Background: The topic of pharmacist prescribing in Sweden hasn’t been widely talked about or implemented like in the UK, New Zealand or Canada. The implementation of pharmacist prescribing has shown both benefits and drawbacks in different settings over the years.  Aim: The aim of this study was to develop a questionnaire to explore pharmacists’ views on pharmacist prescribing in Sweden and their perception of potential facilitators and barriers with pharmacist prescribing.  Methods: This study was divided into 3 parts to develop the questionnaire. The first part consisted of semi-structured interviews with pharmacists with diverse knowledge and work experience in the field. The questionnaire was tested by pharmacy students in the second part. In the last part of this study, the questionnaire was tested on pharmacists with diverse knowledge and work experience. The two latter steps focused on the validity of the questionnaire and were the pilot studies in this study. Results: The most frequently altered questions had to do with education and different situations the respondents would like to use pharmacist prescribing. The results from the interviews indicated that pharmacists have different opinions about pharmacist prescribing and the different type of pharmacist prescribing that should be implemented in Sweden.  Conclusion: The participants found most of the questions in the questionnaire easy to interpret. However certain wordings were considered unclear to some extent. Thoughts about the type of prescribing rights and where pharmacist prescribing should be adopted are still not definite.

Syftet med studien var att undersöka hur lågstadielärares inställning till matematikämnet påverkar deras uppfattning av elevernas inställning samt deras arbetssätt. Därför ville vi ta reda på vad lågstadielärares inställning till matematikämnet var samt hur dessa lågstadielärare såg på sina elevers inställning till matematikämnet. Vi ville även se om det fanns några likheter och skillnader mellan lärares inställning och deras uppfattning av sina elevers inställning. Slutligen ville vi ta reda på i vilken utsträckning lågstadielärarna arbetar för att stärka elevers matematiska självförmåga och för att förebygga matematikängslan.  För att uppnå studiens syfte och svara på frågeställningen gjordes en kvantitativ enkätstudie som besvarades av 78 lågstadielärare. Svaren från enkäten analyserades med hjälp av en univariat analys och sammanställdes i diagram och tabeller. Studiens teoretiska utgångspunkt var den socialkognitiva teorin och framför allt begreppet matematisk självförmåga som innebär en individs tro på hur väl de kan utföra matematiska beräkningar. Resultatet av studien visar att lågstadielärarna hade en positiv inställning till matematikämnet samt upplevde att deras elever var positivt inställda. Således fanns det mest likheter mellan lärarnas åsikter och vad de uppgav vara elevernas åsikter. Lågstadielärarna i denna studie uppgav att de arbetar i hög utsträckning för att stärka sina elevers matematiska självförmåga och för att förebygga uppkomsten av matematikängslan. Lågstadielärarna i denna undersökning hade en hög matematisk självförmåga och uppvisade inte tecken på matematikängslan.

Studien syftade till att undersöka på vilket sätt och i hur stor utsträckning lärare uppgav att de arbetar med boksamtal i samband med skönlitterär läsning i svenskundervisning på mellanstadiet. En annan aspekt som undersöktes var lärares inställning till boksamtal och vilka syften de ser med det. Studien genomfördes med receptionsteori och den didaktiska triangeln som teoretiska utgångspunkter. Respondenterna som är svensklärare i årskurserna 4-6 från olika delar av Sverige, valdes ut genom ett snöbollsurval och tilldelades digitala enkäter att besvara. Den kvantitativa datan presenterades genom deskriptiv statistik medan en tematisk analys genomfördes med utgångspunkt i den kvalitativa datan. Resultatet visade att boksamtal oftast förekommer vid gemensam läsning och i betydligt mindre utsträckning vid enskild läsning. Metoderna bakom lärares arbetssätt vid boksamtal är mestadels förberedda frågor i mindre grupper eller i helklass. Frågorna som diskuteras i anslutning till boksamtal uppgavs vara nära knutna till elevers egna erfarenheter, tyckande och åsikter om det lästa och att se innehållet från olika perspektiv. Huvudsyftet med boksamtal uppgavs vara läsförståelse, men även ett tillfälle för perspektivbyte och för att öka elevernas läsintresse. Slutsatser som drogs utifrån studiens resultat var att lärares syn på syftet med boksamtal och metoder vid genomförande hänger samman, och att förande av boksamtal sker i blandad utsträckning.

En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade på tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i ämnena geografi och kemi. Vårt mål har varit att ta reda på:• I vilken utsträckning upplever sig eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? • På vilka sätt upplever eleverna att de är delaktiga i bedömningsarbetet? • Hur skiljer sig elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet åt mellan ämnena? Metod har varit den enkät som vi formade efter våra frågeställningar. Resultaten visar att eleverna genomgående upplever låg delaktighet. Inga signifikanta skillnader hittades mellan ämnena men däremot mellan lärarna. Signifikanta skillnader fanns även mellan vilka olika bedömningsformer eleverna upplever att de arbetat mest med, där självbedömning är den vanligaste formen. / En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade på tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i ämnena geografi och kemi. Vårt mål har varit att ta reda på:• I vilken utsträckning upplever sig eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? • På vilka sätt upplever eleverna att de är delaktiga i bedömningsarbetet? • Hur skiljer sig elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet åt mellan ämnena? Metod har varit den enkät som vi formade efter våra frågeställningar. Resultaten visar att eleverna genomgående upplever låg delaktighet. Inga signifikanta skillnader hittades mellan ämnena men däremot mellan lärarna. Signifikanta skillnader fanns även mellan vilka olika bedömningsformer eleverna upplever att de arbetat mest med, där självbedömning är den vanligaste formen.

Denna kvalitativa studie syftar till att studera vilka motivationer vi kan finna hos de som modifierar det digitala spelet Elder Scrolls V: Skyrim, samt vad det är de modifierar. Inom studiens ramar knyter vi även samman motivationer och modifikationer. Vi presenterar även relaterad forskning samt introducerar ämnet digital spelmodifiering. Slutsatsen vi kommer fram till är att det finns flera motivationer av varierande slag, vilka kan knytas till flertalet modifikationskategorier. Vi kommer även fram till att vår slutsats kan kopplas till det modifikations-community som är knutet till Elder Scrolls V: Skyrim, nämligen ‘Nexus’, genom att vi använder oss av den kulturella kontexten. / This qualitative study is aimed at studying what motivations can be found among those who modify the digital game Elder Scrolls V:Skyrim, and what it is that they modify. Within the confines of this study we also connect motivations and modifications. We also introduce related research and the subject of digital game modification. The conclusion we arrive at is that there are varied motivations that can be connected to several modification categories. We also conclude that our conclusion can be tied to the modification forum for Elder Scrolls V: Skyrim, called ‘Nexus’, in regards to cultural context.

Den som säger sig tillhöra en viss religion kan i praktiken vara mer eller mindre troende, eller inte troende alls. Det kan handla om att man firar vissa högtider men utan att särskilt bry sig om deras religiösa innebörd, eller att man ibland deltar i gudstjänster och ber någon gång i månaden, eller ett liv iständig hågkomst av Guds närvaro. Spektrat av religiositet för en person kan vara allt från att religionen endast har kulturell betydelse till att man lever sitt liv helt enligt dess påbud, såväl som att man anser att religion är en privatsak till att man arbetar för att samhället skall formas enligt religionen. Vad gäller islam i Sverige har de muslimska samfundens organisation och aktiviteter beskrivits i ganska stor detalj. Däremot finns inte mycket kunskap om de värderingar de står för. Och vad gäller värderingar och övertygelser hos muslimer i allmänhet finns nästan ingenting skrivet. Denna uppsatstar fasta på den kunskapsbristen. Genom en enkätbaserad attitydundersökning av explorativ karaktär med muslimska SFI-elever somrespondenter har följande frågor undersökts: - Är fundamentalism ett utbrett fenomen inom denna grupp? - I hur stor utsträckning anser man att shari’a bör gälla för muslimer i Sverige och vad är attityden tilldemokrati? - Hur ser relationen mellan religion och moral ut och hur uppfattas det svenska samhället i dettasammanhang? Undersökningens resultat är överlag i samstämmighet med tidigare undersökningar med liknande teman. Respondenterna har en överväldigande positiv attityd till demokrati och en stor del anser också att yttrandefrihet är bra. Samtidigt tycks många mena att islam är undantaget yttrandefriheten ochatt islamiska regler är viktigare än svensk lag. Stödet för shari’a är också påtagligt. En stor majoritet menar att gudstro är nödvändig för att vara en moralisk person och anser samtidigt att Sverige är ett moraliskt land. På grund av urvalsmetoden och den stora andel som avstått från att delta i undersökningen kan resultatet inte generaliseras utanför gruppen av respondenter.

Syfte. Denna studie undersöker om socialsekreterares bedömningar av ungdomar som begått brott skiljer sig åt i relation till ungdomens kön. Studien är avgränsad till att innefatta unga lagöverträdare och huruvida de har behov av fortsatt kontakt med socialtjänsten efter att påföljden är genomförd. Studiens teoretiska referensram är baserad på socialkonstruktionism samt genusteori.    Metod. En kvantitativ metod ligger till grund för studien. Två enkäter innehållandes två vinjetter vardera utformades och skickades ut via mejl till socialsekreterare verksamma i mellersta Sverige. Enkäterna skiljer sig åt i ett avseende - hälften av respondenterna har fått en enkät som består av två vinjetter där ungdomarna har flicknamn, och de resterande respondenterna har fått en enkät där vinjetterna innefattar pojknamn. Förutom namnen är vinjetterna identiska.   Resultat. Svaren som enkäterna genererade visar inte några signifikanta skillnader kring socialsekreterares bedömningar i relation till kön, varken sett till oro, lämplig insats eller skydds- och riskfaktorer.   Slutsats. Utifrån respondenternas svar har det inte varit möjligt att utläsa några skillnader mellan ungdomarnas kön. Dock går det inte utesluta förekommandet av könsskillnader inom socialtjänstens arbete med ungdomar då studiens resultat enbart är baserat på de resultat som genererats utifrån vinjetterna. Detta innebär att svaren kanske inte hade blivit desamma i verkligheten. / Aim. This study examines differences in social workers’ assessments of youths in relation to gender and whether they have the need for continued contact with the social services after the sentence is completed. The theoretical framework of this study is based on social constructionism and gender theory.   Method. This study was carried out using a quantitative method. Two surveys consisting of two vignettes each was constructed and sent by email to social workers in central Sweden. The surveys differed in only one aspect - half of the respondents received a survey consisting two vignettes in which the youths had girl names, and the other half received a survey consisting vignettes with boy names. Hence, the surveys were constructed to be differentiated by gender.   Results. The analysis of the responses generated revealed no significant differences regarding social workers’ assessments in relation to gender - not for concern, intervention or protective- and risk factors.   Conclusion. The study’s result has not detected any differences between the two genders included in the survey. However, it is not tenable to exclude gender differences in social work with youth as the results of this study are not fully generalizable, due to the choice of method. The answers might have differed if it was real cases.

<p>Fotboll kan ses överallt nuförtiden. Det visas nästan ständigt matcher på tv och media rapporterar spaltmeter dagligen. Att likna en fotbollsmatch vid en produkt som ska säljas är i dagens samhälle inte alls någonting konstigt. De olika egenskaper en fotbollsmatch kan ha uppfyller på olika sätt publikens behov. Vilka är dessa behov? Specifikt vad är det som gör att en person väljer att gå och se en fotbollsmatch med Sirius på Studenternas Idrottsplats i Uppsala? Detta är vad denna uppsats avser att undersöka. Som analysverktyg har teorier om kunders behov vid produktinköp använts. Med produkt avses i denna studie Sirius hemmamatcher. För att finna svar på vilka behov som finns hos Sirius publik har en enkätundersökning utförts på Studenternas i samband med matchen mellan Sirius och Degerfors den 4: e augusti. Resultaten som framkom i studien tyder på att det finns en rad olika behov som är viktiga. Själva fotbollens kvalité samt atmosfären och stämningen runt omkring är väldigt betydelsefulla behov för publiken. Vidare är arenafaciliteterna viktiga. Fotbollen ska även uppfylla behovet av underhållning och fungera som en social mötesplats. Att känna passion samt delaktighet i Sirius med- och motgångar är ytterligare starka behov. Sammanfattningsvis kan det sägas att fotboll inte bara är fotboll, utan det kan ses som ett socialt nöje inom vilket en mängd känslor uttrycks. Uppsatsresultaten kan med fördel användas som riktlinjer då marknadsföring och utformning av matchevenemang ska genomföras inom Sirius fotboll.</p>

Bakgrund: Fysisk smärta kan försämra både fysisk och psykisk förmåga samt leda till flertalet komplikationer. Smärta är ofta sammankopplat med skador. Skador är vanliga bland idrottare, och skaderisken ökar ju högre nivå man spelar på. Då skador är så pass vanliga bland idrottare på hög nivå så kan man anta att detsamma gäller med smärtkänningar. Eftersom smärta kan påverka en negativt på så många sätt så kan det vara intressant att undersöka smärta bland idrottare på hög nivå. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av smärta samt relationen till smärta hos kvinnliga fotbollsspelare på hög nivå i Sverige. Metod: 68 från 4 olika lag i division 1 och 2 deltog i studien. De var mellan 14-30 år gamla och hade spelat på hög nivå mellan 1-13 år. En enkät användes för att samla datan och SPSS användes för att analysera den med deskriptiv statistik. Resultat: 50 % av spelarna skattade deras smärtutsträckning före, under och efter träning och match med 3 eller mer på en skala mellan 1-5, där 1 är "ingen utsträckning" och 5 är "hög utsträckning". Resultaten varierade angående vilken influens smärta haft på försktighet, förmåga, potential, känslor och koncentration. Spelarna kände dock att smärta haft störst påverkan på deras förmåga att spela och deras emotionella välmående. 42.65 % av spelarna fortsatte som vanligt när de upplevde smärta under träning och 44.12 % av dem fortsatte men tog det lugnare, medan 83.83 % fortsatte som vanligt när de upplevde smärta under match. Samtliga av deltagarna var av uppfattningen att det kan vara skadligt på olika sätt att spela trots att man känner smärta. Slutsats: De flesta av spelarna var negativt påverkade av smärta i någon grad. Även om de var övertygade om att det kan leda till problem om man spelar trots smärta så fortsatte de flesta att spela när de fick smärtkänningar under träning och match. / Background: Physical pain affects mental performance as well as many physical factors and is often associated with injuries. Injuries are common among athletes and a higher level of play coheres with a higher prevalence of injuries. Since injuries are so common among high-level athletes, it is reasonable to assume that pain is also connected to the high level of play. Also, since experiencing pain has its side-effects, it is interesting to investigate physical pain among high-level athletes. Purpose: The purpose of the study was to investigate the presence and experience of pain among high-level female soccer players in Sweden, as well as their relationship to pain. Method: 68 players between 14-30 years old who had played at a high level for 1-13 years participated in the study. A questionnaire was used to collect the data and SPSS was used to analyse it with descriptive statistics. Results: 50 % of the players rated their pain extent before, during and after practices and games with 3 or more on a scale from 1-5, where 1 is “no extent” and 5 is “high extent”. The results were scattered regarding the influence pain had on carefulness, ability, potential, emotions and concentration, but the players felt that pain had the biggest influence on their ability to play and their emotional wellbeing. 42.65% of the players continue as normal when experiencing pain during practice and 44.12% of them continue but take it easier, while 83.82% continue as normal when experiencing pain during game. All of them thought that playing and practicing with pain could lead to future complications in some way. Conclusion: Most of the players struggled with pain to varying degrees. Even though being convinced that playing with pain can lead to complications, they kept on playing when they experienced pain themselves.

To suffer from bipolar disorder can cause significant distress. Bipolar disorder causes severe shifts in mood. The person can, apart from having a normal mood, experience depressive episodes or a highly elevated mood – hypomania or mania. Psychoeducation as a complement to medicine treatment can help persons manage their disorder and reduce severe changes in mood. Little is known about psychoeducation programs in the country as a whole. Knowledge about these programs can be useful for evaluation and can contribute to valuable insights. The aim of this study was to survey the setup and content of psychoeducation programs for people with bipolar disorder in outpatient care in the country. To accomplish this a cross-sectional study was made through a web-based questionnaire sent to staff involved in outpatient psychoeducation. The Swedish National Quality Register for Bipolar Disorder – BipoläR contributed with contact information to the outpatient clinics. All 234 clinics involved were linked to BipoläR, 56 answers were returned resulting in the following information: Most of the psychoeducation programs were group-based. The major part used programs designed by themselves. Nurses were the most frequently staff involved. The mean amount of time for education delivery was 12 hours. The psychoeducation content was rich in important aspects related to the disorder. The programs were delivered through lectures and discussion. The conclusion of this study was the emphasis on group-based programs developed at the clinics, the quality content of programs and the possible need for more evidence-based programs. / Bipolär sjukdom kan vara svår att leva med då den medför stora variationer i personens sinnesstämning. Ett sätt att underlätta kan vara medverkan i patientutbildningsprogram som tillägg till medicinsk behandling. Detta kan bidra till ökad förståelse för sjukdomen och dess individuella uttryck och därmed göra den mer hanterbar. På flera öppenvårdsmottagningar för personer med bipolär sjukdom runt om i Sverige bedrivs patientutbildning. Någon sammanhållen beskrivning av utbildningarna finns inte. I samråd med personal hos Nationellt kvalitetsregister för personer med bipolär affektiv sjukdom (BipoläR) bedömdes dessa utbildningar vara intressanta att undersöka. Forskning har påvisat att patientutbildningsprogram har positiva effekter för att motverka depression, hypomani och mani vid bipolär sjukdom. Programmen kan se olika ut men utbildning i grupp verkar generellt ge bättre utfall än individuell utbildning. Det är oklart hur utbildningarna i landet ser ut och vi har därför valt att i denna studie kartlägga upplägg och innehåll i dessa utbildningar. Specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård ansvarar bland annat för att stödja patienter och deras anhöriga till lärande och beslutsfattande genom undervisning. Patientutbildning för personer med bipolär sjukdom ligger inom psykiatrisjuksköterskans kompetensområde och sjuksköterskan kan vara en lämplig förmedlare av sådan utbildning. En kartläggning av patientutbildningsprogrammen kan utgöra grund för utvärdering och därmed bidra till utveckling av det psykiatriska vårdandet. Syftet med denna undersökning var att kartlägga upplägg och innehåll i patientutbildningar för personer med bipolär sjukdom inom den psykiatriska öppenvården runt om i landet. Detta gjordes via en webbenkätundersökning riktad till personal involverade i patientutbildning på öppenvårdsmottagningar anslutna till BipoläR. Resultatet visade att de flesta utbildningar var grupputbildningar. Största delen av mottagningarna använde sig av egenutformade utbildningsprogram. Sjuksköterskor var den personalkategori som oftast gav patientutbildning, följt av läkare och psykologer. Utbildningarna hade ett medelvärde på 12 timmars utbildningstid. Erfarenhetsutbytet i utbildningarna sågs som ett värdefullt inslag. Studiens slutsatser var att enkätsvaren tyder på att det i landet fanns en övervikt av gruppbaserade utbildningsprogram för personer med bipolär sjukdom. De flesta mottagningar utformade sina egna program. Utbildningarna var innehållsmässigt rika på viktiga ämnen relaterade till olika aspekter av bipolär sjukdom. De verkade i genomsnitt även vara tidsmässigt tillräckligt långa för att kunna förmedla sitt innehåll. Sjuksköterskor var den personalkategori som oftast var involverad i patientutbildningarna och kunde därmed ge ett betydande bidrag i dessa. Det kan vara värdefullt med en tydligare evidensbas i utbildningarna.