Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer det är som påverkar elevers motivation i ämnet Engelska. Examensarbetet behandlar om det finns eventuella skillnader, och i så fall vilka, beträffande motivation på teoretiskt gymnasieprogram respektive praktiskt gymnasieprogram. Metoden som använts i denna undersökning är en enkätstudie. Enkäten distribuerades till sammanlagt 183 elever varav 91 elever läser på teoretiskt program och 92 elever på praktiskt program. De elever som går på det teoretiska programmet läser på teknik programmet medan de som går praktiskt program läser på byggprogrammet och livsmedelprogrammet. Gemensamt för dessa program är att de läser Engelska 5 som motsvarar Engelska A i den gamla läroplanen Lpf 94, Engelska 5 ingår alltså i Gy11 som är den reformerade läroplanen som infördes hösten 2011.           Det finns en uppsjö av olika motivationsteorier och då denna studie behandlar psykologiska motivationsfaktorer har kognitiva, humanistiska samt behavioristiska perspektiv på motivation använts. Dessa motivationsteorier behandlar olika typer av motivation såsom bland annat inre och yttre motivation. Motivationsteorierna som behandlas i denna studie ger förklaringar till hur individen motiveras psykologiskt genom egna och bland annat lärarens handlingar.  Resultatet i denna studie ger inte svar utan snarare indikationer som överlag ger det svar vi var ute efter.  Resultatet visade att de faktorer som påverkar elevmotivation i högsta grad är vilka uppgifter som läggs fram, medbestämmande samt lärarens engagemang. I diskussionen lyfts tankar och åsikter till vad som ligger bakom elevernas svar som erhållits i resultatet.  Det gick att konstatera i diskussionen att teoretiskt program påvisade en mer långsiktig syn på motivation än eleverna på praktiskt program. Därtill gick det att fastställa att eleverna erhöll en medvetenhet om rollen en lärare förväntas att inneha beträffande elevmotivation.

Detta examensarbete handlar om elevers motivation till skönlitterär läsning. Tio elever i år 2 och tio elever i år 5 har svarat på en enkät gällande läsvanor och attityder till läsning. De resultat som den empiriska studien gett fungerar sedan som ett diskussionsunderlag kopplat till den teoretiska bakgrund som ges. Teorin om självbestämmande används som utgångspunkt och resultatet kopplas till inre och yttre typer av motivation. Uppsatsen syftar till att utifrån läsvanor och attityder till läsning utröna likheter och skillnader ur ett motiva-tionsperspektiv de båda åldersgrupperna emellan. I diskussionen uppmärk-sammas att både inre och yttre typer av motivation påverkar elevers attityder till läsning och att de motiverande faktorerna ibland varierar mellan de båda åldersgrupperna.

Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar och erfarenheter som distriktssköterskor och sjuksköterskor (n=18) i hemsjukvården i norra Dalarna hade för att utföra existentiell omvårdnad till patienter inom palliativ vård. Syftet var dessutom att undersöka eventuella skillnader beträffande erfarenheter och förutsättningar mellan medicinskt omfattandehemsjukvård (MOH) och vårdcentralernas hemsjukvård (VC).Metod: Studien hade en komparativ tvärsnittsdesign med kvantitativ ansats. Datainsamlingen skedde via en semistrukturerad enkät. Kvantitativ data analyserades statistiskt och kvalitativadata genom innehållsanalys.Resultat: Ingen skillnad mellan MOH:s och VC:s förutsättningar att utföra existentiell omvårdnadsamt i upplevelsen av hur nöjd vårdgivaren var med sin existentiella omvårdnad kundepåvisas. Däremot fanns skillnader i hur ofta existentiell omvårdnad utfördes inom respektivearbetsplats. Skillnad fanns också mellan deltagare som genomgått specifika kurser respektiveej, i upplevelsen att ha kunskap att identifiera och bemöta existentiella upplevelser hospatienter i palliativ vård. Innehållsanalysen visade att distriktssköterskan måste vara närvarande, kunna bemöta och bekräfta patientens behov för att utföra ett bra arbete. Brist på tidoch fokus påverkade vårdsituationen negativt. Joyce Travelbees teori om omvårdnad som en mellanmänsklig process i vilken en professionell sjuksköterskas uppgift var att etablera enmänsklig relation, valdes som omvårdnadsteoretisk förankring.Konklusion: Resultatet åskådliggjorde betydelsen av utbildning för att kunna identifiera och bemöta patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård.

<p>Syftet med detta arbete är att ta reda hur eleverna upplever skolans undervisning inom ämnesområdet naturvetenskap. Vad har de för upplevelse av sin naturkunskapsundervisning och ligger den i fas med hur den borde se ut med tanke på de mål som finns uppsatta i dessa ämnen? Då jag varit ute på praktik, fältstudier, vikarierat eller mött elever på annat sätt, har jag fått uppfattningen av att många elever inte har den kunskap de borde ha i NO för den aktuella årskursen, och det är då tankarna till detta arbete har väckts. Genom en enkät- studie har jag fått ta del av ca 100 elevers syn på sin NO- undervisning. Dessa resultat har jag kopplat till min litteraturstudie där jag lyft fram de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Jag kopplar även resultatet till de kursplaner som finns i berörda ämnen. Då vi är inne på både ett nytt årtusende och nytt århundrade är det även dags att se på hur de pedagogiska tankarna kan komma att se ut i framtiden och jag presenterar några tankar som är aktuella. Detta arbete väcker många tankar till liv vad gäller undervisning inom NO- ämnena och genom dessa tankar har jag utvecklat mig själv i min yrkesroll.</p>

<p>Cochleaimplantat (CI) har använts i cirka 25 år för att återskapa hörsel hos barn och vuxna med medfödd eller förvärvad hörselskada/dövhet. Det finns fortfarande ett stort behov av kunskap om barn med CI och deras anhöriga. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av förväntningar, förändringar samt livskvalitet hos vårdnadshavare till barn med CI sedan barnets CI-operation. Studien riktade sig till vårdnadshavare som hade barn med CI och var knutna till föräldraföreningen Barnplantorna vilket var 245 familjer. Antal inkomna enkäter var 153 stycken varav tre uteslöts. Undersökningsmaterialet utgjordes av en enkät vilken konstruerades avförfattarna. Studiens upplägg var både kvalitativ och kvantitativ. Resultaten visade att många domäner/aspekter inom livskvalitet förbättrades efter barnets operation. Vårdnadshavarna upplevde sig i genomsnitt gladare, tryggare, mindre oroliga, kände mindre sorg och isolering från sin omgivning, kunde delta i fler aktiviteter samt upplevde en förbättrad kommunikation. Bakgrundsfaktorer som påverkade livskvaliteten var främst kommunikationsform men även till viss del antal CI, ålder vid upptäckt av hörselskada samt ålder vid första CI. Majoriteten vårdnadshavare upplevde att deras förväntningar inför CI-operationen infriats. Slutsatser som drogs var att livskvaliteten hade förbättrats inom flera områden efter barnets CI-operation.Kommunikationsform var den faktor som hade störst betydelse för vårdnadshavarna på så vis att de vårdnadshavare vars barn kommunicerade med tal upplevde fler positiva aspekter av livskvalitet. Vårdnadshavarnas förväntningar på CI hade till stor del infriats och överträffats. CI innebar för en majoritet av vårdnadshavarna positiva förändringar inom områden som tillexempel kommunikation och socialt liv.</p>

Barns övervikt och fetma är ett allvarligt och stort folkhälsoproblem i vårt samhälle idag. Om övervikt etableras under barndomen är risken stor att fetma utvecklas senare i livet, vilket kan medföra risk för följdsjukdomar och psykiskt lidande. Det är viktigt att i tidigt skede upptäcka barn och dess familjer med risk för övervikt och där har BVC-sjuksköterskan en central roll. Enligt tidigare studier har det framkommit att BVC-sjuksköterskor upplever det svårt och känsligt att prata om kost och kostvanor och risk för övervikt med föräldrar. Många har upplevt negativa reaktioner i dialogen med familjerna, vilket medfört att det hälsofrämjande arbetet inte fortskridit och med relevanta åtgärder mot barns risk för övervikt inte har satts in. Därför är det av intresse att undersöka om BVC- sjuksköterskans uppfattningar om ett arbetsredskap i form av ett frågeformulär riktat till föräldrar skulle förbättra det hälsofrämjande arbetet mot barns risk för övervikt. Studiens design var kvantitativ och data samlades in med hjälp av en enkät som bestod av 18 frågor i tre teman samt tre öppna frågor. Urvalet var 42 BVC-sjuksköterskor som arbetade på 19 olika BVC- mottagningar i fyra av Hallands kommuner. Resultatet visar att de flesta av BVC-sjuksköterskorna var positiva till att använda ett frågeformulär om kost och kostvanor.  Det kunde vara till hjälp för dem i deras hälsofrämjande arbete med att tidigt finna riskfaktorer hos barn och dess familj med risk för övervikt. Att ämnets känslighet skulle kunna minska var det många av respondenterna som tyckte. Diskussionen betonar vikten av att BVC-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete ligger i att i tid fånga upp barn och dess familj i riskzonen för övervikt och att ett frågeformulär kan vara ett stöd i detta arbete.

Bakgrund: Brister i kommunikation och informationsöverföring mellan vårdnivåer är vanligt i samband med utskrivningar och kan leda till onödiga återinskrivningar. Det finns en stor potential av att använda IKT i hälso- och sjukvården då det möjliggör en snabbare informationsöverföring mellan vårdnivåer och kan göra informationen mer konsekvent och tillgänglig för uppföljande vård. Det saknas emellertid fortfarande kunskap om hur mycket sjuksköterskor i primärvården använder IKT. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors användning av IKT-systemet Prator i primärvården och om användningen kan relateras till uppfattningen om att IKT bidrar till en förbättrad samordning vid utskrivningar från sjukhus. Metod: En kvantitativ enkätstudie med trettiosju sjuksköterskor från elva vårdcentraler i Södra Sverige som beskriver sitt användande av IKT-systemet Prator. Data analyserades statistiskt med deskriptiv och jämförande statistik. Resultat: Resultatet visar att det fanns en betydelsefull attitydskillnad i användningen av Prator mellan de sjuksköterskor som använder Prator och de som inte gör det. Vidare visar resultatet att endast hälften av sjuksköterskorna fått utbildning om Prator och dess betydelse vid implementeringen. Det påvisades också en statistisk säkerställd skillnad i uppfattningen av att använda systemet. Slutsats: Sjuksköterskor som använder Prator är mer positiva till systemets användbarhet och dess potential för att förbättra samordningen vid utskrivningar än de som inte använder Prator. Det kan därmed innebära att sjuksköterskor aktivt behöver arbeta med systemet för att bli positiva till det och se vinsterna med det. / Background: Deficits in communication and information transfer between carelevels at hospital discharge are common and can lead to unnecessary readmissions. There is a great potential of using ICT in health care since it could facilitate faster information transfer between care levels and make the information more consistent and available for follow-up care. However there is still a lacking of knowledge in how much nurses use ICT and the factors that influence its use. Aim: The aim of the study was to describe factors influencing nurses' use of ICT system Prator in primary care and if the use can be related to the perception that ICT contributes to improved coordination in discharges from hospital. Method: A quantitative survey with thirty-seven nurses from eleven medical centers in Southern Sweden who describes their use of the ICT system Prator. Data were statistically analyzed with a descriptive and comparative approach. Results: The results show a significant difference in attitudes between nurses who use Prator and those who did not. Furthermore it shows that only half of the nurses in this study received education about Prator during the implementation. A statistically proven significant were also found in perceptions of using the system. Conclusion: Nurses who use Prator are more positive to the usability of the system and its potential to improve coordination at discharges than those nurses who did not use it. It can therefore be assumed that nurses need to work with the system to be positive about it and see the benefits of it.

Vid palliativ vård bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas närstående såväl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mäta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vårdats hemma med hjälp av en palliativ enhet fick svara på enkätfrågor av likert-typ som mäter sorg, nedstämdhet och depression. Mätningarna skedde vid två tillfällen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lämnades av 75 personer vid första mättillfället och 61 vid det andra. Av dessa svaranden deltog 17 i efterlevandegrupp. Svaren behandlades kvantitativt med icke parametriska metoder och deskriptiva data i frekvenstabeller. Materialet var inte tillräckligt stort för att kunna göra statistiska jämförelser mellan dem som deltog i och dem som inte deltog i efterlevandegrupper. Slutsatser: De flesta deltagare i studien uppvisade svår sorg vid båda mättillfällena. En fjärdedel visade på besvär med nedstämdhet och depression och av dessa deltog sex procent i efterlevandegrupp. Faktorer som kunde påverka deltagande i efterlevandegrupp var kön och geografiskt avstånd till sammankomsterna. Deltagande i efterlevandegrupp visade ingen mätbar effekt för sorgebearbetning. / In palliative care, organized support should be offered to family care givers during the disease and during bereavement according to the WHO. The aim of the study was to quantitatively measure the effects of participating in or not participating in bereavement-groups. The bereaved (n=84) to patients taken care of at home supported by a palliative unit were asked to answer questionnaires with likert-type, measuring mourning, anxiety and depression. The measures were done on two occasions, before the start of the bereavement-group and ten weeks later. On the first occasion 75 of the bereaved responded and 61 on the second occasion. In bereavement-groups participated 17 of the respondents. The data was analyzed with non-parametric tests and descriptive statistics. The analysis indicated that the material was not big enough to make statistic comparisons between participants and non participants in bereavement-groups. Conclusions: Most of the participants in the study showed signs of severe grief on both occasions. One fourth showed signs of high levels of both anxiety and depression and six percent of these participated in bereavement-groups. Factors affecting those participating in bereavement-groups were their gender and geographical distance to the meetings. Participating in bereavement-groups had no measurable effects on bereavement.

Att säkerhetskopiera innebär att försäkra sig om att det alltid finns en eller flera säkerhetskopior ifall originalfilen skulle gå förlorad. Säkerhetskopiering är ett koncept som har funnits länge. Från den enskilda hemanvändaren, till företag, till organisationer: alla kan nyttja säkerhetskopiering för att skydda sina data som finns lagrade på olika system. Denna studie har för avsikt att studera hur användningen av molnbaserade lösningar för säkerhetskopiering ser ut hos kommuner i Sverige. Säkerhetskopiering kan hanteras på många olika sätt och det finns flera olika implementationer att välja mellan. Molnbaserade lösningar och de funktioner som de tillhandahåller har potentialen att föra med sig många nya möjligheter för kommuner. Med de funktioner som tillhandahålls av en molnbaserad lösning däribland möjligheten till lagring av säkerhetskopior, är det intressant att se hur dessa funktioner har kunnat utveckla ett koncept som ändå är så centralt inom kommuner som säkerhetskopiering är. Säkerhetskopiering är en viktig arbetsuppgift hos kommuner och omfattande arbete som bedrivs varje dag. En enkät skickades ut där Sveriges kommuner fick besvara frågor angående deras användning av molnbaserade lösningar för säkerhetskopiering. Av 290 kommuner var det totalt 67 kommuner som svarade. Underlaget från enkäten analyserades och de som studien kom fram till var att en mindre del av Sveriges kommuner har implementerat en molnbaserad lösning för säkerhetskopiering. Dock är de som använder sig av denna implementation kommuner som har gjort det under en längre tid. Hanteringen av säkerhetskopieringen ser ut som så att det sker minst en gång per dygn där kommunen oftast tar hjälp av en privat outsourcingleverantör. Det finns många effektivitetsfaktorer som kan uppnås vid användandet av denna implementation av säkerhetskopiering, vilket återspeglar ett stort användbarhetsområde. Molnbaserade lösningar för säkerhetskopiering anses vara en fullgod lösning i avseende på säkerhets och integritetsfrågor. De kommuner som inte använder sig av en molnbaserad lösning för säkerhetskopiering använder sig av en egen lösning och detta sköts på plats hos kommunen genom en implementation som oftast tagits fram utefter kommunens behov. De kommuner som bedriver egen lösning gör det främst på grund av kostnadsskäl och säkerhetsfrågor. Oavsett lösning är kommunerna överens om att dataintegritet är något som bör prioriteras högt och att resurser bör läggas på att säkerställa att detta område håller en hög kvalité. / Managing backups to ensure that one has a backup copy if an original file is lost, deleted, or corrupted is a concept that has existed for a while. Ranging from the home user to companies and organizations, everyone can utilize backups to protect data that have been saved on different systems. This study is being conducted to explore how cloud-based solutions for backup are being used in municipalities in Sweden. Backup can be handled in many different ways and there are several implementations to choose from. Cloud-based solutions provide new functions to municipalities and offer them novel opportunities. With the functions brought by a cloud-based solution including the opportunity of storing backups makes it interesting to see how these functions could have developed a concept that backup is, which is a procedure of importance regarding the work at municipalities. Backup is a thorough process that is being conducted every day. A survey was sent out to Sweden’s municipalities, and they were asked to answer questions regarding their usage of cloud-based solutions for backup. Out of a total of 290 municipalities, 67 responded. The answers from the survey were analyzed, and the results from the study are explained below. A small part of Sweden’s municipalities has implemented a cloud-based solution for backup, but the ones who employ it have been doing so for some time. Backup is being completed at least once per day in cases where the municipalities often make use of a private outsourcing provider. There are several effectivity factors regarding the use of cloud-based solutions for backup which reflects a big area of usability. Cloud-based solutions for backup are viewed as safe solutions when it comes to managing integrity. Furthermore, most of the municipalities implement their own solution for backup and manage it as an on-premise solution which have been implemented according to the municipalities needs. The foremost reasons for this method are cost and security concerns. Regardless of the solution, the municipalities agree that data integrity is a matter that should be highly prioritized and that resources should be focused on ensuring that this area holds a high quality.

Bakgrund: Uppskattningsvis klassar sig 0.03-0.05% av världens befolkning som transpersoner. Att vara transperson innebär att ifrågasätta det könet man tilldelats vid födseln. Som sjuksköterska är det viktigt att aldrig applicera personliga värderingar och alltid förhålla sig professionell i mötet med olika individer i yrket samt att alltid kunna erbjuda patienter en personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters egenskattade kunskap om begreppet transperson inför mötet med dessa personer inom den personcentrerade hälso- och sjukvården. Metod: En enkätundersökning genomfördes på sjuksköterskestudenter i termin 5 vid Blekinge tekniska högskola. Enkäten var kvantitativ och innehöll frågor om sjuksköterskestudenternas egenskattade kunskap. I studien tillfrågades 85 personer att deltaga, 57 personer valde att deltaga.  Resultat: Av studiens deltagande var det 89% som ansåg att de hade tidigare kunskaper om vad begreppet transperson innebär. Majoriteten av de deltagande svarade även att de inte ansåg sig besitta tillräckligt med kunskap för att kunna erbjuda transpersoner en personcentrerad vård. Slutsats: Resultatet av studien visar att majoriteten av sjuksköterskestudenter upplever att de inte har tillräckligt med kunskap för att kunna erbjuda en god personcentrerad vård gentemot transpersoner. Studiens resultat visar även att majoriteten uppfattar att det är svårt att inte kränka dessa individer inom hälso-och sjukvård trots att studenterna påtalar att de besitter en tidigare kunskap om vad begreppet transperson innebär.