I ett samhälle med snabb teknikutveckling har ny teknik möjliggjort att man kan bli mer flexibel i sin vardag. Något som också blir vanligare är att företag använder olika tekniska hjälpmedel för att optimera verksamheten och därigenom kan de bland annat bli effektivare i sitt arbetssätt.   Studiens syfte var att studera och analysera hur mobila enheter integrerade med ett företags affärssystem används som stöd i verksamheten och vilka effekter det haft för de som på något vis kommer i kontakt med fenomenet vare sig det gäller informationsbehandling eller direkt användning av den mobila enheten.   För att utifrån syftet besvara de uppställda frågeställningarna har vi samlat in empiriskt material genom intervjuer med tre olika företag som helt eller delvis arbetar med service. Genom att kartlägga arbets- och informationsflöden har vi kunnat se vilka upplevda effekter företagen haft och om det finns någon nämnvärd skillnad mellan företagen avseende de upplevda effekterna efter att man integrerat mobila enheter mot företagens affärssystem.   Studien påvisade bland annat effekter så som snabbare informationsbehandling, högre kvalitet på informationen och minskade felkällor. Den påvisade även att företagen i många fall upplevt liknande effekter men också att mer branschspecifika effekter fanns. Det man kan säga är att de tre företagen gemensamt var väldigt nöjda med investeringen och menade att verksamheten blivit mycket mer effektiv på många plan.   Vi hoppas därmed att vi på något vis har bidragit till att skapa förståelse för att en integration mellan ett företags affärssystem och mobila enheter skapar värde för ett företag på flera plan.

”Mobila enheter – anpassning av hemsidor skapade med EPiServer CMS” handlar om tekniker och metoder för att anpassa en hemsida skapad i publiceringsverktyget EPiServer CMS för mobila enheter. Rapporten berör både tekniska bitar så som hur man kan presentera två helt olika versioner av samma sida och hur man löser scrollning på mobila enheter till mer teoretiska avsnitt som handlar om hur man presenterar innehåll som passar den mobila enhetens skärm.Syftet var att undersöka om det är möjligt att skapa återanvändbar kod som går att använda på flera olika webbplatser och samtidigt skapa den mobila versionen med samma html-kod som redan finns och på så sätt undvika extra arbete för att koda om sidorna. Vidare så undersöktes det om det gick att få en ”app-känsla” på den mobila versionen utan att utveckla en nativ applikation.

Med responsiv webbdesign skapas en design som sedan dynamiskt anpassar sig till olika enheters skärmbredder, utan att specifika designer måste skapas för att få en anpassad layout till varje specifik enhet. De senaste åren har användandet av mobila enheter för surf på webben ökat och kraven som ställs på det mobila surfandet ökar med detta. Ett problem som uppstår med mobila enheter är att de trots sina små skärmar, använder samma högupplösta bilder som skapats för större skärmar. Detta medför att, trots omskalning av bilder för att responsivt anpassa bilden till enheten, så laddas en onödigt stor bild ned till enheten. Detta kan exempelvis p.g.a. dålig uppkopplings-hastighet skapa en långsam nedladdning som i sin tur ger användaren en långsam surfupplevelse. Detta kan också innebära att det stjäls onödigt mycket trafik. I denna uppsats undersöks och utvärderas olika ramverk och lösningar för responsiv hantering av bilder för att ta reda på vad en bästa lösning är på detta problem. Vad en bästa lösning är visade sig bero mycket på vilka grundförutsättningar som råder och vilka krav som från början ställs på den applikation lösningen ska implementeras i. / With responsive web design, a design is created that dynamically adapts to various devices with different screen widths, without the need to create a custom layout for each specific device. In recent years the use of mobile devices to surf the Web has increased and the demands made on the mobile surfing is growing with it. A problem that arises with mobile devices is that despite their small screens, they’re using the same high-resolution images created for larger screens. This means that, despite resizing images to responsively adjust the image to the device, an unnecessarily large image is downloaded to the device. Due to poor connection speeds, this may create a slow download, which in turn provides the user with a slow browsing experience. This could also mean that an excessive amount of bandwidth is being used. This paper investigates and evaluates different frameworks and solutions for responsive handling of images to find out what the best solution is to this problem. What a best solution is, is shown to depend a lot on what basic conditions that prevail and what requirements are initially placed on the application the solution should be implemented in.

“Gravitationsmodellen” är en teori som menar på att handel mellan två parter ökar ju mindre avståndet är mellan dessa. Enligt denna teori är det fördelaktigt för företag som är lokaliserade i ett avlägset område, “långt” ifrån marknaden, att “närma” sig den. Detta är speciellt aktuellt för tillverkningsbolag med begränsade transportmöjligheter i och med avsaknad av utvecklade logistikhubbar. Att bygga en ny fabrik närmare marknaden kan bli kostsamt och ett alternativ att “närma” sig marknaden är att outsourca (det vill säga överföra en intern funktion till en extern part) försäljningsbara enheter (det vill säga enheter som är redo för försäljning till kund) till ett tredje part distributionscenter.  Detta examensarbete, som skrevs på kommission för ett svenskt tillverkningsbolag, undersökte just fördelarna och nackdelarna för ett tillverkningsbolag, med produktion som kärnverksamhet, som var lokaliserat “långt” ifrån marknaden att outsourca försäljningsbara enheter till ett tredje part distributionscenter. För att svara på forskningsfrågan användes tre datainsamlingsmetoder. Arbetet började med en litteratursökning där information från relevanta artiklar och böcker presenterats. Denna information användes sedan vid formuleringen för frågorna till intervjuerna och slutligen användes intervjusvaren som bas för en observation på tillverkningsbolagets produktionsenhet. Efter observationen gjordes tre analyser utifrån all insamlad data.  I den första analysen (PESTEL) identifierades externa faktorer som kunde påverka tillverkningsbolaget, såsom tullar, skatter, materialtillgång samt tillgång och utveckling. Den andra analysen (7-S) som gjordes tog hänsyn till interna faktorer och inkluderade faktumen att den interna kompetensen var hög, ansvarsområdena väl uppdelade och att vissa processer var i behov av att uppdateras. Den sista analysen (SWOT) var en sammanställning av tillverkningsbolagets styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Identifierade styrkor inkluderade tillverkningsbolagets välutvecklade produktion och unika produkter, svagheter var deras avstånd till marknader och otillräckliga kapacitet, möjligheter var i form av outforskade marknader och den teknologiska utvecklingen, medan hot inkluderade den rådande materialtillgången och risken att fler konkurrenter skulle tillträda marknaden.  Arbetet resulterade i att fem fördelar respektive nackdelar med outsourcing kunde identifieras. Fördelarna var 1) komma närmare marknaden, 2) kan fokusera på kärnområden, 3) effektivare transporter, 4) yta frigörs åt produktion och 5) outsourcing kan bli en långsiktig strategi. Nackdelarna var 1) förlorad känsla av kontroll, 2) risk för beroendeställning, 3) tredje parts kompetens, 4) planering för multifunktionella artiklar och 5) kommer längre bort från vissa kunder.

The aim of the study was to do an analysis about the conceptions of units and unit con-version. Investigating the students´ attitudes towards their own mathematical ability and the students´ understanding of the conception of units. / En analys kring begreppen enheter och enhetsbyten. En undersökning om elevernas attityd av sin egen matematiska förmåga, elevers förståelse för enhetsbegreppet och hur deras kunskaper och färdigheter ser ut.

Med utgångspunkt från kursplanen i matematik anser vi att storhetsuppfattning är ett betydelsefullt område. Det är vår uppfattning att bristande förståelse inom detta område hindrar eleverna att lösa problem och utvecklas vidare. Vår undersökning handlar om storheten längd och dess enheter. Vår målgrupp är elever i skolår 2 och 4. Vi har använt oss av enkätstudie med 8 frågor som behandlar förkunskaper, samt observation med längdrelaterade aktiviteter med 10 elever. Vidare har vi observerat två lektioner som behandlar längd på en friskola där eleverna är vana vid laborativt arbete. Resultatet visar att eleverna i vår undersökning hade brister i förståelse kring längd och längdenheterna. De hade även svårigheter med att samarbeta och var inte vana vid praktiska aktiviteter. Vi fann att begreppsspiralen är ett hjälpmedel, där man kan ta reda på var eleven ligger kunskapsmässigt.

Det växande behovet av hållbarhetsarbete inom livsmedelsbranschen är avgörande med tanke på den betydande roll som produktionen och konsumtionen av livsmedel spelar i arbetet mot hållbarhet. Globala mål för hållbar utveckling och ökad rapportering av icke-finansiell information driver internationell reglering och samhällets krav på företag att anpassa sig och omvärdera sina strategier. Studiens syfte är att utforska hur livsmedelsföretag verksamma i Sverige och deras internationella enheter kan påverka, påverkas av och främja hållbarhet för att ge en ökad förståelse för hållbarhetsförändringarnas konsekvenser inom företagen. Detta genomförs genom intervjuer med fyra företrädare som har ansvar inom hållbarhetsarbetet för fyra olika livsmedelsföretag med global närvaro. Resultatet visade omfattande hållbarhetsstrategier som integrerats i företagens affärsstrategi samt en övergripande strävan mot hållbarhet inom företagen och deras internationella enheter.

Svenskar besöker allt större utsträckning webben via mobila enheter som smartphones ochtablets. Shopping och sociala medier är två exempel på saker många svenskar gör dagligen.En aspekt som påverkar hur man upplever en webbplats och som påverkar huruvida viär benägna att återbesöka webbplatsen är dess navigation. Vid en snabb genomgång avde hundra mest besökta sidorna på internet syns tydligt att navigationen mest frekventplaceras överst på sidan. Denna position har visat sig svår att nå då man är i rörelse ochenbart kan undvara en hand för att navigera.Denna studie syftar till att ta reda på ifall navigationen kan placeras i botten av webbplatsenför att tillåta e ektivare navigation vid användning med en hand. Vi valde attplacera navigation nummer två i botten på webbplatsen, i en av skärmens mest lättillgängligazoner till skillnad från den övre positionen som be nner sig i en mer otillgänglig zon. Ivår studie deltog sammanlagt tretton deltagare vilka utförde ett test för varje navigation,sammanlagt 26 stycken test. Utöver att mäta tid för varje utfört test samlade vi in varjetestpersons subjektiva åsikt om varje position samt deras tidigare vana av smartphones.Testerna utfördes på en enhet vars display utgör fem tum.Resultatet av vår studie visar att navigationen placerad på webbplatsens botten varmest e ektiv med avseende på tid. Vid sammanställning av testpersonernas åsikter framgårdet även att en stor andel av deltagarna föredrog den nedre positionen. Vi förespråkar därförför den nedre positionen vid display-storlekar på fem tum eller större. Denna studie syftartill att ta reda på ifall navigationen kan placeras i botten av webbplatsen för att tillåtae ektivare navigation vid användning med en hand. / In Sweden we spend more and more time visiting the Web using mobile devices such assmartphones and tablets. Online shopping and using social media are just two examplesof things many Swedes do on a daily basis. One aspect that a ects how we perceive awebsite and that in uences whether we are inclined to revisit the site is its navigation.After a quick review of the hundred most visited pages on the Internet it is clearly visiblethat the navigation is most frequently positioned at the top of the page. This position hasproved di cult to reach when we are in motion and can only spare one hand to navigatethe website.This study aims to nd out if the navigation can be positioned at the bottom of thepage to allow e cient navigation for use with one hand. We chose to place the secondpositio at the bottom of the page, in one of the screen's most easily accessible zones unlikethe upper position which is in a more inaccessible zone. Our study involved a total ofthirteen participants who performed one test for each navigation, a total of 26 tests. Inaddition to measuring the time we collected each test person's subjective opinion abouteach position as well as their previous experience of smartphones.The tests were performed on a device whose display is ve inches. The results of ourstudy show that the navigation placed on the website's bottom was the most e ective regardingtime. In assembling the test subjects opinions, it also appears that a large proportionof participants preferred the lower position. With these results in mind we recommendconsidering the lower position of navigation when designing for units with displays largerthan ve inches.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka pedagogiska möjligheter som finns i och med användningen av digitala enheter genom att undersöka hur de kan användas som pedagogiskt verktyg i undervisningen. Den tidigare forskningen är begränsad inom digital pedagogik varför det är viktigt att forska på ämnet. En  fenomenologiskmetodansats används för att intresset är att beskriva respondenternas faktiska erfarenheter av ett fenomen, utifrån deras livsvärld. Studien utgår således från empiri som  insamlatsmed hjälp av semistrukturerade intervjuer som utgår från respondenternas livsvärld. Respondenterna arbetar på skolor som har satsat på en dator per elev (1:1) i undervisningen.Studiens slutsats visar att digitala enheter i undervisningen bidrar som ett variationsrikt pedagogiskt verktyg i undervisningen samt i sin tur skapar otaliga  pedagogiskamöjligheter där bara läraren är den som sätter gränser för vad som  kanåstadkommas. Förutsättningar som framträder som grundläggande i arbetet med digital pedagogik är att elev och lärare får möjlighet att utveckla sin digitala kompetens samt att läraren bör utveckla strategier för att klara av eventuella tekniska  hinder.

Forskningen gällande mäns våld mot kvinnor har inte jämfört hur olika professionella utifrån sina olika yrkespositioner anser om gemensam vårdnad, där kvinnorna har blivit utsatta för sina mäns våld. Denna studie kommer att undersöka vad olika professionella, utifrån sina olika yrkespositioner, anser om fenomenet och därmed bidra med något nytt till forskningen. Begreppet mäns våld mot kvinnor innefattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, känslomässiga och verbala kränkningar samt alla handlingar vars syfte är att skada eller kontrollera kvinnan (Jalmert, 2003, s. 256).   Mäns våld mot kvinnor beror på många faktorer, men tillvägagångssättet som männen använder sig av för att bryta ner och ta kontrollen över kvinnorna följer ett systematiskt schema. Kvinnornas normaliseringsprocess till våldet som de utsätts för, resulterar i att de får det svårt att separera från de våldsamma männen (Beausang, 2003, s. 238). När de misshandlade kvinnorna slutligen lämnar relationen utsätter de sig ofta för stora risker i samband med uppbrottsprocessen och även under en lång tid efter separationen. Genom att kvinnorna ofta stannar kvar i de våldsamma relationerna eller går tillbaka till sina våldsamma män, medför det att de våldsutsatta kvinnorna inte uppnår brottsofferstatus i allmänhetens ögon (Lundgren et al., 2001, s. 17). Graden av brottsofferstatus kan ge stora konsekvenser i kommande vårdnadstvister och vårdnadsutredningar. Syftet med denna studie är att undersöka vad fem professionella anser på de misshandlade mödrarnas situation och hur den påverkas av gemensam vårdnad, där mödrarna har brutit upp från en destruktiv relation med barnets/barnens fäder. Nyckelinformanterna har noga valts ut efter sina mångåriga erfarenheter av arbete med misshandlade mödrar och problematiken med gemensam vårdnad. Resultatet av intervjustudien med de professionella tyder på att de flesta av de misshandlade mödrarna får en mycket allvarlig, psykiskt tung, ekonomiskt svår och oviss levnadssituation efter att de har lämnat de våldsamma fäderna till deras gemensamma barn. Ovissheten består dels av att mödrarna inte längre råder över sina liv, utan är utelämnade till myndighetspersoner i olika enheter och hur dessa ser på frågor som rör våld. Synen på och hanteringen av de misshandlade mödrarnas situation i de olika enheterna, kan verka avgörande i domsluten vid vårdnadstvister. Domstolarnas beslut i vårdnadstvisterna kan få långtgående konsekvenser för de misshandlade mödrarnas liv, med tanke på deras personliga säkerhet vid t.ex. hämtning och lämning av barnet/barnen. Men även rätten att fatta viktiga beslut utan att behöva samarbeta med barnens fäder påverkas beroende om domslutet blir gemensam vårdnad eller ej. Likaså påverkas mödrarnas ekonomi av hur domstolarna dömer i vårdnadstvister.