Jag har i denna uppsats försökt med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning ge en bild av högstadieelevers attityd till religionsämnet. Enkäten innehåller 14 strukturerade (med fasta svarsalternativ) attitydfrågor kopp-lade till religionskunskap. Uppsatsen innehåller dessutom en översiktlig presentation av religionsämnets ut-veckling under 1900-talet samt en kort genomgång av några böcker och uppsatser som skrivits om elevers at-tityd till religion och religionsämnet. Elevernas svarsresultat visar att religionsämnet inte anses som viktigt. Yngre elever och främst pojkarhar gene-rellt en mer negativ attityd till såväl religionskunskap som religion. Religionskunskap uppfattas av många ele-ver som ett ämne vilket handlar mer om andra människor än om dem själva.

Uppsatsens syfte är att ta reda på vad besöksparkers ledningar har för åsikter om- och vilka argument som ligger bakom valet av fri eller avgiftsbelagd entré. Samt hur personalen och parken påverkas av valet. Denna studie visar att parkernas skäl till att ha fri entré är för några ideologiska, ett annat svar är att parken är skattefinansierad och därför ska alla ha tillgång till parken. Parker med entréavgift anger att skälen är ekonomiska men några av dem poängterar också att den ska vara låg för att så många som möjligt ska kunna besöka parken. För vissa parker är entréavgiftens främsta uppgift är att hålla oönskade besökare borta. En av de svarande anger att entréavgiften är en statusmarkering som visar att deras park är värd att betala för.En djupare studie görs på Trädgårdsföreningen i Göteborg, där entréavgiften tagits bort år 2012. Studien är gjord genom korrespondens med personal på Trädgårdsföreningen, politiker och genomgång av protokoll från bl.a. nämndmöten. Entréavgiften togs bort med argumentet att parken ska vara mer tillgänglig för besökare, Göteborgare så väl som turister. Oppositionen i staden ville att avgiften skulle vara kvar då den bidrar till ekonomin och håller nere slitage och oönskade besök i parken.I en enkätundersökning riktad till personalen i parken visas deras syn och åsikter på hur parken påverkats, detta år jämfört med tidigare. Alla är överens om att parken har påverkats, dock inte mycket. Resultatet visade att parkens fysiska miljö påverkats lite, främst genom att nya genvägar och gångstråk över gräsmattor hade bildats. Personalens arbetsuppgifter har inte alls eller påverkats lite av att avgiften tagits bort. Personalens argument för entréavgift är att den hindrar oönskade besök, bidrar till ekonomin, och håller nere slitaget i parken. Arbetet innefattar även en kritisk analys av enkäter och en marknadsundersökning som gjorts av Trädgårdsföreningen i Göteborg. I arbetet diskuteras även ökat besöksantal som mål, parkers hållbarhet och andra problem som kan uppstå vid val av entréavgift.

Kalmar kommun har låtit ta fram en datorbaserad miljöutbildning som samtliga kommunanställda ska ta de av. Syftet med denna undersökning var att utvärdera utbildningen för att se vad de anställda hade för förväntningar på utbildningen, hur de upplevde den, om de lärt sig något och om de kände att utbildningen har givit dem användbar information och kunskap.För att verksamheten ska bli mer miljöanpassad krävs en beteendeförändring bland de anställda och utbildning är en strategi för att uppnå detta. En studie från Hong Kong tyder på att det finns ett samband mellan hållbar utvecklingsprestanda och miljöattityd respektive utbildning av anställda. Studier tyder på att miljöledningssystem hjälper och uppmuntrar anställda att skapa en kultur där miljö står i fokus, vilket i sin tur hjälper dem nå mål. Denna 'miljökultur' skapas till stor del genom utbildning.En gruppintervju anordnades för att få en bild av deltagarnas förväntningar och tankar innan utbildningen. Två enkäter skickades ut, en före utbildningen och en efter. På dessa ställdes sex stycken allmänna miljökunskapsfrågor för att mäta kunskapsförändring, samt ett antal öppna frågor för att undersöka deltagarnas inställning.Testpersonernas förväntningar var blandade, men gällde ökad allmän miljökunskap och förståelse. Efter utbildningen nämndes inget av detta specifikt, men förväntningarna tycks ha möts då utbildningen innehöll just detta och kommentarerna efter utbildningen var positiva.Huvudsakligen upplevde deltagarna det positivt att utbildningen var databaserad då det ger möjligheten att göra utbildningen när det finns tid, och utbildningsmetoden verkade vara anpassad efter testpersonernas behov. Deltagarna var dock inte lika nöjda med variationen i utbildningen, vilket är en viktigt faktor för en framgångsrik utbildning. Detta är något Kalmar kommun bör titta på och försöka efterleva. Språk och innehåll ansågs överlag ligga på en lagom svår nivå, även om vissa kommentarer gavs om att texterna innehöll många tekniska termer. Potentialen för en kunskapsförändring kan ha påverkats av detta. Skillnaderna i kunskap före och efter utbildningen var små. För frågorna med kemiska facktermer var kunskapsförändringen nästintill obefintliga.Svaren från deltagarna angående om utbildningen givit dem användbar information för yrkes- och privatlivet var tvetydiga och varierade. De flesta ansåg likväl utbildningen var positiv yrkesmässigt då den skapar diskussion och gör kommunens miljömål tydligare. Privat ansågs den dock inte lika användbar då många av deltagarna sa sig redan ha kunskaper kring det de kan använda utför arbetet. / Kalmar municipality has commissioned a computer-based environmental education which all municipal employees are going to attend. The aim of this research was to evaluate the education program to see what expectations the employees had for the education, how they experienced it, if they learned anything and if they felt that the education has given them useful information and knowledge.To become a more environmentally friendly establishment a change in behavior among the employees is required and education is a strategy to achieve this. A study from Hong Kong in suggests that there is a relationship between sustainability performance and environmental attitudes respective employee training. Studies suggest that EMS helps and encourages employees to create a culture where the environment is in focus, which in turn helps them reach goals. This 'environment culture' is created largely through education.A group interview was organized to obtain a picture of the participants' expectations and thoughts before the education. Two surveys were sent, one before the training and one after. In these were six questions of general knowledge about the environment to measure knowledge change, and a number of open questions to investigate the participants' attitude.The expectations of the participants were mixed, but concerned more general environmental knowledge and understanding. After the training, there was no mention of this specifically, but the expectations seem to have been met as the education contained just this and the comments after the training were positive.The participants mainly found it positive that the education was computer-based as it provides the opportunity to do the training when there is time, and the method of education seemed to be adapted to the participants' needs. The participants were not as happy with the variation in the training, which is an important factor in a successful education program. This is something Kalmar municipality should look in to and try to attain. The content and the language were generally considered to lie at a moderate level, although some remarks were made regarding that the text contained too many technical terms. The potential for knowledge change may have been influenced by it. The differences of knowledge before and after the education were small. The issues with many chemical technical terms had almost no change in knowledge.The answers from the participants were ambiguous and varied regarding if the training provided them with useful information for their professional and private life. However, most respondents believed that the training was professionally positive because it created discussions and made the municipal's environmental goals clearer. Privately it was not considered as useful as many of the participants said that they already possessed knowledge that they could use outside of work.

Detta examensarbete handlar om att ta fram ett kompendium beskrivande några viktiga punkter om juridik inom logistik. Målgruppen för kompendiet är nyexaminerade logistikstudenter från utbildningarna vid KTS-avdelningen. Detta då det upplevs av uppdragsgivaren att det finns för lite inslag av juridik i utbildningarna. För att ta fram ett underlag för vilket innehåll som skulle kunna vara intressant för kompendiet har en enkätundersökning genomförts där tidigare studenter från programmen besvarat frågor utifrån deras egna erfarenheter efter examen. Utöver detta har kompletterande undersökningar gjorts där arbetsgivare samt nuvarande studenter har besvarat frågor angående logistik inom juridikområdet. Med hjälp av svaren från enkätundersökningarna har kompendiet skapats, innehållande olika ämnen som kan tänkas vara bra för en nyexaminerad logistikstudent att ha kunskap om. De ämnen som behandlas i kompendiet handlar bland annat om gränsöverskridande handel, godstrafik på nationell och internationell nivå, transportvillkor samt regler kring arbetstider.

Background: Incoming medical alarm is a common routine for emergency nurses. Working in these situations may represent a major burden on the individual nurse. Purpose: To investigate emergency room nurses' experiences in receiving medical alerts focused on education, safety, security, skills and experience, and andherence to guidelines. The purpose was also to investigate whether there were any differences in action between the emergency room nurses who had worked longer or shorter period than two years with this. Method: The design was quantitative, comparative and descriptive. Surveys were distributed to 30 nurses who worked in the emergency room at a Swedish hospital. The questionnaires were answered by 20 nurses these were divided into two groups based on their experience, the groups were compered whether there were any differences in action between the emergency room nurses who had worked longer or shorter period than two years in the emergency room. Results : Emergency Room Introduction, 70% had an experienced colleague. Securities in emergency situation were always experienced by 20% of the nurses while 65%of them often felt secure. Safeties were experienced by 60%. Few nurses reported that they experienced stress and time pressure. Half of the group always thought that their experience and skills were a applied in alarm situations. 50% did know the accepted guidelines. Decision aids was not used to any great extent. There was no difference between groups in the conduct of the emergency situation. Conclusion: Emergency Room introduction and decision support needs to be improved. The majority of the nurses felt safe and secure in emergency situation.

This essay is an enquiry about how companies as participated in a Lean pro¬duction education use this education. The essay describes also how one works with the implementation of Lean production and how they believe that they will work. The enquiry tries to create an advisory material for other companies that are in the beginning of implementing their own Lean production systems. There these companies’ gets a picture of how other companies have done during their try to create a functioning Lean production system. In the essay, one may see how well the Lean concept basic thoughts and principles agree with the seven differently producing companies in the Jonkoping region. One may also see which parts from Lean production these companies use.

Studien syftar till att utvärdera elevers uppfattningar om muntliga prov i gymnasiets första kurs i kemi; kemi 1. En grupp bestående av tretton förstaårselever genomförde under kursen två muntliga prov omedelbart i anslutning till motsvarande skriftliga prov. Deras uppfattningar om de muntliga proven som sådana, och jämfört med de skriftliga, samlades in genom tre enkäter och två intervjuer med fyra elever. Studien genomfördes av läraren själv, och betydelsen av detta diskuteras i uppsatsen, samt i huvudsak i enlighet med grundad teori och ett pragmatiskt perspektiv. Data visade att eleverna uppfattade de muntliga proven som goda indikatorer för kunskapsluckor och som goda tillfällen för att nå djupare förståelse för ämnet, men mindre lämpliga för summativ bedömning. Validiteten av slutsatserna befanns god, medan reliabiliteten och statistisk signifikans inte kunde studeras på grund av begränsad datamängd. Den enskilt mest intressanta elevkommentaren var: "Det skriftliga provet kan ha svårare att visa vissa A-kvalitéer som kräver exempelvis diskussion. Men det kan samtidigt visa exakt, svart på vitt, vad du kan. De muntliga kräver en mer subjektiv bedömning och kanske därför inte visar dina faktakunskaper lika bra då man kan vara dålig på att formulera sig utan eftertanke." Författarens vägval under studiens gång och egna observationer och reflektioner kring studien beskrivs. Studien placeras i ett sammanhang med formativ bedömning och olika teorier för lärande. Konklusionen är att muntliga prov kan vara ett komplement till skriftliga prov, möjligen modifierade i riktning mot seminarieformat.

Bakgrund: Cirka 25 procent av Sveriges bostäder utgörs av bostadsrätter.  Förvaltningen sker av bostadsrättsföreningarnas styrelser som i många fall består av lekmän. Styrelserna förvaltar stora belopp. Medlemmarna ska ta ställning till hur förvaltningen har skötts samt fastställa årsredovisningens resultat- och balansräkning och fastställa styrelsen förslag till resultatdisposition. Utgångspunkten för studien är att medlemmar upplevs ha låg förståelse av årsredovisningen.   Syfte: Syftet är attbeskriva och förklara hur medlemmarna förstår innehållet i årsredovisningen och med utgångspunkt i resultaten diskutera hur man skulle kunna göra så att fler förstår årsredovisningen bättre.   Metod: Arbetet består av en kvantitativ studie i form av en enkät till alla medlemmar i två bostadsrättsföreningar, kompletterad med en kvalitativ studie i form av intervjuer med sakkunniga.   Resultat, slutsatser: Studiens resultat visar: -         att förståelsen för årsredovisningen är låg samt vilka begrepp i årsredovisningen                  som är svårare att förstå. -         att förvaltningsberättelsen, följd av resultaträkning och noterna är lättare att för-                 stå och att balansräkningen är svårast att förstå. -         att förståelsen ökar med engagemang samt ju längre tid medlemmen bott i för-                    eningen men även med deltagande i kursverksamhet för bostadsrättskunskap. -         att kön eller utbildningsnivå inte påverkar förståelsen. Med utgångspunkt i studiens resultat ges förslag på hur årsredovisningen kan bli en bättre informationsbärare på kort och lång sikt.

Syfte och frågeställningar Syftet var att se om lågaktiva elever, eller de som inte var aktiva i någon föreningsidrott, rörde sig mer vid lek och mindre vid tävling än de högaktiva eller de som var aktiva i föreningsidrott. Hur ser aktivitetsgraden ut hos elever på en idrottslektion när läraren använder sig av lekar och tävling? Förändras aktivitetsgraden om elever är föreningsmedlemmar, pojke eller flicka, lågaktiva respektive högaktiva under alla moment? Metod Vi har genomfört en experimentell studie, där vi undersökt aktivitetsgraden hos elever i årskurs fem och sex på en grundskola i en söderförort i stockholmsområdet. Med stegräknare mättes antalet steg (aktivitetsgraden) i två klasser i momenten lek och tävling under tre idrottslektioner. Alla lekar och tävlingar pågick i åtta minuter. I moment ”lek” minimerade vi tävlings- och prestationsmomenten och moment ”tävling” syftade till att likna väletablerade föreningsidrotter. Populationen jämfördes sedan utifrån deras aktivitetsgrad från stegräknarna i statistikprogrammet SPSS. Vi delade in gruppen i inaktiva och aktiva på två olika sätt, dels utifrån deras enkätsvar och dels baserat på deras resultat från stegräknarna. Resultat Alla grupper sammantaget hade en högre aktivitetsgrad i medelvärde vid lek än vid tävling. De aktiva barnen ökade sin aktivitetsgrad med 7,5 % vid lek jämfört med tävling och de inaktiva barnen hade en ökning med 8,5 % vid samma jämförelse. De aktiva flickorna ökade sin aktivitetsgrad med 9,5 % vid lek jämfört med tävling och de inaktiva flickorna ökade sin aktivitetsgrad med 14,3 % vid samma jämförelse. 38 elever tog fler steg, i medelvärde, vid moment lek jämfört med tävling. 18 elever tog fler steg vid moment tävling jämfört med lek. Pojkarna hade en 10 % högre aktivitetsgrad i medelvärde vid lek jämfört med flickorna och en 17 % högre aktivitetsgrad i medelvärde vid tävling jämfört med flickorna. Ovanstående data är signifikant säkerhetsställda, p<0,05. Slutsats Aktivitetsgraden ökade då vi använde oss av lek istället för tävling. Lek kan vara ett bra verktyg inom ämnet idrott och hälsa för att aktivera inaktiva barn, i synnerhet inaktiva flickor.

The purpose with this essay is to find out how aware students are about the environment, andif they believe that their actions can influence the environment. I have used both earlierresearch and questionnaire surveys in order to fulfill the purpose. In earlier research, I haveused research based on materials that are scientific. According to the researchers it isimportant that the children and young people become involved and dedicated to theenvironment and its surrounding world. It is important to listen to the children's thoughts andvisions as they are aware about what happens, but do not reflect on the worst, but hope that itbecomes an improvement in the future. The questionnaire survey that was implementedcovered 72 students divided in four classes, two from grade 5 and two from grade 6. Thesurvey contained 11 open questions while eight partially was open with subsequent questions.The result shows that the students from the classes think that the environment is important andthey do what they can in order to get a good environment. There were students from allclasses that did not care at all about the environment and after a summarizing assessment ofthe result shows that most students today are worried and believe that the future can becomeworse. The result also shows that the students want more people to begin to think more aboutthe environment and the choices we do in order to make the environment better. / Syftet med detta arbete är att ta reda på hur medvetna elever är om miljön, samt om de trorderas handlingar kan påverka miljön. Jag har använt mig av både tidigare forskning ochenkätundersökningar för att uppfylla mitt syfte. I tidigare forskning har jag använt mig avforskningsbaserat material. Enligt forskarna är det viktigt att barn och ungdomar blir delaktigaoch engagerade om miljön och sin omvärld. Det är viktigt att lyssna till barnens tankar ochvisioner då de är medvetna om vad som händer men tänker inte på det värsta men hoppas attdet blir en förbättring i framtiden. Enkätundersökningen som genomfördes omfattade 72elever uppdelade på fyra klasser, två från årskurs 5 och två från årskurs 6. Enkäten bestod av11 öppna frågor medan åtta delvis var öppna med påföljande frågor. Resultatet visar atteleverna från klasserna tycker att miljön är viktig och att de gör vad de kan för att få en bramiljö. Det fanns elever från klasserna som inte alls brydde sig om miljön och efter ensammanfattande bedömning av resultatet visar det att de flesta elever idag är oroliga och troratt framtiden kommer bli sämre. Resultatet visar även att eleverna vill att fler människor skabörja tänka mer på miljön och på de val som görs för att miljön ska bli bättre.