Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och elevers uppfattning av hur läsförmågan, lusten och motivationen att läsa påverkas av digitala verktyg. Tolkningar, jämförelser och analyser av resultaten som omger den här studien förklaras med hjälp av en mixed method som består av genomförda elev- och lärarenkäter samt lärarintervjuer som analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv. Elevers och lärares inställning till att använda digitala verktyg i skolarbetet och hur de upplever att verktygen hjälper dem i läsningen har undersökts. Webb- baserade enkäter med elever och lärare och intervjuer med lärare i form av gruppintervjuer har genomförts för att nå en djupare förståelse av enkätsvaren. Resultaten indikerar att en mer aktiv bearbetning av olika lässtrategier är något som krävs för att elever ska motiveras i sin läsning, men visar också att digitala verktyg påverkar förmågan och lusten att läsa främst inom området motivation och lust. Från resultaten i elevenkäten kan utläsas att digitaliseringen i skolan till trots så väljer de flesta elever fortfarande att läsa en fysisk bok framför att lyssna eller läsa digitalt. En tydlig uppmaning från eleverna till skolan är att de önskar att det ges tid för läsning under skoltid.

Syftet med denna studie är att få inblick i hur lågstadielärare uppfattar problemlösning i matematik. Detta genom att undersöka hur lärare uttrycker betydelsen av problemlösning, vad de anser karaktäriserar en bra problemlösningsuppgift samt hur de påstår sig undervisa om detta. För att nå ut till en större grupp verksamma lågstadielärare valdes enkätundersökning som metod. 103 lärare deltog, vars svar ligger till grund för detta arbete. Då frågorna som undersöktes var kopplade till människors uppfattningar av olika företeelser eller fenomen utgick studien från ett fenomenografiskt perspektiv. Den insamlade datan från webbenkätens strukturerade frågor analyserades med ett deduktivt angreppssätt, medan empirin från de icke-strukturerade frågorna analyserades med ett induktivt angreppssätt. Studiens resultat stämmer delvis överens med tidigare forskning inom området. Resultatet visade att lärare uppfattar problemlösning i matematik som viktigt och anser därför att det bör introduceras i förskoleklass. Lågstadielärarna hade uppfattningen att en bra problemlösningsuppgift är ett matematiskt problem som med fördel är verklighetsanknutet, kan lösas med flera metoder och mynna ut i flera rätta svar som sedan öppnar för diskussion mellan elever. Resultaten visade även att problemlösning är en term som definieras på många olika sätt. Trots att problemlösning endast behandlas med ett fåtal punkter i läroplanen visade studien att lärare överlag låter problemlösning i matematik ta utrymme i undervisningen. Deltagande lågstadielärare förespråkade par- och grupparbete framför individuellt arbete med problemlösningsuppgifter. Dock yttrade många verksamma lärare i årskurs (åk) 3 att deras elever ofta fick arbeta individuellt med problemlösningsuppgifter. Utifrån lärarnas uttryckta uppfattningar om problemlösningsuppgifter placerades majoriteten av respondenterna inom kategorin problem, medan minoriteten placerades inom kategorin rutinuppgift. Studiens resultat kan grundas på olika tolkningar gällande problemlösning samt begrepp som användes bland respondenterna. Överlag ansåg deltagande lågstadielärare att problemlösning har ett viktigt syfte i matematikundervisningen.

Syftet med denna undersökningen är att jämföra attityd till den egna dialekten beroende på var man kommer ifrån och vilken dialekt som talas på orten man växte upp. För att undersöka har följande frågeställningar använts: Hur skiljer sig attityden till den egna dialekten mellan olika områden och spelar faktorer som om informanten bor kvar på orten eller ej och om föräldrarna har samma uppväxtort någon roll? Även frågan om vilken skillnad i attityd till den egna dialekten i jämförelse med tidigare forskning kring attityder till olika dialekter kommer besvaras. För att svara på syftet och frågeställningarna genomfördes en enkätundersökningen som delades på Facebook. Sammanlagt kunde det sammanställas resultat från tolv landskap och två större städer. Utifrån tidigare forskning var tanken att om många som flyttat från uppväxtorten vill flytta tillbaka till orten och om en eller båda föräldrarna kommer från samma uppväxtort som informanten har man antagligen en positiv attityd till den egna dialekten. Detta visade sig att det i vissa fall stämde, men dock inte i alla. En av de mest intressanta delarna var att undersöka om tidigare forskning kring attityder till andras dialekter stämde överens med attityden till den egna dialekten. Detta visade sig att det inte stämde. Många av de dialekter som klassas som dialekter som andra inte har en positiv attityd till hamnade i stället högt upp i denna undersökning.

År 2013 införde Arbetsmiljöverket ett nytt webbaserat enkätverktyg som skall kunna ge ett mått av säkerhetskulturen hos företag och organisationer. Denna enkät baserades på tidigare forskning som tog fram en enkät, NOSACQ-50, för just detta ändamål. Värt att notera är att Arbetsmiljöverkets version är förkortad där vissa påståenden togs bort och vissa skrevs om. Det är detta som analysen behandlar. Hur påverkas resultaten av dessa förändringar som genomfördes av Arbetsmiljöverket? Analysen undersöker den möjliga felmarginalen på två olika sätt. Först räknas en teoretisk felmarginal ut som påvisar hur mycket resultatet kan skilja sig. Därefter analyseras resultaten från enkätundersökningen med samma variabler som fastställdes i den teoretiska analysen. Det visar sig att Arbetsmiljöverkets version av enkäten kan ge upphov till en felmarginal på närmare 0,8175 poäng. Denna marginal är förvånansvärt stor även om den baserar sig på en väldigt osannolik situation. Vid nästa del av analysen visar det sig att enkätundersökningen har en felmarginal på <0,00 poäng, vilket innebär att resultatet inte påverkas i någon större utsträckning. Detta ger ett intressant slutresultat där det påvisats en stor felmarginal i teorin, men som i praktiken är närmare obefintlig. Hur resultatet skall tolkas är inte helt klart. Det finns ett antal felkällor som måste beaktas, såsom lågt deltagarantal i undersökningen. Analysen bygger även i stor utsträckning på subjektiva bedömningar, vilket minskar trovärdigheten för resultaten. Därav har författaren dragit slutsatsen att det finns en uppenbar skillnad i resultaten mellan analysobjekten i teorin. Dock finns det inte tillräckligt med data för att fastställa någon skillnad i praktiken. Det går inte heller att avgöra huruvida den teoretiska analysen och dess resultat stämmer, endast att skillnaden finns där.

Vi har utvecklat två fristående webbapplikationer till det webbaserade hälsovårdsstödsystemet Asynja. Den ena är en designapplikation för enkätundersökningar och den andra är en svarsapplikation där respondenterna kan besvara enkäterna. Utvecklingsprocessen har bestått av planering, design, implementation, testning och dokumentation. Mycket av arbetet har skett parallellt vilket vi har sett som en framgångsfaktor i examensarbetet. Projektet har präglats av att applikationerna ska vara användarvänliga och funktionella samtidigt som designen och koden ska göra att applikationerna kan vidareutvecklas och underhållas effektivt. Arbetet med att utveckla J2EE-applikationer och använda sig av ramverket Struts har gett goda erfarenheter och det har även visat sig att denna plattform är väl lämpad för denna typ av uppgifter.

Bakgrund: En av tre universitetsstudenter läser idag via nätbaserade kurser. Nätbaserat lärande är flexibelt och baseras på asynkron kommunikation, men studentgenomströmningen är lägre än på campuskurser. Forskning har visat att nätbaserade lärgemenskaper byggs upp av tre delar; kognitiv närvaro, lärarnärvaro och social närvaro. Forskning rörande universitetslärares och distansstudenters egen upplevelse av betydelsen av beståndsdelen social närvaro för nätbaserade lärgemenskaper sker via enkät-eller intervjustudier. Syfte: Studien syftar till att genom en kvalitativ ansats beskriva universitetslärares och distanssstudenters upplevelse av möjligheter och utmaningar med nätbaserat lärande och betydelsen av lärgemenskaper, med fokus på social närvaro, inom och vid sidan om nätbaserade kurser. Metod: Kvalitativa intervjuer med fyra universitetslärare och fyra distansstudenter samt enkätundersökning med distansstudenter (n=29). Resultat: Distansstudenterna upplevde flexibiliteten inom nätkurser som både positiv (eftersom kurserna var tids- och ortsoberoende) och negativ (eftersom det fanns en risk för isolering och nätverksbyggandet var begränsat). Både distansstudenter och universitetslärare upplevde oro för att vara osynliga på nätkurser. Kunskapsvinst var den viktigaste faktorn bakom studenternas deltagande i en lärgemenskap. Vid en jämförelse av universitetslärares och distansstudenters beskrivningar av fenomenet lärgemenskap identifierades fyra teman; gruppkänsla, samarbetslärande, motivation och kommunikation. Dessa teman överlappar delvis med de fyra teman som utsagorna om social närvaro kunde delas in i: att vara synlig, deltagande, att upplevas verklig och gruppkänsla. Medan universitetslärarna beskrev vad social närvaro innebar var distansstudenternas utsagor inriktade på deras upplevelse. Universitetslärarna sökte genom lärarnärvaro och kursupplägg initiera samarbetslärande. Studentinitierade lärgemenskaper upplevdes dock mer betydelsefulla av distansstudenterna. Diskussion: Den sociala närvarons betydelse för att främja lärandet inom en lärgemenskap lyfts av informanter från båda grupperna. Kunskap om universitetslärare och distansstudenters upplevelse av lärgemenskaper generellt och specifikt social närvaro kan i förlängningen ha betydelse för framtida kursutvecklingsarbete och motivera utveckling av nya pedagogiska verktyg inom nätbaserade kurser.

Möjligheten att snabbt kunna utvärdera system är något som blir alltmer aktuellt och populärt. Två metoder som ofta kombineras för att kunna få svar på användares upplevelse och specifika problem med system är användbarhetsenkäter och prototyptestning. Frågan är dock om det finns någon användbarhetsenkät som utvärderar lo-fiprototyper bättre än andra, och hur pass lika lo-fiprototyper utvärderas av olika användbarhetsenkäter. Denna uppsats handlar om hur pass lika användbarhetsenkäterna System Usability Scale (SUS) och Post-Study System Usability Questionnaire (PSSUQ) utvärderar en lo-fiprototyp och om det finns några praktiska skillnader med enkäterna som underlättar eller försvårar när man utvärderar en lo-fiprototyp. Lo-fi-prototypen som testades var en tidig, pappersbaserad version av en att-göralista för handläggare. Testdeltagarna fick först testa att utföra ett par scenarion och interagera med prototypen under 10-15 min, de fick sedan fylla i båda enkäter. Resultaten visade på indikationer att poängen som produceras av SUS och PSSUQ vid lo-fiprototyptestning är lika, men att det skulle behövas vidare studier med fler testdeltagare för att kunna säga detta säkert. Vidare hittades även frågor i PSSUQ som i regel inte testas i lo-fiprototyper, men PSSUQ:s möjlighet till blanksvar kan vara en fördel när tiden som användaren haft med systemet varit begränsad.

I denna rapport beskrivs arbetet med att tillvarata och anpassa data från en enkätundersökning till digital hantering i GIS. Undersökningen är en besöksstudie utförd av Karlstads kommun och Skogsstyrelsen för att kartlägga människors rörelsemönster i I2-Skogen, ett gammalt militärt övningsfält som numera används som rekreationsområde. Enkäten består av ett antal frågor om exempelvis typ av aktivitet, ålder och åsikter om området, samt en karta på vilken besökaren ritat in var i området han eller hon rört sig. Utgångsmaterialet för arbetet har varit en databas innehållande enkätsvaren, samt originalkartorna med den ritade informationen. Arbetet omfattar dels att undersöka om kartinformationen kan digitaliseras automatiskt genom scanning och vektorisering i batch, och dels att normalisera och strukturera databasen med enkätsvaren. En metod för digitalisering har utarbetats och testats på ett urval av kartorna. Metoden består av ett antal steg och innefattar bl a bearbetning av kartorna i bildbehandlingsprogram samt klassning och vektorisering i GIS-programvara. Eftersom batchfunktioner saknas i GIS-programvaran har makron skapats genom programmering i VBA. Metoden har visat sig fungera bra på urvalet och slutsatsen blir att det är fullt möjligt att digitalisera de ritade linjerna med automatik. Dock finns vissa brister avseende noggrannhet och användbarhet. Dessutom är urvalet relativt litet och viss justering av inställningarna för klassning och vektorisering kan vara nödvändig vid tillämpning på större delar av materialet. Databasen har normaliserats så långt som ansetts rimligt med tanke på prestanda och användbarhet. För att tillförlitliga sökningar ska kunna utföras har flera attribut tolkats och modifierats genom indelning i kategorier och intervall. Arbetet har resulterat i en geodatabas innehållande samtliga enkätsvar samt det utvalda materialet från digitaliseringstestet. För att visa hur databasen kan användas har två enkla analysexempel tagits fram. / This report describes the work with utilizing and adapting data from a visitor poll for use in a GIS. The poll was performed by the Municipality of Karlstad and the Swedish Forest Agency to survey peoples visit patterns in the I2-Forest, a former military training field which is now used as a recreation area. The poll consists of a number of questions about the visitor’s activities, age, opinions etc, and a map on which the visitor has drawn his or her path through the forest. Source data is a database containing poll answers, and the original maps with the drawn information. The task is partly to investigate if the maps can be batch-digitalized through scanning and vectorization, and partly to normalize the database. A method for digitalizing has been developed and tested on a selection of the maps. The method consists of a number of steps, including image processing, classification and vectorization. According to lack of batch-possibilities in the used GIS software, macros have been created by programming in VBA. The method works well on the selected maps and the conclusion is that it is possible to digitalize the drawn lines automatically. However, there are some shortages regarding accuracy and usability. Furthermore, the selection is relatively small and some adjustments on the settings for classification and vectorization might be necessary when applying the method on a larger part of the data. The database has been normalized as far as reasonable with consideration of performance and usability. To enable reliable searches, several attributes has been interpreted and modified through categorization and classification. The result is a geodatabase consisting of all poll answers, and the selected data from the digitalization test. To show how the database can be used, two simple examples of analyses have been made.

The Swedish model for developing the national infrastructure is based on increasing the cooperation between municipalities, government and businesses. The method to establish the infrastructure in Sweden is the geodatastrategin. The effort to implement the geodatastrategin has resulted in an interaction model, Geodatasamverkan.   The purpose of this study is to alert municipalities and to investigate the usefulness of their participation in Geodatasamverkan. The study also presents examples of different applications where geodata can be used within a municipality.   The report is based on literature reviews, surveys and interviews. Online Surveys were sent to some of Sweden's municipalities to get an overall idea of ​​how they make use of geodata and their general attitude towards Geodatasamverkan. Two different custom made questionnaires were sent out, one adapted to those municipalities that participate in Geodatasamverkan and one adapted to those who do not. Those who were asked are staff responsible for GIS at a total of 62 municipalities in Västra Götalands län, Dalarnas län, Örebro län and Värmlands län, which sums up to a total of 39 people.   For a more detailed investigation, staff responsible for GIS at five different municipalities in Värmland were chosen for interviews. The interviewed persons were selected on the criteria that most municipalities can relate to the investigation. Within the selected municipalities the study includes municipalities with varying GIS activities and situations according to their participation in Geodatasamverkan.   The result concludes that municipalities can benefit greatly from participating in Geodatasamverkan. However, it is necessary that geodata is used in a substantial way within the municipality, and that geodata is implemented in several administrations. Participation in Geodatasamverkan results in access for municipalities to a large amount of geodata for a minor fee. The survey shows that participating municipalities order more of the set-covering images, basic maps and elevation data compared to before. This is due to the previously high expenditures of this type of data. The administrative process to manage contracts and invoices decrease, since only one contract and one invoice needs to be dealt with for participation. / Den Svenska modellen för att utveckla den nationella infrastrukturen bygger på att utveckla samverkan mellan kommuner, staten och näringslivet. Metoden som ska etablera infrastrukturen i Sverige är geodatastrategin. Arbetet med genomförandet av geodatastrategin har resulterat i en samverkansmodell, Geodatasamverkan.   Syftet med examensarbetet är att uppmärksamma kommuner samt att undersöka nyttan för dem att delta i Geodatasamverkan. I arbetet presenteras även exempel på olika arbetsområden som GIS kan användas inom en kommun.   Rapporten baseras på litteraturstudier, enkäter och intervjuer. Webbenkäter skickades ut till några av Sveriges kommuner för att få en övergripande uppfattning om hur de använder sig av geodata och deras generella inställning till Geodatasamverkan. Två olika enkäter skickades ut anpassade efter om kommunen deltar i Geodatasamverkan eller inte. De som tillfrågades var GIS-ansvarig personal på totalt 62 kommuner i Västra Götalands län, Dalarnas län, Örebro län och Värmlands län, var av 39 personer besvarade enkäten.   För en fördjupande undersökning valdes att intervjua personal som ansvarar för GIS på 5 olika kommuner i Värmland. Intervjupersoner valdes ut så att flertalet kommuner kan relatera till undersökningen. Med de utvalda kommunerna omfattar undersökningen kommuner med varierande GIS-verksamheter och situationer kring ett deltagande i Geodatasamverkan.   Ur resultatet dras slutsatserna att kommuner kan dra stor nytta av att delta i Geodatasamverkan, det krävs dock att geodata används i relativt stor utsträckning inom kommunen och att geodata implementeras på flera förvaltningar. Ett deltagande i Geodatasamverkan resulterar i att kommuner får tillgång till en stor mängd geodata för en mindre kostnad än om det datan skulle köpas separat. Undersökningen visar att kommuner som deltar i samverkan beställer mer av arealtäckande bilder, baskartor och höjddata än vad de gjorde tidigare. Detta beror på att data av dessa slag tidigare inneburit stora utgifter. Det administrativa kring att hantera avtal och fakturor minskar då endast 1 avtal och 1 faktura behöver behandlas vid ett deltagande.

Bläddring och rullning är de vanligaste sätten att orientera sig på i digitala presentationsytor. Tidigare undersökningar om hur människor orienterar sig på stora presentationsytor har visat att det inte finns någon statistisk skillnad mellan bläddring och rullning med avseende på hur lång tid det tar att läsa en text och hur lång tid det tar att söka information i texten, men att människor ändå föredrar att använda rullning som orienteringssätt. Gäller dessa resultat även för små presentationsytor? Utifrån denna bakgrund genomfördes en undersökning på små presentationsytor. Som metod användes loggning och enkäter. Resultatet från deltagarnas läs- och söktid visade att bläddring var signifikant bättre än rullning som orienteringssätt på små presentationsytor. Det var även så att försöksdeltarna föredrog bläddring framför rullning som orienteringssätt. Resultatet visar att riktlinjer för orienteringssätt framtagna för stora presentationsytor inte alltid kan appliceras direkt till små presentationsytor.