According to the health care law and the national care guarantee, all individuals with mental illness have the right to good health care that is knowledge based as well as to rehabilitation where and when they need it. They also should be able to choose and have control over who is performing the care, including the design of these efforts. The purpose of this study is to investigate patients' experiences of general psychiatric emergency care and the cooperation between outpatient care, inpatient care and the municipality. This study is a descriptive cross-sectional study, conducted with a quantitative and qualitative method. The study is performed in collaboration with Akademiska Sjukhuset and is part of a larger quality improvement project. The participants in the study are patients who got in contact with the general psychiatric emergency care during a 6 weeks period. Data collection method consists of a questionnaire that was distributed to patients at discharge from different units. The questionnaire was designed by the project's principals, in collaboration with department managers, operations manager and the authors. The results show that the psychiatric care can be improved in all the areas this study has highlighted, where; encounter, information, participation and staff availability are included. The improvements, which need to be done, are not only between patients and health professionals, but also improvements between and within different professions in the mental health services. / Enligt hälso- och sjukvårdslagen och den nationella vårdgarantin ska alla individer med psykisk sjukdom ha rätt till en god vård som är kunskapsbaserad samt till rehabilitering där och när de behöver den. De ska även ha möjlighet att välja och ha inflytande över vem som utför vården samt utformningen av dessa insatser. Syftet med detta arbete är att undersöka patienters upplevelser av allmänpsykiatrisk vård samt av samarbetet mellan öppenvård, slutenvård och kommun. Denna studie är en deskriptiv tvärsnittsstudie, utförd med kvantitativ och kvalitativ metod. Studien utförs i samarbete med Akademiska Sjukhuset och är en del av ett större kvalitetsförbättrings-projekt. Deltagarna var de patienter som kom i kontakt med den allmänpsykiatrisk akutvården under en sex-veckorsperiod. Datainsamlingsmetoden bestod av en enkät som delades ut till patienterna vid hemgång från olika enheter. Enkäten utformades av projektets huvudansvariga i samarbete med avdelningschefer, verksamhetschef samt författarna. Resultatet visar att den psykiatriska vården kan förbättras i alla de områden som denna studie har belyst där; bemötande, information, delaktighet och personalens tillgänglighet ingår. Det inte bara förbättringar mellan patienter och vårdpersonalen som behöver göras, utan även förbättringar mellan och inom olika yrkeskategorier i den psykiatriska vården.

SSAB Tunnplåts ledning utarbetade under 2004/2005 fram en ny strategiplan. Denna kommunicerades ut i olika steg under 2005 och 2006. Ett av stegen var projektet Strategispelet. Syftet med denna uppsats är att analysera SSAB Tunnplåts genomförande av den strategikommunikation som utfördes 2005-2007 i Borlänge och Luleå, med fokusering på Strategispelet. Fanns det brister i projektet Strategispelet och kunde de i så fall ha undvikits? Vi har genom intervjuer vid SSAB Tunnplåt skapat en bild av strategikommunikationen. Kompletterande information har hämtats från SSAB Tunnplåts dokumentation kring kommunikationen. Med samma tillvägagångssätt har sedan planering och genomförande av Strategispelet kartlagts. Denna kartläggning har sedan analyserats utifrån perspektiven strategiimplementering, projekt och enkät. Vi fann att det vid projektet Strategispelet funnits brister i målformulering, ansvarsfördelning och enkätens konstruktion. Beroende på det genomförandesätt som valdes vid SSAB Tunnplåt blev det svårt att sammanställa informationen från spelets frågor. Vi kommer i slutsatsen fram till att grundligare förberedelser av projektet och enkäten förmodligen hade kunnat förebygga de brister som uppstod.

Syfte: Denna uppsats syftar till att göra en undersökning bland Länsförsäkringars kunder, vilket är intressant då försäkringsbranschen säljer en produkt som det inte går att ta på och som kunden betalar för trots att han eller hon troligtvis aldrig kommer att använda produkten och faktiskt helst inte ens vill utnyttja densamma. Syftet med arbetet är att undersöka följande: • Varför stannar Länsförsäkringars befintliga kunder kvar inom företaget? • Varför väljer en person att bli kund hos Länsförsäkringar? • Tycker kunderna att det är viktigt att ha bank, försäkring och liv inom samma bolag? • Tycker kunderna att det är viktigt med en ”egen” personlig kontakt hos sitt bolag? • Vad är det för likheter samt olikheter mellan Länsförsäkringars kunder i Gävle, Bollnäs och Söderhamn? Metod: För att utföra studien har ett flertal olika tillvägagångssätt utnyttjats: 1. Litteraturstudie 2. Enkätundersökning 3. Statistisk bearbetning av enkätsvaren Resultat & slutsats: De viktigaste slutsatserna som jag har kommit fram till är följande: • Länsförsäkringars nya kunder värdesätter priset mest medan däremot de befintliga kunderna värdesätter personal och service mest. • Länsförsäkringar måste marknadsföra fördelarna med konceptet bank, försäkring och liv inom samma bolag för att det ska kunna fungera som ett konkurrensmedel. • För att Länsförsäkringar ska lyckas med att införa en ”egen” personlig kontakt måste fördelarna med detta marknadsföras till kunderna. • Några väsentliga skillnader kan inte utläsas mellan orterna Gävle, Bollnäs och Söderhamn. Förslag till fortsatt forskning: • Att genomföra djupintervjuer eller en enkätundersökning bland de kunder som har lämnat Länsförsäkringar för att se varför de lämnade företaget. • Att genomföra ytterligare studier på de 40 procent av de nya kunderna som valde Länsförsäkringar för prisets skull. Verkar de representera en grupp människor som ofta byter bolag för att få lägsta pris? Uppsatsens bidrag: Uppsatsen ger dels Länsförsäkringar, men även andra som är intresserade, möjlighet att få en inblick i vilka av Länsförsäkringars konkurrensmedel som uppskattas av deras kunder. / Aim: This thesis aims to study customers of Länsförsäkringar. This study is interesting because insurance companies sale invisible products. Even the customer who pays for a product, is not probably going to use or want to use it. The aim of my paper is to investigate the followings: • Why do the existing customers of Länsförsäkringar stay with the company? • Why does a person chose to become a customer at Länsförsäkringar? • Do the customers find it important to have bank, insurance and life with the same company? • Do the customers find it important with a personal contact of their own at their company? • What similarities and differences are there between the customers of Länsförsäkringar in Gävle, Bollnäs and Söderhamn? Method: To conduct this study I have made use of several different procedures: 1. Study of literature 2. Questionnaire survey 3. Statistical work on the questionnaire Result & Conclusions: The most important conclusions that I have come to see are the following: • The new customers of Länsförsäkringar seem to value price the most while the existing customers value staff and service the most. • Länsförsäkringar has to market the benefits with the concept bank, insurance and life within the same company in order to make it work as a competitive advantage. • To succeed with implementing a “personal contact” Länsförsäkringar has to market the benefits of it to the customers. • No major differences can be found between the localities Gävle, Bollnäs and Söderhamn. Suggestions for future research: • To carry out more thorough interviews or a questionnaire survey among the customers who have left Länsförsäkringar in order to see why they left the company. • To conduct further studies of the 40 percent of the new customers who choose Länsförsäkringar for the sake of the price. Do they seem to represent a group of people who often switch companies in order to get the lowest price? Contribution of the thesis: The thesis gives not only Länsförsäkringar, but also others that are interested, an opportunity to get an insight in which of Länsförsäkringar competitive advantages that are appreciated by their costumers.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur pedagoger i förskolan resonerar kring användningen av portfolio i den praktiska verksamheten. Syftet är även att analysera vilken funktion berörda pedagoger anser att portfolion har. I studien har vi använt oss av kvalitativ undersökning genom enkäter. Vi har utfört studien bland frivilliga förskolor som arbetar med portfolio. I uppsatsens bakgrund behandlas litteratur som beskriver hur pedagoger kan arbeta med portfolio, det vill säga sådant som rör portfolions syfte, innehåll, verktyg och arbetssätt. I avsnittet tidigare forskning och aktuell litteratur presenteras forskning som knyter an till dokumentation, lärande och samspel vilka kan ses som grundläggande byggstenar i förskolans arbete med portfolio. I teoridelen belyses Vygotskijs, Piagets och Deweys teorier om lärande. I resultatdelen har vi använt oss av tidigare forskning och aktuell litteratur, samt lärandeteorier för att kunna analysera och jämföra våra enkätsvar om förutsättningarna för arbetet med portfolio, organisering av portfolioarbetet, portfolions form och innehåll samt för- och nackdelar i arbetet med portfolio. Analysen visar att förutsättningarna för att arbeta med portfolio genomsyrar nästan allt som pedagogerna pratar om och ute i verksamheten har de olika förutsättningar.

”Mediet är budskapet”, därför att det är mediet som formar och kontrollerar granskningen av och formen för mänskliga kontakter och handlingar” Marshall McLuhan (refererad i Ek, 2006) Kunder i dagens samhälle är mer aktiva i sin köpprocess gällande informationssök inför ett köp. En allt vanligare källa att använda sig av är Internet. Kunden önskar ha all information om produkten innan ett köpval görs. Det handlar om att skapa sig en egen bild av produkten och att själv utvärdera dess egenskaper. Vilket ställer höga krav på företagen som informationsgivare när de kommunicerar med kunder via hemsidan. Vår uppsats handlar om att undersöka vilka målgrupper företagets hemsida når ut till och sedan utgå från dem när hemsidan designas. Vi valde att samarbeta med Helmia AB som behövde hjälp med kundselektering inför framställandet av en ny hemsida. I vår studie har vi använt oss av en enkät bestående av både kvantitativa och kvalitativa frågor för att på detta sätt kunna tydliggöra och tolka kundernas beteendemönster. Vi har tagit hänsyn till respondenternas åsikter gällande en webbsidas uppbyggnad och utformning samt vilken information som ansågs betydelsefull för hemsidan. Resultatet sammanställdes i olika personas. Personas bygger på en sammanställning av fiktiva personer som representerar kunder i målgruppen. De olika personas rangordnades efter köpkraft och användande av Internet, vilket resulterade i sex personas som är olika viktiga när hemsidan designas. Vår slutsats i studien är att för att skapa en bra hemsida är det viktigt att företaget förstår vidden av Internet som ett marknadsföringsverktyg. Målet är att sätta sig in i kundens situation och problematik och utifrån det formge en sajt som är enkel, skapar nyfikenhet och får besökaren att stanna kvar på den. Om inte företaget engagerar sig i hemsidan, varför skall då kunderna spendera tid på den?

The research in question examines whether a newspaper benefits from its activity on the Internet and if so - how. Today, the morning press is relatively stable, but tendencies show that there’s a decrease amongst regular readers. The extension of this may jeopardize the position of the morning newspapers in the market and several newspapers choose to publish their content on the Internet. An Internet activity is foremost about keeping the position in the market, not to make an economical profit, and to compete at the same terms with free newspapers and news sites. Later, advertisers have drawn their attention to the Internet which means that the conditions of financing a webpage are improving. As a part of the paper, we have been commissioned by the editor in chief at the Nya Wermlands-Tidningen, Staffan Ander, to investigate how their website currently is presented, what the users think of the website and what the future possibilities are for the website. The results are based on a questionnaire that 345 subscribers participated in. Thus isn’t the results representative for the whole readership of the Nya Wermlands-Tidningen. There are tendencies that articulate that there is a vague interest in the website in its current form. This is derived from the subscribers’ opinion that the website is superfluous in its current state and that the website is poorly marketed, which could explain the lack of interest. The conclusions are that the Nya-Wermlands-Tidningen at the moment is unthreatened as the leading newspaper in the county, but it’s a good investment in the long-term to further develop the website partly to get hold of the younger generation of readers who doesn’t have a strong tradition of reading newspapers. Furthermore, the website is in need of a more active marketing.

Fotboll kan ses överallt nuförtiden. Det visas nästan ständigt matcher på tv och media rapporterar spaltmeter dagligen. Att likna en fotbollsmatch vid en produkt som ska säljas är i dagens samhälle inte alls någonting konstigt. De olika egenskaper en fotbollsmatch kan ha uppfyller på olika sätt publikens behov. Vilka är dessa behov? Specifikt vad är det som gör att en person väljer att gå och se en fotbollsmatch med Sirius på Studenternas Idrottsplats i Uppsala? Detta är vad denna uppsats avser att undersöka. Som analysverktyg har teorier om kunders behov vid produktinköp använts. Med produkt avses i denna studie Sirius hemmamatcher. För att finna svar på vilka behov som finns hos Sirius publik har en enkätundersökning utförts på Studenternas i samband med matchen mellan Sirius och Degerfors den 4: e augusti. Resultaten som framkom i studien tyder på att det finns en rad olika behov som är viktiga. Själva fotbollens kvalité samt atmosfären och stämningen runt omkring är väldigt betydelsefulla behov för publiken. Vidare är arenafaciliteterna viktiga. Fotbollen ska även uppfylla behovet av underhållning och fungera som en social mötesplats. Att känna passion samt delaktighet i Sirius med- och motgångar är ytterligare starka behov. Sammanfattningsvis kan det sägas att fotboll inte bara är fotboll, utan det kan ses som ett socialt nöje inom vilket en mängd känslor uttrycks. Uppsatsresultaten kan med fördel användas som riktlinjer då marknadsföring och utformning av matchevenemang ska genomföras inom Sirius fotboll.

I denna studie undersöks relationen mellan det kulturella kapitalet och eleverna på Eriksbergsskolan i Uppsalas gymnasieval. Studien undersöker dels vilka skolor och program som eleverna söker samt hur eleverna motiverar dessa val. Den metod som används är en kvantitativ metod som bygger på att eleverna i årskurs 9 på Eriksbergsskolan har fått svara på en enkät som rör gymnasievalet samt motiven bakom dessa. Detta har resulterat i att det går att utskilja vissa skillnader i hur eleverna väljer gymnasieskola och gymnasieprogram beroende på deras kulturella kapital. Det framgår även att det finns vissa skillnader i hur eleverna motiverar dessa frågan är om dessa är tillräkligt stora eller om motiveringarna till sitt gymnasieval ser likartade ut oberoende av det kulturella kapitalet.

Introduction: Physical and verbal violence within the health care sector, especially towards nurses, is a problem that have been reported from many countries worldwide.  Aim: The aim of this study was to examine workplace-related violence, and its outcomes, experienced by Tanzanian nurses in a tertiary hospital facility. Method: This was a descriptive, retrospective, cross-sectional study.  The study was carried out in patient wards in a tertiary hospital facility. 54 nurses’ working at a hospital in Tanzania with regular contacts with patients were asked to return a questionnaire, comprising 17 questions with fixed-alternative answers. Results: Of the 32 participants (59% response rate), 16 nurses reported having experienced physical or verbal violence. The most common type of violence was “verbal threat/aggression” (n = 11) and the most common source of aggression was from “patient relative/visitor” (n = 9). Conclusion: The main findings of this study confirmed that workplace-related violence towards nurses’ did occur in the hospital where the study took place. The results are supported by existing research and literature that workplace-related violence is a worldwide problem. Education and awareness regarding violence prevention as a part of nursing education could help preventing workplace-related violence. / Introduktion: Våld i fysisk eller psykisk form är inom hälso- och sjukvårdssektorn, speciellt riktat mot sjuksköterskor, ett problem som rapporterats från flertalet länder över hela världen. Mål: Målet med denna studie var att utforska arbetsplatsrelaterat våld och upplevda utfall av dessa hos sjuksköterskor på ett referenssjukhus i Tanzania. Metod: Detta var en deskriptiv, retrospektiv, tvärsnittsstudie. Den utfördes på vårdavdelningar på ett referenssjukhus. 54 sjuksköterskor med regelbunden patientkontakt som arbetade på KCMC tillfrågades om att fylla i en enkät innehållandes 17 frågor med valbara alternativ.  Resultat: Utav de 32 deltagarna (59% svarsfrekvens) hade 16 sjuksköterskor rapporterat att ha upplevt psykiskt eller fysiskt våld. Majoriteten av sjuksköterskorna rapporterade typen av våld som verbalt (n = 11) och den vanligaste källan av våld var patientens närstående (n = 9). Slutsats: De huvudsakliga fynden från denna studie var att våld riktat mot sjuksköterskor på arbetsplatsen förkom på sjukhuset där studien utfördes. Resultaten i denna studie stämmer överens med redan existerande forskning och stöder teorin om att detta fenomen är globalt. För att förhindra arbetsplatsrelaterat våld bör utbildning rörande våldsprevention ingå i sjuksköterskors utbildning.

The purpose of the study is to show the conditions there are by working with aesthetic expressions in pre-school and how these activities are implemented. Questions that we are going to discuss are: What are the conditions for working with aesthetics in pre-school? How is the work implemented when it comes to aesthetic expressions? Our ambition has been to study what conditions it takes to use aesthetic expressions in a way that is meaningful for the children and also show the conditions and alternative methods that are present in different schools. We have used a web survey to reach a result in the study. This web survey includes questions about the different aesthetic activities and has given us the answers to the questions above.   The result shows that there are different ways of working and different views at aesthetic expressions. Conclusions that can be shown from the result are that all of the educationalists have a positive attitude to work with creative activities. Furthermore, the educationalists express that a use of aesthetic expressions bring joy and harmony to the groups of children in pre-school. It is also shown that if a learning situation is going to appear, it requires that the environment is carefully planned and inspiring. However, one negative factor of work with aesthetic expressions is that it requires a lot of time to plan, and it also requires knowledge about how these activities can be implemented in pre-schools. This knowledge is in some cases deficient. / Syftet med studien är att synliggöra vilka förutsättningar det finns att arbeta med estetiska uttrycksformer i förskolan samt hur dessa aktiviteter genomförs. Frågor som vi tar upp är: Hur ser förutsättningarna ut för att arbeta med estetik i förskolan? Hur genomförs arbetet kring estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att studera vilka förutsättningar det krävs för att använda sig av estetiska uttrycksformer på ett meningsfullt sätt för barnen samt synliggöra de förutsättningar och arbetssätt som förekommer i olika verksamheter. För att komma fram till ett resultat i studien har vi använt oss av en webbenkät som innefattar frågor kring de olika estetiska aktiviteterna, dessa frågor har sedan gett oss svar på ovanstående frågeställningar.   Resultatet visar att det finns olika arbetssätt samt synsätt på estetiska uttrycksformer. Några slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att samtliga pedagoger är positiva till att arbeta med skapande aktiviteter. Vidare uttrycker de att det skapas en glädje och harmoni i barngruppen under tillfällen då barnen använder sig av estetiska uttrycksformer. Det framkommer även att för att ett lärande skulle kunna äga rum krävs det att miljön är genomtänkt och inspirerande. Det som däremot kan ses som en negativ faktor i arbete med estetiska uttrycksformer är att det tar tid att planera. Dessutom krävs det kunskap kring hur det kan genomföras i verksamheten. Denna kunskap visar sig i vissa fall vara bristande.