<p>Bakgrund: Under 90-talet har stark kritik riktats mot budgeten som styrinstrument. Kritiken gäller bland annat att budgeten inte kan hantera en föränderlig omvärld och det finns de som anser att den därför bör avskaffas helt. Kritiken står dock inte oemotsagd då vissa anser att det inte är budgeten som sådan som är problemet utan istället sättet som den används på. </p><p>Syfte: Vårt syfte med denna undersökning är att beskriva och förklara budgetens utbredning och dess roll i ekonomistyrningen samt beskriva hur budgetprocessen går till. Vi har även för avsikt att beskriva hur styrning sker i företag som ej använder budget. </p><p>Avgränsningar: Undersökningen omfattar endast svenska verkstadsföretag med minst 50 anställda och bland dessa företag har vi gjort ett urval. I undersökningen riktar vi oss till controller/ekonomiansvarig i företagen. Vi får därmed ingen bild av hur budgetering uppfattas längre ned i organisationen. </p><p>Genomförande: Det empiriska materialet har samlats in genom en postenkät som skickats till 405 svenska verkstadsföretag. Materialet har sammanställts och statistiska analyser har sedan genomförts. </p><p>Resultat: Vi har funnit att en klar majoritet av företagen använder sig av budget och det är inte många som planerar att avskaffa den. De flesta företagen har istället valt att komplettera budgeten med prognoser och andra styrningsmodeller. Budgetens viktigaste syften är kontroll, planering och resursfördelning och dess roll i ekonomistyrningen är främst att upprätthålla den inre effektiviteten. De budgetlösa företagen använder sig främst av prognoser, både kort- och långsiktiga, men även av styrningsmodeller såsom Balanced scorecard och benchmarking.</p>

<p>Syfte: Denna uppsats syftar till att göra en undersökning bland Länsförsäkringars kunder, vilket är intressant då försäkringsbranschen säljer en produkt som det inte går att ta på och som kunden betalar för trots att han eller hon troligtvis aldrig kommer att använda produkten och faktiskt helst inte ens vill utnyttja densamma.</p><p>Syftet med arbetet är att undersöka följande:</p><p>• Varför stannar Länsförsäkringars befintliga kunder kvar inom företaget?</p><p>• Varför väljer en person att bli kund hos Länsförsäkringar?</p><p>• Tycker kunderna att det är viktigt att ha bank, försäkring och liv inom samma bolag?</p><p>• Tycker kunderna att det är viktigt med en ”egen” personlig kontakt hos sitt bolag?</p><p>• Vad är det för likheter samt olikheter mellan Länsförsäkringars kunder i Gävle, Bollnäs och Söderhamn?</p><p>Metod: För att utföra studien har ett flertal olika tillvägagångssätt utnyttjats:</p><p>1. Litteraturstudie</p><p>2. Enkätundersökning</p><p>3. Statistisk bearbetning av enkätsvaren</p><p>Resultat & slutsats: De viktigaste slutsatserna som jag har kommit fram till är följande:</p><p>• Länsförsäkringars nya kunder värdesätter priset mest medan däremot de befintliga kunderna värdesätter personal och service mest.</p><p>• Länsförsäkringar måste marknadsföra fördelarna med konceptet bank, försäkring och liv inom samma bolag för att det ska kunna fungera som ett konkurrensmedel.</p><p>• För att Länsförsäkringar ska lyckas med att införa en ”egen” personlig kontakt måste fördelarna med detta marknadsföras till kunderna.</p><p>• Några väsentliga skillnader kan inte utläsas mellan orterna Gävle, Bollnäs och Söderhamn.</p><p>Förslag till fortsatt forskning:</p><p>• Att genomföra djupintervjuer eller en enkätundersökning bland de kunder som har lämnat Länsförsäkringar för att se varför de lämnade företaget.</p><p>• Att genomföra ytterligare studier på de 40 procent av de nya kunderna som valde Länsförsäkringar för prisets skull. Verkar de representera en grupp människor som ofta byter bolag för att få lägsta pris?</p><p>Uppsatsens bidrag: Uppsatsen ger dels Länsförsäkringar, men även andra som är intresserade, möjlighet att få en inblick i vilka av Länsförsäkringars konkurrensmedel som uppskattas av deras kunder.</p> / <p>Aim: This thesis aims to study customers of Länsförsäkringar. This study is interesting because insurance companies sale invisible products. Even the customer who pays for a product, is not probably going to use or want to use it.</p><p>The aim of my paper is to investigate the followings:</p><p>• Why do the existing customers of Länsförsäkringar stay with the company?</p><p>• Why does a person chose to become a customer at Länsförsäkringar?</p><p>• Do the customers find it important to have bank, insurance and life with the same company?</p><p>• Do the customers find it important with a personal contact of their own at their company?</p><p>• What similarities and differences are there between the customers of Länsförsäkringar in Gävle, Bollnäs and Söderhamn?</p><p>Method: To conduct this study I have made use of several different procedures:</p><p>1. Study of literature</p><p>2. Questionnaire survey</p><p>3. Statistical work on the questionnaire</p><p>Result & Conclusions: The most important conclusions that I have come to see are the following:</p><p>• The new customers of Länsförsäkringar seem to value price the most while the existing customers value staff and service the most.</p><p>• Länsförsäkringar has to market the benefits with the concept bank, insurance and life within the same company in order to make it work as a competitive advantage.</p><p>• To succeed with implementing a “personal contact” Länsförsäkringar has to market the benefits of it to the customers.</p><p>• No major differences can be found between the localities Gävle, Bollnäs and Söderhamn.</p><p>Suggestions for future research:</p><p>• To carry out more thorough interviews or a questionnaire survey among the customers who have left Länsförsäkringar in order to see why they left the company.</p><p>• To conduct further studies of the 40 percent of the new customers who choose Länsförsäkringar for the sake of the price. Do they seem to represent a group of people who often switch companies in order to get the lowest price?</p><p>Contribution of the thesis: The thesis gives not only Länsförsäkringar, but also others that are interested, an opportunity to get an insight in which of Länsförsäkringar competitive advantages that are appreciated by their costumers.</p>

<p> </p><p>Studiens syfte var att med en huvudsakligen kvantitativ ansats 1) undersöka hur receptarier i Kalmar län upplever sin arbetssituation vid expedition av läkemedel till djur, genom att undersöka hur den personliga kompetensen, ansvarskänslan och de befintliga informationskällorna upplevs, samt 2) undersöka synen på ett eventuellt införande av tillsyn av farmaceuter och möjligheten till utdömande av disciplinära påföljder då farmaceutens yrkesutövning vid expedition av läkemedel till djur inte skett på ett föreskrivet sätt. Idag bär ingen myndighet ansvaret för dessa två företeelser.</p><p>En skriftlig enkät postades till 94 receptarier i Kalmar län. Av de tillfrågade receptarierna valde 55 % att delta. Enkätformuläret bestod totalt av 24 frågor av övervägande kvantitativ karaktär vars svarsalternativ utgjordes av kvalitativa variabler. Av enkätformulärets 24 frågor hade två stycken öppen karaktär.</p><p>Majoriteten av deltagarna tycktes uppleva sin arbetssituation vid expedition av läkemedel till djur som förhållandevis god och endast ett fåtal deltagare förmedlade en negativ ton i svaren. Receptariernas ansvarskänsla i sin yrkesroll framstod som hög och en receptexpedition till djur anses som likvärdig med en receptexpedition till människa. Flertalet av receptarierna var obekanta med avsaknaden av tillsyn och disciplinära påföljder, men ansåg att det finns ett behov av kontroll och var överlag positiva till ett eventuellt införande av sådan. Majoriteten av receptarierna trodde dock inte att arbetssituationen skulle påverkas nämnvärt av utökad kontroll. Studiens deltagare gav dock uttryck för att det finns behov av mer utveckling inom området, såsom utbildning och bättre informationskällor om läkemedel för djur.</p><p>Då studiens bortfall var 45 % samt då studiens validitet och precision troligtvis är låg, bör försiktighet iakttas vid extrapolering av studiens resultat till Sverige i övrigt.</p><p> </p>

<p>Syftet med detta arbete är att belysa elevers förhållningssätt till IKT i undervisningen, och lärarnas förhållningssätt till användningen av IKT som verktyg i undervisningen.</p><p>Vi har i vårt arbete tillfrågat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhållningssätt till IKT. Vi har även genomfört fyra intervjuer med lärare för att kunna uttyda hur lärarna ser på IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har använt oss av enkätundersökning till eleverna i årskurserna tre till sex och de intervjuade lärarna arbetar i de aktuella årskurserna.</p><p>För att nå fram till vårt resultat har vi byggt undersökningen på tre ”grundstenar”, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lärares förhållningssätt till IKT. Dessa ”grundstenar” har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för både enkätundersökningen och intervjufrågorna. De teman som vi har analyserat är: bakgrund, intresse, erfarenhet, tillgänglighet, möjligheter/problem och framtiden, hos både elever och lärare. Detta leder fram till vår diskussion där vi sammanfogar vår undersökning med vår undersöknings bakgrund och vad vi har kunnat utläsa av vårt resultat.</p><p>Vi har kommit fram till att det finns positivt förhållningssätt till att använda IKT i undervisningen. Eleverna ser IKT som en naturlig del av sina liv. Vi har uppfattat att eleverna till viss del är präglade av sina lärares förhållningssätt till IKT i undervisningen. Vi har även kommit fram till att lärarnas eget intresse, tid till förfogande, resurser och utbildningen inom IKT ligger till grund för lärarnas förhållningssätt till IKT i undervisningen.</p><p>Nyckelord:</p><p>IKT- information – och kommunikationsteknik</p><p>Elevers och lärares förhållningssätt till IKT i undervisning</p><p>Enkät och intervjustudie</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva hur fysiskt aktiva personer som fått diagnosen TIA var. Frågeställningarna rörde vilka aktiviteter studiedeltagarna ägnade sig åt, hur de upplevde sin hälsa, begränsande faktorer, eventuell förändring av aktivitetsvanor, samt om deltagarna fått råd om fysisk aktivitet. Som metod valdes enkätundersökning och 195 enkäter skickades till personer som sökt Universitetssjukhuset Örebro 2007 och fått diagnosen TIA. Resultat: Svarsfrekvensen, efter externt och internt bortfall, blev 74 %. Mer än hälften av de 144 studiedeltagarna var fysiskt aktiva mindre än 30 minuter/dag. Den vanligaste aktiviteten var promenader, vilket 72 % ägnade sig åt. Yngre personer ägnade sig oftare åt tre eller fler aktiviteter jämfört med äldre personer. De deltagare som var regelbundet fysiskt aktiva skattade sin hälsa som god till utmärkt, medan de med stillasittande fritid skattade sin hälsa som någorlunda eller dålig. De mest begränsande faktorerna var sjukdom och smärta. Av studiedeltagarna uppgav 98 personer att de inte fått råd om fysisk aktivitet och hälften av deltagarna hade inte förändrat sina aktivitetsvanor. Slutsats: Studien visar att många personer som fått diagnosen TIA är fysiskt inaktiva. Begränsande faktorer, som, sjukdom, smärta och hög ålder, medför att råd om fysisk aktivitet bör vara individanpassade. Att ge råd om fysisk aktivitet på lämplig nivå, utifrån den enskilde personens förutsättningar är ett centralt kunskapsområde för sjukgymnaster. Därför bör dessa patienter ges möjlighet att träffa sjukgymnast.</p>

<p>The research in question examines whether a newspaper benefits from its activity on the Internet and if so - how. Today, the morning press is relatively stable, but tendencies show that there’s a decrease amongst regular readers. The extension of this may jeopardize the position of the morning newspapers in the market and several newspapers choose to publish their content on the Internet. An Internet activity is foremost about keeping the position in the market, not to make an economical profit, and to compete at the same terms with free newspapers and news sites. Later, advertisers have drawn their attention to the Internet which means that the conditions of financing a webpage are improving.</p><p>As a part of the paper, we have been commissioned by the editor in chief at the Nya Wermlands-Tidningen, Staffan Ander, to investigate how their website currently is presented, what the users think of the website and what the future possibilities are for the website. The results are based on a questionnaire that 345 subscribers participated in. Thus isn’t the results representative for the whole readership of the Nya Wermlands-Tidningen. There are tendencies that articulate that there is a vague interest in the website in its current form. This is derived from the subscribers’ opinion that the website is superfluous in its current state and that the website is poorly marketed, which could explain the lack of interest.</p><p>The conclusions are that the Nya-Wermlands-Tidningen at the moment is unthreatened as the leading newspaper in the county, but it’s a good investment in the long-term to further develop the website partly to get hold of the younger generation of readers who doesn’t have a strong tradition of reading newspapers. Furthermore, the website is in need of a more active marketing.</p>

<p>”Mediet är budskapet”, därför att det är mediet som formar och kontrollerar granskningen av och formen för mänskliga kontakter och handlingar”</p><p>Marshall McLuhan (refererad i Ek, 2006)</p><p>Kunder i dagens samhälle är mer aktiva i sin köpprocess gällande informationssök inför ett köp. En allt vanligare källa att använda sig av är Internet. Kunden önskar ha all information om produkten innan ett köpval görs. Det handlar om att skapa sig en egen bild av produkten och att själv utvärdera dess egenskaper. Vilket ställer höga krav på företagen som informationsgivare när de kommunicerar med kunder via hemsidan. Vår uppsats handlar om att undersöka vilka målgrupper företagets hemsida når ut till och sedan utgå från dem när hemsidan designas. Vi valde att samarbeta med Helmia AB som behövde hjälp med kundselektering inför framställandet av en ny hemsida. I vår studie har vi använt oss av en enkät bestående av både kvantitativa och kvalitativa frågor för att på detta sätt kunna tydliggöra och tolka kundernas beteendemönster. Vi har tagit hänsyn till respondenternas åsikter gällande en webbsidas uppbyggnad och utformning samt vilken information som ansågs betydelsefull för hemsidan. Resultatet sammanställdes i olika personas. Personas bygger på en sammanställning av fiktiva personer som representerar kunder i målgruppen. De olika personas rangordnades efter köpkraft och användande av Internet, vilket resulterade i sex personas som är olika viktiga när hemsidan designas. Vår slutsats i studien är att för att skapa en bra hemsida är det viktigt att företaget förstår vidden av Internet som ett marknadsföringsverktyg. Målet är att sätta sig in i kundens situation och problematik och utifrån det formge en sajt som är enkel, skapar nyfikenhet och får besökaren att stanna kvar på den. Om inte företaget engagerar sig i hemsidan, varför skall då kunderna spendera tid på den?</p>

<p>According to the health care law and the national care guarantee, all individuals with mental illness have the right to good health care that is knowledge based as well as to rehabilitation where and when they need it. They also should be able to choose and have control over who is performing the care, including the design of these efforts. The purpose of this study is to investigate patients' experiences of general psychiatric emergency care and the cooperation between outpatient care, inpatient care and the municipality. This study is a descriptive cross-sectional study, conducted with a quantitative and qualitative method. The study is performed in collaboration with Akademiska Sjukhuset and is part of a larger quality improvement project. The participants in the study are patients who got in contact with the general psychiatric emergency care during a 6 weeks period. Data collection method consists of a questionnaire that was distributed to patients at discharge from different units. The questionnaire was designed by the project's principals, in collaboration with department managers, operations manager and the authors. The results show that the psychiatric care can be improved in all the areas this study has highlighted, where; encounter, information, participation and staff availability are included. The improvements, which need to be done, are not only between patients and health professionals, but also improvements between and within different professions in the mental health services.</p> / <p>Enligt hälso- och sjukvårdslagen och den nationella vårdgarantin ska alla individer med psykisk sjukdom ha rätt till en god vård som är kunskapsbaserad samt till rehabilitering där och när de behöver den. De ska även ha möjlighet att välja och ha inflytande över vem som utför vården samt utformningen av dessa insatser. Syftet med detta arbete är att undersöka patienters upplevelser av allmänpsykiatrisk vård samt av samarbetet mellan öppenvård, slutenvård och kommun. Denna studie är en deskriptiv tvärsnittsstudie, utförd med kvantitativ och kvalitativ metod. Studien utförs i samarbete med Akademiska Sjukhuset och är en del av ett större kvalitetsförbättrings-projekt. Deltagarna var de patienter som kom i kontakt med den allmänpsykiatrisk akutvården under en sex-veckorsperiod. Datainsamlingsmetoden bestod av en enkät som delades ut till patienterna vid hemgång från olika enheter. Enkäten utformades av projektets huvudansvariga i samarbete med avdelningschefer, verksamhetschef samt författarna. Resultatet visar att den psykiatriska vården kan förbättras i alla de områden som denna studie har belyst där; bemötande, information, delaktighet och personalens tillgänglighet ingår. Det inte bara förbättringar mellan patienter och vårdpersonalen som behöver göras, utan även förbättringar mellan och inom olika yrkeskategorier i den psykiatriska vården.</p>

<p>SSAB Tunnplåts ledning utarbetade under 2004/2005 fram en ny strategiplan. Denna kommunicerades ut i olika steg under 2005 och 2006. Ett av stegen var projektet Strategispelet.</p><p>Syftet med denna uppsats är att analysera SSAB Tunnplåts genomförande av den strategikommunikation som utfördes 2005-2007 i Borlänge och Luleå, med fokusering på Strategispelet. Fanns det brister i projektet Strategispelet och kunde de i så fall ha undvikits?</p><p>Vi har genom intervjuer vid SSAB Tunnplåt skapat en bild av strategikommunikationen. Kompletterande information har hämtats från SSAB Tunnplåts dokumentation kring kommunikationen. Med samma tillvägagångssätt har sedan planering och genomförande av Strategispelet kartlagts. Denna kartläggning har sedan analyserats utifrån perspektiven strategiimplementering, projekt och enkät.</p><p>Vi fann att det vid projektet Strategispelet funnits brister i målformulering, ansvarsfördelning och enkätens konstruktion. Beroende på det genomförandesätt som valdes vid SSAB Tunnplåt blev det svårt att sammanställa informationen från spelets frågor. Vi kommer i slutsatsen fram till att grundligare förberedelser av projektet och enkäten förmodligen hade kunnat förebygga de brister som uppstod.</p>

Bakgrund: Under 90-talet har stark kritik riktats mot budgeten som styrinstrument. Kritiken gäller bland annat att budgeten inte kan hantera en föränderlig omvärld och det finns de som anser att den därför bör avskaffas helt. Kritiken står dock inte oemotsagd då vissa anser att det inte är budgeten som sådan som är problemet utan istället sättet som den används på. Syfte: Vårt syfte med denna undersökning är att beskriva och förklara budgetens utbredning och dess roll i ekonomistyrningen samt beskriva hur budgetprocessen går till. Vi har även för avsikt att beskriva hur styrning sker i företag som ej använder budget. Avgränsningar: Undersökningen omfattar endast svenska verkstadsföretag med minst 50 anställda och bland dessa företag har vi gjort ett urval. I undersökningen riktar vi oss till controller/ekonomiansvarig i företagen. Vi får därmed ingen bild av hur budgetering uppfattas längre ned i organisationen. Genomförande: Det empiriska materialet har samlats in genom en postenkät som skickats till 405 svenska verkstadsföretag. Materialet har sammanställts och statistiska analyser har sedan genomförts. Resultat: Vi har funnit att en klar majoritet av företagen använder sig av budget och det är inte många som planerar att avskaffa den. De flesta företagen har istället valt att komplettera budgeten med prognoser och andra styrningsmodeller. Budgetens viktigaste syften är kontroll, planering och resursfördelning och dess roll i ekonomistyrningen är främst att upprätthålla den inre effektiviteten. De budgetlösa företagen använder sig främst av prognoser, både kort- och långsiktiga, men även av styrningsmodeller såsom Balanced scorecard och benchmarking.