Sverige och EU har man som mål att halvera energianvändningen fram till 2050 och det arbetet måste starta nu. Det är 15 miljoner kvm byggyta som måste halvera sin energianvändning varje år och i 40 år framåt. Redan idag är 70 % av alla hus till 2050 byggda, vilket innebär att även om vi skulle bygga passivhus fram tills dess skulle det inte räcka för att nå målet. Det är alltså en stor utmaning att halvera energianvändningen till 2050. En jämförelsestudie har genomförts mellan två värmeåtervinningssystem. Frånluftssystem med värmeåtervinning och från- och tilluftssystem med värmeåtervinning. Med hjälp av resultaten av genomförda projekt från två olika fastighetsägare har slutsatser kunnat dras. Slutsatserna är underlag till parametrar som påverkar valet av värmeåtervinningssystem. För att veta vad som är lämpligt har intervjuer genomförts med sakkunniga personer, fastighetsbolags energiansvariga, leverantörer samt konsulter.  Utifrån de intervjuer som genomfördes har uppfattning uppkommit om att alla har olika synpunkter och värderingar vid val av ventilationssystem samt att det är många faktorer som spelar roll vid val av ventilationssystem. I rapporten intervjuas två av Stockholms största fastighetsbolag: Stockholms Hem och Svenska Bostäder. Både fastighetsbolagen genomförde ett ”pilotprojekt” där man utfört prövning och utveckling av nya tekniska system. Syftet med pilotprojektet var att göra ett underlag för framtida projekt. De båda fastighetsbolagens val av ventilationssystem var situationsanpassade. Stockholms hem valde att använda sig av FX pga. affärsmässiga skäl samt utformningen av fastigheterna. Svenska Bostäder utförde större projekt där man totalrenoverade fastigheter, och därmed använde sig av FTX pga. klimatmässiga skäl. / Sweden has alongside with EU set a up goal to reduce the usage of energy with 50 % by 2050, a goal that Sweden to start working towards today/now. It is 15 million square meters of building space that needs to decrease its use of energy every year in 40 years. 70 % of all the buildings that are meant to be build in Sweden by 2050 are already made today, this strongly implicates that we will not be able to reach the goal even if the remaining 30% are strictly passive houses. It will be a demanding challenge to reduce the energy usage to half of its current state. A comparison has been made between two studies on waste heat recovery system, specifically the exhaust system with heat recovery and exhaust and supply air with heat recovery. A conclusion has be drawn from results of the two studies that were made. The conclusions are the main source for the parameters affecting the choice of waste heat recovery system. In order to know what was suitable for the goal, Interviews were made with experienced staffs, a property company, energy managers, contractors and consultants. Based on the interviews made, we concluded that all the parties had different views and standards when selecting a ventilation system, since there are many factors that play major roles in different areas. “Stockholms Hem” and “Svenska Bostäder” which is Two of Stockholm’s leading real estate companies were interviewed for this report. The two companies conducted a “pilot project” where they performed the investigation and development of new established technical systems. The pilot project was meant to be a base for future projects. The company’s choice of ventilation system was adapted after the situation. “Stockholms hem” chaose to use the an exhaust air heat pump due to business related reason and the design of the building, whereas “Svenska bostäder “ implemented major projects that renovated properties thus they chose an exhaust supply air heat exchange system due to climate reasons.

<p>This diploma work on D-level is made in cooperation with Varnäsföretagen AB in Eskilstuna. The company performs contract manufactured aluminium goods. This work is a continuation on earlier diploma work in Varnäsföretagen AB. Even if the industry process consumes much energy for melting the aluminium goods, they consume a great amount of oil to warm up the building. The purpose of this work is to examine some places in the building and the process to see how much energy it is possible to recycles to the heating system and reduce the costs for heating. The places have all a big heat excess and recycling will get more acceptable thermal comfort for the staff. </p><p>Studies of efficiency, the variation in power and temperatures is made to see how much energy it is possible to recycle. Many systems could with small measures be more efficient.</p><p>A general problem for many places is that the energy is in the indoor air and has low temperature. It means that most of the energy is difficult to use in other places than for preheating of the intake air in the air handling units.</p>

This diploma work on D-level is made in cooperation with Varnäsföretagen AB in Eskilstuna. The company performs contract manufactured aluminium goods. This work is a continuation on earlier diploma work in Varnäsföretagen AB. Even if the industry process consumes much energy for melting the aluminium goods, they consume a great amount of oil to warm up the building. The purpose of this work is to examine some places in the building and the process to see how much energy it is possible to recycles to the heating system and reduce the costs for heating. The places have all a big heat excess and recycling will get more acceptable thermal comfort for the staff.  Studies of efficiency, the variation in power and temperatures is made to see how much energy it is possible to recycle. Many systems could with small measures be more efficient. A general problem for many places is that the energy is in the indoor air and has low temperature. It means that most of the energy is difficult to use in other places than for preheating of the intake air in the air handling units.

Material- och energiåtervinning är två sätt att ta hand om avfall. Materialåtervinning av papper är generellt det sätt som ger upphov till lägst ackumulerade utsläpp av koldioxid. Kuvert är en pappersprodukt som idag saknar producentansvar och branschen för returpapper anser inte att kuvert skall materialåtervinnas i och med att kuvert innehåller substanser som kan ge upphov till stickies. Ett argument som används mot materialåtervinning av kuvert är att problem orsakade av stickies medför ökade kostnader för företagen som tillverkar papper från returpapper. På den svenska marknaden finns det kuvert som, när de processeras i pappersbruken, inte ger upphov till stickies, nämligen svanenmärkta kuvert. Syftet är att ta reda på vilket som är det bästa sättet att ta hand om kuvert och målet är att ta reda på hur stor nettoenergiförbrukning material- och energiåtervinning av kuvert ger upphov till. Fyra scenarier undersöktes; Samtliga kuvert energiåtervinns, samtliga kuvert materialåtervinns, endast svanenmärkta kuvert materialåtervinns, samtliga kuvert ersätts mot svanenmärkta och materialåtervinns. Resultatet är inte samstämmigt. Att ersätta samtliga kuvert mot svanenmärkta är det scenario som ger upphov till lägst nettoenergiförbrukning, förutsatt att materialåtervinning av papper är att föredra framför energiåtervinning av papper. / Recycling and incineration are two ways to deal with waste. Generally, paper recycling has lower carbon dioxide emissions than incineration of paper. Envelope is a paper product that is not included in any producer responsibility and the pulp and paper industry recommends consumers not to sort envelopes in the paper recycling container, since envelopes contain substances that can be a source for stickies. An argument against recycling is that problems caused by stickies increases costs for the companies that produces paper from waste paper. The Swedish market has envelopes that, when they are processed in the paper mill, do not develop stickies, namely envelopes tagged with Svanen. The purpose of this paper is to find the most suitable way to deal with envelopes. The aim of this study is to find the net energy consumption for recycling and incineration of envelopes. Four scenarios were investigated; all envelopes are incinerated, all envelopes are recycled, only envelopes tagged with Svanen are recycled, all envelopes are replaced with envelopes tagged with Svanen and are recycled. The results are not unanimous. Replacing all envelopes with envelopes tagged with Svanen is the scenario with lowest net energy consumption, presupposed paper recycling is to prefer before paper incineration.

Potentialen för nyttiggörandet av spillvärme hos två metallindustrier utvärderas. Det ena företaget härdar stål med vatten och det andra gjuter aluminiumtackor i vattenbad och sprayar även vatten som bildar fuktig luft. Vattnet, ej det sprayade, kyls sedan i kyltorn för att kunna återanvändas i processerna. Sankey-diagram för båda företagen presenteras för att tydligt presentera energiflödena i processerna. Värmeåtervinningsförslag presenteras med gasolkostnadsbesparings exempel. Investeringskostnader och återbetalningstider har ej utvärderats. Teoridelen och metoden är användbar för den som vill utvärdera potentialen för värmeåtervinning hos industrier som använder vatten i olika typer av kylprocesser. I teorin presenteras elproduktions metoder för låga temperaturer, dock ansågs inget av företagen vara lämpliga för elproduktion. Värmeåtervinningsförslagen som presenteras innefattar golvvärme, luftvärmare, fjärrvärmeintegrering och värmelager.

Med grund i bland annat EU-lagstiftning och de svenska nationella miljömålen har avfallshanteringen i Sverige övergått från ett tidigare deponibaserat system till ett fokuserat på olika återvinningsmetoder. Den avfallsbehandlingsmetod som kanske haft störst framgång under början av 2000-talet är energiåtervinning, vilket innebär förbränning av avfall med därtill kopplad energiutvinning. En stor del av den sorts avfall som deponerades före förbuden mot deponering av utsorterat brännbart avfall och av organiskt avfall, år 2002 respektive 2005, har sedan förbudens ikraftträdande istället förbränts för att generera en betydande andel av Sveriges el- och fjärrvärme. Denna litteraturstudie syftade till att utifrån ett miljöperspektiv granska avfallsförbränning som metod för avfallsbehandling och för energiproduktion, med fokus på utsläppen av växthusgaser och andra miljöföroreningar. Utsläppen från energiåtervinningen i Sverige analyserades och diskuterades i förhållande till de alternativa metoder för avfallsbehandling och el- och fjärrvärmeproduktion som också utnyttjades i Sverige vid skrivandets stund. Synen på växthusgasutsläppen från den svenska avfallshanteringen, argument för energiåtervinningens miljövänlighet och inställningen till en fortsatt expansion av energiåtervinningen i Sverige ifrågasattes. Slutsatserna från studien var att energiåtervinning med fördel för miljön bör ersättas av materialåtervinning och biologisk behandling av avfall samt förbränning av biobränslen, vilket det redan vid skrivandets stund fanns visst incitament för i lagstiftning och planering. / With support in EU legislation and the Swedish National Environmental Objectives, the waste management of Sweden has shifted from an earlier system based on disposal in landfills to one focused on various recycling methods. The waste treatment method that has perhaps had the most success during the beginning of the 21st century is that of energy recovery, which means energy extraction coupled waste incineration. A large portion of the type of waste that was disposed of before the bans on landfilling of combustible waste and of organic waste in 2002 and 2005, respectively, has since the bans’ coming into force instead been incinerated to produce a considerable part of Sweden’s electricity and heating. This literature study aimed to, from an environmental point of view, review waste incineration as a method of waste treatment and of energy production, focusing on emissions of greenhouse gases and other pollutants. The emissions from the Swedish energy recovery were analysed and discussed in relation to the alternative methods for waste treatment and electricity and heat production that were also utilized in Sweden at the time of writing. The perception of greenhouse gas emissions from the Swedish waste management, arguments in favour of the environmental benefits of energy recovery, and the attitude towards a continued expansion of energy recovery in Sweden were questioned. The conclusions drawn from the study were that energy recovery should, with benefits for the environment, be replaced with recycling of materials and biological treatment of waste as well as combustion of bio-fuels, which there were already certain incentives for in legislation and state plans at the time of writing.

Rapporten behandlar spillvattenvärmeväxlare med exempel på produkter på marknaden, resultat på tidigare installationer, lämplighet av installation med olika vattenförbrukning och ett räkneexempel baserat på en verklig byggnad med bestämd vattenförbrukning, med syftet att sprida kunskap om växlarna. Informationen har samlats genom möten med leverantörer samt webbinformation, litteraturstudie samt genom både egna beräkningar och kalkyler genomförda av Evertherm på en exempelbyggnad från AB Bostäder som visade intresse för systemet. Det finns ett antal olika produkter på marknaden. Befintliga exempel har haft varierande effekt och på flera exempel angavs inte vilken växlare som använts. För lönsamhetskalkylerna av AB Bostäders byggnad som har vattenförbrukning på ca 19 000 𝑚3/å𝑟, beräknades energibesparing 391 MWh/år och vinstöverskott 1,1 Mkr med nuvärdesmetoden samt 1,8 Mkr med direktavkastningsmetoden. / The report deals with wastewater heat exchangers with examples of products on the market, results on previous installations, suitability of installation with different water consumption and a calculation example based on a real building with a specific water consumption, with the aim of disseminating knowledge about the exchangers. The information has been collected through meetings with suppliers as well as web information, literature study and through both own calculations and calculations carried out by Evertherm on an example building from AB Bostäder that showed interest in the system. There are several different products on the market. Existing examples have had varying effects, and in several of the examples, it was not stated which exchanger was used. For the profitability calculations of AB Bostäder's building, which has a water consumption of approximately 19,000 𝑚3/𝑦𝑒𝑎𝑟, energy savings of 391 MWh / year and a net present value, (NPV) SEK 1.1 million was calculated with the present value method and SEK 1.8 million with the direct return method.

År 2022 genomfördes en plockanalys på Biomedicinskt centrum, BMC, i Uppsala för att bland annat studera mängd och sorts plast som behandlas vid källsortering. Fastighetsägaren Akademiska Hus har som övergripande mål att nå klimatneutralitet år 2035 och arbetar mot detta med andra lokala aktörer i fokusgruppen Jakten på plasten. Fokusgruppen är ett forum där olika aktörer kan mötas för att öka uppmärksamhet kring källsortering och återvinning. Plockanalysen visade att det finns möjlighet till förbättring kring återvinningen av plast. Denna rapport ämnar studera hur källsorteringssystemet ser ut idag och vilka orsaker som ligger till grund för att plast sorteras ut felaktigt. I slutsatserna från plockanalysen lyftes frigolit fram som särskilt problematisk. Den skickas enligt instruktion som restavfall, vilket beror på frigolitens skrymmande egenskaper och bristande möjligheter till liknande komprimering som övrigt plastavfall. I containern för restavfall finns en komprimator som lämpar sig bättre för frigolit. I rapporten har extra fokus lagts på just frigoliten och alternativa lösningar till återvinning har studerats utifrån deras klimatnytta.  I en enkätundersökning framkom det att medarbetare på BMC i hög utsträckning tycker att källsortering av plast är viktigt men att det inte alltid är tydligt hur plasten ska sorteras ut. Både när det kommer till riktlinjer från BMC men också utifrån osäkerhet kring vilken typ av plast det är och därav hur den ska sorteras. Förslag på lösningar till detta är att öka informationen genom att se till att all information finns tillgänglig på både svenska och engelska och grundligare information skulle kunna finnas att tillgå via exempelvis en QR-kod på sopkärlen. Om man vill förnya det visuella systemet kring återvinning skulle loggorna kunna uppdateras utifrån ett standardiserat nordiskt system som Avfall Sverige varit med att ta fram. Om frigolit skickas till materialåtervinning istället för energiåtervinning skulle klimatnyttan bli cirka 400 kg koldioxidekvivalenter per år. Transporten har en relativt liten inverkan på klimatnyttan medan återvinningen av frigoliten spelar större roll. Därför kan det finnas intresse av att skicka frigolit till materialåtervinning, även om detta inte kan göras lokalt likt energiåtervinning. Kostnader för de olika alternativen har ej jämförts men en komprimeringsmaskin skulle kunna minska frigolitens volym med upp till en faktor 50. En sådan maskin skulle troligtvis kosta mer jämfört med att, som nu, sortera ut frigoliten i restavfall. Med alternativet att komprimera frigolit skulle transportutgifter kunna minskas.  Som framtida steg skulle djupare samarbeten mellan producenter, användare och återvinnare kunna utvecklas för att hitta lösningar som fungerar för samtliga aktörer i kedjan. Jakten på plasten lämpar sig för detta där Akademiska Hus kan knyta band till andra företag med liknande behov för att tillsammans hitta kostnadseffektiva lösningar på exempelvis uppsamling och transport av frigolit för att öka attraktiviteten kring materialåtervinning jämfört med energiåtervinning.

För att öka Sveriges cirkularitet utvecklas idag internationella standarder i syfte att definiera och enhetliggöra konceptet cirkulär ekonomi. Det nationella arbetet utförs av kommitté SIS/TK 616, vilken är bestående av majoriteten företag. Studien jämför delaktiga och ickedelaktiga företag i denna standardiseringskommitté. Syftet är att undersöka företagsgruppernas aktuella cirkularitetsarbete samt deras uppfattningar gällande de kommande effekterna av CE-standardiseringen. Undersökningen baseras på teori av Ellen MacArthur Foundation samt standardiseringsteori. Empirisk datainsamling utfördes med hjälp av tretton semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att företagens cirkularitetsarbete ökar i relevans men att den cirkulära aktiviteten är varierar både inom och mellan företagsgrupperna. CE-standardiseringen uppfattas innebära en ökad utveckling av CE-arbete vilket tros kunna leda till Sveriges ökade cirkularitet.

No description available.