Increasing collection of user data in society raises issues of trust. How much information are we really prepared to share and what makes some services better than others in trustbuilding? Trust has been identified as necessary in vulnerable situations where risk is present, and many studies have highlighted the importance of trust on the web. For companies and organizations that collect sensitive user data, it becomes particularly important to build trust with their users. Mobile devices have characteristics that create both opportunities and challenges for user experience design. This study intends to find out how these influence design work from a trust perspective, and finally, how to build trust on mobile devices. Through qualitative interviews, the study has examined experiences of design work where sensitive user data has been involved. The results of the study show five themes, all of which are essential for building trust on mobile devices.

Detta kandidatarbete handlar om hur skolan arbetar med digitaliseringen och hur de använder de digitala verktyg som finns. Det kommer handla om de övergångar digitaliseringen innebär för skolan och vad som kan vara hinder för skolan att digitaliseras. Kandidatarbetet kommer också ta upp vikten av vuxnas närvaro för de barnen som använder internet och blivit upprörda/besvärade av något som det sätt på internet. Den gestaltande delen av kandidatarbetet kommer att handla om barn som ännu inte börjat skolan. Barnen kommer att hjälpa till för att skapa sig en egen design på en applikation som de sedan skulle vilja använda. Barns vetskap om hur tekniken används är begränsad på ett positivt sätt som gör att de kan öppna upp för nya sätt att se tekniken. Barnen är villiga att använda tekniken och det spelar ingen roll om det skulle vara på ett papper eller digitalt. De gillar allra bäst närheten till vuxna när de får interagera med det som är framför dem. / This Bachelor Thesis is about how the school works with digitalization and how they use the digital tools that are available. It is about the transitions that digitalization faces that could prevent the school from becoming more digitized. The work will also address the importance of adult’s presence for the children's use of the internet and support them if they had a bad experienced on the internet. The output of the Bachelor Thesis will be about children who have not yet started school. The children will help to create their own design on an application that they would like to play with. Children's knowledge of how technology is used is limited in a positive way, that enables them to open up new ways to see the technology. Children are willing to use the technology and it doesn't matter if it is paper or digital. They enjoy the company of grownups when they interact with what's in front of them.

Användningen av mobila enheter, det vill säga smarta mobiltelefoner och surfplattor ökar ständigt och det nya mediet ställer helt nya krav på användbarhet och användarvänlighet. Vi tror att personer med funktionsnedsättning glöms bort i de nya smarta enheterna och att tillgängligheten i dessa enheter inte prioriteras och utvecklas tillräckligt bra. Syftet med denna C-uppsats i informatik är att undersöka på vilket sätt röststyrning och text-till-tal i mobila enheter påverkar användbarheten, främst för personer med läs- och skrivsvårigheter men även generellt sett för alla typer av användare, och att belysa vilka problem och begränsningar som upplevs vid utveckling av röststyrningsapplikationer. För att undersöka detta utvecklade vi en applikation till Android-enheter som använde både röststyrning och text-till-tal-funktioner. Denna applikation gjorde vi sedan tester på för att besvara vår frågeställning och vårt syfte. Vi fann att utvecklingen av en ständigt lyssnande applikation var svårare än vad vi först trodde och att utveckling för Android inte hade stöd för ljudigenkänning. Den röststyrning som fanns som stöd var en serverbaserad ord-igenkännare som försökte tolka ljudinmatningen till ett eller flera ord. Med lite brytning eller dialekt var risken för feltolkning stor. Vår slutsats blev att röststyrning och text-till-tal till viss grad ökar användbarheten för personer med läs- och skrivsvårigheter. Fastän läsmomentet av testet gick fortare än röststyrningen för samtliga testpersoner tyckte de flesta av de med läs- och skrivsvårigheter att röststyrning var att föredra.

Syftet med denna studie är att få en grundläggande kunskap kring begreppet bring your own device. Eftersom ämnet är väldigt nytt och att det finns en viss okunnighet kring begreppet är det intressant att ta reda på varför BYOD är en uppgående trend, hur svenska verksamheter tänker inför tillåtandet, vilka krav som ställs och vilka problem som följer. För att komma fram till dessa slutsatser har intervjuer genomförts på tre olika verksamheter. Varav en verksamhet har tagit sig an BYOD och de andra två planerar inför tillåtandet av BYOD. Det har även genomförts intervjuer på både unga studenter, unga i arbetslivet samt en jurist för att få en tydligare bild av företeelsen. Resultatet visar att fördelar med BYOD är kostnadsbesparingar, flexibilitet och nöjda anställda. Däremot finns det vissa säkerhetsrelaterade problem samt juridiska problem med BYOD. Sådana problem kan handla om äganderätt, osäkra nätverk, obehörig åtkomst och frågor kring abonnemang. Många av dessa problem kan däremot förhindras genom att verksamheter skriver en policy som är speciellt framtagen för BYOD.

Mobilsurfandet ökar kraftigt. Den ökande användningen av surfande på mobila enheter ställer högre krav på hemsidors anpassning för mobila enheter. Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning surfade på mobiltelefoner under 2011. Det ökande mobilsurfandet gör det intressant att ta reda på vad användarna har för förväntningar på hemsidor i mobila enheter. Detta leder till syftet som är att beskriva vilka förväntningar användare har på hemsidor i mobila enheter. Metoderna som används är litteraturgenomgång och kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen är hypotesprövande. Enkätundersökningen omfattar smartphone-användare för att få reda på deras förväntningar på hemsidor i mobila enheter. Urvalet av respondenter föll på Facebook-användare då Facebook gör det möjligt att nå till flera smartphone-användare på kort tid. Enkätundersökningen gjordes i google-forms och fanns tillgängligt för alla som kan webbadressen. Sammanlagt fick undersökningen fick 117 respondenter. I enkätundersökningen som gjordes framgår det att användare i genomsnitt surfar cirka 80 minuter om dagen på sin mobiltelefon. Användarna förväntar sig i genomsnitt att en hemsida ska laddas på 4-5 sekunder på sina mobiler. Deras förväntningar på laddningstiden beror främst på vad de har för uppkoppling och enhet. Vidare läser majoriteten av användarna mindre text på en mobiltelefon än på en dator. Dock läser även en stor del lika mycket på mobiler som på datorer. Användarnas förväntningar på innehållet är att majoriteten förväntar sig samma innehåll oavsett enhet. De förväntar sig att innehållet ser olika ut på olika enheter och eventuellt är förenklat. Det framgår även att användarna oftare har bråttom när de surfar på mobila enheter än när de surfar på datorer.

Denna rapport beskriver framtagande av ett koncept för ett geografiskt informationssystem som är anpassat för att köra på moderna mobila enheter ute i fält. Detta sätter krav på systemet vad gäller beräkningskraft, lagringsutrymme samt möjligheten att klara av intermittent datakommunikation. För att ta fram systemet utfördes först en förstudie med databaser och sökmotorer användes för att hitta relevant information och relevanta artiklar som kunde hjälpa till vid framtagningen av systemet. Denna fakta tillsammans med utförda tester och ”trial-and-error”-programmering ledde i slutändan till ett koncept som klarade av de krav som ställdes på systemet. ,  Det framtagna systemet består av tre huvuddelar, datalagring, server och klient. Systemet bygger på en kombination av redan färdiga lösningar och nyskapade implementationer. Den viktigaste nyheten är att systemet använder sig av en kombination av så kallade tiles samt rå vektordata. De olika sorternas datatyper används beroende på olika parametrar som kan ställas in på och anpassas på serverdelen.

Data is an incredibly resourceful commodity these days, but it has to be analyzed before it becomes really valuable. Visualizations add a layer of abstraction, making the data more presentable and easier to analyze – a much needed tool with the emergence of Big Data. Recent developments and innovations in mobile devices has led to a shift in how we do our work-related and everyday computing, creating challenges for data visualization designers. More research is needed on data visualizations for mobile devices – especially when dealing with large datasets. By developing a prototype and conducting usability tests this study set out to test different interactive charts on a mobile device and find potential problems and give recommendations on how to avoid them. The results showed that overviews, detailed views, and over-cluttering were common problem areas, which coincides with related research. Although the ability to intelligible display large amounts of data differed between the charts, the users of this study were able to accurately finish the tasks asked of them with the help of interactive elements such as zoom, panning and filtering. While some issues were reported, like the sensitivity of the zoom function and panning, the overall results were good and interaction proved to be a vital tool in the user’s ability to accurately read the data.

De senaste åren har det uppmärksammats mycket i media hur svenska bolag begått oetiska handlingar utomlands. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska investerares investeringsbeslut påverkas av svenska bolags oetiska handlingar i internationella enheter, samt om motivet bakom besluten primärt är etiska eller ekonomiska. För att besvara syftet användes en modifierad modell av Boyle et. al. (1997) som teoretiskt ramverk för att analysera den data som samlats in genom intervjuer, samt studerande av sekundärdata i form av riktlinjer och andra etiskt fokuserade dokument. Studien visade att investerare främst agerar på ekonomisk grund, men att de har vissa etiska ramar, utanför vilka de helt avstår från investeringar. Vidare kunde slutsatsen dras att investerare anser det vara olönsamt att investera oetiskt.

Det övergripande syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och synliggörabarnskötares och förskollärares inställning till digitala enheter i förskolan och hur denna synförhåller sig till ett sociokulturellt perspektiv på barns lärande och utveckling. För att undersökadetta genomfördes videointervjuer med fem pedagoger och den insamlade data analyseradesmed hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv inställningkring användningen med digitala enheter i barngruppen samt anser att dessa kan främja barnslärande. I resultatet framkommer även att beroende på pedagogernas kompetenser kan digitalaenheter uppfattas som ett hot mot deras pedagogiska roll men även mot andra aktiviteter ochbarnens sociala färdigheter. De digitala verktygen som pedagogerna använder mest är lärplatta,bärbar dator och projektor. En annan sak som lyfts fram utifrån resultatet är att pedagogernasdigitala kompetenser verkar påverkar digitala verktygs användningssyfte. Studiens slutsats ärbland annat att pedagoger behöver en utökad digital kompetens för att kunna använda digitalaenheter på ett mer effektivt sätt.

Inom ramen för grundlärarutbildningen F-3 i kursen ”självständigt arbete i fördjupningsämnet”, vid Malmö Universitet, har vi fått i uppdrag att skriva ett självständigt arbete med utgångspunkt i vårt fördjupningsämne: svenska. Genom vår kunskapsöversikt vill vi ta reda på vilka faktorer det är som påverkar lärarens inställning till digitala verktyg och hur lärarens inställning i sin tur påverkar i vilken omfattning de digitala verktygen används i undervisningen. Vi har under hela arbetsprocessen haft en jämbördig arbetsfördelning. I samråd med varandra har vi disponerat läsningen av artiklar och litteratur som vi använt oss av i denna kunskapsöversikt. Vidare har vi även ansvarat för detaljerade anteckningar så att vi båda kunnat få en inblick i allt material vi baserat denna kunskapsöversikt på. Förord, sammandrag, syfte/fråga, och innehållsförteckning har vi formulerat gemensamt. Arbnora har agerat sekreterare och Anna har korrigerat texten. Arbnora har ansvarat för utkastet av inledning och metoddiskussionen i metoddelen. Anna har ansvarat för utkast av bakgrund och sökprocess och urval i metoddelen. Vi har därefter gemensamt bearbetat utkasten till den slutgiltiga texten. Resterande delar av kunskapsöversikten har vi skrivit gemensamt.