Denna undersökning syftar till att undersöka vad leverantörerna anser om sina kunder. Förhållandena mellan företag och leverantör utvecklas konstant. Det är lämpligt att företagen strävar efter att minska antalet leverantörer samtidigt som de ökar samarbetet med dem som är kvar. För att undersöka vad leverantörerna har för åsikter om sina kunder genomfördes en ostrukturerad intervju med leverantörerna där de fick berätta vad de tyckte var de viktigaste egenskaperna hos en kund. Utifrån dessa egenskaper, teoretiska aspekter och fallföretagets kärnvärden konstruerades det en enkät. Innan utskicket visade det sig att det fanns en undertäckning på ett antal företag till följd av att fallföretaget inte hade möjlighet att få fram kontaktpersoner till alla leverantörer. Av de leverantörer som valde att svar på enkäten visade det sig att majoriteten av respondenterna svarade Varken instämmer eller tar avstånd, instämmer delvis eller instämmer helt för samtliga fyra företagen och alla frågorna/påståendena på den femgradiga Likert-skalan. Efter att jämfört fallföretagets arbetssätt med sina leverantörer med den presenterade teorin för hur ett företag bör arbeta för att uppnå hög kvalitet, lägre kostnader m.m. visade det sig att fallföretaget hade en hel del arbete framför sig. Fallföretaget har insett vikten av att samarbeta med sina leverantörer men de är i dagsläget bara i början av sitt arbete.

Detta är en kvantitativ studie med syfte att undersöka lärares användning av digitala verktyg i matematikundervisningen på mellanstadiet. Forskningsfrågorna har inriktat studien till vilket syfte lärare har till att använda sig av digitala verktyg och hur de använder sig av det. Metoden som har använts för undersökningen är enkäter vars respondenter varit lärare från flertalet olika kommuner i Sverige. Lärarna som deltagit arbetar på grundskolan i årskurs 4-6 och undervisar i matematik. Resultatet visar på vilka olika sätt lärare använder sig av digitala verktyg i sin matematikundervisning. Fördelar med användandet lyfts fram där lärare utrycker att det är motiverande och att de själva kan variera och individanpassa undervisningen. Resultatet visar även att lärarna saknar kunskap och tid för att använda digitala verktyg i sin undervisning. Det teoretiska ramverket som använts för analysen visar vilken nivå lärarna i undersökningen ligger i förhållande till användandet av digitala verktyg i deras matematikundervisning. Denna analys visar på vilka kunskaper lärarna har om digitala verktyg och i vilken utsträckning de används. / This is a quantitative study aimed at studying teachers’ use of digital tools in mathematics teaching in elementary school. Research question have focused the study on the purpose teachers have of using digital tools and how they use it. The method used for the survey is questionnaires whose respondents were teachers from several different municipalities in Sweden. The teachers who has participated works at elementary school in grades 4-6 and teach in mathematics. The result shows the different ways teachers use digital tools in their mathematics education. Advantages of use are highlighted where teachers express that motivation is motivated and that they themselves can vary and personalize the teaching. The result also shows that teachers lack knowledge and time to use digital tools in their teaching. The theoretical framework used for the analysis shows the level at which the teachers in the survey relate to the use of digital tools in their mathematics education. This analysis shows the knowledge of teachers about digital tools and the extent to which they are used.

Studiens syfte var att med en huvudsakligen kvantitativ ansats 1) undersöka hur receptarier i Kalmar län upplever sin arbetssituation vid expedition av läkemedel till djur, genom att undersöka hur den personliga kompetensen, ansvarskänslan och de befintliga informationskällorna upplevs, samt 2) undersöka synen på ett eventuellt införande av tillsyn av farmaceuter och möjligheten till utdömande av disciplinära påföljder då farmaceutens yrkesutövning vid expedition av läkemedel till djur inte skett på ett föreskrivet sätt. Idag bär ingen myndighet ansvaret för dessa två företeelser. En skriftlig enkät postades till 94 receptarier i Kalmar län. Av de tillfrågade receptarierna valde 55 % att delta. Enkätformuläret bestod totalt av 24 frågor av övervägande kvantitativ karaktär vars svarsalternativ utgjordes av kvalitativa variabler. Av enkätformulärets 24 frågor hade två stycken öppen karaktär. Majoriteten av deltagarna tycktes uppleva sin arbetssituation vid expedition av läkemedel till djur som förhållandevis god och endast ett fåtal deltagare förmedlade en negativ ton i svaren. Receptariernas ansvarskänsla i sin yrkesroll framstod som hög och en receptexpedition till djur anses som likvärdig med en receptexpedition till människa. Flertalet av receptarierna var obekanta med avsaknaden av tillsyn och disciplinära påföljder, men ansåg att det finns ett behov av kontroll och var överlag positiva till ett eventuellt införande av sådan. Majoriteten av receptarierna trodde dock inte att arbetssituationen skulle påverkas nämnvärt av utökad kontroll. Studiens deltagare gav dock uttryck för att det finns behov av mer utveckling inom området, såsom utbildning och bättre informationskällor om läkemedel för djur. Då studiens bortfall var 45 % samt då studiens validitet och precision troligtvis är låg, bör försiktighet iakttas vid extrapolering av studiens resultat till Sverige i övrigt.

Syftet med denna studie var att beskriva hur fysiskt aktiva personer som fått diagnosen TIA var. Frågeställningarna rörde vilka aktiviteter studiedeltagarna ägnade sig åt, hur de upplevde sin hälsa, begränsande faktorer, eventuell förändring av aktivitetsvanor, samt om deltagarna fått råd om fysisk aktivitet. Som metod valdes enkätundersökning och 195 enkäter skickades till personer som sökt Universitetssjukhuset Örebro 2007 och fått diagnosen TIA. Resultat: Svarsfrekvensen, efter externt och internt bortfall, blev 74 %. Mer än hälften av de 144 studiedeltagarna var fysiskt aktiva mindre än 30 minuter/dag. Den vanligaste aktiviteten var promenader, vilket 72 % ägnade sig åt. Yngre personer ägnade sig oftare åt tre eller fler aktiviteter jämfört med äldre personer. De deltagare som var regelbundet fysiskt aktiva skattade sin hälsa som god till utmärkt, medan de med stillasittande fritid skattade sin hälsa som någorlunda eller dålig. De mest begränsande faktorerna var sjukdom och smärta. Av studiedeltagarna uppgav 98 personer att de inte fått råd om fysisk aktivitet och hälften av deltagarna hade inte förändrat sina aktivitetsvanor. Slutsats: Studien visar att många personer som fått diagnosen TIA är fysiskt inaktiva. Begränsande faktorer, som, sjukdom, smärta och hög ålder, medför att råd om fysisk aktivitet bör vara individanpassade. Att ge råd om fysisk aktivitet på lämplig nivå, utifrån den enskilde personens förutsättningar är ett centralt kunskapsområde för sjukgymnaster. Därför bör dessa patienter ges möjlighet att träffa sjukgymnast.

Inledning Denna undersökning handlar om digital bakgrundsmusik i förskolan. Den digitala bakgrundsmusiken är allt mer vanlig i dagens samhälle. Genom att vara på olika förskolor har vi observerat hur pedagoger använde sig av musik på olika sätt. Under utbildningens gång har vi förstått att musiken har skurits ner allt mer i vår förskollärarutbildning. Digital bakgrundsmusik är lättillgängligt och vem som helst kan använda sig av det. Detta gör att vi vill undersöka hur den digitala bakgrundsmusiken används i förskoleverksamheten. Syfte Denna studie syftar till att undersöka pedagogers syn på digital bakgrundsmusik, hur digital bakgrundsmusik används och om den används som en kompletterande metod för pedagogiska aktiviteter i förskoleverksamheten. Syftet innefattar även hur pedagoger tolkar barnens intresse för och inflytande kring digital bakgrundsmusik. Metod Metoden som använts i undersökningen är en kvantitativ metod. Undersökningen baseras på enkäter där det finns både slutna och öppna frågor. Valet av metod gjordes för att få en objektiv bild på ett valt områdes användning av digital bakgrundsmusik i form av pedagogers syn på digital bakgrundsmusik i verksamheten. Resultat Undersökningen visade att flertalet pedagoger använder och är positiva till digital bakgrundsmusik på sin avdelning. Resultatet visar också att pedagogerna menar att de och barnen samsas om att välja den digitala bakgrundsmusiken. Undersökningen visar på att den digitala bakgrundsmusiken pedagogerna spelar upp för barnen och vilken genre de tror barnen föredrar är i stort sett samma. I resultatet visades det att det skiljer sig åt vid vilka aktiviteter digital bakgrundsmusik spelades.

The purpose of the study is to create knowledge of preschool teachers understanding of the words participation and influence when working with the youngest children in preschool.  The children's degree of participation in different situations is investigated in relation to the teacher’s understanding of the words and the study is aming to create knowledge about the work with making the children aware of the possibility of making influence. As a investigation method, a quantitative survey is used with some qualitative elements. 60 preschool teachers who work with the youngest children daily participated in the survey. The result is interpreted using ’The Ladder of Participation’ and the survey indicates that there are large variations of participation degrees which seem to depend on the situation the children are in and how old the children are. / Syftet med studien är att skapa kunskap om förskollärares uppfattningar av vad begreppen delaktighet och inflytande betyder i relation till arbetet med de yngsta barnen i förskolan. I relation till betydelsen undersöks i vilken grad barnen görs delaktiga i olika situationer på förskolan samt hur man arbetar med att medvetandegöra möjligheten till inflytande hos barnen. Som undersökningsmetod har en kvantitativ enkätundersökning med vissa kvalitativa inslag använts. I undersökningen deltog 60 förskollärare som arbetar med de yngsta barnen i förskolan. Resultatet tolkades genom ’The Ladder of Participation och undersökningen tyder på att det finns stora variationer av delaktighetsgrader som verkar vara beroende av vilken situation barnet befinner sig i och hur gammal barnet är.

Avsikten med examensarbetet är att få kunskap om vad gymnasielärare har för åsikter kring nationella provens syfte och utformning, hur de nationella proven påverkar undervisningen i svenska samt vad de anser om nationella proven när det gäller betyg och bedömning. Ytterligare ämnar sig studien att få kunskap om vad gymnasieelever i årskurs 3 har för uppfattningar kring de nationella provens utformning och dess betydelse. Studiens ändamål är att ge en djupare inblick i nationella provens betydelse från två olika perspektiv. För att undersöka frågeställningarna har en kvalitativ och en kvantitativ metodik använts i form av intervjuer och en enkätundersökning. Resultaten visar att det finns både för- och nackdelar med nationella prov. Till exempel ger proven en vägledande bild av elevernas kunskaper och att de stödjer en likvärdig bedömning. Däremot behandlar proven endast en liten del av kursen. I korthet visar resultaten att nationella provens syften inte uppfylls helt.

Uppsatsen har sitt fokus på lärare och elevers erfarenheter av datorer i gymnasieskolan. Här framkommer att den pedagogiska utvecklingen har rört sig långsamt under de senaste 15 åren. Trots att stora summor har investerats i främst datautrustning genom direkta beslut från den svenska regeringen. Effekten har varit begränsad. Det har lagts ner betydligt mindre resurser på didaktisk utveckling. Den fortbildning som getts har haft begränsat värde. Den pedagogiska forskningen visar att det finns möjligheter att utveckla enligt Vygotskijs tänkande kring den proximala utvecklingszonen i det sociokulturella perspektivet. De tillfrågade lärarna och eleverna har genom en kvantitativ enkät och kvalitativa semistrukturerade frågor fått berätta om sina erfarenheter av datorer. Lärarna har en mer skeptisk syn på datorer än eleverna vilket beror på att datorerna spelar olika roller vilket är åldersrelaterat. Detta har också lett till en konflikt om vad datorerna skall användas till. Men båda grupperna framför olika krav på pedagogisk utveckling vilket kan ses som att den ensidiga tekniska utvecklingen på datorer inte räcker till. Därför behöver skolledning och politiska beslutsfattare begrunda innehållet i den framförda kritiken.

Femfaktormodellen är en personlighetsteori som används för att beskriva och utvärdera människors personligheter. Denna studie utgick från Femfaktormodellen och undersökte sambandet mellan personlighetsdrag och kostval, vilka könsskillnader som fanns avseende personlighetsdrag och kostval samt vilka de främsta självrapporterade anledningarna till att avstå eller minska köttkonsumtion var. Deltagarna (N=274) var universitetsstudenter över 18 år gamla vid ett svenskt universitet. Deltagarna rekryterades via Internet och besvarade en digital enkät. Resultaten av bivariat korrelationsanalys samt variansanalyser visade att personlighetsdraget ”Öppenhet” korrelerar med kostval och att det finns könsskillnader i en människas kostval beroende på grad av personlighetsdragen ”Känslomässig instabilitet” och ”Vänlighet”. Resultaten visade även att de främsta självrapporterade anledningarna att avstå eller minska köttkonsumtion beror på kön, kostval samt grad av ”Känslomässig instabilitet”. Sammanfattningsvis har denna studie bidragit med ny kunskap beträffande sambandet mellan personlighetsdrag och kostval. / Big-Five personality is a personality theory that is used to describe and evaluate people's personalities. This study was based on the Big-Five personality theory and examined the relationship between personality traits and food choices, what gender differences that existed regarding personality traits and food choices and which the primary self-reported reasons to abstain or decrease meat consumption were. The participants (N=274) were university students over 18 years old at a Swedish university. The participants were recruited through Internet and answered a digital survey. The results from bivariate correlational analysis and analysis of variance showed that the personality trait ”Openness” correlates with food choices and that there are gender differences in a person's food choice depending on the level of the personality traits ”Neuroticism” and ”Agreeableness”. The results also showed that the primary self-reported reasons to abstain or decrease meat consumption depends on gender, food choices and level of ”Neuroticism”. In summary this study has contributed new knowledge regarding the relationship between personality traits and food choices.

Arbetet har utgått från ett av de 10 friluftslivsmål som fastställdes av regeringen år 2012. Friluftslivsmål nr. 4 tillgång till natur för friluftsliv, har målet att säkerställa möjligheter till friluftslivet genom hållbart brukande, fysisk planering och bevarande. Arbetet rör den fysiska tillgången till natur för friluftsliv. En sammanställning har gjorts av Skånes kommuner genom en enkätundersökning för att se om de har kartlagt och värderat naturområden för friluftsliv, hur de hanterar skydd för friluftsliv samt om det sker förändringar i tillgång till natur för friluftsliv i de kommunala översiktsplanerna, i så fall hur? Vidare analyseras svaren åt vilken utvecklingsriktning de följer i friluftslivsmålen. Sammanfattningsvis har en majoritet av kommunerna gjort kartläggning av områden för friluftsliv eller planerar att göra det inom 1–2 år. Skydd för friluftsliv har en stark plats i den fysiska planeringen och det värderas högt med ett skydd specifikt för friluftsliv. Kommunerna behandlar friluftslivsmålen i dess fysiska planering och en positiv riktning i friluftslivsmålen kan tydas från resultatet. Markanvändningen förändras positivt för friluftslivet. Resultatet visar på en positiv utvecklingsriktning i insatserna för målen.