<p>Bakgrund: Denna uppsats handlar om hur företag ska kunna attrahera framtida kompetens med en ny varumärkesstrategi. ”Employer Branding” är namnet på denna strategi och beskrivs av konsulter som ett medel för företag att via en genomtänkt varumärkesstrategi profilera företaget på kompetensmarknaden. Grunderna i en Employer Branding-strategi innefattar följande aspekter: att kunna attrahera och behålla den bästa kompetensen samt att ena företaget kring sin vision och kultur. Vi har i denna uppsats undersökt och definierat vad en Employer Branding-strategi innebär och hur begreppet kan ställas i relation till existerande teorier. Vidare har vi genom intervjuer på Ericsson, VolvoCars och SAS utrett vilka krav en Employer Brandingstrategi ställer på företaget och dess varumärkeshantering. </p><p>Syfte: Att definiera och teoretiskt relatera Employer Branding till varumärkesforskning, samt analysera vilka krav Employer Branding ställerpå företags varumärkeshantering. </p><p>Genomförande: Vi har valt att genomföra en empirisk studie där erhållna kunskaper grundats på information från intervjuer i och observationer av verkligheten. I vår förstudie sökte vi information i syfte att definiera vad Employer Branding är (del 1, kap 1-5). Studien har till stor del varit ur ett marknadsperspektiv och av explorativ art då "fenomenet" är relativt okänt. Vi valde att först intervjua konsulter som var kunniga inom Employer Branding, för att kunna göra en empirisk begreppsbildning. Utifrån denna nya kunskap samlade vi in befintliga teorier som vi ansåg kunna sättas i relation till Employer Branding. För att förstå vilka krav som Employer Branding ställer på varumärkeshanteringen på företag har vi valt att intervjua tre stora svenska arbetsgivare utifrån två perspektiv på företagen, utifrån Human Resource- och utifrån varumärkes/marknadsföringsperspektiv. Uppsatsen har därmed två empiriska målsättningar. Till begreppsbildningen, del 1 var huvudsyftet att definiera vad Employer Branding är och i uppsatsens andra del (kapitel 6-8) att undersöka vilka krav Employer Branding ställer på företags varumärkeshantering. </p><p>Resultat: Employer Branding är en marknadsföringsstrategi som beskriver hur företaget kan profileras som arbetsgivare mot arbetsmarknaden, för att skapa en tydlig arbetsgivarimage. Detta i syfte att skapa konkurrensfördelar som arbetsgivare. Målsättningen är att attrahera och behålla rätt kompetens samt att internt förena företaget i en vision kring varumärket, ett Employer Brand. Det nya med begreppet Employer Branding är inte dess beståndsdelar utan hur strategin frammanar en ny kombination av teorier, tankesätt och arbetssätt för att skapa ett helhetsperspektiv och intern konsensus gällande varumärket, och att skapa en trovärdig arbetsgivarimage gentemot arbetsmarknaden. Strategin syftar därmed till att skapa ett långsiktigt relationsbyggande med arbetsmarknaden och företaget får ett affärsmål och en vision kring hur det ska nå ut med sitt rekryteringsbudskap till arbetsmarknaden och sina anställda över konjunkturer.</p>

Bakgrund: Denna uppsats handlar om hur företag ska kunna attrahera framtida kompetens med en ny varumärkesstrategi. ”Employer Branding” är namnet på denna strategi och beskrivs av konsulter som ett medel för företag att via en genomtänkt varumärkesstrategi profilera företaget på kompetensmarknaden. Grunderna i en Employer Branding-strategi innefattar följande aspekter: att kunna attrahera och behålla den bästa kompetensen samt att ena företaget kring sin vision och kultur. Vi har i denna uppsats undersökt och definierat vad en Employer Branding-strategi innebär och hur begreppet kan ställas i relation till existerande teorier. Vidare har vi genom intervjuer på Ericsson, VolvoCars och SAS utrett vilka krav en Employer Brandingstrategi ställer på företaget och dess varumärkeshantering. Syfte: Att definiera och teoretiskt relatera Employer Branding till varumärkesforskning, samt analysera vilka krav Employer Branding ställerpå företags varumärkeshantering. Genomförande: Vi har valt att genomföra en empirisk studie där erhållna kunskaper grundats på information från intervjuer i och observationer av verkligheten. I vår förstudie sökte vi information i syfte att definiera vad Employer Branding är (del 1, kap 1-5). Studien har till stor del varit ur ett marknadsperspektiv och av explorativ art då "fenomenet" är relativt okänt. Vi valde att först intervjua konsulter som var kunniga inom Employer Branding, för att kunna göra en empirisk begreppsbildning. Utifrån denna nya kunskap samlade vi in befintliga teorier som vi ansåg kunna sättas i relation till Employer Branding. För att förstå vilka krav som Employer Branding ställer på varumärkeshanteringen på företag har vi valt att intervjua tre stora svenska arbetsgivare utifrån två perspektiv på företagen, utifrån Human Resource- och utifrån varumärkes/marknadsföringsperspektiv. Uppsatsen har därmed två empiriska målsättningar. Till begreppsbildningen, del 1 var huvudsyftet att definiera vad Employer Branding är och i uppsatsens andra del (kapitel 6-8) att undersöka vilka krav Employer Branding ställer på företags varumärkeshantering. Resultat: Employer Branding är en marknadsföringsstrategi som beskriver hur företaget kan profileras som arbetsgivare mot arbetsmarknaden, för att skapa en tydlig arbetsgivarimage. Detta i syfte att skapa konkurrensfördelar som arbetsgivare. Målsättningen är att attrahera och behålla rätt kompetens samt att internt förena företaget i en vision kring varumärket, ett Employer Brand. Det nya med begreppet Employer Branding är inte dess beståndsdelar utan hur strategin frammanar en ny kombination av teorier, tankesätt och arbetssätt för att skapa ett helhetsperspektiv och intern konsensus gällande varumärket, och att skapa en trovärdig arbetsgivarimage gentemot arbetsmarknaden. Strategin syftar därmed till att skapa ett långsiktigt relationsbyggande med arbetsmarknaden och företaget får ett affärsmål och en vision kring hur det ska nå ut med sitt rekryteringsbudskap till arbetsmarknaden och sina anställda över konjunkturer.

This essay ventilates the relatively new phenomenon employer branding. Due to societal changes, such as demographical and financial changes, the labour market in Sweden has changed. It is evident that an increasing number of organisations need to put more of an effort in their methods of attracting talent and retaining competence within the organisation. By a case study based on five interviews, the purpose of the study was to compare literature and practice to see how well they compare as well as how employer branding bring about different aspects of the effect. There was also an ambition to highlight aspects of employer branding considered important to have in mind when undertaking an employer branding exercise. The results reveal several themes and aspects of employer branding, among which one finds individual development, the importance of communication and the importance of cooperation.

Nedgången bland IT-företagen efter att bubblan sprack runt millennieskiftet ledde till att färre studenter sökte sig till de IT-relaterade utbildningarna och många redan utbildade hade svårt att hitta arbete. När konjunkturen vände för bara något år sedan, skapades ett motsatt förhållande. Idag finns det en stor vilja hos företagen att expandera sin verksamhet, men den bristande arbetskraften sätter stopp för utvecklingen. Antalet sökande till landets utbildningar är fortsatt lågt. Arbetet avser att undersöka hur dagens företag marknadsför sig och motiverar den utbildade personal som finns på marknaden. Vi har genom en intervjustudie försökt att se på hur företagen gör för att attrahera och locka ny personal. De företag som vi har valt att undersöka är ett större och internationellt företag samt ett mindre och inte alls lika välkänt konsultbolag. Analysen belyser de skilda förutsättningarna som företagen i IT-ranschen har. De arbetar på olika sätt i sin marknadsföring mot presumtiv arbetskraft och vi påpekar också skillnader i yrkesroller och attraktionskraft av olika sorters IT-yrken. Slutligen diskuteras och sammanfattas de strategier företagen har för att attrahera personal. Marknadsföringen behöver i många fall breddas för att lättare nå ut med en bild av företaget och branschen i stort för att på vis göra rekryteringen lättare.

Arbetet med att stärka ett arbetsgivarvarumärkes attraktivitet, både internt och externt, det alltmer välbekanta begreppet “Employer branding”, är ett vanligt förekommande koncept i dagens organisationer. Syftet med studien är att försöka ta reda på vad fenomenet “Employer branding” är och hur organisationer kan bedriva arbetet med att göra sitt arbetsgivarvarumärket attraktiv på den svenska arbetsmarknaden. Tieto, COWI och Klarna AB är de företag som deltar i studien. Begreppen legitimitet och löskoppling från den institutionella- och nyinstitutionella teorin kommer att ligga som teoretisk utgångspunkt för att besvara studiens frågeställningar och syfte. Den metod som har använts är en kvalitativ intervjustudie, där totalt åtta semistrukturerade intervjuer utifrån ett strategiskt urval har genomförts med de tre företagen. För att bearbeta materialet har transkriberingsmetoden använts där vi utgår från en deduktiv ansats och har kodat materialet efter på förhand formulerade begrepp som var ställda i relation till den teoretiska utgångspunkten. Det empiriska materialet visar att alla tre företagen är medvetna om både den interna och framförallt den externa sidan av Employer branding och påstår att de är aktiva i arbetet med att öka attraktiviteten internt inom organisationen såväl som externt. / The work with Employer branding, both external and internal, is a frequent used concept in organizations today. The purpose of our study is to try to find out what the phenomenon of “Employer branding” is and how organizations can pursue efforts to make its employer brand attractive on the Swedish labor market. Tieto, COWI and Klarna AB are the companies participating in our study. The terms legitimacy and loose coupling from the institutional- and new institutional theory is going to be our theoretical base to enable us to answer our questions and purpose of our study. The used method is a qualitative study, where a total of eight semi-structured interviews based on a strategic selection were carried out with the three companies. In order to process the material have transcription-method been used that is based on a deductive approach and the material has been coded after pre-formulated concepts that were made out in relation to the theoretical starting point. The empirical material indicates that all three companies are aware of both the internal and especially the external side of Employer branding and states that they are active in the work to increase attractiveness internally within the organization as well as the extern.

Employees with the right skills give competitive advantages. It is therefore important to retain existing staff with the right skills but also to attract new talent. In the IT industry, there is currently lack of competence and the need will increase in the future. Companies that create a strong employer brand will perform better when it comes to the war of the talents. With the lack of competence in the labor market, the younger, more technologically skilled generation has developed an unfair attitude towards employers who desperately try to persuade competent people to choose their company through generous job offers. The employers must work on their employer brand to seem more attractive to employees and potential employees in order to attract, retain, develop and motivate them to choose or stay at the company. The purpose of this paper is to create an understanding of motivation, talent acquisition and employee retention in markets where there is a lack of specialized personnel. Motivation is achieved through internal and external attributes, where internal motivation is created by work satisfaction while external motivation is fulfilled by monetary and material motivational factors. Talent acquisition involves a clear recruitment strategy where the company's brand is used as an attraction channel of a certain skill and personality. It also applies to retaining talent within the company through employee retention where a stimulating and evolving employment experience is maintained by the company. The essay shows that young people in the IT industry are well aware of the lack of competence and make their demands accordingly. They want a high level of workplace flexibility to balance jobs and private life, as well as independence in the way they solve tasks. Furthermore, they want the freedom to choose work equipment as this is central to their daily work. Development opportunities such as attending conferences are valued as one of the crucial factors in choosing employers. If the younger generation's personal values as well as sustainability and ethical views do not match the company's actions, it will most likely lead them to leave the company in the long term. / Anställda med rätt kompetens ger konkurrensfördelar. Det är därför viktigt att behålla befintlig personal med hög kompetens men också att attrahera nya talanger. Inom IT-branschen råder det i dagsläget brist på kompetens och behovet kommer öka i framtiden. Företag som skapar starka arbetsgivarvarumärken kommer klara sig bättre än företag med ett svagt när det kommer till kriget om talangerna. Den yngre mer teknologiskt skickliga generationen har i och med kompetensbristen utvecklat en mer illojal attityd mot arbetsgivare som desperat försöker övertala kompetenta personer att välja deras företag genom generösa anställningserbjudanden. Arbetsgivaren måste marknadsföra sig till medarbetare och potentiella anställda för att attrahera, behålla, utveckla och motivera dem att välja eller stanna kvar på företaget. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för motivation, talent acquisition och employee retention på marknader där det råder brist på specialiserad personal. Motivation uppnås genom inre och yttre attribut, där inre attribut är det som skapas av en personlig arbetsglädje medan yttre attribut innebär monetära och materiella motivationsfaktorer. Talent acquisition innebär en tydlig rekryteringsstrategi där företagets varumärke utnyttjas som attraktionskanal av en viss kompetens och personlighet. Det gäller även att behålla talang inom företaget genom employee retention där en stimulerande och utvecklande anställningsupplevelse ska upprätthållas av företaget. Uppsatsen visar att unga inom IT-branschen är väl medvetna om kompetensbristen och ställer sina krav utefter detta. De vill ha en hög flexibilitet i sitt arbetsschema för att kunna balansera jobb och privatliv, samt självständighet i sättet de löser arbetsuppgifter. Vidare vill de ha friheten att välja arbetsutrustning då detta är centralt för deras dagliga arbete. Utvecklingsmöjligheter som exempelvis att få delta vid konferenser värderas som en av de avgörande faktorerna vid val av arbetsgivare. Om den yngre generationens personliga värderingar samt hållbarhets- och etiska synpunkter inte stämmer överens med företagets agerande kommer det med stor sannolikhet leda till att de lämnar företaget på sikt.

Med vår studie Vad motiverar till att pendla? syftar vi till att undersöka vad som attraherar och motiverar anställda till att pendla. Statistik visar på att det kommer bli svårare att hitta den kompetens företagen vill ha för att anställa. Det beror bland annat på att det i Sverige kommer att ske stora pensionsavgångar och de efterkommande generationer förmår framledes inte att kunna fylla behovet av medarbetare som kommer att uppstå. Många företag specialiseras, teknologiseras samt utvecklas på andra vis vilket kräver en högre grad av kompetens och utbildning. Det i sin tur gör att företagen kommer att konkurrera om samma kompetenser. Därför blir det allt viktigare att kunna attrahera den personal som det finns behov av, var än företaget är stationerat. Företagen måste hitta fungerande strategier för att kunna attrahera potentiella medarbetare som är beredda på att endera pendla eller flytta för att anställas.   Genom intervjuerna har vi undersökt vad som motiverar de anställda till att pendla till arbetet, i samband med det så undersökte vi även om respondenterna ansåg att det var en hållbar lösning att på sikt pendla en längre sträcka. Teorier som vi använt i studien behandlar motivation och vad som motiverar till arbete. Pendlande arbetskraft behandlar vad som gör att människor pendlar, vad som påverkar individer och samhället i övrigt av pendlingen. I arbetet med kompetensförsörjning beskrivs hur företag kan arbeta för att få ett bättre utgångsläge vid rekrytering eller för att behålla personal.   Resultatet som framkommit visar att det som motiverar och attraherar till att pendla skiljer sig mellan tjänstemän och kollektivanställda. Tjänstemännen vill bland annat att arbetsuppgifterna skall vara utmanande, utvecklande och betydelsefulla. De ser inget hinder i att resa till arbetet, de väljer bil för att få så lite tidsbortfall som möjligt och de ser i vissa fall till att i sin lön kompenseras för vad det kostar att pendla. Resultaten på varför de kollektivanställda pendlar är att de arbetar för en inkomst och arbetstryggheten som ger livet en stabilitet. De tycker inte i de flesta fall att arbetsuppgifterna i sig är det viktigaste, utan att arbetskamraterna har en större betydelse för trivseln på arbetet.

This research thesis has researched about how employer branding and its relationship to person - organization fit. It focuses on personality traits of applicants and how it can impact their attractiveness of the organization advertised in job adverts. The purpose of this research thesis is to explain what relationship employer branding via job advertisements has when it comes to establishing P - O fit. In this case between future business students and organizations. The thesis had a deductive approach a cross - sectional research design was applied. A quantitative research method (logistic regression) was used and came from primary data. The research findings show that employer branding has a positive relationship to creating attractiveness of firms and also has an impact upon person-organization fit. Our findings also indicated that personality characteristics is hard to categorize in order to see what specifically in employer value proposition can attract a specific employee preference. The limitations were the number of respondents, a larger sample unit could have impacted the results more. Also, using a qualitative method in terms of semiotics could give a more detailed output on respondents’ personality traits. The original value of the research thesis is that it focused specifically on business students and to what degree employer value proposition is related to person-organization fit.

Background - In pace with increased work-related stress and the difficulty in attracting and retaining skilled staff, companies find new ways to rationalize the organization. Working-time reduction is one of these strategies in connection to an effective employer branding attribute. Purpose - The aim is to examine the rationale behind the six-hour workday and how it is used as an employer branding strategy. Additionally, the aim is to examine the advantages and disadvantages of the six-hour workday as an employer branding strategy as well as the future prospects. Method - This study has applied a qualitative method with an inductive approach and a multiple case study. Six semi-structured interviews were performed with five case companies and an additional interview was conducted with a consultancy firm. Conclusion - Organizations choose the six-hour workday because of work-life balance and well-being for employees. Also, the findings show that employers adopt the six-hour for the purpose of attracting and retaining staff. Advantages include happier staff, increased productivity and efficiency. A major disadvantage is the lost hours because of working-time reduction. The empirical findings indicate that the six-hour workday is suited in every organization, however, adjustments might be necessary.

This diploma thesis deals with the topic of personal marketing in the area of shared services centres, mainly by its external part focusing on acquisition of university students and graduates. The main aim of the thesis is to propose improvements for personal marketing strategy of one concrete company. For this purpose, the key notions from the field of personal marketing as employer branding and employer reputation are defined as well as the terms from the area of shared services centres. After the definition of SSC, the sector of shared company services is going to be described to give reasons for the need for them to set up an effective personal marketing strategy aimed on university students and graduates. In practical part the assessment of the current approach to the personal marketing of the chosen company is to be made by analysing individual elements of its personal marketing strategy and comparing it to its competition. Then by using that and the results of the survey made amongst the target groups, the recommendation to improve current HR marketing strategy of the chosen company will be concluded.