Personal assistants in the leisure time center? A quantitative survey study We have processed, in a quantitative survey, the issue of what the availability of personal assistants looks like for students in need of special support during leisure time. This was based on an earlier study conducted in 2014. Representatives from Lärarförbundet responded in an interview about the results of the study that they had a belief that the availability of personal resources for students in need of special support would be easier to access about the leisure time centers had their own public documents. We have compared and analyzed the results of the two studies and discussed them further with the help of previous relevant research, three theoretical perspectives in the field of special education and our many years of experience. Our analysis of the results shows that no change has occurred and that Lärarförbundets expectation has not been fulfilled, as many leisure time pedagogues still feel that they have students in need of a personal assistant that doesn´t have one.

Sammanfattning/Abstract Hansson, Linda och Roos, Jeanette (2020). Elevers röster - Hur beaktar handlingsplaner och åtgärdsprogram elevers röster i relation till det särskilda stöd som ges? / Students’ voices – How are students’ voices considered in to account in action programs? Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag I och med att Barnkonventionen blev till lag i januari 2020 stärktes barns rätt till att deras röster skall beaktas i alla frågor som rör dem. I föreliggande uppsats vill vi kunna bidra med kunskap för hur specialpedagoger ska kunna möta elevers röster i arbetet med handlingsplan eller åtgärdsprogram.   Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande uppsats är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger ska kunna göra elevers röster hörda i upprättande av handlingsplan eller åtgärdsprogram genom att fokusera specialpedagogers syn på möjligheter till elevers delaktighet och inflytande i de beslut som tas angående särskilt stöd i handlingsplan eller åtgärdsprogram.   För att uppnå syftet kommer vi att utgå ifrån följande frågeställningar: Hur anser specialpedagogerna att eleverna kan påverka det stöd som erbjuds och på vilka sätt uttrycker de det?Vad anser specialpedagogerna är viktiga förutsättningar för att eleverna ska känna sig delaktiga?Hur beskriver specialpedagoger sitt arbete i förskola och skola för att möta de skrivningar som står i våra styrdokument kring elevers delaktighet och inflytande på sin undervisning?    Teori Vi utgår från Shiers delaktighetsmodell (2001a) som i sig utgår från Harts delaktighetsstege (1997). Shiers modell visar på hur vuxna kan bidra till elevers möjligheter till delaktighet utifrån olika nivåer.  Vi använder oss även av Johanssons (2003) tre teman som beskriver olika synsätt på barns perspektiv kontra barnperspektiv, utifrån hur pedagoger ser på barn som individer.   Metod Vi utgick från en kvalitativ ansats där vi gjorde semistrukturerade intervjuer. Vår urvalsgrupp bestod av sex specialpedagoger som tillsammans representerade förskolan och grundskolans alla stadier. Frågornas fokus låg på hur specialpedagogerna arbetar med elevers delaktighet och inflytande i arbetet med åtgärdsprogram och vilka möjligheter specialpedagogerna ser att öka delaktigheten för eleven. Vi analyserade det insamlade materialet utifrån Shiers delaktighetsmodell (2001a). Som ett sista steg undersökte vi om det blir skillnad i resultatet beroende på om man har ett barnperspektiv eller ett barns perspektiv utifrån Johanssons teman (2003).   Resultat Vårt resultat visade att de flesta förskolorna och skolorna uppnådde mer än miniminivån för vad Barnkonventionen säger vad gäller att göra elevers röster hörda utifrån ett delaktighetsperspektiv. Vår tolkning av specialpedagogerna synsätt utifrån Johanssons teman (2003) visar på viss påverkan av hur högt man når i Shiers delaktighetsmodell (2001a).   Specialpedagogiska implikationer Studien visar att de vuxna runt eleven behöver vara tydliga kring varför processen fram till ett beslut tas ser ut som den gör. Transparens till eleven och att den får vara med hela vägen i processen där eleven blir lyssnad på och dess åsikter har beaktats, är framgångsfaktorer för möjligheten till delaktighet. Vi ser också möjligheten att använda sig av Shiers delaktighetsmodell (2001a) för att kunna skatta hur verksamheten ger eleverna möjlighet till delaktighet samt vad som behövs för att öka delaktigheten. Här kan specialpedagogen ha en stor roll i att med hjälp av Shiers delaktighetsmodell utveckla ett förhållningssätt hos förskollärare och lärare för att ytterligare kunna öka elevers delaktighet kring sin vardag i förskola och skola.

Studiens syfte har varit att bidra med kunskap om gymnasieelever i behov av särskilt stöd och deras uppfattningar om det stöd de får i idrottsundervisningen samt den delaktighet det ger. Tidigare forskning visar på att elever i behov av särskilt stöd har både positiva och negativa erfarenheter från idrottsundervisningen och att det beror på hur väl anpassningarna är gjorda för att de ska kunna delta. Elever med hjälpmedel kan skämmas för dessa och relationen till klasskamraterna har stor betydelse för hur väl idrottslektionerna fungerar. Även lärarnas förmåga, tid och möjlighet till resurser för anpassning har visat sig ha stor betydelse och ofta är dessa bristfälliga. Uppfattningarna som framkommer i denna studie utifrån de intervjuade eleverna analyseras utifrån Albert Banduras teori om tilltro, Self-efficacy theroy och genom delaktighetsmodellen som Ulf Janson varit med och arbetat fram. Den empiriska data som ligger till grund för studien har insamlats genom semistrukturerade intervjuer av gymnasieelever i behov av särskilt stöd i idrottsundervisningen. Den fenomenografiska metodansatsen som använts är till för att lyfta fram just elevernas uppfattningar och det stöd som ges. Resultatet visar att flera av eleverna har mycket positiva uppfattningar kring det stöd de ges i idrottsundervisningen och deras egen delaktighet medan några upplever att de inte får tillräckligt stöd för att kunna delta fullt ut. Samtidigt visas det att tryggheten är det som är avgörande för deltagande i idrottsundervisningen och den kan vara olika beroende på situation men även vara kopplad till bemötande och stöd från lärare och klasskamrater.

Sammanfattning/Abstract Haraldson, Rebecca & Mahrberg, Therése (2022). Betydelse av pedagogiska utredningar i praktiken- en fallstudie på en grundskola. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.    Förväntat kunskapsbidrag Förhoppningen är att studien ska synliggöra huruvida pedagogiska utredningar fyller den funktion som den syftar till gällande elever i behov av särskilt stöd.    Syfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet är att belysa olika aktörers uppfattning av den pedagogiska utredningens betydelse i praktiken.   ·       Hur används den pedagogiska utredningen för elever i behov av särskilt stöd? ·       Vilka upplevelser av samverkan rörande pedagogiska utredningar har olika aktörer? ·       Vilka möjligheter och hinder framkommer? Teori Studien utgår från systemteori och professionsteori samt samverkan och kommunikativt relationsinriktat perspektiv. Systemteorin används för att förstå inre och yttre styrning i skolans vardagsarbete, samt gränser mellan olika nivåer och roller i systemet.  För att förstå roll - och förväntanskulturen mellan professionerna används även professionsteorin. Samverkansperspektivet menar att man kan skapa en tydligare helhetssyn genom samverkan på olika nivåer, individ-, grupp- och organisationsnivå. Det kommunikativa relationsinriktade perspektivet belyser möjligheterna för kunskap och pedagogisk inkludering inom skolan vilket har sin grund i processerna delaktighet, kommunikation och lärande.   Metod Utifrån studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts. Studien har inspirerats av fenomenologin för att förstå deltagarnas livsvärld. En avgörande del i analysarbetet har varit de transkriberingar som genomförts av de inspelade intervjuerna. Syfte, frågeställningar, valda teorier och tidigare forskning har legat till grund för arbetet med analysen. Rektor på studerad skola samordnade urvalet som bestod av en specialpedagog, en speciallärare, fyra lärare och en biträdande rektor.   Resultat Resultatet visar att då både kompetens och ansvar för pedagogiska utredningar ligger hos specialpedagog och speciallärare minskar möjlighet för samsyn hos de aktörer som behöver finnas för elevens möjlighet till utveckling och lärande. Vidare visar resultatet att avsaknad eller brister kring samarbete till största del kan förklaras på organisationsnivå.   Specialpedagogiska implikationer Som specialpedagog är det av betydelse att ha ett helhetsperspektiv kring eleven och att vara en länk mellan olika aktörer som samarbetar kring eleven. För att möjliggöra elevens utveckling och lärande behöver riktlinjer och rutiner kring den pedagogiska utredningen vara tydliga för alla aktörer, framförallt då den utgör en stor del av specialpedagogens uppdrag. Genom att arbeta främjande och förebyggande tillsammans med olika aktörer kan specialpedagogen vara ett stöd för att säkerställa att rätt stöd och insatser ges en elev.

Denna studie har som syfte att undersöka hur resurspedagoger arbetar med elever i behov av särskilt stöd i årskurs F-3 och vilka faktorer som påverkar motivationen hos dessa elever i arbetet med svenskämnet. Resultatet visar att det råder en viss samsyn hos resurspedagoger om vad i arbetet som utgör framgångsfaktorer i det dagliga arbetet i svenskämnet, men att det finns förbättringsmöjligheter. Sammanfattningsvis fungerar det väl att använda resurspedagoger som ett stöd för elever i behov av särskilt stöd, men det krävs förtydliganden från huvudman och rektor i samråd med ansvariga lärare för hur arbetet ska ske.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare i grundskolans tidigare år använde sig av visuellt stöd vid problemlösningsuppgifter i matematikundervisningen för att främja lärande och kunskapsutveckling hos elever i behov av särskilt stöd. Med hjälp av tidigare forskning och definitioner av olika begrepp lades grunden för att genomföra studien. Studien var en kvalitativ studie som genomfördes genom lektionsobservationer och semistrukturerade intervjuer på två olika skolor i olika delar av Sverige. Resultatet analyserades med inspiration av Uljens reflektiva skoldidaktiska teori med fokus på det klassrumsdidaktiska perspektivet. Alla lärare i studien använde sig av visuellt stöd då de genom erfarenhet upplevt att det hjälpte elever i behov av särskilt stöd och skapade trygghet i klassrummet för alla elever. Vid problemlösning skapade lärarna förutsättningar för eleverna att fortsätta använda sig av visuellt stöd genom att själva använda sig av visuella hjälpmedel vid genomgångarna.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om och förståelse för hur olika elevgrupper, elever i behov av särskilt stöd respektive elever utan behov av särskilt stöd, uppfattar det pedagogiska förhållningssättet Entreprenöriellt lärande. Vidare syftade undersökningen till att jämföra elevernas upplevelser och se eventuella likheter och skillnader samt att få en insikt i om Entreprenöriellt lärande hade förändrat deras syn på lärande.Forskningsansatsen var fenomenologiskt inspirerad och den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fyra elever i behov av särskilt stöd och fyra elever utan behov av särskilt stöd, samtliga i årskurs 3 på gymnasieskolan.Undersökningen visade att båda elevgrupperna framhävde relationen till lärarna men de betonade den olika mycket. Eleverna i behov av särskilt stöd var mycket positivt inställd till läraren och dennes roll och menade att den var mer eller mindre avgörande för deras utveckling både kunskapsmässig och personlig. De menade att deras självkänsla hade blivit bättre, de hade blivit mer positiva och mer öppna under dessa tre år då de hade arbetat utifrån Entreprenöriellt lärande. Vidare hade de utvecklats inte minst genom att de hade fått bättre betyg men de påpekade även att de hade fått bättre självförtroende, blivit mer motiverade dessutom mer ansvarstagande.Eleverna utan behov av särskilt stöd ansåg även de att de hade utvecklats inom ansvarstagandet och självförtroendet dessutom hade de fått bättre betyg. Dock ville de inte lägga så mycket betoning på läraren och dennes roll utan fann andra orsaker. De var även lite negativt inställda till Entreprenöriellt lärande då de upplevde att det saknades samstämmighet lärarna emellan, att formen var lite ostrukturerad samt att lärarna var för generösa med betygssättningen. Allt sammantaget gjorde att de kände sig mindre motiverade.Vidare visade undersökningen att Entreprenöriellt lärande har förändrat elevernas syn på lärande då båda elevgrupperna uppmärksammade att lärandet skedde utifrån individens förutsättningar och intressen. Dessutom redovisade eleverna att det fanns olika sätt att erhålla kunskap på och att lärande kunde ske utanför skolan i samverkan med andra.Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, Entreprenöriellt lärande, Lärarrelation, Buber

SammanfattningWahlén, Boel (2016), Svensk utlandsskola med statsbidrag – att ta sig an elever i behov av särskilt stöd ”så långt det är möjligt”. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDå kunskapen om vilka förutsättningar och hinder de statsbidragsberättigade svenska utlandsskolorna står inför i arbetet med elever i behov av särskilt stöd idag är liten och begränsad, samt att de i nuläget finns få studier med fokus på detta, vill vi med vår studie bidra med en ökad kunskap inom detta område.Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att analysera de förutsättningar och utmaningar som de svenska utlandsskolorna står inför i relation till elever i behov av särskilt stöd, med fokus på tvetydigheten i regelverket gällande utlandsskolornas ansvar för dessa elever.Frågeställningar:1.Vilken bild har svenska skolmyndigheter och svenska utlandsskolors stödorganisationer, dvs. Svensk Utlandsundervisnings Förening (SUF) och Riksföreningen Sverigekontakt, av de svenska utlandsskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd?2.Hur beskriver utlandsskolornas personal förutsättningarna och utmaningarna i relation till elever i behov av särskilt stöd på de svenska utlandsskolorna?3.Hur hanterar de svenska utlandsskolorna tvetydigheten i regelverket kring elever i behov av särskilt stöd?TeoriStudiens teoretiska förankring utgår från socialkonstruktivismen och KORP (kommunikativt relationsinriktat perspektiv). Vidare belyses Grosins modell för att undersöka det pedagogiska och sociala klimatet, PESOK.Metod Vi använde oss av enkäter till samtliga svenska utlandsskolor och av halvstrukturerade intervjuer vid besöket på en utlandsskola. Vi genomförde också telefonintervjuer.ResultatStudiens resultat visar att det gällande regelverket för utlandsskolorna som innefattar vem som bär ansvar för elever i behov av särskilt stöd är svårtolkat och tvetydigt då skolorna endast ska bedriva undervisning enligt svensk skollag ”så långt det är möjligt”. Detta ger fri tolkning för varje enskild skola. Skolans ansvar för dessa elever är oklar då det gäller rätten till stöd och leder till godtycklighet då familjens ekonomi och skolans vilja styr huruvida eleven antas till skolan eller inte samt vem som bär ansvar för olika stödinsatser. Då dessa skolor ska ligga i den svenska statens samhällsintresse, och deras existens göra det möjligt för svenska medborgare att arbeta utomlands och kunna ta med sig sina barn, ter sig resultatet något märkligt. Utlandsskolorna har inte samma skyldigheter som de svenska ordinarie skolorna att ta sig an elever i behov av särskilt stöd och kan tacka nej till dessa. Utlandsskolorna är endast skyldiga att erbjuda ”rimlig” skolhälsovård vilket ger stort tolkningsutrymme. Begreppet ”så långt det är möjligt” är inte känt för majoriteten av personalen vilket förvånade oss. Denna skolform ter sig inte som en skola för alla som vi ser det. Förutsättningarna på utlandsskolorna att ta emot elever i behov av särskilt stöd anser de inte själva vara goda medan intervjuer och enkäter visar på att det finns goda förutsättningar för detta. ImplikationerStudien visar på nödvändigheten av att förtydliga riktlinjerna för elever i behov av särskilt stöd vid de svenska utlandsskolorna. Det behöver bli tydligare vem som ansvarar för vad och vad den enskilda eleven i behov av särskilt stöd kan förvänta sig när hen befinner sig på en utlandsskola. Likaså har vi i studien identifierat ett behov av kontinuerlig fortbildning för all skolpersonal rörande specialpedagogikens ramar för att förändra inställning, kunskap och hantering av elever i behov av särskilt stöd, vilket skulle kunna leda till ett minskat behov av särskilda insatser. Utfallet av vår studie är svårbedömt och därför krävs ytterligare forskning rörande de svenska utlandsskolornas förutsättningar och utmaningar i relation till elever i behov av särskilt stöd med fokus på en likvärdig skola för alla. Nyckelord: svensk utlandsskola, elever i behov av särskilt stöd, anpassad undervisning, stödåtgärder, skolmyndigheter

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildning 90pRosenquist, Nina (2008). Övergången från grundskolan till gymnasiet för elever i behov av särskilt stöd. (The transition from nine-year complusory school to comprehensive upper secondery school for pupils in special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. AbstractSyftet med denna kvalitativa studie är att ge en bild av övergången från grundskolan till gymnasiet för elever i behov av särskilt stöd. Jag har valt att intervju specialpedagoger på två grundskolan samt rektorn och lärare på gymnasieskola.Resultatet av studien visar på att det är den enskilda skolans normer och traditioner som påverkar övergången för elever i behov av särskilt stöd. Organiseringen och utformningen utgår från vilka resurser och kompetenser som skolan har. Attityder till elever i behov av särskilt stöd styrs av de synsätt och perspektiv som härskar på just den skolan. Den ökande andelen elever som misslyckas trots tidigt insatta stödåtgärder tyder på att skolans möjligheter att kompensera svårigheter är små eller obetydliga. De olika perspektiven som skolorna intar får konsekvenser för den specialpedagogiska verksamheten och också för den enskilda eleven vid övergången från grundskolan till gymnasiet. Arbetet på grundskolorna skiljer sig åt när det gäller övergången till gymnasiet för elever i behov av särskilt stöd. Skillnaderna får konsekvenser för elever i behov av särskilt stöd. Gymnasiet kan, om de tidig får information, bättre möta alla elever. När information saknas eller är bristfällig och endast består av ett betygsdokument kan det ta lång tid innan eleven får det stöd som den har rätt att få och som skolan är skyldig att ge. Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, individuella programmet, gymnasiet, specialpedagogik, stödåtgärder, Nina Rosenquist Handledare: Margareth Drakenberg Examinator: Eva Hoff

Strid, Susanne & Tempte, Maria (2016). Lärarens yrkesroll - ur ett specialpedagogiskt perspektiv med förskollärares förhållningssätt. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola.Syfte och preciserade frågeställningar:Syftet med vår studie är att studera hur nio lärare som undervisar i grundskolans år F-6 resonerar om vilka arbetsuppgifter de har. Vi vill även undersöka om lärarna har särskilda strategier i sitt arbete med eleverna då problem uppstår. Vi har även ett bisyfte vilket är att belysa lärarnas syn på den egna rollen i perspektiv av forskning om förskollärare.Vilka arbetsuppgifter anser de intervjuade lärarna att de har?Vilka förmågor behöver de intervjuade lärarna ha för att kunna utföra sitt arbete?Vilka problem möter de intervjuade lärarna i arbetet med eleverna?Hur ser de intervjuade lärarnas tillvägagångssätt ut när det uppstår problematiska situationer?Tidigare forskning och teoretisk förankring: Studien utgår ifrån tidigare forskning inom de olika rollerna som krävs av lärarna.(Brante, 2008 m.fl.) Den utgår även ifrån vad forskningen säger om lärarens strategier när dilemma uppstår i klassrummet. (Greene, 2011 m.fl.). Studien tar även avstamp i organisationsteori (Berg, 2003 m.fl.) där skolans komplexitet lyfts fram. Vidare tar den även stöd i specialpedagogisk teori (Nilholm, 2007 m.fl.), men även om förskollärarens yrkesroll Sandberg (2009). Inom specialpedagogisk forskning urskiljs ofta olika perspektiv, kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet. Den forskning som vi hittat bygger på lärare, förskollärare och elevers relationer. Vi har även medvetet valt att ta del av vad forskningen säger om specialpedagogens roll som ett förebyggande arbete.Metod: Vi har valt att utföra en kvalitativ studie som vi har delat upp i två delstudier. Dels en kring lärarens yrkesroll med halvstrukturerade intervjuer och dels en med en casestudie för att ta del av lärarens strategier kring elever i problematik. Till grund för intervjuerna ligger en intervjuguide och ett färdigt case.Resultat: Genom analys av vårt empiriska material har vi funnit fyra teman. Första temat är relationer som handlar om att skapa bra relationer till eleverna. Andra temat är samarbete vilket innebär vikten av samarbete mellan elev och lärare men även mellan lärarna. Tredje temat handlar om anpassningar och inkludering i klassrummet. Hur lärarna arbetar på olika sätt för att alla elever ska nå sina mål. Det fjärde och sista temat är dilemma där lärarna har fått ta del av ett case och sedan fått beskriva vilka strategier de har för att möta eleven. Under dessa teman visar sig en del likheter som vikten av samtal och kommunikation för att nå framgång.Specialpedagogiska implikationer: Specialpedagogen med sin övergripande kompetens används i alla nivåer i organisationen och behövs finnas tillgänglig i skolan för att alla elever ska gynnas. Det går inte att se elever, lärare och specialpedagoger var för sig utan att alla måste ses tillsammans i ett sammanhang. En reflektion vi gör, utifrån våra intervjuer är vikten av att huvudman beskriver specialpedagogens yrkesroll och blir tydlig i skolans organisation. Där kan vi se utifrån vår studie att vi kan vara bra förändringsledare, stötta lärare och få till tidigare insatser som gör att fler elever fångas upp. Nilholm (2007) och Ahlberg (2013) menar att samspelet mellan olika aktörer är viktiga för att eleverna ska nå sina mål. Det måste finnas bra relationer mellan alla parter.Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, förskollärare, grundskollärarens yrkesroll, organisationsteori, relationellt perspektiv, specialpedagog.