examined or researched. As of this, we wish to gather knowledge from professors and researchers from different disciplines to create a holistic view of the complication's relevance on the decomposition of social trust. The study indicates a continuously high and stable state of trust in Sweden and, beyond the complications, the study shows that economic inequality and lack of community can contribute to the decomposition of social trust. This hypothesis generating essay originates three hypotheses for further research. That identity and polarizing forces could directly explain the decomposition of social trust by disseminating individuals not to trust others. That modern information technology and bounded rationality could indirectly explain the decomposition of social trust by steering mistrust respectively promoting the decomposition. That Putnam ́s thesis gives a simplified view of reality, and that ethnic diversity is not themost significant threat for the decomposition of social trust.

Idag pågår en omfattande omställning till förnyelsebara energikällor för att minska negativa effekter orsakade av växthusgaser. Sverige har som mål att vara fossilfritt 2045. Biojetbränsle, jetbränsle framställt från biomassa, är det enda rimliga förnyelsebara alternativet för flyget meddagens teknik. Sverige har goda tillgångar till potentiellt råmaterial för framställning av biojetbränsle från skogsbruket. Fem certifierade framställningsmetoder kartlades och analyserades genom litteraturstudier och intervjuer med experter inom såväl flyg som bränsle för att fastställa deras lämplighet för svensk biojetbränsleproduktion. Förutsättningar, möjligheter, utmaningar och drivkrafter kopplade till framställning av biojetbränsle identifierades. Framställningsmetoderna analyserades med hjälp aven Pugh-matris där framställningsmetoderna jämfördes mot varandra utifrån faktorer som bedömdes relevanta. Analysen indikerade att framställningsmetoderna Alcohol to Jet och Fischer-Tropsch var bäst lämpade för svenska förhållanden, mycket tack vare möjligheten att användaskogsråvara som råmaterial. Certifieringsprocesser och certifierade bränslen identifierades. Nya biojetbränslen måste genomgå en rigorös certifieringsprocess och uppfylla hårda krav för att kunna certifieras enligt standarden ASTM D7566. Certifieringsprocessen för biojetbränslen visade sig vara en internationellt gemensam process, som en koalition av motortillverkare, flygbolag, myndigheter med flera, beslutat skall vara standard för framtagandet av framtida biojetbränslen. Återstående arbete för att kvalificera försvarsmaktens flygplattformar för drift med biojetbränsle därav utreddes. Det konstaterades att tillverkarna av flygfarkoster och motorer avgör huruvida de är godkända för drift med biojetbränsle. Till följd av högre kostnader för framställning av jetbränsle från biomassa än från råolja är tydliga policys och långsiktiga styrmedel en grundläggande förutsättning för att framställning av biojetbränsle ska lyckas. Tillgång till tillräckliga mängder hållbart råmaterial samt effektiva försörjningskedjor är exempel på utmaningar. Möjligheterna för biojetbränsle visade sig exempelvis vara tillvaratagandet av skadad skog. / There is an ongoing, extensive move towards renewable energy sources in order to reduce negative effects caused by greenhouse gases. Sweden aims to be completely fossil free by 2045. Bio jet fuel, jet fuel produced from biomass, is the only plausible renewable alternative for aviation with today's technology. Sweden has a good supply of potential feedstock for production of bio jet fuel from its forest industry. Five certified production routes were charted and analysed through literature studies and interviews with experts from the aviation and fuel field. Prerequisites, opportunities, challenges and drivers associated with bio jet fuel production were identified. The production routes were analysed with the help of a Pugh-matrix, they were compared to each other by factors that were deemed relevant. The analysis indicated that the routes Alcohol to Jet and Fischer Tropsch were most suitable for Swedish conditions, in large part due to the possibility of using forest products as feedstock. Certification processes and certified bio jet fuel were identified. New bio jet fuels have go through arigouros certification process and meet high set standards in order to be certified by the standard ASTM D7566. The certification process for bio jet fuels turned out to be an internationally agreed upon process that a coalition of OEM (Original Equipment Manufactures), airlines, authorities etc. agreed upon to be the standard for certification of future bio jet fuel. Which steps are required to approve aircraft in Sweden's armed forces for use with bio jet fuel were investigated. It was found that it is up to the OEM to decide if an aircraft is approved to run on bio jet fuel. Due to higher costs associated with production of jet fuel from biomass than from crude oil, clear policies and long term legislation are fundamental for success. Access too sufficient sustainable feedstock and effective supply chains are example of challenges that need to be addressed. The possibility of using damaged forest that would otherwise go to waste is one opportunity with bio jet fuel production.

This study examines the impact of the EU Taxonomy on the goals, strategies andimplementation of energy efficiency measures of two property-owning companies. Acomparative analysis examines how these goals, strategies and implementations have changedbefore and after the taxonomy came into effect. To do this, a before-after perspective has beenchosen. The study shows that the goals and strategies of the companies have changed the most.The companies are motivated to work in line with the taxonomy to ensure that their brand isimproved. One of the implications of the taxonomy is that in addition to measuring the energyconsumption in kWh/sqm, it will now be measured in primary energy factor, which will lead to some difficulties in the work with energy efficiency. The implementation of energy-efficiency measures will be largely unchanged despite the enforcement of the EU Taxonomy, where the main difference is that certain measures that could not be justified before now canbe considered reasonable to implement depending on the primary energy factor and theweighting factors associated with it. The companies also expressed difficulties in theimplementation of primary energy capital, but also optimism and an effort to improve theenergy efficiency of as many of their properties as possible in order to meet the requirementsof the EU Taxonomy. / Denna studie utvärderar effekterna av EU Taxonomin på fastighetsägande företags mål,strategier och implementering av energieffektiviserande åtgärder. Genom en jämförande analysundersöks hur dessa mål, strategier och implementeringar har ändrats före och efter atttaxonomin började gälla. För att göra detta har ett före-efter perspektiv valts, där tiden företaxonomin valdes som före år 2018. Studien visar att det är målen och strategierna som ändratsmest. Företagen är motiverade till att arbeta i linje med taxonomin för att säkerställa att derasvarumärke förbättras. Taxonomin kommer även att medföra att man utöver att mätaenergianvändningen i kWh/kvm, nu kommer att mäta denna i primärenergital, vilket kommerleda till vissa svårigheter i detta arbete. Implementationen av energieffektiviserande åtgärderkommer att se i princip likadan ut trots verkställandet av EU Taxonomin, där den störstaskillnaden är att vissa åtgärder som inte kunde motiveras innan nu kan anses rimliga attgenomföra beroende på primärenergitalet och viktiningsfaktorerna kopplade till detta.Företagen uttryckte även svårigheter i införandet av primärenergitalet, men även optimism ochen strävan till att effektivisera så många av sina fastigheter som möjligt för att de ska nå upptill kraven som ställs i EU Taxonomin.

Försvarsmakten ska öka både sin förmåga och antalet krigsförband. I krigsförbanden ingår en stor del reservofficerare. En reservofficer tjänstgör inte i Försvarsmakten på heltid utan tjänstgöringen är en bisyssla parallellt med annat arbete eller studier.Problemet är att det inte finns tillräckligt med reservofficerare för att fylla krigsförbandens behov. Syftet med den här studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar individen vid beslutet att bli reservofficer. Vi vill dessutom skapa en djupare förståelse för individens drivkraft att eftersträva dubbla karriärer, en civil och en militär.Genom en kvalitativ studie, omfattande semistrukturerade intervjuer, utforskar vi vad som har påverkat individer att vilja bli reservofficerare i Försvarsmakten. Det empiriska resultatet har tagits fram genom Grounded theory. Analysen har genomförts ur ett individ- och organisationsperspektiv utifrån drivkrafter, resurser och profession.Vi har i våra slutsatser kommit fram till att det är fyra faktorer som är viktigast vid valet att söka sig till en militär reservofficerskarriär. Dessa fyra är: • En positiv erfarenhet av värnpliktsutbildning.• Närhet till reservofficerare som förebilder under värnpliktsutbildning.• En positiv uppfattning om reservofficersprofessionen i samhället.• Möjligheten till en kombinerad karriär där den civila är i fokus. / Swedish Armed Forces is increasing both its defence capability and the number of war time units. A large amount of personnel in the war time units are reserve officers. A reserve officer does not serve in the Armed Forces full time, the service is a side job in parallel with other work or studies. The problem is that there are not enough reserve officers to fill the needs of the war time unitsThe main purpose with this study is to examine which factors affect the individual in their decision-making process on whether to become a reserve officer or not. We also want to create a deeper understanding of the individuals drive force to strive for double careers, a civilian and a military. Through a qualitative study, with semi-structured interviews, we explore what has influenced individuals to want to become reserve officers in the Swedish Armed Forces. The empirical result has been produced with the method Grounded theory. The analysis has been conducted from an individual and organizational perspective based on motivating forces, resources, and profession.We have come to four conclusions, which are the key factors for a military reserve officer career and thus also dual careers, the civilian and the military. These four are • A positive experience of conscription training.• Proximity to reserve officers as role models during conscription training.• A positive perception of the reserve officer profession in society.• Possibility for a combined career where the civilian career is the primary.

Approximately a third of all food produced globally is thrown away, causing both unnecessary environmental impact and unnecessary costs for producers and consumers. Food waste occurs in all steps in the supply chain, from primary production to retail stores, restaurants, and households. In Sweden, the most common treatments for food waste are biogas or incineration. However, these processes are located relatively far down the waste hierarchy. Therefore, alternative food waste management processes such as using food waste as feed would purposely be more efficient and enable a more circular food value chain. Using food waste as feed to insects has shown great potential and could reduce the environmental impact of the food value chain. Several previous studies have assessed the feasibility of using food waste as feed for insects. However, in order to actually implement it, it also needs to be economically feasible for all involved stakeholders in the value chain. Therefore, the aim of the report was to evaluate the feasibility of implementing a circular food waste management system through the utilization of food waste as feed for insects, with a focus on the economic aspect. The study’s method was mainly based on a Stakeholder Opinion Assessment, where relevant stakeholders along a potential value chain using food waste as feed to insects were consulted. Based on the interviews, the feasibility of implementing circular business models through the utilization of food waste as feed for insects was assessed. This was done by identifying drivers and barriers to implementing circular business models for each stakeholder, as well as by developing a circular business model canvas for a central stakeholder. Key stakeholders in a potential value chain enabling using food waste as feed to insects were identified as waste management companies, insect producers, feed producers, animal producers, and food industries. Insect producers were identified as a central stakeholder. Several drivers and barriers for implementing more circular business models using food waste as feed for insects were identified for these stakeholders. The largest driver was the organizational driver, as there was a large sustainability motivation amongst most actors to contribute to a more circular food value chain and provide a more sustainable protein production for feed or food. For several stakeholders, legislation was identified as a large barrier since it is considered complicated, hard to interpret, and not made for a circular industry. Another large barrier for almost all stakeholders was identified as the financial factor. Many actors considered the price of the product or service to be significant, and a large investment cost would be needed for some stakeholders. The developed circular business model canvas showed for instance that insect producers could provide different value propositions to different customer segments; a more sustainable food waste treatment to municipalities or food industries, or providing an alternative protein to customers or farmers. Several internal and external adoption factors can also support the transition toward the circular business model. For instance, to enable economic feasibility, automation is significant, as well as potentially a large-scale production, or a mix between large and small-scale production. Lastly, using food waste as feed to insects could be a significant part of the circular economy by closing the loop of the food value chain. However, preventing food waste should always be the highest priority. Future studies should investigate the potential risks associated with different substrates found in household food waste, as well as explore the potential impact on flavor in farmed animals due to insect-based feed. Moreover, interviewing more stakeholders would enhance generalizability. / Ungefär en tredjedel av all mat som produceras globalt slängs, vilket orsakar både onödig miljöpåverkan och onödiga kostnader för producenter och konsumenter. Matsvinn uppstår i alla steg i försörjningskedjan; från primärproduktion till butiker, restauranger och i hushåll. I Sverige är den vanligaste behandlingen av matavfall biogasproduktion eller förbränning. Dock är dessa processer placerade relativt långt ner i avfallshierarkin, och därför skulle alternativa processer, som att använda matavfall som foder till djur, vara mer effektivt och möjliggöra en mer cirkulär livsmedelsvärdekedja. Att använda matavfall som foder till insekter har visat sig ha stor potential och skulle kunna minska miljöpåverkan jämfört med alternativ matavfallshantering. Flera tidigare studier har undersökt möjligheten att använda matavfall som foder för insekter, men för att verkligen genomföra det måste det dessutom vara ekonomiskt genomförbart för alla inblandade intressenter i värdekedjan. Syftet med rapporten var därför att utvärdera genomförbarheten av att implementera ett cirkulärt hanteringssystem för matavfall genom att använda matavfall som foder för insekter, med fokus på den ekonomiska aspekten. Den främsta metoden som användes i studien var “Stakeholder Opinion Assessment”, där intervjuer skedde med relevanta intressenter längs en potentiell värdekedja som använder matavfall som foder till insekter. Baserat på intervjuerna utvärderades genomförbarheten av att implementera cirkulära affärsmodeller genom att använda matavfall som foder för insekter. Detta gjordes genom att identifiera drivkrafter och hinder för att implementera cirkulära affärsmodeller för varje intressent, samt genom att utveckla en cirkulär affärsmodellcanvas för en central intressent. Nyckelintressenter i en potentiell värdekedja som möjliggör användning av matavfall som foder till insekter identifierades som avfallshanteringsföretag, insektsproducenter, foderproducenter, djurproducenter och livsmedelsindustrier. Av dessa identifierades insektsproducenter som en central intressent. Flera drivkrafter och hinder för att implementera mer cirkulära affärsmodeller med matavfall som foder för insekter identifierades för dessa intressenter. Den största drivkraften visade sig vara den organisatoriska drivkraften, eftersom det fanns en stor hållbarhetsmotivation bland de flesta aktörer att bidra till en mer cirkulär livsmedelsvärdekedja, samt tillhandahålla en mer hållbar proteinproduktion för foder eller livsmedel. För flera intressenter identifierades lagstiftning som en stor barriär eftersom den anses vara komplicerad, svårtolkad och inte gjord för en cirkulär industri. En annan stor barriär för nästan alla intressenter identifierades som den finansiella faktorn. Många aktörer ansåg att priset på produkten eller tjänsten var betydande och en stor investeringskostnad skulle behövas för vissa intressenter. Cirkulära affärsmodellcanvasen visade exempelvis att insektsproducenter kan ge olika värdeerbjudanden till olika kundsegment; en mer hållbar hantering av matavfall till kommuner eller livsmedelsindustrier, eller erbjuda en alternativ proteinkälla till kunder eller bönder. Flera interna och externa adoptionsfaktorer kan också stödja övergången till den cirkulära affärsmodellen. Bland annat är automatisering och potentiellt en storskalig produktion, eller en blandning mellan stor- och småskalig produktion, viktigt för att möjliggöra ekonomisk genomförbarhet. Slutligen kan användningen av matavfall som foder till insekter vara en betydande del i en cirkulär ekonomi då det kan göra livsmedelsvärdekedjan mer cirkulär. Att förhindra matsvinn bör dock alltid ha högsta prioritet. Framtida studier bör undersöka de potentiella riskerna förknippade med olika substrat som kan finnas i hushållsmatavfall, samt undersöka om smaken på lantbruksdjur påverkas till följd av insektsbaserat foder. Att intervjua fler intressenter skulle dessutom öka generaliserbarheten.

The purpose of this study was to compare how drivers differbetween different industry sectors when a reshoring decisionis being made through answering the research question “whatare the similarities and differences in the drivers for reshoringin the automotive industry and the fashion industry?”. In thiswork, drivers are defined as the factors that have an impacton a company when making a reshoring decision andmotivates them to go through with it.The study was conducted as a structured literature reviewand articles were searched for in three different databases. Thesearches generated a large amount of hits where the majoritywas sorted out with the help of defined inclusion andexclusion criteria until 13 articles remained. Of these 13articles, five were related to the automotive industry and eightwere related to the fashion industry. The used articles were allcase studies that together covered 32 companies.The generated result showed that the drivers could be dividedinto seven main categories: failed offshoring, supply chain,host country, costs, sustainability, the “made-in” effect, andtechnical developments. The two industry sectors mentionedde different drivers a different amount in their motivations asto why they went through with reshoring and described themdifferently. Consequently, the conclusion that drivers forreshoring have similarities and differences in the influencethey have over the reshoring decision and in the way they aredescribed could be drawn. For future research it would beinteresting to continue this kind of comparison with furtherindustry sectors. / Syftet med denna studie var att jämföra hur drivkrafter skiljersig åt mellan olika industrisektorer vid ett reshoringbeslutgenom att besvara forskningsfrågan ”vad harreshoringdrivkrafter för likheter och skillnader ifordonsindustrin och modeindustrin?”. I detta arbetedefinieras drivkrafter som de faktorer som påverkar ettföretag vid ett reshoringbeslut och motiverar dem till attgenomföra det.Arbetet utfördes som en strukturerad litteraturstudie därartiklar eftersöktes i tre olika databaser. Sökningarnagenererade ett stort antal sökträffar där majoriteten sorteradesbort med hjälp av definierade inkluderings- ochexkluderingskriterier till dess att 13 artiklar återstod. Av dessa13 artiklar var fem stycken relaterade till fordonsindustrin ochåtta stycken till modeindustrin. De använda artiklarna varolika fallstudier som totalt omfattade 32 företag.Det genererade resultatet visade på att drivkrafterna kundedelas in sju huvudsakliga kategorier: misslyckad offshoring,försörjningskedjan, värdlandet, kostnad, hållbarhet, ”made-in”-effekten och teknisk utveckling. De två industrisektorernanämnde de olika drivkrafterna olika mycket i sinamotiveringar till varför de genomförde reshoring och beskrevde lite annorlunda. Därmed kunde slutsatsen att drivkraftertill reshoringbeslut har både likheter och skillnader i detinflytande de har över beslutet samt på vilket sätt de beskrivsdras. För vidare forskning är det intressant att fortsätta meddenna typ av jämförelse med fler industrisektorer.