Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på undervisning i förskoleverksamhet. Vi använder fenomenografi som teoretiskt ramverk, som belyser uppfattningar av fenomen och variationer mellan dem. För att undersöka syftet på både ett övergripande plan och ett ingående plan kombineras studien av en kvantitativ respektive en kvalitativ delstudie. Delstudie 1 är av kvantitativ karaktär och utgörs av en enkätundersökning. Delstudie 2 är av kvalitativ karaktär och baseras på samtalsintervjuer. Delstudiernas resultat är i stora drag eniga kring undervisning som fenomen: den definieras som målstyrda processer och kan ske under hela dagen i förskolan, både i spontana och planerade situationer samt oberoende av tid och rum. Våra resultat visar att en övervägande majoritet av studiens förskollärare är positivt inställda till undervisning i förskolan, vilket skiljer sig från tidigare forskning som påvisat att förskollärare är obekväma med undervisningsbegreppet. Vad som tycks skilja de positiva förskollärarna från de negativa i vår studie är en högre grad av reflektion och bearbetning av fenomenet undervisning i förskolekontext. Gällande vilka faktorer som studiens förskollärare anser är mest avgörande för undervisningens kvalitet framkommer framför allt barngruppsstorlek, tid och arbetslaget; det senare i betydelsen välfungerande och kompetent, något som inte belysts i tidigare forskning som vi har tagit del av.

Keolis conducts public transport on behalf of municipalities around the country. Through locally adapted and sustainable city traffic, Keolis creates value for travelers, society and owners. The company has been wholly owned by the international public transport group Keolis since the autumn of 2010. Keolis is located in Jönköping County, Örebro County, Stockholm County, Västra Götaland, Värmland, Östergötland and Dalarna. The company's working method focuses on putting the traveler's needs in focus, which is to offer the solution that is best for travelers and the environment, regardless of the type of traffic. One step in the company's journey was in 2017 a decision to centralize the personnel planning department to be able to increase steering towards set goals and saving resources. Process and flow activity are two interwoven pillars for successful efficiency improvement work. It is in the process that flow activity arises. In order to streamline flow activity, we need to understand the process The starting point for the project is a preliminary study conducted at the company earlier 2019. The preliminary study analyzed the flow process "preparing the traffic day" within the personnel planning department for the Stockholm area and identified improvement areas ahead of upcoming in-depth analysis that takes place in this work. An action plan for identifying and prioritizing improvement areas at the department is presented. The conclusion states the importance of introducing methodological working methods to enable continuous improvements. Based on the identified areas of improvement, the study is designed to answer the question of what improvement should be prioritize and in what order should the organization implement improvements. The implementation would accrue in working methods and approach to gradually streamline the department after centralization Subsequently, an action plan for identifying and prioritizing improvement areas at the department is presented. The conclusion states the importance of introducing methodological working methods to be able to work with continuous improvements. In the near future, leveling out workflow is necessary for stabilizing the process and providing the opportunity to reach the system limit. There are good chances to further develop the department by changing perspectives on the distribution and introducing new working flows. Improvements to these areas will lead to the gradual fulfillment of the initial goal of centralization in the form of a standard approach and increased productivity and profitability. / Keolis bedriver kollektivtrafik på uppdrag av kommuner runt om i landet. Genom lokalt anpassad och hållbar stadstrafik skapar Keolis värde för resenärerna, samhället och ägarna. Företaget ägs sedan hösten 2010 till 100 procent av den internationella kollektivtrafikskoncernen Keolis. Keolis finns i Jönköpings län, Örebro län, Stockholms län, Västra Götaland, Värmland, Östergötland och Dalarna.  Företagets arbetssätt fokuserar på att sätta resenärens behov i fokus, vilket är att erbjuda den lösning som är bäst för resenärer och miljön, oavsett trafikslag. Ett steg i företagets resa blev under 2017 ett beslut om att centralisera avdelningen personalplanerare för att kunna öka styrningen mot uppsatta mål och uppnå besparing av resurser. Process och flödesaktivitet är två sammanflätade grundpelare för ett lyckat effektiviseringsarbete. Det är i processen som flödesaktivitet uppstår; för att effektivisera flödesaktivitet behöver det finnas förståelse för processen.  Hos Keolis Sverige AB analyseras flödesprocessen ”förbereda trafikdagen” inom avdelningen personalplanering för Stockholmsområdet. Processen ska handla om planering och bemanning av personal för en trafikdag. Målet med denna uppsats har varit att kartlägga dagens flödesschema, analysera problemområden samt ta fram förbättringsförslag. En analys av flödesschema för processen har genomförts, där medarbetare från avdelningen personalplanerare samt trafikområden har varit involverade. Detta för att fånga upp möjliga förbättringar samt skapa en delaktighet inför framtida förändringar. Examensarbetet har avgränsats till att endast analysera Stockholmsområdet. Baserat på de identifierade förbättringsområdena har studien utformats för att besvara frågeställningen om vad organisationen bör prioritera och i vilken ordning organisationen bör genomföra förbättringar i arbetssätt och metoder för att gradvis effektivisera avdelningen efter centralisering. Utgångspunkten för examensarbetet är en förstudie utförd hos företaget tidigare samma år. Förstudien analyserade flödesprocessen ”förbereda trafikdagen” inom avdelningen personalplanering för Stockholmsområdet och identifierade förbättringsområden inför kommande fördjupad analys, vilken har skett i detta arbete.  En handlingsplan för att identifiera och prioritera förbättringsområden hos avdelningen presenteras. Slutsatsen visar vikten av att införa metodiska arbetssätt för att kunna jobba med ständiga förbättringar. I närtid är att jämna ut arbetsflöde nödvändigt för att stabilisera processen och ge möjlighet till att uppnå systemgränsen. Det finns goda chanser till att utveckla avdelningen ytterligare genom att ändra perspektiv på fördelningen och införa nya arbetssätt och fördelningar bland personalplanerare. Förbättringar av dessa områden kommer att leda till gradvis uppfyllelse av det ursprungliga målet för centraliseringen i form av ett enhetligt arbetssätt samt ökad produktivitet och lönsamhet.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger uppfattar barn i behov av särskilt stöd. Syftet är även att utröna hur yrkeskategorierna uppger att de arbetar med inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Bakgrunden till studien är den otydliga definitionen av barn i behov av särskilt stöd, i förskolans styrdokument, men även att de flesta barn idag inkluderas i förskolans vanliga verksamhet och särlösningar är ovanliga. Studiens material har samlats in via en webbaserad enkätundersökning som genomförts med hjälp av tre pedagogiska forum online. Därefter har en resultatredovisning utförts och detta följdes upp med en noggrann analys utifrån studiens teoretiska bakgrund. Denna teori innefattar Perssons relationella och kategoriska perspektiv, som fungerar synliggörande för olika uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd. Teorin innefattar även Carlsson och Nilholms inkluderingsbegrepp som framhäver en verksamhet för alla. I studiens resultat förekommer en gemensam uppfattning hos yrkeskategorierna om barn i behov av särskilt stöd utifrån ett kategoriskt och relationellt perspektiv. Det finns även spridda uppfattningar hos de båda yrkeskategorierna. Majoriteten av specialpedagogerna i studien anger ett relationellt perspektiv, medan det hos förskollärarna framgår en blandning mellan de båda perspektiven. Vidare visar studien på mestadels samstämmiga uppfattningar om inkludering. Främst handlar dessa om miljöns påverkan och därmed organiseringen av denna. Likväl uppfattar båda yrkeskategorierna gemenskap och grupptillhörighet som inkluderingens byggstenar.   Studien ger endast en ytlig bild av en begränsad andel förskollärare och specialpedagogers uppfattningar. Därför skulle det vara intressant att vidare undersöka området genom kvalitativa intervjuer och observationer. Detta för att fördjupa de uppfattningar som framgår i studien samt synliggöra hur det faktiskt ser ut i praktiken.

The aim of this bachelor thesis is to investigate the lending of video games at the public libraries in Sweden. The thesis focused around a web survey, which was sent out to all public library directors, as its research material. The results were compared with those found in a master thesis by Olle Berg and Thomas Nyström from 2008. This was done to gain a better understanding of why the libraries provided video games. The other results of the survey were analyzed with a quantitative method.The results indicate that half of the responding libraries provide video games for borrowing. Larger libraries seemed to more often provide the service. When it came to problems; most respondents did experience problems related to the cost of the medium. The other problem that stood out was the frustration around the unstandardised formats that video games have. Both respondents who lent video games and those who did not had a similar view of the problems related to the medium. The reasons for lending video games seemed to be a combination of several reasons with an emphasis on the topics culture, democracy/equality, advertising and social aspects. This thesis did overall confirm the results found in previous studies. / Program: Bibliotekarie

This master's thesis deals with how a school class of 19 students that are 12 years old,perceive the conception of the library and its activities, and how this can be studied by usingfour different approaches: analysis of the children's drawings, analysis of the children'sessays and analysis of their answers to questions in an inquiry and in interviews. Theories ofhow children learn, develop and perceive the world are briefly presented, as we11 as theorynecessary for the analysis.The four different techniques produced in general the same result; the children displayed thesame thoughts, knowledge and values in the drawings, in the essays, in the inquiry andduring the interviews. The children participating look upon a library as mainly a building,though sometimes also a room, where there are books.

I anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter ingår det att verka i samband med larm vilket innebär signal som anger fara, exempelvis vid akuta tillbud som kräver omedelbara vårdåtgäder. Larmsituationer innebär att anestesisjuksköterskan lämnar sin ordinarie arbetsplats och invanda miljö. Anestesisjuksköterskan kan i larmsituationen tappa kontrollen över arbetssituationen om kunskaper och färdigheten är ofullständiga, vilket kan hota patientsäkerheten samt medföra vårdskada och vårdlidande hos patienter. Syftet med denna totalundersökning var att kartlägga vilka kompetenskrav som vårdenhetschefer ställer på anestesisjuksköterskor i samband med larm som sker utanför den normala miljön. För att svara på studiens syfte valdes en kvantitativ ansats med deskriptiv statistik samt kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingsmetoden utgjordes av enkäter med 18 frågor som skickades ut till operationsavdelningarnas vårdenhetschefer på 83 sjukhus.Resultatet, som bygger på svar från 41 sjukhus, visar att flertalet anestesisjuksköterskor som tjänstgör på operationsavdelningar i Sverige har till uppgift att delta vid larm. Flera operationsavdelningar saknar dock nedskriva arbetsbeskrivningar (n=19) och kompetenskriterier (n=32) för anestesisjuksköterskan som deltar vid larm.Slutsatsen är att det bör införas en evidensbaserad och individuell inskolningsplan med tydliga kompetenskriter för anestesisjuksköterskans deltagande vid larm. Det bör även införas nationella riktlinjer för alla operationsavdelningar och ett kontrollsystem som ser till att dessa nationella riktlinjer efterföljs. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Lärplattor används allt mer i förskolan och ändringar är på gång i och med den reviderade läroplanen för förskolan, vilken träder i kraft juli 2019. Avsikten med förslagen är att förbereda morgondagens medborgare för ett alltmer digitaliserat samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers föreställningar gällande lärplattor i förskolan och hur pedagoger menar att dessa integreras i verksamheten. Studien grundar sig i en digital enkätundersökning riktad till pedagoger i förskolan inom Stockholms län. Enkäten har besvarats av 50 pedagoger. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet. Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar kommer vi fokusera på begreppen artefakt, mediering och stöttning.   Resultatet visar att pedagogerna har en positiv inställning till lärplattan i verksamheten och att deras intention kring användandet av lärplattan främst är att den används som ett hjälpmedel och komplement för att skapa lärtillfällen. Slutsatsen vi kan dra av detta arbete är att dagens barn växer upp i en värld där digitaliseringen är en självklarhet, som inte går att hejda. I och med att barn har möjlighet att nyttja lärplattor i förskolor blir den således ett viktigt verktyg i att förstå omvärlden och ett viktigt redskap i barnens kunskapsutveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka om och hur pedagoger arbetar med digitala verktyg i syfte att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Detta gjordes genom en enkätstudie som riktade sig mot pedagoger verksamma i förskolan och en intervjustudie som riktade sig till förskollärare i förskolan. Alla som deltog i studien hade erfarenhet av arbete med barn i behov av särskilt stöd. Studiens metoder syftade till att skapa en överblick och en fördjupning genom kvantitativa och kvalitativa data. Enkätstudien publicerades i grupper på Facebook för att nå ut till pedagoger i hela Sverige. Intervjustudien genomfördes på två förskolor i den mellersta delen av Sverige, där sammanlagt fem förskollärare intervjuades. Studien utgår från en sociokulturell teori där digitala verktyg ses som kommunikativa verktyg. Studiens syfte och forskningsfrågor analyserades utifrån teoretiska begrepp som mediering, artefakter, den proximala utvecklingszonen och literacy. De huvudsakliga resultaten från studien visade att pedagoger, inklusive förskollärare, arbetade med digitala verktyg i syfte att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet. Detta genom pedagogers användande av främst lärplattor, projektorer och datorer, vilket bidrog till att barnen kunde delta utifrån sina egna förutsättningar. Resultatet visade att pedagogers och förskollärares inställning till digitala verktyg var av betydelse för arbetet med dessa. Studiens resultat visade även att det behövs ett pedagogiskt syfte i användandet av digitala verktyg för att inkludera barn i behov av särskilt stöd.

<p>Jag har i denna uppsats försökt med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning ge en bild av högstadieelevers attityd till religionsämnet. Enkäten innehåller 14 strukturerade (med fasta svarsalternativ) attitydfrågor kopp-lade till religionskunskap. Uppsatsen innehåller dessutom en översiktlig presentation av religionsämnets ut-veckling under 1900-talet samt en kort genomgång av några böcker och uppsatser som skrivits om elevers at-tityd till religion och religionsämnet. Elevernas svarsresultat visar att religionsämnet inte anses som viktigt. Yngre elever och främst pojkarhar gene-rellt en mer negativ attityd till såväl religionskunskap som religion. Religionskunskap uppfattas av många ele-ver som ett ämne vilket handlar mer om andra människor än om dem själva.</p>