Denna studie berör dilemmat att relationen mellan de konkurrerande verksamheterna studie- och yrkesvägledning och karriärcoachning är näst intill outforskad, samtidigt som statliga utredningar visar att vägledningsverksamheten är otydlig. Därför har denna studie syftet att undersöka vuxnas värdering av studie- och yrkesvägledning samt karriärcoachning, för att synliggöra vilka delar av yrkesrollerna som eventuellt behöver förtydligas. Detta undersöks med frågor avseende vid vilka behov och tillfällen respondenterna hade vänt sig till en vägledare eller karriärcoach, samt vilka förväntningar de har på respektive karriärstöd. Även frågorna huruvida något karriärstöd är mer eftertraktat samt om det finns ett samband mellan respondenternas känsla av sammanhang samt val av karriärstöd undersöks. För att undersöka detta har en kvantitativ metod använts, och en enkätundersökning genomförts. Resultatet har sedan analyserats utifrån Maslows behovshierarki, respondenternas känsla av sammanhang, Nice professional roles samt definitionerna av begreppen coachning och vägledning. Det främsta resultatet i undersökningen var att respondenterna inte ser någon större skillnad mellan yrkesrollerna. De förväntar sig i stort sett samma saker av en vägledare och en karriärcoach, samt ser att dessa yrkesroller går att använda vid samma behov och tillfällen i livet.

Befintliga riktlinjer och styrdokument beskriver hur studie- och yrkesvägledning bör organiseras på grundskolan samt vilka förutsättningar för samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare som bör finnas på grundskolan. Dock har tidigare forskning konstaterat att samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare kan vara svårt att omsätta till praktiken. Arbetet med studie- och yrkesvägledning åligger oftast studie- och yrkesvägledaren och andra personalgrupper har ofta vaga föreställningar om vad ämnet innebär. Denna studie har genomförts i en kommun där det beskrivs på kommunnivå att det finns en hög ambition för studie- och yrkesvägledning samt för samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare med målet är att stärka elevers valkompetens. Syftet med denna studie är att undersöka hur samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare omsätts till praktiken där målet är att stärka elevers valkompetens. Frågor som undersöks är hur samarbetet mellan lärare och studie- och yrkesvägledare omsätts till praktiken samt hur innehållet i samarbetet påverkar elevers utvecklande av valkompetens. Totalt sex kvalitativa intervjuer har genomförts. Urvalet består av tre verksamma studie- och yrkesvägledare och tre verksamma lärare som samarbetar på tre grundskolor. Empirin analyseras med hjälp av Homans teori om individuellt beteende i interaktion samt modellen New DOTS som beskriver individens karriärlärande. Studien visar på skillnader mellan inkluderade grundskolor. Flertalet faktorer påverkar möjligheten att omsätta samarbete till praktiken och utveckla elevers valkompetens. I studien framkommer det att mängden engagemang, kunskap och tid är faktorer som påverkar i vilken utsträckning samarbete genomförs. Studien visar även att tydliga riktlinjer, ett framtaget arbetsmaterial, ledningsstöd samt ett högt engagemang från båda yrkesgrupperna bidrar till att samarbete kan omsättas till praktiken. Samarbetet har genom dessa förutsättningar möjlighet att gynna elevers studiemotivation och utvecklande av valkompetens.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvarvarande anställda upplevernedskärningar i personalstyrkan, samt det stöd som erbjuds dem under dennaförändringsprocess. Eftersom nedskärningar i personalstyrkan kan skapa stress och oroför de kvarvarande anställda kan denna studie hjälpa till att belysa hur nedskärningarkan hanteras på ett så bra sätt som möjligt för de kvarvarande anställda och på så visöka deras motivation under förändringsprocessen.Studien baseras på fem respondenters berättelser om nedskärningar de upplevt. Denutgår från frågeställningarna ”Hur upplevde respondenterna nedskärningen?” och ”Hurupplevde respondenterna de stödsystem de hade under nedskärningen?”.Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer. Mönster ochteman identifierades i respondenternas berättelser och dessa tolkades sedan utifrånMishra och Spreitzers modell samt begrepp från Hackman och Oldhams JCT.Studiens huvudsakliga resultat visar att nedskärningarna i flera fall påverkatrespondenternas motivation, att flera av dem upplevt brister i kommunikationen undernedskärningarna, samt att vissa önskat mer, eller bättre, stöd från sina chefer. Irespondenternas berättelser uppfylldes flera av de kriterier som kan hjälpa anställdaunder förändringsprocessen. Detta kan vara en del i förklaringen till varför de flestarespondenterna, även om några av dem rörde sig mellan olika roller, verkar ha intagitrollen som Förespråkare under förändringsprocessen. Med andra ord har de förståttvarför nedskärningen utförts, och har intagit en aktiv roll i förändringsprocessen.Resultaten av denna studie kan ligga till underlag för att förbättra hanteringen avframtida nedskärningar.

Under våra praktikperioder blev vi väldigt nyfikna på hur studie-och yrkesvägledaren bemöter elever som mår dåligt av olika skäl och där studiesituationen och framtida karriärval därför blir begränsade. Den forskning vi presenterar tyder på att det nedsatta psykiska välbefinnandet hos unga personer i Sverige fortsätter att öka och vi funderar på om studieoch yrkesvägledarens kompetens behöver utvecklas. Våra frågeställningar blir därmed att undersöka vilka metoder och verktyg som studie-och yrkesvägledaren använder sig av i samtalet med elever som har nedsatt psykiskt välbefinnande samt vilka utmaningar en studieoch yrkesvägledare upplever i vägledningsprocessen av denna karaktär. Syftet med studien är att ta reda på hur nedsatt psykiskt välbefinnande påverkar karriär-och vägledningsprocessen. Vi har genom en kvalitativ metod intervjuat sex stycken verksamma studie-och yrkesvägledare inom grundskolor och gymnasieskolor i Skåne för att få en djupare förståelse för hur de bemöter elever med nedsatt psykiskt välbefinnande. Genom Hodkinson & Sparkes (1997) karriärteori Careership samt Lent, Hackett & Browns (2002) Social cognitive career theory (SCCT) förklarar, analyserar och diskuterar vi det empiriska materialet. Viktiga begrepp för vår studie är bland annat brytpunkt, habitus och handlingshorisont från Hodkinson & Sparkes och self-efficacy (upplevd självförmåga) outcome expectation (förväntat utfall) och personal goals (personliga mål) från Lent, Hackett & Brown. Huvudresultatet tyder på att den främsta utmaningen för studie-och yrkesvägledaren i karriär-och vägledningsprocessen av denna karaktär är att bemöta eleverna på ett professionellt sätt då de upplever att detta ligger utanför deras kompetensområde, samt att de upplever att eleverna inte kan göra väl underbyggda karriärval på grund av sitt nedsatta psykiska mående. De främsta verktyg och metoder som används i karriär-och vägledningsprocessen med elever som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande är motivationshöjande insatser samt elevhälsoteamet som stöd för vidare åtgärder.

De senaste åren har Sverige tagit emot ett stort antal nyanlända, både barn och vuxna,vilket har påverkat trycket på svensk skola och utbildningsväsende. I tidigare svenskforskning kring nyanlända är lärare och annan skolpersonal representerade, men ytterstlite forskning har gjorts med studie- och yrkesvägledare.Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur vägledare konstruerarnyanlända elever med utgångspunkt i Foucaults maktanalys. Studien utgår ifrånintervjuer med sju vägledare som arbetar med nyanlända. Frågeställningarna utgår frånhur vägledarna ser på målgruppens kunskaper om den svenska studie- och arbetsmarknaden, hur de konstruerar eleverna ur ett språkligt perspektiv och hur dekonstruerar yrkesrollens uppdrag i förhållande till nyanlända elevers behov av stöd.Studien genomförs med hjälp av kvalitativ metod. Resultatet analyseras med hjälp avFoucaults begrepp pastoral och disciplinär makt, hans makt och kunskapsbegrepp samtmed hjälp av diskursanalys. Studiens resultat visar att eleverna har bristande kunskaperom den svenska studie- och arbetsmarknaden. Vidare visar resultatet också att elevgruppen anses ha bristande språkkunskaper i svenska och är i behov av extra stöd.Utsagorna präglas av känslor av maktlöshet och otillräcklighet för elevgruppen.Diskurser som urskiljs är till exempel en vägledardiskurs som uttrycker gruppen somhomogen, och en diskurs kring elevernas behov av stöd. I diskussionen funderas blandannat kring analysmetod, resultat och vad dessa kan få för konsekvenser förvägledningspraktiken.

Vägledning blir viktigare då kraven på elevernas förmåga att välja ökar. Ett återkommande begrepp i internationella texter kring arbetet med vägledning är karriärkompetens. För att erhålla kunskaper i karriärkompetenser krävs en process, vilket kan beskrivas med begreppet karriärlärande. Problemområde i studien är ifall det går att förstå vägledningen i Sverige med begreppet karriärlärande. Syftet med studien är att förstå och analysera studie- och yrkesvägledares förståelse för och arbete med karriärlärande. Jag valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskolan med följande frågeställningar:• Vad beskriver studie- och yrkesvägledarna att eleverna behöver för att vara väl förberedda inför inträdet på arbetsmarknaden?• Hur beskriver sex studie- och yrkesvägledare i Skåne att de arbetar med högstadieelevers självkännedom, yrkeskunskap samt kunskap om möjlighet och beslutsfattande?• Hur kan studie- och yrkesvägledarnas beskrivningar om vad eleverna behöver för kunskaper förstås med hjälp av New DOTS modell för karriärlärande?Studiens analys tar utgångspunkt i New DOTS-modellen som beskriver karriärlärande utifrån fyra nivåer, sensing, sifting, focusing och understanding. Resultatet visar att studiens informanter beskrev att elever behöver självkännedom, arbetsmarknadskunskap och förståelse för en flexibilitet på arbetsmarknaden. I informanternas arbete kunde man urskilja inbjudande av externa aktörer, studiebesök, information och vägledningssamtal. Informanterna använder inte begreppet karriärlärande, de beskriver kompetenser snarare än processen som leder till kompetenserna.Nyckelord: grundskola, karriärlärande, New-DOTS, Sverige, vägledning

Många forskare och samhällsteoretiker menar att den tid vi lever i präglas av individualism, strävan efter självbestämmande och självförverkligande. Några forskare problematiserar detta och menar att individualismen inte bara befriar utan också lägger ett orimligt ansvar på individen att forma sitt eget liv. Den här studien tar avstamp i en del av Sveriges vägledarförenings riktlinjer som talar om att vägledningen sätter individen i centrum och verkar för självbestämmande och fria val . Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vägledare förhåller sig till individens självbestämmande och egna fria val. Vidare är syftet att synliggöra om den individualiserade grundsynen i vägledning kan innebära dilemman för vägledarna. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex utbildade studie- och yrkesvägledare. Det empiriska materialet har analyserats genom begreppen frigörelse , ontologisk trygghet och motstånd hämtade främst från Ulrich Beck, Anthony Giddens och James Scott.Studiens resultat visar att studie- och yrkesvägledarna värderar individens självbestämmande högt och att den genomsyrar tanken om vad vägledning är för samtliga respondenter. Samtidigt ger resultatet en tydlig bild av hur respondenterna ställs inför dilemman när de ska få ihop de etiska riktlinjerna och individualiserade grundsynen inom vägledning med de enskilda individernas behov. Här urskiljer vi ett antal paradoxer som vi diskuterar i studiens sista kapitel.

Studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet är enligt forskning viktigt för elevers ökade valkompetens. Under utbildningen och vid extraarbete har vi som författare till studien uppmärksammat att ett stort fokus läggs på den snäva vägledningen och att ansvaret till stor del läggs på den enskilda vägledaren och således inte blir hela skolans ansvar.Studies syfte ämnar utreda hur rektorer arbetar med målsättning, planering och organisering för studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet med tanke på att studie- och yrkesvägledning enligt Skolverket ska vara hela skolans ansvar. De frågeställningar som ligger till grund för studien är förkortat: På vilket sätt organiserar och planerar rektorer den vida vägledningen i grundskolan? Hur viktigt anser rektorer i grundskolan att det egna arbetet med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse är? Och vilka uppsatta mål finns kopplat till studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse och hur arbetar rektorer med dessa?Studien är kvantitativ och har baserats på en enkätundersökning där 100 rektorers svar är grunden för resultatet. För att analysera resultatet som framkommit i studien har vi använt oss av ett organisationsteoretiskt perspektiv, frirumsmodellen och implementeringsteori. Det här för att kunna visa hur politiska och organisatoriska förutsättningarna spelar roll för implementering av vid vägledning i skolan.Studiens resultat visar att rektorer värderar den vida vägledningen högt men att det å andra sidan inte arbetar med målsättning, planering och organisering i den utsträckning de hade önskat. Majoriteten av rektorerna svarar att de har uppsatta mål från huvudman/kommun att arbeta utifrån gällande studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, medan 5 av 10 rektorer som arbetar i lågstadiet inte vet om de har/inte har uppsatta mål gällande studie- och yrkesvägledning på den enskilda skolan. Vi kan se att det finns en trend av att rektorer i högstadiet i högre utsträckning arbetar med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse än rektorer i lågstadiet, vilket skulle kunna förklaras av att merparten av tid för studie- och yrkesvägledning fokuseras på högstadiets elever.

Syftet med denna studie var att undersöka studie- och yrkesvägledares uppfattningar om arbetet med digitala verktyg. Utgångspunkten var att undersöka hur vägledaren uppfattar styrdokumenten, verksamhetens interna styrning och individer i behov av vägledning och deras förväntningar om digitalisering. Åtta intervjuer genomfördes med sju vägledare inom vuxenutbildningen och en vägledare inom upphandlad aktör till arbetsförmedlingen. Studien bygger på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i tidigare forskning, aktuella styrdokument och teoribildning. Resultatet visade att vägledarna arbetar med digitala verktyg som främst bestod av mejl och administrativa system. Styrdokumenten uppfattades av vägledarna som delvis otydliga och utan mål och tidsangivelse. Förväntningarna från verksamheten var skiftande och majoriteten av vägledarna beskrev den som att det fanns en vilja att gå mot digitalisering men inga konkreta planer om genomförande. Resultatet visade också att kollegialt lärande var viktigt i avsaknad av formell kompetensutveckling. Olika aspekter som lyftes fram av vägledarna om digitaliseringen var en oro för att förlora kontakten med dem vägledarna finns till för. Det framkom också tankar om att digitaliseringen kan underlätta det administrativa arbetet och ge mer tid över till vägledarnas främsta kompetens - vägledningssamtal.

Den här studien handlar om hur pedagoger praktiserar fostran av barn i förskolan trots  att begreppet fostran inte används i läroplanen som skall fungera som ledstjärna för pedagogers arbete i verksamheten. Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur fostran och vägledning praktiseras under måltidssituationer i förskolan. För att uppnå syftet observeras och granskas interaktioner mellan pedagoger och barn under måltider med huvudfokus på pedagogen. Vilket vi synliggör genom att lägga ett maktperspektiv på studien för att synliggöra aktuella maktpositioner och maktutövning som sker i interaktion mellan vuxna och barn. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att undersöka och granska sex måltidssituationer på tre olika förskolor i södra              Norrland i Sverige. Resultatet visade att pedagoger praktiserar fostran genom att påverka barnets             beteende genom tillrättavisningar, beröm och frågor i former av direkt och indirekt vägledning.             Fostrandet riktas mot ett önskvärt beteende där barn handlar självständigt oberoende av pedagogers vägledning och stöd är central. Vidare visar resultatet att pedagoger även utför inkonsekventa handlingar mot vad de fostrandet av  barn mot vid måltider genom att servera barnmat oavsett om barnet hävdar sin självständiga förmåga. De slutsatser vi dragit är att pedagogers maktutövande och fostran har goda möjligheter till att ge en verkan på barnen eftersom att barnen underordnar sig pedagogernas maktposition och maktutövande. De områden som synliggjorts utifrån analysen är att pedagoger riktar fostran av barn mot ett gott bordsskick, att bli självständiga individer samt att använda sig av verbal kommunikation vid måltidssituationer. / <p>2019-12-20</p>