Bakgrund: Allt fler patienter som får palliativ vård vill stanna kvar och avsluta sina sista dagar i sitt hem, vilket även deras närstående önskar, under förutsättning att kvaliteten i vården tillgodoses. Närstående har en viktig roll när det gäller att vårda patienter i ett palliativt skede i hemmet och det är viktigt att involvera dem i vården. Att vårda en patient i palliativ vård är komplext och specialistsjuksköterskan måste vara lyhörd för patientens och närståendes behov. Specialistsjuksköterskor behöver ha kunskap om hur trygghet i hemmet kan tillgodoses samt hur en trygg atmosfär i hemmet kan skapas för patienten och närstående vid palliativ vård.  Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och syntetisera patienten och närståendes upplevelser av hur specialistsjuksköterskor skapar trygghet i samband med palliativ vård i hemmet. Metod: En kvalitativ studie med en metasyntes ansats. Resultat: Resultatet innehåller 3 teman och 7 underteman och visade att specialistsjuksköterskors tillgänglighet, vara närvarande i mötet och kontinuitet bidrar till en känsla av inre trygghet för patienter och deras närstående. För att skapa en yttre trygghetskänsla för patient och närstående var miljön en trygghetsskapande faktor. Att låta patient och närstående vara delaktiga i vården och att minska den sociala isoleringen framkom som viktiga aspekter. Relationstrygghet innebar för patienter och närstående att någon tar sig tid och lyssnar på dem och att de får kunskap och information, vilket skapar goda förutsättningar för att få känslan av stöd och trygghet.  Slutsats: Många patienter och närstående uppgav att de kände sig trygga med att vårdas palliativt i hemmet om de blev informerade om vad det innebar att vårdas i hemmet. När patienten kände sig sedd av specialistsjuksköterskan som tog sig tid för patienten och dennes närstående gav det en känsla av säkerhet och trygghet / Background: More and more patients who receive palliative care want to spend their final days in their home, which is something their relatives also want. Relatives have an important role when it comes to caring for patients in palliative care at home. It is important to involve relatives in patients’ care. To nurture patients in palliative care is complex and the specialist nurse must be sensitive to the needs of the patient and their relatives. Specialist nurses need to have knowledge of how to provide safety at home and how to create a safe atmosphere at home for relatives and the patient in palliative care. Aim: The purpose of this study was to identify and synthesize the patient and relatives' experiences of how specialist nurses create security in connection with palliative care at home. Method: A qualitative study with a meta synthesis approach. Results: The results contain 3 themes and 7 sub-themes and showed that specialist nurses' availability, presence in the meeting and continuity contribute to a feeling of inner security. To create an external sense of security, the environment was a security-creating factor, allowing patients and relatives to be involved in care and reducing social isolation are important aspects. To create relationship security, patients and relatives experienced that someone who takes the time to listen and gain knowledge and information creates good conditions for instilling a sense of security. Conclusion: Many patients and relatives stated that they felt safe being cared for palliatively at home if they were informed about what it meant to be cared for at home. When the patient feels seen by the specialist nurse and specialist nurses take time for the patient and their relatives it gives the patient a sense of security.

Institutionen för vårdvetenskap, 2024.Bakgrund: Forskning visar att patienter föredrar att vårdas och dö i det egna hemmet. Att vårda patienter i livets slutskede inom ordinärt boende ställer höga krav på sjuksköterskans kunskap och kompetens inom ordinärt boende för att kunna hantera komplexa medicinska och psykosociala utmaningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede i ordinärt boende. Metod: Litteraturstudien baseras på resultaten från tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna PubMed och Cinahl har använts för att identifiera artiklar av relevans för syftet. De tio artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s mall, och analyserades utifrån Popenoes principer för dataanalys. Resultat: Två kategorier identifierades: Utmaningar i arbetet och Betydelsen av en välfungerande verksamhet. Sex subkategorier identifierades och de var följande: Känsla av maktlöshet, Känsla av otillräcklighet, Känslomässig och existentiell påfrestning, Svårigheter i samverkan inom teamet, Betydelsen av en välfungerande verksamhet, Vikten av goda relationer till patienter och närstående samt Vikten av stöd och struktur i arbetet. Konklusion: Studiens resultat tyder på att sjuksköterskor står inför en mångfald av utmaningar när det gäller att vårda patienter i livets slutskede i hemmet. Det fanns exempelvis stress på arbetsplatsen, höga krav, brist på kontroll över arbetsuppgifter, att inte ha blivit sedd, hörd samt respekterad vilket kunde leda till känslor av otillräcklighet och svårigheter i samverkan inom teamet. För att kunna erbjuda en god vård till patienter i livets slutskede inom ordinärt boende är det viktigt att sjuksköterskan får ett gott stöd, både från verksamheten och kollegor. / Background: Research shows that patients prefer to be cared for and die at home. Caring for patients at the end of life in community settings places high demands on the knowledge and skills of community nurses to deal with complex medical and psychosocial challenges. Aim: The purpose of the literature review was to describe the nurse's experience of providing home-based end-of-life palliative care. Method: The literature review was based on the results of ten scientific articles with qualitative approaches. The databases PubMed and Cinahl were used to identify articles that met the study's inclusion criteria. The SBU template was used to review the articles. Results: Two categories were identified: Challenges at work, and Importance of a well-functioning organization. Six subcategories were identified and they were as follows: Feeling powerless, Feeling inadequate, Emotional and existential stress, Difficulties in collaboration within the team, The importance of a well-functioning organization, The importance of good relations with patients and relatives and the importance of support and structure in the work.Conclusion: The study findings suggest that nurses face a variety of challenges in caring for patients at the end of life at home. These included workplace stress, high demands, lack of control over tasks, not being seen, heard and respected, which could lead to feelings of inadequacy and difficulties in team collaboration. In order to offer good care to patients at the end of life in ordinary housing, it is important that the nurse receives good support, both from the organization and colleagues.

Bakgrund: Vård i livets slutskede är när en sjukdom är icke-botlig och oundvikligt och leder till döden. Syftet med denna vård är att främja livskvaliteten och välbefinnandet för patienter fram till döden. Sjuksköterskor ska sätta fokus på att lindra lidandet och behandla patienters symtom och göra de så bekväma som möjligt inför döden. Däremot erfor patienter och anhöriga att de är bristfälligt omhändertagna när de får vård i livets slutskede. Syfte: Att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt där tio vårdvetenskapliga artiklar analyserades varav sex var kvalitativa och fyra var kvantitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskor beskrev att otillräcklig kommunikation till patienter och anhöriga samt brist på kunskap och erfarenheter, resulterade det till att de inte kunde ge bra vård till patienter. Sjuksköterskor beskrev att vårdrelationer var en väsentlig faktor för att identifiera patienters behov. För att kunna hantera svårigheter inom vård i livets slutskede var det viktigt för sjuksköterskor att diskutera och reflektera med andra kollegor. Slutsats: Sjuksköterskor kan erbjuda en god vård genom att utveckla och förbättra utbildningen i sjuksköterske-programmet samt ha en bra relation med kollegor, patienter och anhöriga. / Background: End-of-life care begins when an illness is incurable, and inevitably leads to death. The purpose of this care is to promote the quality of life and the well- beings of patients until death. The nurses focus on alleviating suffering and treating patients symptoms and making them as comfortable as possible before death. However, patients and relatives experienced that they are inadequately cared for when they receive end of life care. Aim: To survey nurses experiences of palliative end-of- life care. Method:  A general literature review of ten articles was analyzed, six were qualitative and four were quantitative articles. Results: Nurses described that inadequate communication to patients and relatives and lack of knowledge and experience, resulted in them not being able to provide good care to the patients. Nurses described that care-relationship was an essential factor in identifying the patients needs. To deal with difficulties in end-of-life care, it was important for nurses to discuss and reflect with other collogues. Conclusion: Nurses can provide good care by improving the education in nursing school and developing good relationships with colleges, patients and relatives can these challenges be significantly reduced.

Bakgrund: I världen är det mer än 21 miljoner barn i behov av palliativ vård, varav 550 i Sverige. Pediatrisk palliativ vård (PPV) fokuserar på att förbättra livskvaliteten hos det svårt sjuka barnet och barnets föräldrar. Att vara förälder till barn i palliativ vård är en svår situation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med barn i behov av palliativ vård. Metod: Litteraturstudien är baserad på tio kvalitativa intervjustudier som granskades och analyserades. Artikelsökning skedde i vetenskapliga databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. Resultat: Studiernas resultat analyserades och resulterade i två huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna blev En förändrad vardag och Betydelsen av interaktion med vårdpersonal. I litteraturstudiens resultat framkommer föräldrars behov och emotionella reaktioner när deras barn vårdas palliativt. Konklusion: Barn i behov av palliativ vård till följd av obotlig sjukdom påverkar föräldrarna välbefinnande negativt. I mötet med föräldrar behöver sjuksköterskan möta varje enskild förälders behov för att kunna skapa förutsättningar för att bibehålla hälsa och välbefinnande. / Background: There are more than 21 million children in need of palliative care worldwide, including 550 in Sweden. Paediatric palliative care (PPC) focuses on improving the quality of life of the seriously ill child and the child's parents. It is a difficult situation to be the parent of a child who is in palliative care. Aim: The aim of the literature review was to describe parents' experiences of living with children who require palliative care. Methods: The literature study is based on ten qualitative interview studies that were reviewed and analysed. Articles were searched in the scientific databases Cinahl, PubMed and Scopus. Results: The results of the studies were analysed and resulted in two main categories and eight subcategories. The main categories were A changed daily life and The importance of interaction with healthcare professionals. The results of the literature study reveal parents' needs and emotional reactions when their child needs palliative care. Conclusion: Children in need of palliative care due to terminal illness, negatively affect the parents' well-being. In the meeting with parents, the nurse needs to meet each individual parent's wishes to create conditions for maintaining health and well-being.

Background: Palliative care is a collaboration between several different professions with relatives and patients as a central point. Children need individualized care where the needs are based on the child’s situation. Nursing care includes the person from the time the person is born until they die. Aim: The aim of the study was to describe parents experiences of having a child who recives palliative care. Method: The study was a descriptive literature study where eleven articles were compiled with parents' experiences of having a child who receives palliative care. Result: The results of the 11 articles are presented in four main themes: Parents' perceived feelings of having a child in palliative care, Relationships, Communication and Choice of environmental setting for pediatric palliative care. Four sub-themes are presented: Family relationships, healthcare staff and parent under Relationships and hospital and home health care under Choice of environmental setting for pediatric palliative care. Conclusion: Relatives are different and have different needs. It is therefore important that nurses work person-centred around both the patient and relatives, and listen to parents' wishes and needs. / Introduktion: Palliativ vård är ett samarbete mellan flera yrkesgrupper med närstående och patient som central utgångspunkt. Barn behöver en individanpassad vård där behoven utgår från barnets situation. Omvårdnad inkluderar personen från att personen föds till att de dör. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva föräldrars erfarenheter och upplevelser av att ha ett barn som får palliativ vård. Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie där 11 artiklar har sammanställts med föräldrars erfarenheter och upplevelser av att ha ett barn som får palliativ vård. Resultat: Resultat: De elva artiklarna presenteras i fyra huvudteman: Föräldrars upplevda känslor av att ha ett barn i palliativ vård, relationer, kommunikation och valet av miljö för pediatrisk palliativ vård. Fyra underteman presenteras: Familjerelationer, sjukvårdpersonal och förälder under Relationer och sjukhus och hemsjukvård under Valet av miljö för pediatrisk palliativ vård. Slutsats: Anhöriga är olika och har olika behov. Det är därför av vikt att sjuksköterskor arbetar personcentrerat runt både patienten och anhöriga och lyssnar på föräldrars önskemål och behov.

Bakgrund: Vård i livets slut innebär en ofta svår och komplex vårdsituation med många faktorer som skall tas hänsyn till för att främja livskvalitet och en värdig död. I en globaliserad värld med ökad migration och mångkulturalism sker transkulturella möten i vården allt oftare. Detta betyder att vårdpersonal kommer möta människor från andra kulturella bakgrunder med skilda tankar om vad hälsa och sjukdom innebär. Detta ställer särskilda krav på sjuksköterskors kulturkompetens, då det ingår i det professionella ansvaret att tillgodose vård i livets slut som är personcentrerad. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av transkulturella möten vid vård i livets slut. Metod: Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar inom ämnet samlades in från databaserna CINAHL Complete och PubMed, för att sedan sammanställas i en litteraturöversikt. Resultat: Fyra huvudteman och fyra subteman identifierades totalt. “Kulturell kunskap och kompetens hos vårdpersonal” innehöll två subteman: “Osäkerhet och bristande kunskap” och “Strategier och förhållningssätt”. “Kulturens betydelse vid vård i livets slut” samt “Vårdpersonals kommunikation med patienter och deras anhöriga” var enskilda huvudteman. Slutligen var det fjärde huvudtemat “Familjen- och anhörigas centrala roll”, som innehöll två subteman: “Samverkan med familj och anhöriga” och “Stöd från familj och anhöriga”. Sammanfattning: Transkulturella möten vid vård i livets slut kan innebära en utmanande vårdsituation för vårdpersonal. Hänsyn till kulturella faktorer är emellertid viktig för att bevara värdigheten för patienter som befinner sig i livets slut. Litteraturöversikten belyser ett behov av utbildning för att stärka vårdpersonals kulturkompetens samt ett behov av förbättrade verktyg som kan stödja kommunikation vid förekomst av språkbarriärer. / Background: Care at the end of life can often mean a difficult and complex care situation with many factors that must be considered to promote quality of life and a dignified death. In a globalized world with increased migration and multiculturalism, transcultural encounters in a care context will occur more often. This means that health personnel will meet people from other cultural backgrounds with different ideas about what health and illness are. This places special demands on nurses' cultural competence, as it is part of the professional responsibility to provide end-of-life care that is person-centred and culturally adapted. Aim: The aim was to describe health personnel’s experiences of transcultural encounters during care at the end of life. Method: Ten qualitative scientific articles in the subject were collected from the databases CINAHL Complete and PubMed, and then compiled in a literature review. Results: Four main themes and four sub-themes were identified. "Cultural knowledge and competence of health personnel" contained two sub-themes: "Uncertainty and lack of knowledge" and "Strategies and approaches". "The importance of culture in care at the end of life" and "Health personnel’s communication with patients and their relatives" were individual main themes. Finally, the fourth main theme was "The central role of family and relatives", which contained two sub-themes: "Cooperation with family and relatives" and "Support from family and relatives". Summary: Transcultural encounters in care at the end of life can be challenging for health personnel. Cultural consideration is however important to preserve dignity of patients at the end of life. This literature review highlights a need for education to strengthen health personnel's cultural competence as well as a need for improved tools for communication in the presence of language barriers.

No description available.

Syftet med denna studie är att belysa hur närstående till personer som vårdas palliativt upplever stödet de får från sjukvårdspersonal. Frågeställningarna i studien bygger på två centrala frågor. Vilket stöd upplever närstående att de får och hur upplevde närstående detta stöd? Den metod som har använts i detta arbete är litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar användes som gav svar på frågeställningarna. Resultatet visar att information av olika slag under denna tid var det övervägande behovet av stöd hos närstående. Andra fynd som upptäcktes var känslomässigt stöd, avlastning och undervisning "hjälp till självhjälp". Diskussionen är uppdelad i en metoddiskussion och en resultatdiskussion. I resultatdiskussionen belyses främst betydelsen av information som ges till närstående, hur den ges och när den ges. Som slutsats kan sägas att det är av stor betydelse att lyfta fram vikten av information till närstående under denna svåra tid i deras liv. Det måste satsas på undervisning till vårdpersonal på alla vårdinrättningar och utvecklas en standard eller ett vårdprogram för informationsgivning till närstående. / The aim of this litterature study is to illuminate how significant others experience the support they get from staff. This study emphasized two central questions. What kind of support does significant others experience they get and their experiences of this support? The method used was a litterature review. Ten articles dealing with the questions were used. The result finds out that information of different kind are the outweigh need of support for significant others. Other findings were emotional support, need of assistance end education related to caring "empowerment". The discussion is divided in one part related to the method and one related to the result.In the discussion of the results illuminates the significance of information as it is given to significant others, and also how and when it is given. As a conclusion it is of great importance to show the meaning of information to significant others during this difficult time in there life. We find it necessary to develop a standard or a programme in caring focused on information to significant others.

Bakgrund: Palliativ vård tillämpas när patienter inte längre svarar på kurativ behandling och fokuserar på att förbättra livskvaliteten under livets slutskede. Sjuksköterskans uppgift är att ge en god omvårdnad, vilket de kan göra med hjälp av den palliativa vårdens 4 hörnstenar. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever en brist på kunskap och erfarenhet vilket kan leda till onödigt lidande. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar, vilka analyserades genom induktiv tematisk innehållsanalys. Resultat: Det identifierades två teman, ”Att ge palliativ omvårdnad och stöd i livets slutskede” och ”Reflektion av yrkesrollen och faktorer som påverkar denna” samt fyra subteman. Slutsats: Personcentrerad vård är centralt i livets slutskede. Sjuksköterskor erfar att strukturella hinder som utbildnings-, personal- och tidsbrist påverkar deras möjligheter att hantera svåra situationer och upprätthålla en god vårdkvalitet. Det krävs mer forskning för att undersöka hur sjuksköterskor hanterar svåra situationer samt hur detta kan förbättras. / Background: Palliative care is applied when the patient is no longer responding to curative treatment and focuses on giving a better quality of life. The nurse’s task is to give good nursing care, which can be done with the 4 cornerstones of palliative care. Previous research shows that nurses feel they lack knowledge and experience which can lead to needless suffering. Aim: To explore nurses experiences with palliative care in the end of life. Method: A literature review based on 10 scientific papers, which were analyzed using an inductive thematic content analysis. Results: Two themes were identified, “Providing palliative care and support at the end of life” and “Reflection of the professional role and the factors that affects it”, as well as four subthemes. Conclusion: Person centered care is central at the end of life. Nurses experience that structural barriers such as lack of education, staffing and time affects their ability to manage difficult situations and feelings that arise in end-of-life care, and therefore struggle to maintain a good quality care. More research is needed to explore how nurses cope with difficult situations and how this can be improved.

Bakgrund: ​​Att drabbas av avancerad cancer är omvälvande för såväl patient som anhörig. Avancerad cancer tillhör den grupp som inte går att bota, därför inleds palliativ vård. Denna vård delas upp i två steg: tidig palliativ vård samt vård i livets slutskede. Livets slutskede syftar till den sista tiden i livet och fokuserar på att symtomlindra och skapa en meningsfull sista tid. ​Många anhöriga världen över väljer att vårda patienten själv alternativt i samarbete med vårdpersonal.​ Syfte: Syftet var att beskriva anhörigvårdares erfarenheter av att vara nära och vårda en person med avancerad cancer i livets slutskede. Metod: I detta arbete har en litteraturöversikt genomförts, med åtta kvalitativa och två kvantitativa studier. För att finna dessa studier användes databaserna PubMed och CINAHL Complete. Studierna kvalitetsgranskades utifrån fem av Fribergs 13–14 frågor för kvalitetsgranskning. Resultat: Tre teman framkom i resultatet. Det första temat var Dialogens betydelse för vårdandet vilket beskrev vikten av kommunikation mellan anhörigvårdare, patient och vårdpersonal. Det andra temat var Utmaningar anhörigvårdare möter i vårdandet vilket beskrev etiska dilemman och yttre faktorer som påverkade vårdandet. Det tredje temat var Känslor kopplade till att vårda vilket beskrev den emotionella lasten anhörigvårdare upplevde under vårdandet. Slutsats: Brist på kommunikation och information från vårdpersonal medförde otrygghet i vårdrelationen mellan anhörigvårdare, patient och vårdpersonal. Att vara anhörigvårdare var både fysiskt och psykiskt påfrestande, vilket påverkade det vardagliga livet. Jobb, socialt umgänge och deras egen hälsa var inte längre i prioritet, vilket skapade oro och ångest. Anhörigvårdare utsattes för etiska utmaningar under vårdandet, exempelvis beslutsfattande kring patientens fortsatta vård. Anhörigvårdare hade önskat fler stödinsatser från hälso- och sjukvård. Ökade stödinsatser hade bidragit till ett minskat lidande på individnivå och besparingar på resurser och kostnader på samhällsnivå. / Background: Experiencing advanced cancer is tumultuous for both the patient and their families. Advanced cancer belongs to the group that cannot be cured, thus initiating palliative care. This care is divided into two stages: early palliative care and end-of-life care. The end-of-life stage refers to the final period of life and focuses on symptom relief and creating a meaningful last phase. Many families worldwide choose to care for the patient themselves or in collaboration with healthcare professionals. Aim: The aim was to describe the experiences of family caregivers who are close to and care for a person with advanced cancer at the end of life. Method: In this study, a literature review was conducted, comprising eight qualitative and two quantitative studies. To find these studies, the databases PubMed and CINAHL Complete were utilized. The studies were quality assessed based on five of Friberg's 13–14 questions for quality assessment. Results: Three themes emerged in the findings. The first theme was the Importance of Dialogue in Caregiving, which emphasized the significance of communication between family caregivers, patients, and healthcare professionals. The second theme was Challenges Faced by Family Caregivers in Caregiving, which described ethical dilemmas and external factors influencing caregiving. The third theme was Emotions Associated with Caregiving, which depicted the emotional burden experienced by family caregivers during caregiving. Conclusions: Lack of communication and information from healthcare professionals led to insecurity in the care relationship between family caregivers, patients, and healthcare providers. Being a family caregiver was both physically and mentally demanding, affecting everyday life. Jobs, social interactions, and their own health were no longer priorities, leading to worry and anxiety. Family caregivers faced ethical challenges in caregiving, such as decision-making regarding the patient's ongoing care. They wished for more support from the healthcare system. Increased support would have contributed to reduced suffering at the individual level and savings in resources and costs at the societal level.