En vardag fylld av ansvar och krav från både föräldrarollen och arbetsrollen kan upplevas som stressfyllt för individen. I många fall är det mammor som tar det största ansvaret för hem och barn samtidigt som de arbetar heltid. Statistik visar att kvinnor drabbas hårdast av stress i dagens samhälle, vilket kan förstås utifrån kvinnans breda ansvarsområden gällande barn och arbete. Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor kombinerar heltidsarbete med föräldrarollen. Vidare syftar studien till att förstå hur stressupplevelser hos kvinnor relaterar till kombinationen av arbete och föräldraskap. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju heltidsarbetande mammor i tre olika branscher. Samtliga intervjupersoner är utbildade på universitetsnivå samt har ett eller flera barn i åldrarna noll till tio år. Resultatet av studien visar att intervjupersonerna upplever vissa svårigheter kring att kombinera föräldrarollen med arbetsrollen. En av de största anledningarna till detta är brist på tid, samt ojämn fördelning av praktiska uppgifter kopplat till barnen. Enligt studien tar kvinnorna större ansvar för barn och hushållsuppgifter än vad deras män gör. Mödrarna upplever att det är svårt att hinna med sitt arbete och samtidigt hinna med sina barn och uppgifter i hemmet, vilket ofta resulterar i känslor av stress och otillräcklighet. Ju högre arbetsposition modern har, desto svårare är det att kombinera rollerna. Socialt stöd i form av kollegor, vänner och familj, samt känslan av tillhörighet i många olika sammanhang är av stor vikt för mödrarnas välmående och minskar upplevelsen av stress. Vidare visar resultatet att de kvinnor som har flexibla arbetstider samt hög grad av autonomi i sin arbetsroll upplever mindre arbetsrelaterad stress. Studiens slutsats är att mödrarna generellt upplever sig vara mindre stressade på sina arbeten nu än tiden innan de var föräldrar. Detta är på grund av de inte längre prioriterar arbetet lika högt som de gjorde innan. Däremot känner sig intervjupersonerna mer stressade utanför arbetet när de är föräldrar, vilket beror på att de drar det tyngsta lasset i hemmet och tar störst ansvar för barn.

Syftet är att ta reda på hur samhällskunskapslärare kan hantera kontroversiella frågor i undervisningen. Detta genom att undersöka vilka perspektiv som förekommer inom forskningen. Uppsatsen ämnar vara en kunskapsöversikt över relevant pedagogisk forskning. I resultatet framgår det att deliberativa perspektivet och agonism är de mest framträdandeperspektiven när det kommer till hur lärare bör förhålla sig kring kontroversiella frågor. Uppsatsen landar i slutsatsen att båda perspektiven ger svar på arbetets frågeställning men att perspektiven lämpar sig olika väl beroende på om läraren vill att eleverna ska skapa en kollektivviljebildning eller om de ska öva på att tycka olika.

No description available.

Tidigare forskning visar på att empati och medkänsla har en stor betydelse för det sociala arbetet men kan innebära personliga påfrestningar för den professionella socialarbetaren vilket kan leda till tillstånd som empatitrötthet, utmattning och sekundärt trauma. Utifrån dessa risker med ett empatiskt och medkännande yrke, syftar denna studie till att undersöka hur socialarbetare förhåller sig till och hanterar sina upplevelser av empati och medkänsla i sitt professionella arbete. Studien har en kvalitativ studiedesign vars empiri har inhämtas genom semi-strukturerade intervjuer med professionella socialarbetare. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten för studien är socialkonstruktionismen. Empirin har analyserats genom en tematisk analys och därefter genom teoretiska begrepp från emotionssociologin. Vårt resultat bekräftar tidigare forskning då studiens intervjupersoner belyser empati och medkänsla som en viktig del av det sociala arbetet men även visar på att det kan innebära personliga påfrestningar. När resultatet förstås ur ett emotionssociologiskt perspektiv kan det sociala arbetet konstateras som ett emotionellt lönearbete där socialarbetaren reglerar sina emotioner utifrån vad som förväntas inom ramen för professionalitet. Professionaliteten tycks medföra emotionella förväntningar gällande uttrycket av empati och medkänsla där socialarbetaren inte endast ska ha en förmåga att uttrycka empati och medkänsla vid rätt tillfälle utan även i rätt omfattning och på rätt sätt. Resultatet visar på en utmaning där socialarbetarna beskriver hur deras känslor av empati och medkänsla varierar i styrka och ibland inte motsvarar vad som förväntas i deras yrkesroll, vilket kan förstås som yt- och djupengagemang. Det emotionella lönearbetet innebär därmed en ständig reglering av emotionernas uttryck i relation till förväntningar och situation för att uppnå ett professionellt förhållningssätt. Resultatet visar på att det emotionella lönearbetet sker genom att socialarbetarna upprätthåller strategier och förhållningssätt som exempelvis acceptans, reflektion och symboliska handlingar för att kunna leva upp till det emotionella förväntningarna som ingår i yrkesrollen. Studien belyser således komplexiteten bakom begreppen empati och medkänsla i relation till professionaliteten i det sociala arbetet.

Syftet med studien är att undersöka vad arbetsrollen som jourkvinna innebär samt vilka strategier och kompetenser som är användbara i arbetet på kvinnojouren. Detta är av intresse för att få en djupare inblick i jourkvinnornas arbetsroll samt bidra till ökad förståelse för deras betydelsefulla arbete. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med sju jourkvinnor från två olika kvinnojourer i Mellansverige. Empirin till studien insamlades med hjälp av asynkrona intervjuer där studiens frågeformulär uppdelades i fem olika teman; arbetsrollen som jourkvinna, kompetenser, strategier, gemenskap samt kvinnojouren som organisation. Studiens teoretiska referensram omfattar teorier och perspektiv kring kompetens och interaktionsritualer. Syftet med teorierna är dels att undersöka vilka kompetenser som är användbara och av betydelse i arbetsrollen på kvinnojouren, dels att synliggöra och förklara betydelsen av interaktionsritualer i jourkvinnornas arbete. Resultatet visar att arbetsrollen omfattar både praktiskt arbete och ett starkt engagemang. Rollen som jourkvinna har stor betydelse för de stödsökande kvinnorna och barnen samt för samhället i stort. Kvinnojouren är en unik instans där de arbetande och ideella jourkvinnorna gör ett livsviktigt arbete när övriga samhället brister. Det framkommer att jourkvinnorna inte fungerat utan varandra och gemenskapen som finns inom kvinnojouren. Resultatet visar att det inte är de organiserade strategierna som är mest betydelsefulla utan strategier som uppstår i gemenskapen och samverkan med andra jourkvinnor samt egna personliga strategier. De kompetenser som studien identifierat som användbara är i huvudsak kopplade till social kompetens och personliga egenskaper.

Korta interventioner kopplade till psykologiska processer har visats kunna öka idrottares prestation under pressade situationer. Syftet med denna studie var att undersöka effekten av en 90 minuter lång ACT-baserad intervention på golfares faktiska och upplevda prestation under en golfsimulatortävling. Interventionen bestod av en workshop med syfte att introducera fenomenet psykologisk flexibilitet. Urvalet inkluderade elever från ett svenskt elitidrottsgymnasium. Med den icke-parametriska motsvarigheten till parat t-test, Wilcoxon signed-rank test, jämfördes data från en tävling innan interventionen med en tävling efter. För att undersöka tillförlitliga individuella skillnader utfördes Reliable change index (RCI). Information som användes i analyserna var deskriptiv information om deltagarna som exempelvis ålder, kön och erfarenhet, deltagarnas prestation samt självskattad data i form av emotioner, psykologisk flexibilitet och stresshantering. Resultaten av Wilcoxon signed-rank test påvisade inga skillnader i prestation eller psykologisk flexibilitet, däremot uppmättes skillnader i ilska och nervositet. Ilskan hos deltagarna ökade och nervositeten minskade. Resultaten av RCI påvisade tillförlitliga individuella förändringar för samtliga utfallsmått förutom förmåga att hantera problematiska situationer under stress (stresshantering 2). Resultatet och möjliga förklaringar diskuteras i relation till tidigare forskning inom ämnet.

Idrottares prestation påverkas av upplevda emotioner och hög stress under matcher. Ett område där detta samband utforskats i mindre utsträckning är inom elektronisk sport (e-sport). I denna studie undersöktes om en korttidsintervention kunde påverka prestation, emotioner och psykologisk flexibilitet hos e-sportare. Interventionen genomfördes digitalt och baserades på Acceptance och Commitment terapi (ACT). Emotionerna som undersöktes var ilska, stress, glädje, skam, nedstämdhet och ängslan. Data samlades in genom ett webbaserat formulär av deltagarna (N = 14) före och efter interventionen. Resultaten visade på sänkt nedstämdhet vid matcher efter intervention, däremot syntes ingen skillnad gällande andra emotioner. Resterande variabler hade ingen skillnad, däremot syntes en förändring i variationen mellan första och andra mättillfället gällande psykologisk flexibilitet och emotionerna glädje samt rädsla/ängslan. Studien är att betrakta som en pilotstudie som ett initiativ till kommande studier.

Kvinnodominerade yrken är ofta förknippade med hög sjukfrånvaro och kvinnor visar sig ha sjuktal i nästan dubbelt så hög omfattning än män genom hela arbetsmarknaden. Det finns därmed ett behov av att undersöka könsskillnader i relation till kvinnors stigande sjuktal och således även undersöka vilka strukturer som kan ligga till grund för detta. Studiens syfte blir att med utgångspunkt i ett kvinnodominerat yrke, sjuksköterskeyrket analysera organisatorisk hälsa genom att jämföra och analysera tre avdelningar vid ett sjukhus. Syftet analyseras baserat på Joan Ackers fyra dimensioner gällande organisatoriska könsmönster. Detta genom att undersöka omständigheter kring hur könskonstruktioner skapas och upprätthålls och hur detta sedan kan relateras till organisatorisk hälsa samt slutligen hur det kan relateras till de organisatoriska förutsättningar som är kopplade till arbetsplatsen. Resultaten av studien visar att kvinnor förväntas genomföra samt ansvarar idag för ett stort emotionellt arbete inom vårdyrket. Det emotionella arbetet är således något det implicit tilldelas av organisationen, kollegialt samt något individen själv tillskriver sig. Resultatet visar på att den emotionella belastningen kan vara en av anledningarna som utmynnar i stress och således kan vara en faktor som bidrar till kvinnors höga sjuktal. Vidare visar resultatet på att det finns ett behov av att på en organisatorisk nivå höja det emotionella arbetets status, samt behov av att finna strategier för att kunna göra det.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur ett emotionellt arbete påverkar det psykiska välbefinnandet samt work-life balance ur ett genusperspektiv. Vi har valt att utgå från sjuksköterskors och för att kunna få en större inblick i deras balans och välbefinnande har vi valt en kvalitativ ansats. De teorier vi utgått från är bland annat Karaseks och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell, Ackers (1990) teori om genus och organisation samt Greenhaus och Beutells (1985) tre huvudkonflikter inom work-life balance. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av halvstrukturerade frågor där vi haft en förutbestämd ordning för våra frågor som sedan anpassades efter respondentens svar. Vidare presenterar och analyserar vi vårt resultat från intervjuerna vi gjort med respondenterna och kopplar dem till den tidigare forskningen som vi redogjort för i den teoretiska referensramen. Avslutningsvis svarar vi på de frågeställningar som studien utgår från och förklarar vad vi kommit fram till. Vi kan med vår studie konstatera att vårt syfte är uppfyllt, det emotionella arbetet påverkar välbefinnandet och work-life balance. Det vi inte kan konstatera genom vår studie är om upplevelsen skiljer sig mellan män eller kvinnor eller om det finns en könsdominans på arbetsplatsen.

No description available.