Vid ohälsa förändras människans upplevelse av den subjektiva kroppen vilket leder till en känsla av otrygghet. Det leder i sin tur till ett behov av att bli sedd och hörd samt till ett ökat behov av bekräftelse, vilket delvis kan tillgodoses genom empatisk beröring. Studier visar att empatisk beröring som fenomen är en bristvara i vården. Genom att belysa patientens upplevelse av empatisk beröring vid ohälsa, ges möjlighet till sjuksköterskan att få förståelse för patientens behov och betydelsen av empatisk beröring. Tidigare forskning har till stor del inriktat sig på begreppet terapeutisk beröring och effekterna av detta hos patienten, utifrån vårdarens perspektiv. Syftet med denna studie är att belysa behovet och betydelsen av empatisk beröring vid ohälsa utifrån ett patientperspektiv. För att få en ökad förståelse för patienternas upplevelse av fenomenet empatisk beröring och effekten av denna så bestämdes att genom en litteraturstudie enbart analysera kvalitativa artiklar. Analysen resulterade i tre huvudteman och nio subteman som i stort svarar på frågorna när, var, hur, vem och varför empatisk beröring bör ges. I vårt resultat finner vi argument som talar för att empatisk beröring ökar välbefinnandet, vilket påverkar hälsan och ger lindrat lidande. För att beskriva denna påverkan har vi skapat en modell inspirerad av Katie Erikssons hälsoteori om hur kropp, själ och ande hör ihop. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Att arbeta i kontaktyrken innebär en utsatthet för den yrkesverksamma. Socialsekreterare och skolkuratorer har en hög arbetsbörda vilket lämnar lite tid för återhämtning och att bearbeta påfrestande händelser. Hur kan den emotionella bördan från denna ofrånkomliga del av arbetet lindras? Den här studien undersöker socionomer yrkesverksamma som socialsekreterare och skolkuratorers upplevelser av kollegialt stöd för att hantera känslomässigt påfrestande situationer i arbetet. Skrivna korta narrativ från fyra socialsekreterare och två skolkuratorer bearbetades via grundad teori för att skapa en teoretisk modell. Fyra kategorier skapades från datamaterialet, Utsatthet, Förutsättningar, Stöd och Innebörd. Socionomernas berättelser innefattar händelser där de själva hamnar i en utsatt position eller påverkas av klientens utsatta position. För att få stöd behövde det finnas tillgång till tid, kunskap och en känslomässig öppenhet. I stödet erhöll socionomen perspektiv och bekräftande vilket möjliggjorde för dem att släppa händelsen och fortsätta framåt med arbetet. Utifrån dessa resultat skapades en teoretisk modell för processen. Den här studien lyfter vikten för kollegialt stöd på arbetsplatsen och att skapandet av rätt förutsättningar för ett gott stöd bör prioriteras.

Many of those who work in social work today are exposed to large amounts of trauma, stress and suffering. Even if the social worker is not the one who is exposed in the first place, the work turns out to entail high risks of suffering from secondary trauma and empathic fatigue. Those who work with children and young people are particularly vulnerable, as there is an extra amount of responsibility and need for care when it is a minor who has had a bad experience. This work aims to investigate the prevalence of secondary trauma and empathic fatigue on the basis of current research and how these can be counteracted and prevented in social work with children and young people. The work is a literature study and is therefore based on various scientific articles and books. Through the theories KASAM, sense of coherence, and coping, the results have been discussed and the result of this shows that by using one or more methods one can strengthen one's own health and thereby counteract mental illness, secondary trauma and empathic fatigue. An important part of the risk prevention work is to be aware, as knowledge about different mental conditions can make it easier for the person to see different warning signs in future working situations. It is also of great importance to have clear rules regarding recovery and expectations of the work role from an organizational perspective. In order to be able to counteract secondary traumatic stress, changes must take place on both an individual and an organizational level, since the events themselves and the clients' experiences are constant.

I förskolans läroplan står det under kapitlet Förståelse och medmänsklighet, att utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla empati och omtanke. Tidigare forskning visar att barn som har bristande färdigheter i empatisk förmåga finner högre risk att hamna i utanförskap i barngruppen. Syftet med studien är att ta del av förskollärares upplevelser av sitt arbete med att främja barns utveckling av empatisk förmåga. Målet med min studie är att ta reda på om empatisk förmåga uppfattas som en viktig del i barnens utveckling samt om det sker planerad undervisning riktad att utveckla barns förmåga att visa och känna omsorg. För att kunna ta del av förskollärarens personliga upplevelser har fem kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet av intervjuerna har genomgått en teoretisk analys som tolkas utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarna har olika uppfattningar av begreppet empatisk förmåga och hur området berörs i förskolan. Empatisk förmåga är något som uppfattas som en viktig förmåga av alla förskollärarna som deltog i studien. Empati är dock ett begrepp som upplevs som tolkningsbart och uppfattas väldigt individuellt från person till person. Trots attbegreppet anses som viktigt svarade två av fem förskollärare att de inte använder sig av begreppet empati i förskolan. Dock anser alla att de arbetar med det förmågan står för i sin verksamhet genom stöttning av barnens sociala samspel. Förskollärarna beskriver flera olika sätt man kan stötta barn i utvecklingen av förmågan att kunna visa omsorg, något som förskollärarna anser är viktigt även ur ett samhällsperspektiv. Svaren är samstämmiga i att undervisning av empatisk förmåga är något som gynnar alla barn, speciellt barn som upplevs i extra behov av stöttning i utvecklingen.

Elevers empatiska förståelse och handlingsberedskap mot förtryck och rasism är intimt förknippad med den inlevelse som kan skapas med stöd av vittnesskildringar. Lärdomar vi kan dra av Förintelsen är därför ett viktigt stöd för att forma en kulturell norm för utbildning och pedagogik vilken vilar på samhällets värdegrund: demokrati, mänskliga rättigheter, tolerans och tålamod samt opposition mot rasism och totalitära ideologier. Detta examensarbete beskriver teorier om möjligheter och risker med olika sätt att hantera historia och ger förslag på hur Förintelseöverlevandes berättelser kan föras vidare in i framtiden. Den teoretiska basen är ett hermeneutiskt perspektiv på den muntliga historiens användningsområden, dess pålitlighet och betydelse som källa samt vittnesmålens möjlighet att utveckla empatisk förståelse. Uppsatsen tar upp svårigheten att vittna och problematik i mötet mellan avsändare och mottagare, med hänsyn till möjligheten att förmedla vittnesmål med rörliga bilder för att möjliggöra empatisk förståelse. / Students’ empathic comprehension and ability to act against oppression and racism are intimately related to the insight which can be acquired from watching the testimonies of Holocaust survivors. The lesson that can be learned from the Holocaust gives a solid support in the shaping of a cultural norm for educational and pedagogical purpose, this norm is based on the fundamental moral values of society: democracy, human rights, tolerance, patience and resistance towards racism and totalitarian ideologies. This study has a theoretically based perspective and result in a concrete suggestion of how one might carry on the subject matter of the testimonies from Holocaust survivors into the future.The base of the theoretical discussion employs a hermeneutical perspective to examine the usefulness, trustworthiness and significance of oral history as a source. This hermeneutical perspective is also utilized in analyzing how the testimonies can be used to develop an empathic understanding out of a theoretical model. The essay discusses the hardship of testifying and the difficulties that surface in the communication between speaker and interlocutor. Ultimately the essay theorizes concerning the use of testimonies conveyed through motion pictures and how these should be analyzed to achieve empathic comprehension.

Bakgrund: Empatisk omvårdnad (EO) är grundpelaren i sjuksköterskans yrkesroll och angerhur omvårdnaden ges, genom att känna medlidande, vara närvarande, äkta och vilja innerligtväl. EO är en förutsättning för att kunna ge god vård och utgör samtidigt en källa till kraft närsjuksköterskan upplever mening och tillfredsställelse av att bidra till medmänniskorsvälmående. EO utmanas av dagens ofta snabbt föränderliga och resultatorienteradevårdmiljöer och sjuksköterskestudenters exponering till dessa vårdmiljöer kan bli påfrestandenär verkligheten inte alltid avspeglar de egna värderingarna. En undran som uppstår är hursjuksköterskestudenter bättre kan förberedas på det kommande yrkeslivet. Syfte: Beskrivasjuksköterskestudenters erfarenheter av EO. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativansats. Resultatet från 13 vetenskapliga studier beskrevs i fyra teman. Resultat:Sjuksköterskestudenterna visade på god förståelse kring medlidandets betydelse föromvårdnad. EO uppfattades vara tidskrävande men väldigt givande för vårdaren. Även smågester kan förmedla medlidande. Överlag goda erfarenheter från praktikförlagd utbildning gavsjuksköterskestudenterna större förståelse för patienter och deras behov och stärkte viljan atthjälpa dem. Handledningen under utbildningen ansågs vara viktig. Slutsats: Utvecklingen avempatiska förmågan stöds av välstrukturerad introduktion till vårdmiljöer, kompetenta ochengagerade handledare, erfarna sjuksköterskor som förebilder samt mentorers ochmedarbetares stöd. / Background: Compassionate care (CC) is the cornerstone of the nurse's professional role andstates how nursing is given, by feeling compassion, being present, genuine and willingly well.CC is a prerequisite for providing good care and at the same time constitutes a source of energywhen the nurse experiences meaning and satisfaction from contributing to the well-being offellow human beings. CC is challenged by today's often rapidly changing and result-orientedcare environments and the nursing studens’ exposure to these care environments can becomestressful when reality does not always reflect their own values. A wonder that arises is hownursing students can be better prepared for the upcoming professional life. Purpose: Todescribe nursing students' experiences of CC. Method: General literature review withqualitative approach. The results from 13 scientific studies were described in four themes.Result: The nursing students showed good understanding of the importance of compassionfor nursing. CC was perceived to be time consuming but very rewarding for the carer. Evensmall gestures can convey compassion. Overall, good experience from clinical placementsprovided the nursing students with a greater understanding of patients and their needs andstrengthened their willingness to help them. The guidance during the training was consideredimportant. Conclusion: The development of empathic ability is supported by well-structuredintroduction to care environments, competent and committed supervisors, experienced nursesas role models as well as mentors and employees’ support.

Bakgrund: Sjuksköterskor är genom sitt yrke utsatta för risken att drabbas av empatitrötthet, vilket innebär avsaknad av empatiskt engagemang. Den empatiska förmågan ses som en grundläggande del av omvårdnaden, men sjuksköterskor som regelbundet utsätts för situationer där det krävs ett högt empatiskt engagemang kan tillslut utveckla empatitrötthet. Det kan medföra svårigheter, som påverkar sjuksköterskans välbefinnande och förmåga att utföra arbete, och på sikt kan empatitrötthet leda till konsekvenser både för patienten, arbetsplatsen och organisationen i stort.  Syfte: Syftet var att sammanställa faktorer som har visat sig ha en koppling till empatitrötthet hos sjuksköterskor och således skulle kunna minska eller öka risken för utveckling av empatitrötthet.  Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats, samtliga studier utförda med mätinstrumentet ProQOL 5. Artikelsökning har genomförts i databaserna CINAHL och PubMed. Studierna har genomgått kvalitetsgranskning och evidensgradering. Resultatet har analyserats genom deskriptiv analys. Resultat: Två huvudteman har presenterats i resultatet: Demografiska faktorer samt arbetsplatsrelaterade faktorer, varav fem demografiska faktorer och tre arbetsplatsrelaterade faktorer. I sex av studierna framgick det att sjuksköterskans utbildningsnivå kan påverka utvecklingen av såväl empatisk tillfredsställelse som empatitrötthet. I fem av studierna framgick det att stöd från chef och kollegor är en annan påverkande faktor.  Konklusion: Sjuksköterskor som känner stöd från sin chef och sina kollegor samt sjuksköterskor som vidareutbildar sig och/eller får utbildning på arbetsplatsen löper mindre risk att drabbas av empatitrötthet. Nyckelord: Empati, Empatisk tillfredsställelse, Empatitrötthet, Omvårdnad, Professionell livskvalitet, Sjuksköterska / Background: Through their profession, nurses are exposed to the risk of suffering from compassion fatigue, which means a lack of empathic commitment. The empathic ability is seen as a fundamental part of nursing, but nurses who are regularly exposed to situations where a high level of empathic commitment is required can eventually develop compassion fatigue. It can lead to difficulties which affect the nurse's well-being and ability to perform work-related tasks, and in the long run, compassion fatigue can lead to consequences for the patient, the workplace and the organization. Aim: The aim was to compile factors that have been shown to be linked to compassion fatigue in nurses and thus could reduce or increase the risk of developing compassion fatigue. Method: A literature review based on 10 scientific articles with a quantitative approach, all studies performed with the measuring instrument ProQOL 5. Article searches have been performed in the databases CINAHL and PubMed. The studies have undergone quality review and evidence grading. The result has been analyzed by descriptive analysis. Results: Two main themes have been presented in the results: demographic factors and workplace-related factors, of which five demographic factors and three workplace-related factors. In six of the studies, it was shown that the nurse's educational level can affect the development of both compassion satisfaction and compassion fatigue. Five of the studies showed that support from managers and colleagues is another influencing factor. Conclusion: Nurses who feel supported by their manager and colleagues, as well as nurses who further their education and / or receive training in the workplace, are less likely to suffer from compassion fatigue. Keywords: Compassion fatigue, Compassion satisfaction, Empathy, Nurse, Nursing, Professional quality of life

Bakgrund: Compassion Fatigue (CF) är ett fenomen som erkändes på 50-talet när man undersökte sjukvårdspersonal som arbetade med traumatiserade patienter i kombination med hög arbetsbelastning. Compassion Fatigue kallas även för empatisk utmattning och är ett tillstånd som kan uppstå när sjuksköterskan hänger sig empatiskt åt patienter utan chans till återhämtning. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av CF Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med induktiv ansats då denna metod ansågs ge största möjligheten att utforska individers upplevelser. En kvalitativ innehållsanalys enligt Bengtsson (2016) genomfördes och baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier: “Förlorad arbetsglädje på grund av utmattning”, “Etisk stress och emotionell utmattning”, “Motvilja och emotionella barriärer”, “Negativ inverkan på privatliv och relationer” och “Skyddsfaktorer och förebyggande åtgärder”. Slutsats: Resultatet visade att stress, hög arbetsbelastning, för lite återhämtning, höga förväntningar och svårt sjuka patienter var starka riskfaktorer för att drabbas av CF. De skyddsfaktorer som identifierades var jobb-fritid-balans, en hälsosam livsstil, bra sömnrutiner och värdefulla sociala relationer. Sjuksköterskor som drabbats av CF påverkas starkt av både psykiska och fysiska symtom som har en negativ inverkan på deras arbete och deras privatliv. Det går att förebygga och att återhämta sig från CF men det krävs interventioner  på arbetsmiljö- och individnivå. Nyckelord: Compassion Fatigue, empatisk utmattning, sjuksköterskor, upplevelser, kvalitativt, litteraturstudie, omvårdnad.

Skräckfilmer förlitar sig mer än andra genrer på plötsliga ljud och framförallt stämningsfylld musik när det kommer till att skapa spänning och rädsla. Går det att återskapa samma känslor endast genom ljud? Syftet med denna studie är att undersöka hur man med hjälp av ljud kan gestalta tystnad inom skräckfilmer samtidigt som man fyller publiken med en känsla av spänning och rädsla. I undersökningen har två filmer med liknande handling valts ut och från respektive film har tre nyckelscener valts ut där en känsla av tystnad upplevs. Studien har använt sig av en tematisk kvalitativ komparativ analys där nyckelscenerna noggrant har gåtts igenom och spectogram använts för att visualisera ljudets styrka och dess frekvens, för att sedan kunna analysera ljudläggning och hur de uppnår målet med gestaltning av tystnad. Utifrån studiens resultat kan man se att det finns olika metoder inom ljudläggning där man med hjälp av ljud ändå kan uppnå en känsla av tystnad, samt hur man med denna ljudläggning inom skräckgenren kan skapa spänning och rädsla hos åskådaren.

<p>När företag ska utveckla produkter och tjänster behöver de informationsunderlag om kunder och användare. Traditionella marknadsundersökningar kräver ett rationellt förhållningssätt och avslöjar åsikter och attityder, men uppvisar brister när det kommer till att upptäcka omedvetna behov hos användare. Lösningen på denna problematik är att observera användare i deras egen kontext, ett tillvägagångssätt som är vanligt bland industridesigners.</p><p>Syftet med studien var att jämföra hur industridesigners och marknadsförare arbetar för att samla in information om användare i samband med produkt- och tjänsteutveckling. Därefter syftade studien till att ställa dessa likheter och skillnader i kontrast till tre teorier: Marketing Research Process, Design Thinking samt Empathic Design. Tre intervjuer genomfördes med tre olika företag: ett industridesignföretag, ett marknadsundersökningsföretag samt ett tjänstedesignföretag.</p><p>Studien resulterade i ett antal slutsatser. Den första är att ett rationellt förhållningssätt inte nödvändigtvis är någonting negativt utan snarare något positivt och elementärt. Tillämpningen måste dock ske på rätt sätt parallellt under produktutvecklingsprocessen, för att verifiera att den framtagna produkten eller tjänsten faktiskt fyller ett konsumentbehov på marknaden. Ytterligare en slutsats är att metoder och tekniker som ses som typiska för designers även tillämpas och nyttjas av ett traditionellt marknadsundersökningsföretag. Saknas dessa typer av kompetenser inom företaget hyrs designers in som experter.</p><p>Alla de undersökta företagen, inklusive det renodlade marknadsundersökningsföretaget, använde sig av observationsmetoder där de observerade användare i deras egen kontext, samtidigt som de interagerade med produkten eller tjänsten. De hade således lyckats ta sig runt problematiken med att upptäcka de dolda omedvetna behoven. </p><p>Likheterna mellan de två olika professionerna har varit mer utmärkande än skillnaderna, och den övergripande slutsatsen blir således att verkligheten har kommit ifatt den teoretiska diskussionen. Marknadsförare och industridesigners arbetar mer lika än olika.</p>