Bakgrund: Den kliniska farmacin i Sverige har utvecklats markant det senaste årtiondet, var de kliniska farmaceuternas antal mer än fördubblats. Samtidigt som den kliniska farmacin utvecklas mer och mer så finns det i nuläget begränsade utbildningsmöjligheter. Mål: Denna rapport har som syfte att undersöka den kliniska farmaceutens roll inom vården, dennes arbetssätt och synen på yrkesrollen. Metod: En enkätundersökning utfördes riktad till alla verksamma kliniska farmaceuter i Sverige som arbetar patientnära. Resultat: Svarsfrekvens för undersökningen uppgick till 58%. Undersökningen kartlade den kliniska farmaceutens arbetssätt och gav en översiktlig bild av vad farmaceuten ansåg om sin yrkesroll samt visade hur farmaceuterna ansågs kunna föra den kliniska farmacin framåt i landet. Diskussion: Ett grundligt förarbete med pilottester och kvalitativa studier utfördes inte i samband med utformandet av enkäten, vilket resulterat i brister i studiens validitet. Slutsats: Det fanns skillnader gällande de olika regionernas arbetssätt med anledning av att yrkesrollen var svårdefinierad, samt att arbetssätten för farmaceuterna var olikartade. Majoriteten av deltagarna hade en positiv inställning till sina upplevelser inom det multidisciplinära teamet, däremot var de även av åsikten att klinisk farmaci inom Sverige bör vidareutvecklas. / Background: Clinical pharmacy have developed tremendously over the past decade, and the number of clinical pharmacists has more than doubled. Although clinical pharmacy is developing more and more, educational opportunities are currently a limited. Aim: This report aims to investigate the role of the clinical pharmacist in healthcare, its working procedures and the view of the profession. Method: A survey was conducted including all active clinical pharmacists in Sweden working in direct contact with the patients. Result: The response rate for the survey was 58%. The study surveyed the clinical pharmacist’s working procedures, gave some general knowledge of the pharmacist’s considerations for the profession and viewed the opinions of the pharmacist in the regard of expanding and developing clinical pharmacy in the country. Discussion: A thoroughly done preliminary work with pilot tests and qualitative studies was not carried out in connection with the development of the survey, which has resulted in deficiencies in the validity. Conclusion: There were differences regarding the working methods of the different regions because of the difficulty of defining the content of the profession, and the diversity of the working procedures between the regions. A majority of the participants had a positive attitude to their experiences within the multidisciplinary team, however, they were also of the opinion that clinical pharmacy in Sweden should be furthered developed.

Syftet med studien är att undersöka vårdnadshavares perspektiv på förskolans uppdrag och hur förskolan lyckas kommunicera detta uppdrag utåt. Vi fokuserar på följande målområden: literacy, matematik och naturvetenskap. Vi använder kvantitativ metod för att samla in empiriska data med hjälp av enkäter som besvaras av vårdnadshavare vars barn går i förskolan i en tätort i en svensk kommun. Insamlade data redovisas genom beskrivande statistik och tolkas sedan utifrån begreppen intention, livsvärld och typifiering inom det fenomenologiska perspektivet för att fånga vårdnadshavarnas upplevelser.Resultatet kring vårdnadshavarnas perspektiv på förskolans uppdrag visar att vårdnadshavarna upplever att det finns specifika mål inom förskolans verksamhet. De lägger fokus på omsorg och social utveckling. Matematik och naturvetenskap önskas inte i lika hög grad. Literacy önskas i högre grad då det uppfattas av vårdnadshavare som språkutvecklande. Materialet visar att kommunikationen med förskolan generellt upplevs som bra. Av vårdnadshavarna upplever 88,2% att kommunikationen med personalen är bra eller bättre. Trots detta upplever en femtedel av de deltagande vårdnadshavarna att deras synpunkter i låg grad blir uppmärksammade av förskolan. Resultatet visar även att vårdnadshavarnas och förskolans typifieringar kan skilja sig åt. Förskolan har möjlighet att omförhandla dessa typifieringar genom hur den kommunicerar och delger information till vårdnadshavarna.

I samband med läroplansrevideringen 2017 är programmering en del av det obligatoriskaämnesinnehållet i läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet (Skolverket2018). Sedan höstterminen 2018 gäller den reviderade utgåvan som styrdokument förverksamma lärare. Tidigare forskning, framförallt ur internationellt perspektiv, harindikerat på en osäkerhet hos lärare kring införandet av programmering i undervisningen.Ett perspektiv som dock sällan belysts i tidigare forskning, kopplat till programmering, ärlärarstudenters attityder till implementeringen. Vi undrade därför hur lärarstudentersattityder till implementeringen av programmering såg ut. För att undersöka detta har enenkätstudie bland studenter med ämnesbehörighet inom NO/teknik vid Malmö universitetgenomförts.Utifrån Ajzens (2005) teori, Theory of Planned Behavior, har resultatet analyserats ochvisar att föreställningar om den upplevda kontrollen och föreställningar om normen haren stor påverkan över lärarstudenternas attityder kring programmering. Analysen avresultatet visar även att studierna har en stor påverkan på attityderna kring programmeringdå studenter från termin 4, 6 och 8 har svarat varierat i enkäten men efter tydliga mönsterberoende av termin där studiegången i vissa fall påverkar attityden positivt medan den iandra fall tenderar att påverka attityden negativt.

Elevers skolresultat kan inte endast förklaras av elevers färdigheter och förmågor, utan även elevers motivation spelar stor roll på skolresultaten. Om man bortser från våra reflexer så drivs allt vårt handlande av vår motivation. Därför är en lärares arbete med att motivera elever en av de absolut viktigaste uppgifter en lärare har. Ur en kemilärares synvinkel är motivationsuppdraget tvådelat, dels att motivera eleverna så att de klarar kursmålen, men också att motivera eleverna till fortsatta studier och en karriär i kemi. I en tid där såväl flickor som pojkar väljer bort naturvetenskapliga studier är det andra motivationsmålet särskilt viktigt, eftersom vi lever i ett teknologiskt samhälle som har ett stort behov av kompetent personal inom de naturvetenskapliga- och tekniska sektorerna. Syftet med denna undersökning var att synliggöra vad kemilärare i Skåne gör för att motivera elever i kemi. Kemilärarna tillfrågades vad de gör för att intressera och motivera sina elever till lärande, och även om de läst och sedan tillämpat kemididaktisk forskning för att motivera elever. Resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys där kategorier genererades utifrån ARCS-modellens kategorier som är en motivationsmodell som är uppdelad i fyra olika strategier för att motivera elever i klassrummet: uppmärksamhet, relevans, självförtroende och tillfredställelse. Resultaten visade att kemilärarnas fokus för att motivera elever låg på uppmärksamhets- och relevansgenererande metoder, varav laborationer och demonstrationer är de viktigaste redskapen för att motivera elever till kemi. Men också verklighetsanknytning, variationsrik undervisning och lärarengagemang anses ha stor effekt på elevers motivation till kemi. När det gäller vilken kemididaktisk forskning som kemilärare läser så är det framförallt KRC och skolverket som läses, och då Kemisk Resurscentrum (KRC) skickar ut sitt material tyder dess popularitet på att lättillgänglighet är en viktig faktor för att kemilärare skall läsa kemididaktisk forskning.

Studien handlar om hur lärare resonerar gällande inkludering av elever med läs- och skrivsvårigheter och resultatet analyserades med utgångspunkt från Asp-Onsjös teori gällande social-, rumslig- och didaktisk inkludering. Syftet med studien var att undersöka hur utbildade lärare som är verksamma i årskurserna F-3 resonerar i arbetet med elever som har läs-och skrivsvårigheter för att skapa en större förståelse och bidra med kunskap. Genom undersökningen kan läsaren få kunskap om hur det kan arbetas med inkludering av elever med läs- och skrivsvårigheter i skolan och hur lärare på de olika skolorna generellt arbetar. Resultatet visade att lärarna generellt resonerade att elever med läs- och skrivsvårigheter var inkluderade i undervisningen både socialt, rumsligt och didaktiskt. Och att de använde sig av olika metoder för att möta samtliga elever för att de ska ha chans att lyckas och utvecklas. En slutsats som kan dras är att lärare strävar efter full inkludering inom de tre begreppen med vissa undantag där lärarna resonerade om elevers olika behov och att de kan inkluderas på olika sätt. Uppsatsen kan användas som en förstudie till en större och mer gedigen forskning eller som tips och idéer för personer av intresse i hur man kan arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter.

I studien utforskades begreppet ”motivation” för att beskriva barn och ungas vilja att öva ett instrument. Med motivation menas det som får en person att känna lust till att göra något, ifrån vilket man ofta talar om inre och yttre motivation. I kapitel ett presenterades två viktiga vetenskapsmän inom ämnet, Harlow och Deci, som bidrog till den viktiga forskningen om ett av det viktigaste drivet av alla hos en människa, det så kallade inre drivet. Syftet med studien var att ta reda på vad elever på kulturskolan anser motiverar dem mer och vad som motiverar dem mindre till att öva sina instrument. För att kunna genomföra studien valdes att analysera resultaten genom ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Enkäter användes kvantitativt metodologiskt för att samla in svar från barn och unga i kulturskolan med frågor om deras musikaliska hemmiljö samt vad de anser motiverar dem mer och mindre. Studiens resultat ger en indikation om vad barn och unga blir mest motiverade av, nämligen att dessa barn och unga som svarade på enkäten till största del blir motiverade av sig själva, för att de finner det lustfyllt och roligt att spela sina instrument. I diskussionsdelen sammanfattades tankar kring resultatet samt idéer till eventuell fortsatt forskning.

Bakgrund Även kroniskt sjuka människor som med tiden blir mer och mer beroende av stöd anstränger sig för att bibehålla sin autonomi. Upprätthållande av autonomi är det viktigaste i relation till åldrandet. Hälso-och sjukvårdslagen och socialtjänstelagen slår fast att vården ska bedrivas med respekt för vårdtagarens självbestämmande och integritet. Dock prioriterar sjuksköterskor äldres fysiska behov på bekostnad av äldres självbestämmande och livskvalitet och utövar makt i vissa vårdsituationer. En institutionell vårdkultur spelar viktig roll i uppkomst av missförhållandena på ett vård- och omsorgsboende. Vårdtagarna inom äldreomsorg är en av de mest maktlösa grupperna i samhället med få möjligheter att påverka sin situation. Syfte Syftet var att utifrån sjuksköterskornas perspektiv skatta vårdtagarnas självbestämmande inom äldreomsorgen. Metod Kvantitativ studiedesign i form av en enkätstudie användes. Enkäten innehöll 14 påståenden med fem svarsalternativ i form av en Likert-skala. Totalt delades 84 enkäter ut på 22 vård- och omsorgsboenden. Det erhölls 67 enkäter tillbaka. Bortfallet låg på 20 procent. Beskrivande statistik användes för att analysera data och presentera resultat. Resultat Resultaten från denna studie visade att det råder brist på självbestämmande bland vårdtagare på ett vård- och omsorgsboende och sjuksköterskornas uppfattning om deras självbestämmande påverkades av sjuksköterskornas ålder och subjektivitet. Brist på självbestämmande hos vårdtagare kopplades till den maktlöshet som de äldre upplevde när de flyttade till vård- och omsorgsboende. Slutsats Brist på självbestämmande hos äldre på ett vård- och omsorgsboende är ett hälsoproblem som kan förebyggas genom att självbestämmande implementeras i omvårdnadsprocessen och en skattningsenkät i självbestämmande utarbetas.

Vi har genom vår enkät undersökt åttondeklassares attityder och intresse till hållbar utveckling samt SO-ämnet i allmänhet och geografiämnet i synnerhet. Vi undersökte även huruvida genus påverkade resultatet. De märkbara resultaten som varit extra intressanta och relevanta enligt oss är att elever inte kan se hur man själv kan agera för att vidta åtgärder med miljöproblemen. Resultatet från skolorna vi undersökt visar bland annat på till vilken grad de anser att de kan påverka miljön, deras syn på framtiden kopplat till miljö, samt skillnader i intresse och attityder skolorna emellan.

I och med de ändringar i läroplanen för matematik på gymnasienivå, där bland annat digitala hjälpmedel ska ta en större plats och programmering ska införas. Vi tycker därför är det intressant att undersöka hur dagens matematiklärare på gymnasienivå använder sig av digitala hjälpmedel och vilka trender det finns för deras fortbildningsbehov. En enkätundersökning genomfördes på matematiklärare i två kommuner i södra Sverige. Svaren samlades in och analyserades genom valda statistiska metoder för att kunna dra slutsatser utifrån teknikanvändning och fortbildningsbehov.

År 2007 började ett fåtal gymnasieskolor i Skåne att organisera samverkansinlärning (SI), och nu pågår ett stort projekt som syftar till att sprida konceptet till gymnasieskolor i alla kommuner i Skåne. Meningen med projektet är att öka elevernas kompetens i matematik. Syftet med denna studie är att undersöka vad eleverna har att säga om frivilliga SI-möten, och vilka erfarenheter de har från SI. Frågeställningarna är:Varför deltar/deltar inte elever i SI-mötena?Hur vill eleverna själva beskriva samverkansinlärning? Hur uppfattar elever nyttan av SI-möten som läranderesurs?För att undersöka detta genomfördes en enkätstudie, i en elevgrupp om 26 personer på en gymnasieskola i Skåne som erbjuds frivilliga SI-möten. Undersökningen genomfördes på en ordinarie matematiklektion. Resultaten visar att eleverna deltar på SI-möten för att de uppfattar dem som bra lärandetillfällen. De tycker det är roligt samt att det finns en trevlig, avslappnad stämning med bland annat fika. Anledningar till att de inte deltar på SI-mötena är på grund av dålig schemaläggning, låg motivation och prioritet, samt för lite eller ingen information om SI och SI-verksamheten. För att beskriva SI använder eleverna till stor del positiva ord. Bland annat använde de ''samarbete'', ''givande'', ''tänka'', ''matte'', ''fika'' och ''roligt'', men även ''svårt'' och ''folktomt'' när de beskrev SI. Eleverna har en positiv syn på SI även om de är neutrala till att införa SI-arbetsmetoder, helt eller delvis, i de ordinarie matematiklektionerna. Ett påstående som sammanfattar elevernas ståndpunkt väldigt väl är: SI-mötena är bra, men jag är så mycket i skolan så att jag inte orkar gå på dem.Nyckelord: Alternativ läranderesurs, enkät, gymnasiet, matematik, samverkansinlärning, SI, Supplemental Instruction