Teknologianvändningen har ökat markant och allt yngre barn använder digitala enheter idag, både i Sverige och andra länder. I juli 2019 togs den nya läroplanen i bruk som där tydligt visar på att barn ska få möjlighet att utveckla en digital kompetens. Av dessa skäl väcktes intresset att undersöka pedagogers upplevelse av användningen av digitala enheter i förskolans verksamhet. Syftet med denna fenomenografiska studie var att visa hur pedagoger upplever fenomenet användande av digitala enheter som främjande respektive hämmande för att bedriva förskoleverksamhet. Metoden som användes var en pappersenkät i kvalitativt format. I resultatet framkom beskrivningskategorier för främjande och hämmande upplevelser. Beskrivningskategorier för främjande upplevelser blev hjälpmedel och undervisning och barn i behov av särskilt stöd. Kategorier som uppstod kring det som pedagogerna upplevde som hämmande var föråldrad teknik, bristande uppkoppling, syfteslös användning och pedagogers behov av kompetens. Resultatet som framkom visade att pedagoger uppfattade användande av digitala enheter inte enbart som främjande eller hämmande för att bedriva förskoleverksamhet. Pedagoger ansåg att det kunde vara både och på samma gång, beroende på hur de använde de digitala enheterna. Baserat på våra studier anser vi att det kan sägas att pedagoger till största delen upplever användandet av digitala enheter som främjande för att bedriva förskoleverksamhet. / <p>2019-12-20</p>

Detta är en kvalitativ studie som har byggts på upplevelser av barnperspektivet hos verksamma på missbruksvårdande vuxenenheter. Studien har med hjälp semistrukturerade intervjuer och ett hermeneutiskt förhållningssätt givit nya tolkningar och en ökad förståelse för de yrkesverksammas perspektiv på barnperspektivet och dess betydelse inom vuxencentrerat socialt arbete med personer med missbruksproblematik. Begreppen gräsrotsbyråkrat och handlingsutrymme från Lipskys gräsrotsbyråkratiska teori har varit en bidragande faktor till att vi har kunnat skapa en djupare förståelse till hur barnperspektivet påverkar de verksammas arbete. Vi har genom att använda en hermeneutisk tematisk analys kunnat identifiera ett antal relevanta teman kring barnperspektivets betydelse och upplevelser för de verksamma. Dessa teman berörde delar av att arbeta med ett barnperspektiv inom vuxencentrerade verksamheter genom upplevelsen av barnperspektivet, samt dess vikt, barnkonventionens betydelse, implementering, familjeorienterat arbete och att praktiskt beakta barnperspektivet, och den missbrukande föräldern. Studiens resultat visar på att barnperspektivet anses vara viktigt och ha en stor betydelse bland de verksamma på vuxencentrerade enheter då det spelar en viktig roll genom att låta dem se och belysa klienternas barn. De verksamma behöver ha ett tydligt implementerat barnperspektiv med goda direktiv och aktivt engagemang från högre instanser. Vår studie syftar till att ge en större förståelse för hur de verksamma på vuxencentrerade verksamheter ser på barnperspektivet och vilken betydelse det har på dessa verksamheter.

Föreliggande litteraturstudie undersöker elevers och lärares attityder till användningen av digitala verktyg i grundskolans engelskundervisning. Genom databassökningar med avgränsningar säkerställdes det insamlade materialets tillförlitlighet och relevans för forskningsområdet. Materialet analyserades tematiskt. Resultatet indikerar att det finns både likheter och skillnader i elevers och lärares attityder till digitala enheters användning i grundskolans engelskundervisning. Bland likheterna finns en upplevd ökning av motivation hos elever, mer lustfylld undervisning, och tekniska problem i undervisningen. Däremot har elever och lärare skilda attityder gällande elevers produktivitet i klassrummet och effektiviteten hos digitala enheter jämfört med läroböcker. Lärare verkar vara överens om att användningen av digitala enheter i undervisningen är positivt, medan elevers attityder i frågan varierar. Slutligen indikerar resultatet även att det finns en oro bland en del lärare att implementera digitala enheter i engelskundervisningen på grund av egna otillräckliga förkunskaper.

Since 2005, listed companies within the EU have been subject to common regulatory frameworks. With the introduction of IAS 36 paragraph 134, several countries have had to adapt to the new regulations to increase harmonization and comparability in accounting. This study investigates how two member states in the EU (Sweden and the Netherlands) adapted to the new regulations established by the IASB, which is the body that has received approval from the EU as an international standard setter.IAS 36 paragraph 134 was part of IASB's improvement projects regarding the impairments of goodwill and intangible assets with indefinable useful life. The goal of IAS 36 paragraph 134 was to increase the clarity and requirements regarding information on goodwill. The standard means that the companies are forced to provide information on impairment tests by detailing the management of goodwill in the form of disclosure requirements. Previously, companies were able to write off goodwill systematically, but after the change of IAS 36, they instead need to conduct annual impairment tests on Goodwill. The previous research has shown a reasonably weak compliance between the countries, which decreased interest in research during the present. The purpose of the study was to investigate how well Swedish and Dutch listed companies comply with the standard IAS 36 paragraph 134. The study used collected annual reports from 2022 where 40 companies were included in the survey, 20 Swedish and 20 Dutch. After the implementation of a chi-square test, the study concluded that there was no significant difference in the level of compliance between the countries. The results showed that both countries had a high level of compliance of IAS 36 paragraph 134, which can be explained by the countries' high adaptation to the new regulations. This study mentions several decisive factors to the high compliance with the standard.

Målet med detta projekt var att utforma ett tidsrapporteringssystem åt Online CC AB för att effektivisera deras kunders tidsrapportering. Systemet är en webbapplikation som ska användas till att rapportera in tid som framdeles kan exporteras till valfritt lönesystem för lönehante-ring av personal. Detta system är grunden för ett framtida, fulländat system som har utökad funktionalitet. Produkten togs fram med Ex-treme Programming samt testdriven utveckling. Under utvecklingen jobbade utvecklingsgruppen med välkända och beprövade metoder för att säkerställa ett system av hög kvalité. Webbapplikationen nyttjar moderna teknologier och ramverk för webbutveckling – inklusive Microsofts ASP.NET MVC 4 och Entity Framework. Det visade sig att apputveckling är ett diffust område där de senaste verktygen inom verksamhetsgrenen inte förhållandevis förenklade arbetet. Ett system som fungerar såväl på mobila enheter, i form av en hybridapplikation, som stationära enheter, som webbapplikation, krävde att utvecklings-gruppen var erfarna inom respektive områden. I slutet av projektet var inte alla ställda krav uppfyllda - men eftersom vi använder oss av testdriven utveckling så är systemet fullt operationsdugligt. De krav som implementerades, gjordes det till fullo. Till sist så kan det visa sig att de senaste teknologierna och ramverken inte alltid är de bästa att nyttja. Mer beprövade metoder och teknologier kan i vissa fall vara mer lämpliga. / The goal of this project was to design a timesheet system for Online CC AB in order to make time reporting more efficient for their customers. The system is a web application that is to be used for time reporting in-which, later on can be exported to a salary system of their choice for salary transactions of personnel. This system is the foundation for a future, all-in-one system with extended functionality. The product was produced using Extreme Programming and Test-Driven Development. During development the development team worked with well-renowned and well-tried methods to ensure a system with the utmost quality. The web application utilizes modern technologies and frame-works for web development – including Microsoft’s ASP.NET MVC 4 and Entity Framework. It’s shown that app development is a diffuse field in which the latest tools within the field do not comparatively simplify the work. A system that works on as-well as mobile units, in the form of a hybrid application, as stationary units, in the form of a web application, demands the development team to be experienced within respective fields. At the end of the project not all requirements are met – however due to us using Test-Driven Development, the system is fully operational. Those requirements that were implemented are done so fully. Furthermore, it’s shown that the latest technologies and frame-works not always are best-suited for usage. More well-tried methods and technologies can in some cases be more appropriate

No description available.

I och med införandet av IFRS år 2005 måste noterade koncernföretag numera årligen nedskrivningspröva goodwill istället för att göra avskrivningar, vilket tidigare varit tillåtet. De antaganden som ligger till grund för nedskrivningsprövningen baseras på företagsledningars uppskattningar av framtiden, vilket kan leda till subjektiva bedömningar. När IFRS infördes befann sig Sverige i en högkonjunktur, fram tills år 2008 då den globala finanskrisen uppstod och därav efterföljande lågkonjunktur. Då tidigare studier har visat att en finanskris kan leda till att företag behöver göra nedskrivningar på både finansiella och icke-finansiella tillgångar, vill författarna undersöka om finanskrisen 2008 påverkade företagens nedskrivningar av goodwill. Eftersom det finns skillnader mellan industribranschen och IT- och telekombranschen när det gäller redovisning av goodwill är det intressant att jämföra dessa branscher med varandra.Syftet med studien är att undersöka hur den senaste finanskrisen år 2008 påverkade företagens nedskrivningar av goodwill och antagandena vid nedskrivningsprövning, samt i vilken omfattning företag upplyste om nedskrivningarna före och efter finanskrisen för att se om det finns några signifikanta skillnader mellan industribranschen och IT- och telekombranschen. De företag som har ingått i undersökningen är företag som är noterade på Stockholmsbörsen. Genom en kvantitativ studie har författarna valt att granska årsredovisningar från 15 företag inom industribranschen och 15 företag inom IT- och telekombranschen för åren 2006, 2007, 2009 och 2010. Författarna har som forskningsmetod valt att använda sig av en kvantitativ innehållanalys samt utfört statistiska beräkningar. De parametrar som undersökts är upplysningar om goodwill, totala nedskrivningar, diskonteringsräntor, tillväxttakt och kassagenererande enheter.Det var endast en av studiens hypoteser som stämde och det var att diskonteringsräntorna före jämfört med efter finanskrisen skiljde sig signifikant mellan de två undersökta branscherna. En annan skillnad som var signifikant var industriföretagens totala nedskrivningar före och efter finanskrisen, där den branschens totala nedskrivningar ökade mellan de undersökta perioderna. Den genomsnittliga diskonteringsräntan inom IT- och telekombranschen ökade mellan de undersökta perioderna, vilket också konstaterades vara signifikant. Vidare visade studien att industribranschen redovisade mer omfattande upplysningar om goodwillnedskrivningar efter finanskrisen jämfört med perioden innan, till skillnad från IT-och telekombranschen som redovisade upplysningar om goodwillnedskrivningar i mindre omfattning efter finanskrisen. / IFRS 3 has had a big impact on how listed companies treat the recognition of goodwill. The underlying assumptions of the impairment tests are based on management’s estimates of the future, which could lead to subjective evaluations. When IFRS was introduced in 2005 Sweden was in a boom period, up until 2008 when the global financial crisis emerged and hence subsequent recession. A financial crisis may lead to the needs to make write-downs on both financial and non-financial assets. Therefore the authors want to examine in what way the financial crisis in 2008 affected companies' goodwill impairments. Since there are differences between the industrial sector and the IT and telecommunications sector in terms of accounting for goodwill, it is interesting to compare these sectors to examine if there are any significant differences.The purpose of the study is to examine how the recent financial crisis in 2008 affected companies' impairments of goodwill and assumptions in impairment testing, as well as the extent to which businesses disclosed about the impairment losses before and after the financial crisis to see if there are any significant differences between the industrial sector and the IT and telecommunications sector. The companies that are included in the study are companies that are listed on the Stockholm Stock Exchange. With a quantitative method, the authors have chosen to examine the annual reports of 15 companies in the industrial sector and 15 companies in the IT and telecommunications sector from the years 2006, 2007, 2009 and 2010. The authors have chosen as methods for the research a quantitative content analysis and performed statistical calculations. The parameters studied include disclosure on goodwill, total impairment losses, discount rates, growth rates and cash-generating units.It was only one of the study’s hypotheses that was correct. This hypothesis dealt with the discount rates before and after the financial crisis, were the study showed a significant difference between the IT and telecommunications sector and the industrial sector before the financial crisis compared to the period after the financial crisis. Another difference that was significant was the industrial sectors total impairment losses before and after the financial crisis, were the sector’s total impairment losses increased between the examined periods. The average discount rate in the IT and telecommunications sector increased between the examined periods and this difference was also considered to be significant. Furthermore, the study showed that the industrial sector had more extensive disclosure on goodwill impairments after the financial crisis compared with the previous period, unlike the IT and telecommunications sector that disclosed about goodwill impairments to a lesser extent after the financial crisis.This thesis is written in Swedish.

<p>Studiens syfte är att kartlägga hur utbrett missbruk av alkohol, droger, och läkemedel m.fl. är bland funktionshindrade vuxna som är biståndstagare i Stockholms kommun. Delsyftet är att kartlägga vilka handlingsmöjligheter som finns när personalen vill hjälpa eller får hjälp till den som berörs av ett missbruk. I studien har ingått 20 enhetschefer i Stockholmskommun av vilka 11 är enhetschefer för personlig assistans/individuellt stöd och 9 är enhetschefer för socialpsykiatri. Tillsammans representerar cheferna 12 av Stockholmskommunens 18 stadsdelar. Metoden är till största delen kvantitativ där enhetscheferna har fått svara på enkätfrågor angående hur situationen ser ut för brukare inom deras enheter när det gäller missbruksproblem. Begreppet ”missbruk” har i förväg definierats av den anledning att dess innebörd kan vara skiftande både med tid och mellan olika individer eller även kulturer. Resultatet på undersökningen visar att missbruk av alkohol, narkotika och mediciner förekommer bland människor med funktionshinder även om inte i samma omfattning som det gör i de utländska studier jag har jämfört med. För de individer som berörs av ett missbruk handlar enheternas stöd om ett utrednings och motivationsarbete där individen informeras om den hjälp han/hon kan få på en missbruks-/behandlings/vuxenenhet. Förutsatt att individens missbruk inte går överstyr till den punkten att han/hon blir en fara både för sig själv och omgivningen, måste den berörda själv vilja delta i behandlingen för att den överhuvudtaget ska kunna påbörjas eller äga rum.</p>

Syftet med studien var att beskriva elevers uppfattningar om digitala enheter kopplat till olika hälsoaspekter. För att undersöka detta samlades data in med hjälp av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer av 15 stycken elever i årskurs 6. Eleverna var indelade i par samt en grupp bestående av 3 elever.  Resultatet visar att eleverna ser både fördelar och nackdelar med digitala enheter. De menar att deras sömn inte påverkas i negativ mening av de digitala enheterna, utan istället kan hjälpa vissa att somna. Flera elever anser att digitala enheter stör deras koncentration, både i och utanför skolan. De känner sig däremot inte stressade av dem. I elevernas sociala relationer kan digitala enheter gynna relationen med vänner, både när de umgås och för att bygga upp en närmare relation. Detta förutsätter att de digitala enheterna används på rätt sätt och att de inte avskärmar varandra, vilket kan vara negativt för relationen. I relationen med familjen används digitala enheter i mindre utsträckning än med vänner eftersom familjen finner det viktigare att vara utan digitala enheter då de umgås.   Digitala enheter kan påverka möjligheterna till motion, eftersom eleverna ofta sitter eller ligger ned då de använder sina digitala enheter, men det finns också applikationer som främjar rörelse. Eleverna berättar att de blir inspirerade av bilder på mat som de ser i sociala medier.    Resultatet visar även att det varierar huruvida eleverna känner sig beroende av sina digitala enheter (främst mobiltelefonen) eller inte. Eleverna menar att det är enklare att vara utan sina digitala enheter om ingen annan heller använder dem, än om de skulle vara ensamma om att inte kunna använda sina digitala enheter.

Studiens syfte är att kartlägga hur utbrett missbruk av alkohol, droger, och läkemedel m.fl. är bland funktionshindrade vuxna som är biståndstagare i Stockholms kommun. Delsyftet är att kartlägga vilka handlingsmöjligheter som finns när personalen vill hjälpa eller får hjälp till den som berörs av ett missbruk. I studien har ingått 20 enhetschefer i Stockholmskommun av vilka 11 är enhetschefer för personlig assistans/individuellt stöd och 9 är enhetschefer för socialpsykiatri. Tillsammans representerar cheferna 12 av Stockholmskommunens 18 stadsdelar. Metoden är till största delen kvantitativ där enhetscheferna har fått svara på enkätfrågor angående hur situationen ser ut för brukare inom deras enheter när det gäller missbruksproblem. Begreppet ”missbruk” har i förväg definierats av den anledning att dess innebörd kan vara skiftande både med tid och mellan olika individer eller även kulturer. Resultatet på undersökningen visar att missbruk av alkohol, narkotika och mediciner förekommer bland människor med funktionshinder även om inte i samma omfattning som det gör i de utländska studier jag har jämfört med. För de individer som berörs av ett missbruk handlar enheternas stöd om ett utrednings och motivationsarbete där individen informeras om den hjälp han/hon kan få på en missbruks-/behandlings/vuxenenhet. Förutsatt att individens missbruk inte går överstyr till den punkten att han/hon blir en fara både för sig själv och omgivningen, måste den berörda själv vilja delta i behandlingen för att den överhuvudtaget ska kunna påbörjas eller äga rum.