Djur som kunskapsområde har en plats i förskolan och uppmärksammas i förskolans läroplan; varje barn ska ges förutsättning att utveckla kunskaper om djur och natur. Syftet med vår studie var att öka kunskapen om hur förskolans pedagoger motiverar inkludering av levande djur i förskolans verksamhet och i den didaktiska planeringen. Forskningen utgick från ett posthumanistiskt perspektiv och kombinerade en kvalitativ och en kvantitativ design. De två delstudierna innefattade 1) en enkätstudie (N=90) som besvarades av förskolepedagoger och rektorer vid (85) svenska förskolor, och 2) en tematisk textanalys av nio reportage i svenska respektive norska fack- eller branschtidskrifter med förskolepedagoger som målgrupp. Resultaten visar att verksamma inom både svenska och norska djurinkluderande verksamheter beskriver att djuren hade en positiv inverkan på barnens socioemotionella och kognitiva utveckling. Enligt enkätsvaren var det under hälften (40%) av de som lät barnen komma i kontakt med djur som höll egna djur medan resten till största delen besökte djur. Fokus vid svenska respektive norska förskolor låg på matematiska förmågor och grundläggande värden respektive kunskap om djur och natur. I Norge var det inte ovanligt att barn fick vara med vid jakt och slakt, dock huvudsakligen efter att djuren avlivats. Med studien vill vi bidra med kunskaper om fenomenet djur i förskolan och uppmana till medveten inkludering av djur i den pedagogiska verksamheten.

Barnen tillbringar en stor del av sin dag i förskolans lärmiljöer. Pedagogerna som arbetar i förskolan stimulerar barnen och har ansvaret för deras ständiga utveckling inom olika ämnen. Förskolan ska erbjuda en god miljö för barnen. Vi upplever att en god miljö handlar om pedagogernas och rektorns tolkningsförmåga. Hur kan pedagogerna erbjuda varierade miljöer och vem bör ansvara för skapandet och utvecklingen av lärmiljöer? Syftet med denna studie var att undersöka pedagogernas syn på, samt delaktighet i, utformandet av pedagogiska lärmiljöer inomhus. För oss författare är ämnet högst relevant och aktuellt i vår kommande yrkesliv som legitimerade förskollärare. Delstudie 1 genomförs med kvalitativa intervjuer med inslag av tolkande hermeneutisk metod och ger överblick från sex pedagoger som reflekterar över pedagogiska inomhus lärmiljöer i förskolan. Delstudie 2 är en kvalitativ enkätundersökning med inslag av några kvantitativa frågor. Utgångspunkt i studien är Vygotskijs sociokulturella lärandeteori där vi med hjälp av begreppen: interaktion, proximala utvecklingszon, mediering, informell och formell undervisning, delaktighet analyserar datan. Studiens resultat indikerar att hela arbetslaget bör ansvara för utveckling och skapandet av pedagogiska lärmiljöer i förskolan. Utifrån vår tolkning finns det både möjligheter och hinder som uppstår i arbetet med pedagogiska inomhus lärmiljöer i förskolan. Resultaten visar att hinder kan vara förskolans begränsade planlösningar, pedagogernas tidsbrist och kommunens ekonomi. Möjligheter är bland annat pedagogernas och barns kreativitet i skapandet av lärmiljöer samt hållbar materialanvändning exempelvis naturmaterial och materialet som redan finns i förskolan. Resultaten visar hur pedagogerna deltar i utveckling och skapandet av lärmiljöer. Det lyfts fram i studien hur planering och skapandet av lärmiljöer är ett kontinuerligt arbete som inkluderar bland annat observationer, reflektioner och utformandet när det gäller lärmiljöer i förskolan. Hälften av studiens deltagare upplever att yrkeserfarenhet påverkar engagemang i planeringen av pedagogiska lärmiljöer och andra hälften anser att yrkeserfarenhet inte är kopplat till engagemang. Resultaten exemplifierar hur barnens inflytande och delaktighet i skapandet av pedagogiska lärmiljöer kan se ut.

Syftet med examensarbetet är att bidra till ökad kunskap om varför förskollärare upplever stress i sitt yrke samt hur situationer som skapar stress kan förstås. För att få in så många svar som möjligt samlade vi in data genom en enkät. Enkäten har besvarats av 43 förskollärare i 16 olika län i Sverige. För att nå syftet med studien har vi använt följande frågeställningar: Vilka situationer skapar stress i det dagliga arbetet enligt förskollärare? Hur kan dessa stresskällor förstås? Enkäten som skapats i MS (Microsoft) forms har där gett oss olika diagram över svaren. Resultatet analyseras på två olika sätt. Ena forskningsfrågan analyseras genom en tematisk analys och andra frågan analyseras genom Bronfenbrenners systemteori. Resultatet visar oss att förskollärarna upplever stress på arbetet och att den största anledningen till den upplevda stressen är stora barngrupper följt av administrativa arbetsuppgifter, barn i behov av särskilt stöd, höga ljudnivåer, resursbrist och konflikter. Med hjälp av Bronfenbrenners systemteori har vi förstått dessa stresskällor utifrån olika system. Slutsatser som vi kan dra är att barngrupperna ser ut som de gör eftersom Skolverkets (2017) allmänna råd inte har bestämda riktmärken kring antalet barn i barngrupperna vilket underlättar för kommunernas beslut om ökade storlekar på barngrupperna. En annan slutsats som vi kan dra av studien kopplat till forskning som vi tagit del av är att mycket går att knyta till storleken på barngruppen.

No description available.

Eftersom ämnet kring covid-19 är nytt samt att det inte har hunnits utforska helt finns det flera möjligheter till ny forskning. Då den svenska idrottsrörelsen är en stor del av svenskars fysiska aktivitet har denna studie sin grund i detta. Syftet med denna studie är att undersöka om föreningsidrotten i Skåne har minskat under coronapandemin, samt hur RF-SISU:s projektstöd har använts i föreningarna för att hålla igång träningen. Projektstödet som RFSISU delade ut till föreningar skulle hjälpa dem att bibehålla sin verksamhet under corona och kunna förhålla sig till de restriktionerna. Genom ett utvärderande synsätt och modellen ADKAR har enkäter från föreningar analyserats. Enkäter skickades ut till föreningar som fått beviljat stöd under 2020, och genererade 28 svar av totalt 36 föreningar. Resultaten visar att majoriteten av föreningarna har fått hjälp av stödet men att mer än hälften dessutom blivit mindre aktiva medlemmar. Den åldersgrupp som har fått ta del av störst del av stödet är åldrarna 8–11, men många föreningar har använt sitt stöd till flera olika åldersgrupper. Föreningarna har använt stödet till material för utomhusbruk, mer material, material för ny träning, hyror och så vidare. Slutsatsen i denna studie är att stödet har underlättat för föreningarna men inte i vilken grad det har hjälpt föreningarna. Majoriteten av idrottsföreningarna har kunnat fortsätta bedriva sin verksamhet, men hälften av alla föreningar har minskat i antal aktiva medlemmar. Majoriteten av föreningarna beskriver också att RF-SISU:s projektstöd har hjälpt föreningarna att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet. Det framkommer även att stödets syfte inte har följts i alla fall av RF-SISU och föreningar har köpt in material som inte bidrar till träningen.

Den här uppsatsen ämnar undersöka användningen av klassiska verk på gymnasieskolor och vad klassiska verk kan tillföra. Metoden består av en kvantitativ och en kvalitativ del för att kunna besvara frågeställningarna. Undersökningen har skett genom både intervjuer och enkät där både elever och lärare har varit delaktiga. För att analysera resultatet har en innehållsanalys genomförts på det insamlande materialet. När det kommer till användningen av klassiska verk svarade majoriteten av lärarna att de valde verk som skulle vara en del av undervisningen utifrån vilka de själva ansåg vara störst eller gav tydliga kopplingar till epoken och samtiden. En intressant aspekt som framkom i resultatet är att en stor del av majoriteten elever svarade att de inte skulle få kontakt med klassiska verk utanför skolan. Det framhäver skolans viktiga roll när det kommer till att hålla klassiska verk vid liv och hur betydelsefullt det är att undervisa om hur klassiska verk påverkade sin samtid och fortsätter att påverka oss idag.

Den naturvetenskapliga undervisningen är viktig för individens förståelse för sin omvärld. I skolan är det utmanade att arbeta med denna förståelse i koppling till elevernas tidigare erfarenheter. Denna studie handlar därför om att undersöka hur elever i årskurs F och 3 förstår sin omvärld. Syftet är att ta reda på vilka föreställningar dessa elever har om fenomen i naturen och hur de kan utvecklas. Studien utgår från en konstruktivistisk syn på elevers förståelse för sin omvärld. För att samla in data kring elevers föreställningar används en digital enkät. Resultatet visar elevernas föreställningar kring vad som händer löven och träden på hösten och vad en växt behöver för att växa. Slutsatsen är att de föreställningar som eleverna i årskurs 3 har är mer djupgående kring förståelse av processer i naturen. De föreställningar som eleverna i årskurs F har visar på en ytlig förståelse av processer i naturen.

Den här studien introducerade lärares användning av tavlan vid matematikundervisning utifrån en kvalitativ ansats. Två huvudsakliga teman som genomsyrade studien var lärares ledarskap och tavlans innehåll. Studien berörde tidigare forskning kring framgångsfaktorer för elevernas lärande och arbetsminne. De teoretiska utgångspunkterna som studien grundade sig i utgick från Vygotskijs perspektiv där lärande föregår utveckling och det socialsemiotiska perspektivet som innefattar social kommunikation och läran om tecken. Insamlingsmetoden som studien använde sig av bestod av semi-strukturerade enkäter och bilder på tavlan. Urvalsgruppen som studien riktade sig till bestod av låg- och mellanstadielärare som undervisar i ämnet matematik. Den här studien använde sig av en innehållsanalys för att undersöka det empiriska materialet.    Resultatet som framkom i den här studien gick till stor del emot de framgångsfaktorer som presenteras i uppsatsen enligt Hatties metastudie (2014), vilket var överraskande med tanke på att majoriteten av respondenterna undervisade i lågstadiet. Men ett positivt resultat visade sig vara att majoriteten av respondenterna ansåg att de hade stor användning av tavlan i undervisningen samt att de ansåg eleverna ha stort behov av tavlan. En slutsats som resultatet ledde fram till var att lärares sätt att tänka och lärares val påverkar elevernas möjlighet till lärarande som stöds av tidigare forskning.

The aim of this study was to develop knowledge about the librarians role as a stakeholder to a current research information system (CRIS). These systems can be seen as a possibility to manage the vast amount of information that surrounds research projects and this investigation directed focus to the system Chalmers Research that was developed by a project group in the library of Chalmers University of Technology. The librarians of Chalmers were sent a survey and four of them were interviewed about their involvement in the work with Research. The study has had an abductive approach with stakeholder analysis as a theoretical framework. The result from the survey and interviews was analysed using qualitative analysis of content with the categories from stakeholder analysis. The findings were that librarians can make good use of the power to manage a CRIS and that it was a good use of their competence. They could see both what was of use for the organisation and the user as well as trying to further develop the administration of the system. The result also showed that there was a difference in the librarians' relation to the system dependent on their work tasks. Those administrating the system have more power and legitimacy relating to Chalmers Research, but all librarians might have reason to use the system in their work.

The purpose of this study is to examine what factors affect user experience regarding findability and information architecture on e-commerce websites by using svenskahem.se as a pilot-website. The research methodology consists of both quantitative respectively qualitative methods, such as surveys and usability testing. In order to determine the effect on user experience, the paper will discuss two information architecture principles such as organization system and labeling system. A correlation has been observed between findability and the users' understanding of the organization, respectively labeling system of the website. This study is focusing on the homepage and the product pages of svenskahem.se. The study shows that the user experience overall has been good, though the product pages need improvement.