I Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) finns ett kapitel om att förskolan ska arbeta med pedagogisk dokumentation, vilket innebär att verksamhetens kvalite i förskolan ska systematiskt uppföljas, utvärderas och utvecklas för att främja barnens lärandeutveckling. Syftet med vår studie är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till pedagogisk dokumentation, hur de arbetar med det samt barnens inflytande i dokumentationsarbetet. För att få svar på frågorna använde vi oss av 23 enkäter som skickades ut till varje avdelning  i en vald kommun och samtliga avdelningar svarade. För att få en klarare/djupare bild om hur förskollärare förhåller sig till dokumentation så intervjuades två förskollärare. Resultatet visar att förskolorna arbetar med pedagogisk dokumentation men på olika sätt. Samtliga förskolor är eniga om att de dokumenterar för barnen, sig själva, föräldrarna och för verksamhetens skull. De ser det som en viktig del att arbeta med och båda respondenterna i intervjun önskade att de kunde arbeta mer med det. Resultatet visar också att tiden som de är tilldelade inte räcker till för alla vilket de ser som en negativ aspekt för att de inte hinner utföra pedagogisk dokumentation i den utsträckning som de vill.

Dialekter jämnas allt mer ut och utpräglade dialekter är sällsynta i dagens samhälle. I denna utjämning har skolan spelat en stor roll då det under 1800-talet förespråkades en utrotningspedagogik på grund av språkliga fördomar. Trots att det idag finns en större medvetenhet om dialektens betydelse för den enskilda individen är skolans språknorm ännu rikssvenska. Denna studie har för avsikt att undersöka hur lärare hanterar motsättningen mellan skolans språknorm och elevers identitetsutveckling i sin yrkesroll. Deras egna dialektbruk och dialektattityder studerades för att få en uppfattning om hur de förhåller sig till dialekter i klassrummet. För att undersöka hur verksamma lärare i de lägre årskurserna på Gotland förhåller sig till dialekter genomfördes en enkätundersökning och en intervjuundersökning. Resultatet visar att trots en positiv attityd till den egna dialekten och dialekter generellt väljer respondenterna i sin yrkesroll bort den egna dialekten. Respondenterna har generellt en positiv inställning till elevers dialekter i klassrummet, men eftersom dialekten dels anses ha en negativ inverkan på skriftspråket och dels inte anses höra hemma i skriftspråket prioriteras dialekten bort. Elevers dialektala drag i skriftspråket korrigeras istället för att eleverna ges de förutsättningar som krävs för att kunna anpassa språkform till mottagare, oavsett om det är i tal eller skrift. Slutsatserna är att elevers identitetsutveckling tenderar att prioriteras bort samt att det finns en risk att elever väljer bort den egna dialekten för att undvika den förödmjukelse som en språkkorrigering innebär. Utifrån studiens slutsatser kan skolan fortfarande anses bidra till dialektutjämningen. / Dialects currently lose their distinct features, and linguistic characteristics have been neglected in modern society. A large contributor to the phenomenon of disappearing dialects can arguably be the school system. In the 19th century schools placed emphasis on the language at schools, at the cost of the personal development of not tolerating and accepting the use of dialects. Despite a current understanding and appreciation of the influence of dialects on identity on an individual level, the school system implemented the national Swedish language as the standard form, which continues to this day. The purpose of this study is to investigate how teachers cope with the contradiction between written language development, and continuously strengthening pupils’ self-esteem. Teachers’ attitudes towards dialects have been studied with the intention to an understanding of how they relate to dialects in academic settings. To investigate how teachers in primary education on Gotland handle dialects, a questionnaire was created along with a procedure of interviews. The results show a positive attitude towards the native dialect on Gotland, and other dialects in general. Among the results, there was an indication that the respondents have dropped their native dialects. Among the student population, dialects are generally received in a positive manner. However, due to a perceived negative impact on the written the use of dialects has been more and more disliked and treated as language usage in written assignments. Students’ individual dialects are corrected when used in the written form instead of being given the proper condition to adapt their language to the recievers, regardless if it´s in spoken or written form. One of the conclusions is that the students can experience a significantly decreased focus on the development of their feeling of self-esteem and identity. Another conclusion is that students may choose to avoid using dialects to hinder the risk of humiliation. Based on these conclusions, the school system still can be considered to contribute to dialect equalization.

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan koncentrationsförmåga och rörelse i skolan. Hur påverkar rörelse eleverna? Har närmiljön någon påverkan på hur mycket rörelse som används? Eftersom vi ville undersöka samband mellan olika svar valde vi att genomföra en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag i form av öppna frågor. Enkäten skickades ut till 189 pedagoger i Sverige i form av en webbenkät.</p><p>Vår undersökning visade att många pedagoger ansåg att korta rörelseaktiviteter förbättrade barnens koncentrationsförmåga. En så kallad ”grön närmiljö” var mer inspirerande för rörelseaktiviteter än enbart bebyggelse. De vanligaste rörelseaktiviteterna var lekar och rörelse till musik. I undersökningen kom det genom många pedagogers svar fram att Friskis och Svettis program ”Röris” och utedagar var vanligt förekommande bland dem som använde sig av rörelse. Många av de pedagoger som inte använde sig av rörelse i undervisningen ansåg att de inte hade tid eller att aktiviteterna på rasterna räckte.</p>

Demokratisk grund och elevinflytande är två centrala delar i dagens läroplan. Hur detta ska uppnås är dock inte något som preciseras och studien försöker därmed undersöka huruvida klassråd kan vara ett stöd i uppfyllandet av dessa två delar. Med fokus på årskurs 3 elever i lågstadiet, presenterar studien 137 elevers uppfattningar kring klassråd, som insamlats via en enkät. Resultatet av enkäten diskuteras sedan utifrån demokratibegreppet och elevinflytande. Eleverna som ingått i studien är fördelade på tre skolor i tre stycken olika kommuner. Syftet har delvis varit att jämföra skolorna för att se ifall skolornas olika bakgrund och arbetssätt gentemot klassråd påverkar elevernas uppfattning och inställning. Centralt för studien har varit att lyfta elevernas perspektiv på klassråd, för att kunna genomföra en diskussion gällande dess lämplighet som formell arena för demokratiutövning och elevinflytande. Resultatet av den genomförda enkäten visade att generellt sett upplevde alla de medverkande eleverna att klassråd är viktiga, då det ger dem ett forum där de kan uttrycka sina åsikter och påverka skolan.

Digitala verktyg används i större utsträckning idag än tidigare i den svenska skolan. Numera är det även inskrivet i styrdokumenten att eleverna ska få möjlighet att utveckla kunskaper om hantering och användning av dem. Elevernas inställning är enligt tidigare forskning mestadels positiv, vilket även visas i denna studie. De finns dock de elever som ser nackdelar med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. Därav syftar denna studie till att undersöka gymnasieelevernas inställning till digitala verktyg i matematikundervisningen, både i förhållande till vilka digitala verktyg de använder och vilken typ av gymnasieprogram de går på. För att göra det användes en webbenkätundersökning där respondenterna bland annat fick ta ställning till ett antal påståenden. Resultatet i denna studie visar ingen tydlig skillnad i inställning beroende på val av digitalt verktyg eller gymnasieprogram.

Syftet med studien är att undersöka lågstadielärares olika erfarenheter och attityder till grupparbete som arbetsmetod i undervisningen i Uppsala kommuns kommunala skolor. För att ta reda på detta gjordes en enkät som skickades till 494 lärare som har erfarenheter och har arbetat eller arbetar i årskurs 1-3. Det var 60 lärare som svarade på enkäten och de resultatet sammanställdes och analyserades. Resultatet utgjorde en delstudie där ena delen handlar om skillnader i lärares erfarenheter och attityder utifrån lärares år som verksam lärare. Den andra delen handlar om det finns några skillnader utifrån lärarnas huvudsakliga undervisningsämne. Resultatet analyserades utifrån den didaktiska triangeln som är den teoretiska utgångspunkt för studien.  De slutsatser som kan dras från undersökningen är att det finns mer likheter än skillnader kring lärarnas erfarenheter och attityder till grupparbete. De skillnader man kan se utifrån lärarnas år som verksamma lärare är att det finns en större osäkerhet hos de lärare som har varit verksamma som lärare en kortare tid än hos de som har arbetat en längre tid. Det är angående självförtroende och kunskaper hos sig själv samt att bedöma eleverna. Det som också skiljer sig är att de lärare som har varit verksamma en kortare tid väljer könsblandade grupper oftare, även om de lärare som har arbetat en längre tid också gör det. Till sist visar resultatet att de lärare som har arbetat en längre tid tycker att konflikter i gruppen uppstår och att eleverna skapar tillit till de andra i gruppen, det gör också de lärare som har arbetat en kortare till men inte i lika hög grad. Utifrån lärarnas huvudsakliga undervisningsämne finns det skillnader i resultatet då de lärare som har angivit att de har svenska, samhällsorienterande eller estetiska ämnen anser i högre grad att det uppstår konflikter inom grupparbete, det är svårt att förmedla målet, det är svårt att bedöma eleverna, svårt att skapa samarbete i gruppen och få alla elever engagerade. De väljer också grupper så att eleverna har olika ambitionsnivå oftare och de tycker inte att det är lika viktigt med vad det är för slags uppgift än vad de lärare som har matematik och no som huvudsakliga undervisningsämne.

Målet i denna undersökning var att upptäcka och mäta om information kring okänd musik och artist kan ge upphov till en förändring i upplevelse av musiken. 21 deltagare fick vid ett lyssningstillfälle höra en låt med starka musikaliska influenser från mitten av 1900-talet. Dessa fick via en enkät besvara frågor kring dem själva samt hur de upplevde musiken. Efter de besvarat alla frågorna presenterades låten och artisten som är betydligt yngre än vad den musikaliska stilen antyder. Artisten född 1989 och musiken släppt 2015. Med denna nyvunna kunskap fick de lyssna på låten en gång till. De gavs även möjlighet att ändra sina svar angående upplevelsen av musiken. De visade sig att efter den andra lyssningen valde hälften av deltagarna att ändra sitt svar på en eller flera frågor. Den vanligaste förändringen gjordes i hur stort intresset att höra mer av musiken och artisten var. Och bland de som ändrade sitt svar gjordes den genomsnittligt största förändringen i hur väl deltagaren relaterade till låten. Detta kommer visa sig stå i relation till dels förförståelse, dels egna intressen och preferenser.

Kompetens om palliativ vård hos sjuksköterskor är nödvändigt för att främja vårdens kvalitet och därigenom patientens livskvalitet. Det är dock oklart hur kompetensen om palliativ vård ser ut bland sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvården. Syftet med studien var att beskriva och jämföra kompetensen om palliativ vård hos sjuksköterskor i kommunens hemsjukvård. Studien är kvantitativ med deduktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med en enkät som skickades ut till 256 sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvården i Jönköpings kommun. Av dessa svarade 63 på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 25 %. Enkäten undersökte sjuksköterskors kompetens i palliativ vård utifrån kunskap om symtomlindring, systematisk användning av skattningsinstrument, kompetens i teamarbete, att samtala och att möta människor i livets slutskede. Resultatet visade att kompetensen var lägre gällande systematisk användning av skattningsinstrument vid vanligt förekommande symtom jämfört med övriga kompetensområden. Kompetens gällande symtomlindring, skattning och teamarbete var samtliga lägst vid fatigue i jämförelse med smärta, illamående, oro och munhälsa. Det fanns en skillnad mellan grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskors kompetens, där de specialistutbildades kompetens var högre vad gäller kunskap om symtomlindring respektive kompetens i teamarbete vid fatigue och vid problem i munhålan. Kompetens i att samtala med unga anhöriga var låg hos både grund - och specialistutbildade sjuksköterskor. Resultatet ska tolkas med stor försiktighet med tanke på den låga svarsfrekvensen och att enkäten/instrumentet inte är psykometriskt testat. Givet dessa svagheter kan det dock finnas utvecklingspotential gällande systematisk användning av skattningsinstrument. Fatigue behöver uppmärksammas och kompetensen öka både vad gäller symtomlindring, skattning och teamarbete vid fatigue. Kompetens i att samtala med barn och ungdomar som är anhöriga var låg, vilket tyder på behov av stöd och handledning till sjuksköterskor samt tillgång till riktlinjer vid möte med unga anhöriga.

No description available.

Rapporter och studier har berättat att svenska elever tappar intresse för de naturvetenskapliga ämnena under högstadietiden. Arbetssätt och lektionsinnehåll är viktiga faktorer som kan påverka elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena positivt. Flera pilotstudier har undersökt specifika arbetssätt på elevernas intresse under begränsade tidsperioder med varierande resultat. Tyvärr finns det inga generella riktlinjer med beprövade arbetssätt som vetenskapligt bevisat ökar elevernas intresse under högstadietiden. Syftet med denna studie är att undersöka om kemiintresset hos elever i årskurs nio påverkas av olika arbetssätt i undervisningen. Empirisk data insamlades till en kvantitativ studie genom en enkätundersökning som besvarades av 83 elever i årskurs nio på två högstadieskolor i Sverige. Enkäten bestod av stängda och öppna enkätfrågor. Dataanalysen av de öppna frågorna gjordes genom det pragmatiska perspektivet och teorier om situationsbaserat intresse. Resultatet visade att en åttondel av de tillfrågade eleverna ansåg att lektionsinnehållet på kemilektionerna intresseväckande. Det arbetssätt som var mest effektiv till att påverka elevernas ämnesintresse positivt var laborationer i kemi. Vid genomgångar var det särskilda attribut hos den undervisande läraren som var avgörande för att eleverna skulle utveckla ett situationsbaserat intresse. Grupparbeten kan påverka elevernas intresse i en positiv riktning förutsatt att det finns en bra gruppdynamik i den aktuella arbetsgruppen. Det arbetssätt som eleverna var mest negativa till var individuellt arbete på grund utav att det upplevdes som monotont och tråkigt. Resultatet av denna studie kan användas som riktlinje för undervisande kemilärare för att öka det situationsbaserade intresset i kemiundervisningen.