No description available.

Det finns endast ett fåtal studier i Sverige som berör mellanmänskliga relationer i och kring svenskkyrkliga gudstjänster. Föreliggande studie intresserar sig därför på mänskliga relationer i gudstjänsten och hur de påverkar den. Studien är utförd i en stadsförsamling i en mellanstor svensk stad som erbjuder ett flertal olika gudstjänstformer. Studiens syfte har varit att undersöka om den sociala gemenskapen har betydelse för den svenskkyrkliga gudstjänsten, och – om den har betydelse – på vilket sätt gemenskapen är viktig. Genom en etnografisk metodansats med deltagande observationer och intervjuer har denna undersökning strävat efter att besvara frågeställningen: Vilken betydelse har social gemenskap för den svenskkyrkliga gudstjänsten? Sociala möten mellan personal och gudstjänstdeltagare, samt upplevelsen av tillhörighet diskuteras utifrån ett interaktionistiskt perspektiv. Den ”vi”-känsla som infinner sig vid de olika gudstjänsterna och dess moment diskuteras utifrån teorier om emotioners betydelse för sociala rörelser. I studien framgår det att den svenskkyrkliga gudstjänsten till stor del är uppbyggd kring social gemenskap och därigenom beroende av den.

Den här studien riktar fokus mot emotioner inom medling. Det övergripande syftet har varit att öka kunskapen om medlares strategier för att hantera konfliktparters emotioner, vilket har undersökts genom intervjumetodik. Studien belyser fyra huvudteman som innehåller ett flertal olika strategier med respondenternas tillhörande resonemang. Medlaren har makten och konfliktparterna har makten är två huvudteman som består av strategier som kontrasterar mot varandra. Huvudtemana stödja och klargöra respektive stämning innehåller ytterligare strategier för att hantera konfliktparters emotioner. Strategierna som åskådliggörs omgärdas av både kritik och stöd inom tidigare forskning och därutöver belyses strategier och resonemang som inte är i fokus inom aktuell forskning kring medling och emotioner. Studien pekar på tendenser som kan användas för att utveckla, korrigera och komplettera befintliga teorier och modeller, även om behovet av liknande studier är stort. Dessutom medvetandegörs olika strategier som har god möjlighet att tillämpas bland medlingspraktiker. / This dissertation focuses on emotions in mediation with the overall aim to increase knowledge about mediation strategies for dealing with disputants’ emotions, studied through interview methodology. The study illuminates four major themes containing different strategies accompanied by the respondents’ reasoning. The mediator has power and the disputants have power are themes which include strategies that contrast each other. The themes support and clarify, and atmosphere, contain additional strategies for handling disputants’ emotions. The presented strategies are surrounded by both criticism and support within prior research and moreover the study highlights strategies that are not in focus within current research regarding mediation and emotions. The study points out tendencies that can be used to develop, adjust and complement existing theories and models, even though there is a great need for similar studies. In addition, the study puts light on strategies that have good potential to be used by mediators in practice.

Denna uppsats har sin grund i kommunikation och nätdejting. Nätdejting är ett växande fenomen med miljontals användare bara i Sverige och omsättningen är skyhög. Kommunikationen som sker via Internet består i stort sett bara av ord och medför hinder då två personer inte kan höra och se varandra i realtid. I en studie av Albert Mehrabian kom han fram till att kommunikation bara består av ord till en liten del. I en kommunikativ situation uppfattar personer meddelanden baserat på 38 % tonläge, 55 % ansiktsuttryck och kroppsspråk samt endast 7 % ord. Syftet med vår uppsats har varit att belysa vilka kommunikationsproblem som kan uppstå i samband med nätdejting. Detta syfte har vi försökt att uppfylla med hjälp av följande fyra frågeställningar: Upplever personer som nätdejtar att det uppstår en påhittad eller overklig, det vill säga virtuell, verklighet och i så fall på vilket sätt? Kan ett meddelande betyda samma sak för en person som för en annan? Upplever personer som nätdejtar att det finns hinder i kommunikationen? Om det finns hinder i kommunikationen som förs via Internet, går det att undvika dessa på något sätt? Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod, i form utav semistrukturerade telefonintervjuer med fyra personer som har använt sig av nätdejting. Vi har sedan sammanfattat den insamlade empirin för att sedan jämföra denna med den teoretiska referensram som vi samlat in. Vi har kommit fram till att det kan uppstå virtuella, alltså påhittade eller overkliga, verkligheter då en person kan bygga upp ett drömscenario om en kontakt på Internet. Vi har också sett att tolkningar är en mycket central del i kommunikationen på Internet då det är orden som syns och inte personen i sig. I och med att alla ord måste tolkas så finns det en mängd hinder i kommunikationen. Dessa hinder handlar mycket om att personerna inte kan se varandras ansiktsuttryck och kroppsspråk och inte höra varandras röstläge och betoningar. Trots dessa kommunikationshinder ökar kontaktskapandet på Internet och detta gör oss också nyfikna på vad framtiden har att erbjuda.

Under de senaste åren har det blivit allt tydligare och fler resultat pekar på att kroppsliga tillstånd, såsom ansiktsuttryck, och människans informationsbearbetning är sammankopplade. Det har även visat sig att människor härmar varandras ansiktsuttryck och därigenom förändrar sina emotionella tillstånd. På senare år har det även börjat dyka upp allt fler animerade agenter som ska hjälpa användaren med datorprogram, hemsidor och lärande datorspel. Härmar en användare då även en animerad agents ansiktsuttryck precis som en verklig människa? Den här studien ska undersöka huruvida användaren till ett datorspel härmar den animerade agentens ansiktsuttryck och om det i sin tur påverkar dennes informationsbearbetning. I studien användes ett datorspel där en agent som hade antingen ett glatt, neutralt eller ledset ansiktsuttryck presenterade negativa, neutrala och positiva ord i en pratbubbla. Användarna fick sedan skriva ner så många ord som de kom ihåg. Resultaten visade att deltagarna inte härmade agentens ansiktsuttryck och att agenten inte hade påverkat deras informationsbearbetning.

Det artificiella ljuset är något som idag ses som en självklarhet. Det är först när ett strömavbrott uppstår som betydelsen av ljuset blir riktigt påtaglig och visar hur hjälplösa människor blir utan det. En bra belysningsanordning, på exempelvis arbetsplatsen, är en förutsättning för att korrekt information från kontexten återges. Det här examensarbetet har undersökt vilka förväntningar och krav människor har på sin arbetsbelysning i hemmet. I samband med examensarbetet utfördes intervjuer för att få en bättre förståelse för hur individer tänker kring arbetsbelysning i hemmiljö. Det erhållna resultatet värderades sedan i relation till en konceptuell modell över hur ljuset kan påverka arbetsprestationen. Studien förväntades besvara vilken betydelse och funktion komponenterna förväntningar, kontext och humör har för arbetsbelysning i hemmiljösammanhang. Utifrån resultatet kan en slutsats dras om att Boyces arbetsprestationsmodell (2003) kan vara lämplig för att beskriva arbetsbelysningskontexten men att vissa modifieringar i modellen bör göras. Människor har olika förväntningar på arbetsbelysningen och det gäller främst designen, ljusstyrkan och ljusspridningen.

Sambandet mellan emotionella uttryck och tonhöjdsegenskaper i tal har tidigare undersökts, men få studier har gjorts av andra ljudegenskaper av emotionella uttryck. Denna studie undersöker volym och talhastighetens påverkan på människors förmåga att sortera emotionella uttryck, och om det finns andra variabler som används när denna information plockats bort. Hypotesen är att det blir svårare att sortera när denna information inte längre finns tillgänglig. Till studien rekryterades 62 deltagare, varav 56 av dessa användes i analysen. Deltagarna randomiserades till en kontrollgrupp och tre experimentgrupper, i vilka volym, talhastighet, samt volym och talhastighet normaliserats till respektive variabels medianvärde. De fick lyssna på och sortera ljudfiler där skådespelare gestaltade olika emotionella tillstånd. Multidimensionell skalning (MDS) användes för att skapa en karta över avståndet mellan emotioner och multipla regressioner utfördes för att hitta förklaringar till MDS-lösningarna. Resultatet tyder på att det är svårare att urskilja de emotionella uttrycken när volym och talhastighet normaliserats. Vad i ljudet som används istället undersöks med multipel regression. Resultaten kopplas till befintliga emotionsmodeller och slutsats dras om att volym och talhastighet verkar vara viktiga för sortering av emotionella ljud.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som leder till en ökad förstöring av de dopaminproducerande nervcellerna. Sjukdomen visar sig med symtom som rörelsehämning, muskelstelhet och skakningar. Det förekommer även kognitiva störningar som till exempel minnessvårigheter och talsvårigheter. För personer som lever med Parkinsons sjukdom innebär det en livslång behandling med medicinering. Det är en sjukdom som påverkar hela personens liv. Syfte: Syftet med arbetet är att sammanställa vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats för att belysa vilka erfarenheter patienter har av att leva med Parkinsons sjukdom. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design. Datainsamlingen genomfördes i PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades med en kvalitativ granskningsmall från SBU och analyserades med en 5 stegsmodell från Forsberg & Wengström (2015). Resultat: Arbetets resultat bygger på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Resultatet är indelat i tre huvudkategorier, förändrad livssituation med underkategorierna kommunikation, anpassning till sin sjukdom och oviss framtid, medicinering med underkategorin kontroll över situationen och emotioner med underkategorierna stigma, oro och lidande i relation till sjukdomen. Konklusion: Patienter som lever med Parkinsons sjukdom har en erfarenhet av en förändrad livssituation i form av att behöva anpassa sig till olika hinder i vardagen. Medicineringen är en stor del i deras liv och innebär att de själva måste ha kontroll över sin medicin och oro kring om de som är involverade i deras vård har tillräcklig kunskap om hur medicinen fungerar. Det är en känslomässig sjukdom som innefattar frustration och tankar om att inte passa in i samhället. Patienterna lever i en ovisshet för hur morgondagen kommer att bli och hur framtiden på längre sikt kommer att vara. Det innefattade även rädsla för att bli dement och förlora sin självständighet. / Background: Parkinson’s disease is a neurological disease, that leads to an increased destruction of the dopamine producing neurons. The disease brings symptoms such as akinesia, rigidity and tremor. There are also cognitive symptoms, such as memory loss and speaking disabilities. For people living with Parkinson’s disease, it implicates a lifelong treatment with medication. It is a disease that has an impact on the whole person's life. Aim: The aim of this study is to compile scholarly articles with qualitative design to illuminate what experiences patients have of living with Parkinson’s disease Method: Literature study with a qualitative design. Data collection was sampled from PubMed and Cinahl. The articles were reviewed with a qualitative review template from SBU and where analysed with a 5-step model from Forsberg & Wengström (2015). Result: The study’s result is based on 12 qualitative scholarly articles. The result is divided into three main categories, changed life situation with the subcategories communication, adaption to the disease and uncertain future, medication with the subcategory control of the situation and emotions with the subcategories stigma, concern and suffering in relation to the disease. Conclusion: Patient’s living with Parkinson’s disease has an experience of a changed life situation, such as needing to adapt to different challenges in everyday life. Medication is a big part of their life, that implies that they have control of their own medication and they are concerned that the people that are involved in their care do not have enough knowledge about how the medication works. It is a disease that has an emotional aspect, that includes frustration and thoughts about not fitting in to society. The patients are living with an uncertainty about how their days will turn out and about how their future will be. It also included fear about developing dementia and lose their independence.

Bakgrund: Statistiken över anmälda sexuella övergrepp och våldsbrott mot kvinnor ökar ständigt i Sverige, vilket innebär att sjuksköterskan mer frekvent vårdar de utsatta kvinnorna. Följaktligen är det viktigt att sjuksköterskan känner en säkerhet i omvårdnaden och besitter den kunskap som krävs för att den kvinnliga patienten ska uppleva omvårdnaden som god och respektfull. Detta är av stor vikt då denna erfarenhet senare kommer att reflektera kvinnans framtida bearbetning av liknande svåra situationer. Syfte: Studiens syfte var att, utifrån befintlig forskning, belysa upplevelser av omvårdnad för kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp och våldsbrott, ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar, som granskades och analyserades. Samtliga artiklar var kvalitativa. Resultat: Två huvudkategorier uppkom; sjuksköterskans roll och patientens perspektiv. Inom sjuksköterskans roll påvisades en kunskapsbrist, men även personliga rädslor och osäkerhet gällande omvårdnaden av den sexuellt- och våldsutsatta kvinnan. De visste inte vad som skulle göras, eller hur det skulle genomföras. Det framkom också hur sjuksköterskan påverkas emotionellt av att vårda kvinnor som utsatts för de nämnda brotten och hur detta hanteras. Det uppstod ofta en känslomässig belastning och utmattning som ökade behovet av stöd. Reflektion i grupp bidrog till att sjuksköterskan kände stöttning från arbetskollegor och därmed minskade den emotionella belastningen. Inom patientens perspektiv framkom olika faktorer som spelade en stor roll i hur patienten upplevde omvårdnaden. Det påvisades att sjuksköterskans bemötande utgjorde en avgörande faktor i patientens upplevelse av omvårdnaden. Konklusion: Sjuksköterskor är i behov av ökad kunskap kring omvårdnad av sexuellt- och våldsutsatta kvinnor samt vilka konsekvenser deras handlingar leder till för de drabbade kvinnorna. Nyckelord: emotioner, kunskap, sexuellt- och våldsdrabbade kvinnor, sjuksköterska och upplevelse. / Background: The statistics of sexual abuse and violent crimes towards women in Sweden are constantly increasing, which means that nurses more often encounter these individuals in healthcare departments. Therefore it is of considerable importance that the nurses feel secure in the care and treatments of these traumatised individuals and possesses the knowledge required for the female patient to feel respected and safe in the situation. This is of great importance since the experience will later reflect the woman ́s future processing of similar difficult situations. Aim: The purpose of this study was to, based on existing research, highlight experiences of the nursing care of women exposed to sexual abuse and violent crime, both from a patient and nursing perspective. Method: A qualitative literature study based on ten scientific articles, all qualitative. Result: Two main categories emerged; the nurse's roll and the patient's perspective. In the perspective of the nurse, a lack of knowledge was shown, but also personal fears and assumptions affected the nursing care. For example, the fear of themselves getting hurt. It also emerged how the nurse is emotionally affected by caring for women who have been exposed to the above mentioned crimes and how they are handled. For example the nurses very often felt powerless and some kind of inanition. In the patient's perspective, various factors that played a major role in the patient's experience of the meeting with the nurse appeared. It was found that the nurse's treatment was a crucial factor in the patient's perception of care. Conclusion: Nurses are in great need of increased knowledge about the care of women who are sexually and violently abused, as well as the consequences of their actions towards the affected women. Keywords: emotions, experience, knowledge, nursing, sexual and violent abused women.

Syftet med denna uppsats var att studera hur tingsrätten praktiserar uttryck av emotioner i de skriftliga domarna, avseende försök till mord och mord. Utöver det var syftet även att undersöka hur tingsrätten framställde förövaren och gärningen kopplat till känslouttryck, samt om det förekom några skillnader i framställandet av dessa. Studien har genomförts med kvalitativ innehållsanalys som metod och datamaterialet bestod av domar från en tingsrätt. Resultaten har visat att tingsrätten huvudsakligen exkluderar känslouttryck i de skriftliga domarna och uttryckt sakliga framställningar, men att det dock är förekommande till viss del. Resultaten har även visat att det förekommit skillnader i tingsrättens framställande av förövaren och gärningen. Våra slutsatser har bland annat blivit att tingsrätten i olika grad frångått sin neutrala ställning, där emotioner i relation till gärningen varit mest framträdande. Slutsatserna har stärkts genom kopplingen till det emotionssociologiska perspektivet och Garlands teori om straffets funktion. / The purpose of this paper was to study how the district court practices expression of emotions in the written judgments, regarding attempted murder and murder. In addition, the purpose was also to study how the district court presented the perpetrator and the act linked to emotional expressions, and whether there were any differences in the presentation of these. The study was conducted with qualitative content analysis as a method and the data material consisted of judgments from a district court. The results have shown that the district court mainly excludes emotional expressions in the written judgments and expressed factual representations, but that it does occur to some extent. The results have also shown that there have been differences in the district court's presentation of the perpetrator and the act. Our conclusions have, among other things, been that the district court to varying degrees deviated from its neutral position, where emotions in relation to the act were most prominent. The conclusions have been strengthened through the connection to the emotional sociological perspective and Garland’s theory regarding the function of punishment.