Denna studie syftar till att ge en beskrivning av hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare på en anstalt hanterar känslor i sin yrkesroll. Vidare hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare hanterar de intagnas känslor och sina egna känslor? Finns det några skillnader i känsloarbetet ur ett könsperspektiv och om det finns, vilka är skillnaderna? Utefter studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsansats som utgångspunkt. Studien innehåller sex intervjuer med tre manliga och tre kvinnliga kriminalvårdare. Insamlingen av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning på området är begränsat i Sverige men internationellt har det skett viss forskning. Den forskning som finns visar på att kriminalvårdares hantering av känslor är något problematisk och att det finns vissa skillnader i hanteringen mellan män och kvinnor. Denna studies resultat visar på att kriminalvårdarna upplever att känsloarbetet till viss del påverkas av kriminalvårdens administrativa föreskrifter (KVAF). Det framkommer även att humor används som en strategi i arbetet med de intagnas men även deras egna känslor. Vidare visar resultatet på att de könskulturella skillnaderna som finns påverkar de manliga och de kvinnliga kriminalvårdarna i sitt känsloarbete. / This study aims to give a description of how men and women as prison officers handle emotions in their profession. Further how men and women as prison officers handle the inmates emotions and their own emotions? Are their differences between the sexes in the emotional labour and which are the differences? Along this study purpose a qualitative research was chosen. The study contains six interviews with prison officers, three men and three women. The collection of the empirical material was done through semi-structured interviews. Previous research in Sweden is limited but their has been done some research international. The research proves that the handle of emotions for prison officers is problematic. It also demonstrates that men and women handle emotional labour different. The result of this study illustrate that correctional system administrative directions (KVAF) affect the emotional labour. The result also demonstrates that humour is used as a strategy in the emotional labour. Further the result proves that the gendercultural system affect the prison officers in their emotional labour.

Syftet med denna studie är att undersöka hur poliser inom den ingripande verksamheten hanterar de emotioner som uppstår i arbetet. Vidare avser studien även att undersöka vilken påverkan de emotionella aspekterna av arbetet får för poliserna.  Detta görs med hjälp av en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer med poliser inom ett polisdistrikt. Studiens teoretiska ramverk består av begrepp inom emotionssociologin och socialpsykologin. Följande frågeställningar behandlas: Hur hanterar poliserna de känslor som uppstår i arbetet och hur kan detta karaktäriseras? Hur påverkar de emotionella aspekterna av arbetet poliserna, har det konsekvenser?   Sammantaget visar resultatet att poliserna följer informella känsloregler som finns inom yrkesrollen och att dessa regler skiljer sig beroende på den situation poliserna befinner sig i. De hanterar även känslor i arbetet på ett sätt som kan beskrivas med Hochschilds begrepp surface acting och deep acting. Vidare använder poliserna sig av humor som ett sätt att distansera sig från de emotionella aspekterna i arbetet och påverka andra personers sinnesstämning. Socialt stöd och mental förberedelse visade sig också vara ett sätt att handskas med känslorna varav socialt stöd beskrivs som mest betydelsefullt. Generellt kan det även sägas att poliserna oftast inte upplever att arbetet påverkar dem i särskild stor utsträckning. Däremot visar denna studie att upplevda och möjliga konsekvenser av arbetet är emotionell dissonans och avtrubbning. Nyckelord: Polis, ingripande verksamhet, känslohantering, emotional labor, känsloregler, surface acting, deep acting, emotionell dissonans och avtrubbning

The growth of service industry enhances the importance of emotion issues in organizations. In the light of increasing interest in organizational emotions, previous studies focused on how front line staffs work. However, employees who play mediating role perform more emotional labor. As Arvey, Renz and Watson (1998) suggested, it is valuable to investigate the possible moderating or mediating roles valuable. By interviewing fifteen advertising account people, this article discusses the emotional labor of advertising account people who mostly play mediating role at work. Analyzing transcriptions in a qualitative approach, this research explores the emotional rules of mediating role and how they are socialized.

The primary goal of this research was to explore the antecedents and consequences of emotional dissonance for debt collectors. The antecedents were personality factors (extraversion, anger, conscientiousness and agreeableness) and pro-social factors. The consequences of emotional dissonance were job satisfaction, intention to quit and job performance. A path model was developed to explain the relations among the studys measures in a sample of 188 full-time debt collectors. The path analysis results failed to show strong relations between personality and emotional dissonance. However, strong relations were found between emotional dissonance, job satisfaction, intention to quit, and performance. Job satisfaction acted as a mediator between emotional dissonance and intention to quit as well as emotional dissonance and performance.

Emotions are recognized as central to organizational life. The dialogue on the role of emotion in organizational life is furthered here by addressing the role that gendered display rules and associated expectations play in shaping individuals' expressed (rather than felt) responses to emotional exchanges within the organization. The role of gender in shaping intraorganizational emotional display rules is examined as it interplays at social, organizational and individual normative levels. In this context, emotions and emotional displays at work are seen as affecting individual's subjective social place in organizations. It is argued that gendering influences within the organization make social place marking more difficult and may result in increased forms of emotional labor, particularly surface acting/emotional dissonance, which may lead to emotional exhaustion in employees. A laboratory experiment was conducted using videotaped vignettes to represent more and less levels of gendering in emotional interactions. Findings indicate that there were no main effects for level of gendering as operationalized by this study on emotional dissonance, emotional exhaustion and subjective social place. Exploratory data analyses conducted further examine these relationships and point out the importance of the sex of the employee involved in the emotional exchange. This study points towards theoretical and empirical implications for how emotions are interpreted not only by members of different sex categories, but also for other dimensions of diversity in the organization and associated consequences.

Denna uppsats undersöker bemanningsföretagen och hur konsultcheferna arbetar för att tillgodose krav från kundföretag och omgivningen. Som en del av detta studeras även vilka krav som ställs på de uthyrda konsulterna och vad uppförandet har för betydelse inom bemanningsbranschen. De teoretiska utgångspunkterna som används i uppsatsen är dels nyinstitutionell teori och främst begreppet legitimitet, dels Hochschilds teori om emotional labor. Det insamlade empiriska materialet består av nio intervjuer med konsultchefer från fyra olika bemanningsföretag. Resultatet visar att konsultchefsarbetet präglas av rutiner och att det ställs krav på uppförande på den uthyrda personalen för att passa in i konsultrollen. I den avslutande diskussionen diskuteras uppträdandekrav och personlighetens betydelse för konsulter inom bemanningsbranschen. I samband med detta diskuteras även hur bemanningsföretagen har fått legitimitet genom att rekryteringsarbetet professionaliserats och kommit att innefatta förmedling av både kompetens och personlighet till kundföretag. En slutsats är att det emotionella arbetet kan ses som nyckeln till framgångsrika konsultuppdrag. / This essay examines the staffing industry and how the consultant managers are working to meet the requirements from customer business and the environment. It also studies the demands placed on the consultant and why behavior is significant in the staffing industry. The theoretical approach used in this paper is partly a new institutional theory and above all, the concept of legitimacy - and partly Hochschilds theory of emotional labor. The empirical data that have been collected consists of nine interviews with consultant managers from four different staffing companies. The results show that the consultant manager’s work is characterized by routines, further the result illustrates the behavior requirements of the consultants in order to fit into the role as a consultant. The essay concludes with a discussion of behavior requirements and the importance of personality for consultants within the staffing industry. In this context we also discussed how agencies have gained legitimacy through the recruitment process that has been professionalized including mediation of both skills and personality to the client companies. One conclusion is that the emotional labor can be seen as the key to successful consulting

Syftet med denna studie har varit att besvara frågan hur ett medarbetarsamtal upplevs av den anställde. Att ställa frågan ”är det värt det” innebär att se om den anställde upplever att medarbetarsamtalet är en givande kommunikationsform eller om den anställde känner det som ett otillfredsställande samtal. Uppgifterna och svaren är inhämtade genom individuella intervjuer genomförda med deltagare i ett arbetslag inom den privata vårdsektorn. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på semistrukturerade intervjuer. Studien har visat att medarbetarsamtalet inte upplevs som tillfredställande när det gäller kommunikationen med och till överordnad. Det har framkommit att anställda föredrar kommunikation inom hela arbetsgruppen via öppnare samtal mellan samtliga anställda. Vad studien också visar är att de anställda upplever sin chef och kontakten med chefen på olika sätt beroende på situation och kontext. Vi har utgått ifrån teorier kring institutionaliserade samtal, emotionellt arbete och tvång samt sociala band för att behandla och analysera informanternas upplevelse av medarbetarsamtalet. Den anställdes emotionella arbete påverkas av rollen den anställda upplever som passande för yrket samt att relationen till chefen påverkas av status och ställning. / The purpose of the studie is to examine how a performance review is perceived by the employee. By asking the question”is it worth it” the study aims to see however the employees perceive the performance review as a fruitful tool of communication. The empirical data is collected by interviewing a business unit within the private healthcare sector. The study has a qualitative approach and semi structured interviews are used. The study has shown that a performance review is not perceived as satisfying regarding the communication between the subordinate and the superior. The communication should rather be an open one between all the employees and the superiors. It has also been shown that the employees perceive the communication to their superiors differently depending on the situation and context. The employee's emotional work is influenced by the role of the employees perceive as appropriate for the occupation, and the relationship to the superior is affected by the status and position.

I dagens Sverige är mobbning ett samhällsproblem då allt fler barn och ungdomar utsätts för det i skolmiljön. Denna studie har sin utgångspunkt i skolkuratorns perspektiv på hanteringen av mobbning som fokuserar på deras tankar, känslor och tolkningar. Studien utgår från skolkuratorns perspektiv och syftet är att få en djupare förståelse för hur de hanterar mobbningsärenden samtidigt som de reglerar sina känslor och vilken problematik de upplever i samband med detta. Det teoretiska ramverket består av emotionellt arbete och mobbning, med hjälp av begreppen känsloregler, åtgärdsprogram och känslomässig börda förklaras hur skolkuratorns känslor påverkas i samband med hanteringen av mobbning. Denna studie har en kvalitativ ansats där semi-strukturerade intervjuer användes som redskap. Urvalet består av 10 skolkuratorer som är yrkesverksamma vid högstadieskolor i Göteborg. Resultaten visar att skolkuratorns känsloreglering och emotionella arbete kan komma att påverka hanteringen av mobbning och skolans elever både negativt och positivt. Enligt respondenterna så upplevdes hanteringen av mobbning som en hög känslomässig belastning och som bidrog till stark oro som kunde vara svår att släppa. Samtidigt tyckte de intervjuade skolkuratorerna att de handskades med viktiga uppgifter som kändes väldigt meningsfulla och givande. / Bullying in today's Sweden is a societal problem since the number of children and teenagers who are exposed to it in the school environment is increasing. This study is focused on the school counsellors’ perspective on bullying, focusing on their thoughts, feelings, and interpretations. The focus of this study is the perspective of the school counsellor, and the purpose is to gain a deeper understanding of how they handle bullying issues while regulating their feelings and the problems they experience in connection with this. The theoretical framework consists of emotional work and bullying, using the concepts of feeling rules, action programs against bullying and emotional burden, explaining how the feelings of the school counsellor are influenced in dealing with bullying. This study has a qualitative approach where semi-structured interviews were used as a tool. The selection consists of 10 high-school counsellors in Gothenburg. The results show that the school counsellors’ emotional regulation and emotional work can affect how he or she handles the bullying and even affect the school students in a positive or a negative 3 way. The respondents described the management of bullying as a high emotional burden that contributed to strong concerns that could be difficult to release. At the same time, the school counsellors thought that they were dealing with important tasks that felt very meaningful and rewarding.

Syftet med denna studie är att granska vilka aspekter som påverkar unga personerserfarenheter av hotell- och restaurangbranschen. 6 Personer mellan 16-30 år har deltagitsom intervjupersoner och studien tenderar därför beskriva de ungas erfarenheter avhotell- och restaurangbranschen. Studier har visat att det finns flertalet aspekter sompåverkar de måendet och upplevelsen av servicebranschen och ett stort fokus hamnarframförallt på de relationer som uppstår mellan kollegor, chefer och gäster. Genom enkvalitativ undersökning i form av 6 intervjuer prövas teorin som uppsatsens påståendengrundar sig i och leder fortsatt till slutsatser och antaganden kring hur unga vuxna mårpå arbetsmarknaden idag och vad som påverkar detta.

The purpose of this study was to describe Registered Nurses’ attitudes toward death and their perspectives on education and training related to death and end-of-life patient care. A complementary goal was to determine whether nurses’ attitudes and perspectives are associated with background variables. The three attitudes toward death included anxiety, escape, and neutral attitudes. The background variables of the nurses included formal educational level, age, gender, ethnicity, years of nursing practice, state of residence, and area of nursing practice. A survey including four sections was used for data collection. The first section of the survey utilized an established 32-item survey based on the Death Attitude Profile Revised survey developed by Wong, Reker, and Gesser in 1994. The questions asked how nurses felt about the topic of death. The second section of the survey was about the extent of palliative care education and training, while the third section was concerned with the demographics of the respondents. Part four of the survey included two open-ended questions regarding attitudes toward death and how prepared respondents felt in meeting their patients’ end-of-life needs. The survey was sent to state nurses’ associations across the United States in 2015. Survey Monkey was the link for the survey and it was opened for a three-week period. The original responses totaled 248 participants. Responses with any missing values were excluded. The final dataset included 167 total responses. Data was analyzed using descriptive statistics and regression analysis to determine the association between the variables of interest. The results of the study were most significant in relation to anxiety toward death. Nurses who were more experienced on the job, female, and with more formal education had lower anxiety levels, as did nurses with a higher confidence level in dealing with death. For the neutral attitudes, the best predictor was the rating of the nurses’ end-of-life preparation. The best predictor of the escape attitude was years of nursing experience. The results supported the need for college level end-of-life education and the significance role of nursing experience in relation to less anxiety towards death. The surprising result was that post-college end-of-life education actually increased the anxiety attitude toward death. More research is needed to ascertain if these results could be replicated. There is a need to determine what type of post-collegiate education would decrease death anxiety in nurses.