Syftet med denna studie är att undersöka grundskoleelevers kunskaper om energiflödet på jorden. 73 elever i nionde klass har deltagit i enkätundersökningen och besvarat 6 frågor av öppen karaktär om energikedjor i jordens energiflöde. Min utgångspunkt är en tidigare genomförd undersökning inom samma område, som var en del av utvärderingen av grundskolans utbildning som Skolverket stod bakom 1995. Utifrån jämförelser med resultaten från skolverkets undersökning dras nya slutsatser. En slutsats är att elever presterar bättre på skriftliga uppgifter om jordens energiflöde då de får förklara enskilda energikedjor i riktning bakåt. Exempel på det är energiövergångar mellan vattenkraftverk och vattencykeln, eller mellan växterna och solen. Beskrivningarna blir detaljrikare och större andel elever beskriver hela kedjans längd. Resultaten visar även att eleverna har kunskapsbrister om jordens energiflöde. Få vet hur vindar bildas och ofta förknippar de energiomvandlingar mest med aktivitet och objekt som innehåller energi än de talar om själva energins flöde. En vardagsföreställning är att eleverna tror att utsläpp och avfall från kärnkraft gör hål i ozonlagret som i sin tur ökar växthuseffekten.

Detta examensarbete syftar till att jämföra föräldrars inställning till matematikläxor. Vi jämför två olika grupper. Grupperna skiljer sig åt på så vis att den ena i stor utsträckning utgörs av flerspråkiga föräldrar med svenska som andra språk och den andra utgörs av enspråkiga föräldrar med svenska som modersmål. Vår arbetsprocess började med att undersöka tidigare forskning kring föräldrars syn på matematikläxor och fortsatte sedan i en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till berörda föräldrar på mellanstadiet på två skolor. Resultatet visade att de flerspråkiga föräldrarna spenderade mer tid vid läxläsning än de enspråkiga föräldrarna.

Denna studie handlar om hur sjuksköterskor på en kirurgisk vårdavdelning upplever ronden och vilken betydelse ronden kan ha för sjuksköterskornas arbete. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ enkätundersökning med öppna frågor. Manifest innehållsanalys har använts för att analysera enkätsvaren. I studien besvarade tio av de 15 legitimerade sjuksköterskorna, som arbetade dag- och/eller kvällspass, enkäten. I resultatet framkom att tankar och känslor inför ronden kretsar kring förberedelser, stress och tidspress. Efter ronden kretsar tankarna kring organisation, planering och strukturering av dagens arbete. Rondens betydelse är stor i det dagliga arbetet och sjuksköterskorna anser att deras egen roll i rondsituationen är betydelsefull. I en ideal rondsituation ges mer tid för förklaringar, diskussion och förtydligande. Studiens resultat bör tolkas med försiktighet då antalet deltagare i studien är lågt och utgick från en specifik rondsituation. / The aim of the study was to describe how nurse´s on a surgical unit experiences the ward round and what the ward round means for the nurses daily work. The study was performed with a qualitative questionnaire with open ended questions. Manifest content analysis has been used to evaluate the answers. Ten of 15 registered nurses, working day- and/or evening shifts, participated in the survey. The results reveal that the thoughts and feelings before the ward round are about preparation and stress. The thoughts after the ward round are about organising and planning the work for the day. The ward round is valuable for the daily work and nurse's look at their own part as very meaningful. A ward round with more time for explanations, discussions and clarifications are wanted. The results of the study should be interpreted with care since there were only few participants and focused on one specific ward round situation.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors benä-genhet att inte rapportera en avvikelse. Studien genomfördes på ett sjukhus i södra Sveri-ge. I bakgrunden ges en introduktion till ämnet där det visas på hur det fungerar enligt lagar och föreskrifter, samt också vad för tidigare forskning som gjorts i ämnet. Metoden som används är en enkätstudie med såväl frågor med fasta svarsalternativ som öppna frå-gor och resultatet presenteras deskriptivt. Av 32 sjuksköterskor deltog 20 stycken studien. Den tydligaste faktorn som påverkar sjuksköterskors benägenhet att inte skriva en avvi-kelserapport är tidsbrist. / The purpose of this study was to investigate factors that affect nurses’ tendency to report incidents. The study was done at a hospital in southern Sweden. A background is given, as an introduction to this subject, through a presentation of laws and provisions regarding incident reporting and of previous research. The method used is a questionnaire consist-ing of open and closed questions, and the result is presented in a descriptive manner. Out of the total of 32 available nurses 20 participated in the study. The most obvious factor affecting nurses’ tendency not to report incidents is lack of time.

Problematiken med multiresistenta bakterier (MRB) ökar globalt, inte minst i vårdmiljöer. Eftersom problemet ökar behövs mer insikt, kunskap och resurser för att förhindra ytterligare smittspridning och resistensutveckling. Föreliggande studie, genomförd på ett sjukhus i södra Sverige, är en enkätundersökning som har till syfte att kartlägga vårdpersonalens inställning till vården av patienter som är smittade/bärare av MRB. Av 115 enkäter, som delades ut på en dialysavdelning och en anestesiavdelning, besvarades 83 stycken. Resultatet visade att en tredjedel var rädda för att bli smittade av MRB och/eller föra smittan vidare. De flesta uppgav att de känner till hygienrutiner eller var de finns dokumenterade. Trots detta önskade de flesta tydligare riktlinjer och rutiner. En tredjedel litade inte på sina kollegors kunskaper i vårdhygien. Majoriteten av respondenterna trodde dock inte att patienter med MRB får sämre vård än de som inte är smittade.Konklusionen av studien är att det behövs mer utbildning, tydligare och mer lättillgängliga riktlinjer och rutiner för att göra vården säkrare och personalen tryggare i sitt arbete.Nyckelord: Enkät, multiresistenta bakterier, inställning, resistens, vårdpersonal. / The problems with multiresistant bacteria (MRB) are increasing all over the world, not at least in hospitals. As the problems increase there is a need for deeper understanding, more knowledge and resources to prevent further transmission of infection and development of drug resistance. The present study practicable at a hospital in the south of Sweden is a questionnaire study, with the purpose to survey the health care personnel´s perception of care to patients with MRB. At a haemodialysis ward and an anesthetic ward 115 questionnaires were distributed, of which 83 were answered and returned. The study showed that one third of the respondents was afraid of catching the infection and/or transmitting the infection to anyone else. Most of the healthcare personnel reported that they have knowledge of the routines of hygiene or where they are documented. In spite of that, most of them wanted more distinct guidelines and routines. One third didn´t trust their colleagues’ knowledge of hospital treatment hygiene. The majority of the respondents didn’t think that patients with MRB get poorer care than those who are not infected.The conclusion of the study was that it is necessary with more education, better guidelines which are easy to find and routines to do the hospital care more safe and the healthcare personnel more confident in their work.Keywords: healthcare personnel, multidrug resistant bacteria, perception, questionnaire, resistance.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers tankar om hållbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar på vilken kunskap eleverna har om hållbar utveckling, hur de använder sin kunskap i egen konsumtion samt varifrån de har fått sin kunskap. Resultaten har baserats på en enkätundersökning och intervjuer med elever i år 6, i en ort med goda socioekonomiska förhållanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt låg kunskap och att lärandesituationerna i skolan är få inom området hållbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas kunskap, attityd och handling.

Syftet med studien har varit att undersöka hur pedagoger använder sig av det digitala verktyget lärplattan i det vardagliga pedagogiska arbetet i förskolan. Studien syftar även till att undersöka hur de två yrkesgrupperna barnskötare och förskollärares uppfattningar skiljer sig åt, samt om inställning påverkar pedagogers användning av verktyget. Bakgrunden till studien är en rekommendation utifrån en rapport från Världshälsoorganisationen, vilken gäller barn i förskoleålder och skärmtid. Rekommendationerna är bland annat att barn under två år inte ska vistas framför skärmar alls. Denna rekommendation riskerar att hamna i konflikt med förskolans digitaliseringsuppdrag, vilket tydliggjordes i samband med läroplanen Lpfö18. Detta eftersom lärplattan är ett väldigt vanligt digitalt verktyg i förskolan. Studien bygger på en digital enkätstudie, vars insamlade empiriska material analyserats och diskuterats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp från perspektivet innefattar appropriering, proximal utvecklingszon, mediering och samspel.  Huvudsakliga resultat som konstaterades var att den positiva inställningen till lärplattan som digitalt verktyg var utbredd i båda yrkesgrupperna. Resultaten visade vidare på att användningen av lärplattan är som störst i samband med pedagogisk dokumentation och vid läsvila. Utöver dessa situationer så visade resultatet på att lärplattan också används för att förstärka lek- och lärmiljöer i förskolan, samt att barn oftast använder lärplattan i samspel med pedagog eller andra barn. Resultatet talade också för en positiv korrelation mellan användning av lärplattan per dag och en positiv inställning till densamma. Detta indikerade att det fanns ett samband mellan inställning och användning av lärplattan i den pedagogiska verksamheten.

Syfte Syftet med studien var att undersöka vilken träningsintensitet som var mest gynnsam för akutförändring av sinnesstämning i positiv riktning och vilka faktorer som skulle kunna modererasambandet. Studiens hypotes var att intensitet nära ventilatoriska tröskeln leder till störstförändring av sinnesstämning i positiv riktning för Positive and Negative Affect Schedule(PANAS) positiva skala, vilket motsvarade medel och hög intensitet i den här studien.Hypotesen var medelhög och hög träningsintensitet leder till större förändring avsinnesstämning i positiv riktning än lågintensiv träning. Metod Studien använde en experimentell inom-individs design där positiv och negativ sinnesstämningmättes före och efter träning med PANAS skala. Deltagarna genomförde cykelträning utifrånsin estimerade maximala syreupptagningsförmåga (VO2max) under 20 minuter på en avföljande intensitetsnivåer per tillfälle: lågintensiv (ca 40% av VO2max), medelintensiv (ca 60%av VO2max), högintensiv (ca 80% av VO2max). Resultat 12 friska unga vuxna deltagare slutförde studien. Det fanns ingen signifikant interaktion mellanträningsintensitet (låg, medel, hög) och tid (före träning, efter träning) på positivsinnesstämning, och därmed hittades inget stöd för hypotesen. Variabeln tid visade däremot ensignifikant huvudeffekt, där positiv sinnesstämning ökade efter träning, oberoende avträningsintensitet. Deltagarnas konditionsnivå hade en signifikant modererande effekt. Varkenstress, ångest eller kön hade en signifikant modererande effekt. Slutsats Det fanns inget stöd för studiens hypotes att sinnesstämning skulle förändras mest i positivriktning på medel och hög intensitet. Däremot fann vi att sinnesstämning förändradessignifikant och i positiv riktning efter träning oberoende av träningsintensitet. Framtidaforskning bör inkludera en fysisk passiv kontrollgrupp för att utröna om positiv sinnesstämningverkligen gynnas likvärdigt av låg, medel och hög träningsintensitet. / Aim The purpose of the study was to investigate which exercise intensity was most favorable forchanging mood acutely in a positive direction and which factors that could moderate this effect.The study’s hypothesis was that intensity close to the ventilatory threshold leads to the greatestchange in mood in a positive direction for Positive and Negative Affect Schedule (PANAS)positive scale, which corresponded to medium and high intensity in this study. The hypothesiswas that medium and high intensity leads to a greater change in mood in a positive directionthan low intensity exercise. Method The study used an experimental within-individual design where positive and negative moodwas measured before and after exercise with the PANAS scale. Participants performed cyclingexercise based on their estimated maximum oxygen uptake capacity (VO2max) for 20 minutesat one of the following intensity levels per session: low-intensity (approx 40% of VO2max),medium-intensity (approx 60% of VO2max), high-intensity (approx 80% of VO2max). Results 12 healthy young adult participants completed the study. There was no significant interactionbetween exercise intensity (low, medium, high) and time (pre-exercise, post-exercise) onpositive mood, thus no support for the hypothesis was found. In contrast, the variable timeshowed a significant main effect, where positive mood increased after exercise, independent ofexercise intensity. The fitness level of the participants had a significant moderating effect.Neither stress, anxiety nor gender had a significant moderating effect. Conclusion There was no support for the study’s hypothesis that mood would change most in a positivedirection at medium and high intensity. However, we found that mood change significantly andin a positive direction after exercise, regardless of exercise intensity. Future research shouldinclude a physical passive control group to ascertain whether positive mood is indeed equallybenefited by low, medium and high exercise intensity.

Forthcoming essay is a study whose purpose is to investigate how different PE-teachers inprimary schools upper stages and secondary schools approach students who do not changeinto sportswear. The aspects of changing in to sportswear for PE which this essay will focuson is if students are allowed to participate without changing in to sportswear, what activitythey get to do if they do not participate, sportswears influence on the students grade as well asif the curriculum supports teachers in only letting students who change in to sportswearparticipate. This is a quantitative essay whose method is a survey. The studys result indicatethat PE-teachers find it important that students participate in sportswear but will let themparticipate without sportswear. The most common activity for the student who does notparticipate in the PE-lessons ordinary activity is to take a walk or participate in activities thatare suitable for the student. Most PE-teachers agree that changing into sportswear affects thestudents' grade. A few PE-teachers think that the curriculum supports teachers only lettingstudents who change into sportswear participate but approximately half of the PE-teacherswish it would.

Syftet med studien var att få kunskap om hur ämnet ensamhet visad på film uppfattas av olika –åldersbestämda - målgrupper. Uppsatsen undersöker specifikt målgruppernas känslor, tankar, intryck och associationer kring dessa filmer. I studien har det tillämpats kvalitativ metod i form av receptionsforskning, där fokusgrupper och enkäter har utförts med tre olika generationsgrupper. Grupp ett var representanter för generation X var folk födda mellan 1958 och 1977. Grupp två som var representanter av generation Y var folk födda mellan 1987 och 1997 och grupp tre representerades av generation Z folk födda mellan 1999 och 2002. Resultatet påvisar att generation Y och Z ser på ensamhet som en känsla som kan uppstå oavsett sammanhang, medan generation X menar att om de till exempel är bland folk är de inte ensamma. Resultatet visar att filmskapare behöver göra filmer som är allmängiltig, så att följden blir att flera olika åldersgrupper kan relatera till dem. Resultaten visar även att respondenterna behöver kunna sätta sig själv eller någon i deras närhet i perspektivet av filmen annars uppfattar de inte ensamhet.