• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 181
  • 2
  • Tagged with
  • 183
  • 44
  • 43
  • 29
  • 28
  • 25
  • 24
  • 24
  • 21
  • 19
  • 18
  • 16
  • 14
  • 14
  • 14
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Fysioterapeutens inställning till effekten av akupunkturbehandling för patienter med spänningshuvudvärk : En enkätstudie

Brar, Johanna, Fritz, Emma January 2019 (has links)
Bakgrund: Akupunktur betyder nålbehandling och har sitt ursprung i traditionell kinesisk medicin. En profession som kan utöva akupunktur är fysioterapeuter. Akupunktur kan användas vid många olika typer av smärttillstånd, bland annat spänningshuvudvärk. En profession som kan utöva akupunktur är fysioterapeuter. Många professioner har en positiv inställning till akupunkturbehandlingens effekt medan andra anser att nålarna i sig inte är någon unik metod, snarare ett resultat av placeboeffekt och väljer då bort denna behandlingsmetod. Syfte: Syftet med studien äratt undersöka fysioterapeuters inställning till effekten av akupunkturbehandling för patienter med spänningshuvudvärk.Metod: Fysioterapeuter inom primärvården i Sverige fick en enskild förfrågan via mail om att delta i studien. En länk till en webbenkät samt ett informationsbrev om studiens syfte bifogades. En länk till enkäten lades även ut på fackföreningen Fysioterapeuternas hemsida. Enkätfrågorna sammanställdes i excel och redovisades i löpande text, tabeller och figurer.Resultat: Enkäten besvaradesav totalt 32 personer. Svaren tyder på att majoriteten av fysioterapeuterna har en positiv inställning till akupunkturbehandling vid spänningshuvudvärk. Vid behandling av spänningshuvudvärk väljer man dock information samt träning framför akupunktur. Det framkom också att deltagarna ansåg att akupunkturbehandling saknar ett starkt vetenskapligt stöd. Konklusion: Med dagens aktuella kunskapsläge om akupunktur, visar resultatet i denna studie att fysioterapeuterna till största del har en positiv inställningtill effekten av akupunkturbehandling vid spänningshuvudvärk.
42

Socialsekreterares upplevelse av arbetsrelaterad stress / The experience of workrelated stress among social workers

Söderström, Emelie, Albertsson, Anna January 2018 (has links)
Problemet. Yrkesgrupper som socialsekreterare anses vara mest utsatta för stress grundat på socialtjänstens höga arbetsbelastning. Arbetsrelaterad stress påverkar både organisationen och arbetets kvalité men leder främst till psykisk ohälsa bland de anställda. Syfte. Denna studie undersöker hur yrkesverksamma socialsekreterare inom socialtjänsten upplever arbetsrelaterad stress, samt om det finns något samband med känsla av sammanhang (KASAM), verksamma år och kön. Studiens teoretiska bakgrund är baserad på KASAM utifrån det salutogena perspektivet. Metod. Studien utgörs av en kvantitativ forskningsstrategi i form av en tvärsnittsstudie. En enkät med frågor om bakgrund, arbetsrelaterad stress och KASAM har sammanställts och skickats ut via mejl till yrkesverksamma socialsekreterare södra delen av Sverige. Resultat. Svaren som enkäten genererade visar att de främsta stressfaktorerna på arbetet anses vara ökad arbetsbelastning, höga egna krav samt svårigheten över att sätta gränser och att ta ett större ansvar än vad hen bör göra. Resultatet visar ett signifikant samband med ett negativt värde mellan arbetsrelaterad stress och graden av KASAM samt ett signifikant samband mellan yrkesverksamma år och KASAM. Slutsats. Utifrån respondenternas svar är det möjligt att utläsa ett samband mellan socialsekreterares egna höga krav och engagemang i arbetet med KASAM:s tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Detta tyder på att ett stort engagemang inte alltid är positivt. Vidare finns ett samband mellan socialsekreterares yrkeserfarenhet och grad av KASAM, personliga stresshantering och hälsa. Nyckelord: enkätstudie, arbetsrelaterad stress, KASAM, socialsekreterare
43

Sambandet mellan fysisk aktivitet och studieresultat hos gymnasieungdomar

Grape, Johan, Winterlind, Henric January 2017 (has links)
Denna studie hade syftet att utforska sambandet mellan fysisk aktivitet och studieresultat med kontroll för inflytande av socioekonomiska förutsättningar. En enkät med frågor om betyg, fysisk aktivitet och socioekonomiska bakgrundsfaktorer besvarades av 166 gymnasieelever vid en skolenhet i Norrbottens län. Resultaten visar att socioekonomiska faktorer saknade samband med studieresultat, men att intensitet hos fysisk aktivitet hade ett samband och att sambandet bestod även då sambandet kontrollerats för inflytande av socioekonomiska variabler.
44

Uppföljning av Artrosskola för personer med höft-eller knäartros i primärvården  i Örebro län. / A follow-up study of patient education for individuals with hip- or osteoarthritis in primary health care, Örevro county, Sweden

Lennefors, Madeleine January 2009 (has links)
No description available.
45

Gymnasieungdomars upplevda hälsa : En enkätstudie

Gynnerstedt, Josefine, Landren, Maria January 2017 (has links)
Bakgrund: Hälsa är ett centralt begrepp inom omvårdnaden och är skolsköterskans största fokus. Ett sätt att ge eleverna möjlighet att samtala och undersöka sin hälsa är genom ett hälsosamtal. Tidigare studier har visat att den upplevda hälsan försämras under ungdomstiden samt att tjejer upplever sämre hälsa än killar. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga gymnasieungdomars upplevda hälsa utifrån en hälsoenkät som använts inför ett hälsosamtal. Metod: Som metod användes retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Den data som analyserats kom från elever i årskurs 1 på gymnasiet i de kommuner i Region Jönköpings Län som använder enkäten “Min Hälsa” inför ett hälsosamtal. Data samlades in höstterminen 2014 och vårterminen 2015. Resultat: Resultatet visade att tjejer rapporterar  en sämre upplevd hälsa generellt. Psykosomatiska symtom förekommer hos alla, men oftare hos tjejer. Tjejers största bekymmer är koncentrationssvårigheter och killars är sömn och koncentration. Killar känner sig friskare och mindre stressade än tjejer. Slutsats: Resultatet visar att de flesta ungdomar upplever en bättre hälsa. Dock syns tydliga skillnader mellan killar och tjejer. Dessa skillnader skulle kunna förklaras genom att de flesta symtom som nämns i hälsoenkäten är inåtvända symtom, vilket tjejer oftare uppger att de besväras av.
46

Det komplexa ledarskapet : En enkätstudie av förskollärares syn på ledarskap gentemot barngrupp och kollegor

Carretero Gustafsson, Paula Andrea, Pettersson, Elina January 2020 (has links)
Ledarskap inom förskolans verksamhet är ett komplext ämne. Det finns forskning om ledarskap med barngrupp, något som vittnar om att man är överens om att förskollärare ska leda barnen. Hur ledarskapet ska se ut är däremot mer diffust. Det finns mindre forskning om ledarskap i arbetslag, något som vittnar om att man inte är överens om att förskollärare ska leda arbetslagskollegor och hur detta eventuella ledarskap ska genomföras. Syftet med den här studien var att undersöka och försöka förstå om förskollärare anser att de är ledare i arbetslaget. Vi ville också undersöka och försöka förstå om det råder samsyn över vad som är bra ledarskap i barngrupp och med kollegor i arbetslaget. För att undersöka det här genomförde vi en enkätstudie med 78 förskollärare. I analysen av vår insamlade data utgick vi från den situationsanpassade ledarskapsteorin vars innebörd är att ledarskapet måste vara flexibelt och se olika ut i skilda situationer. Studiens resultat visade att det inte råder samsyn bland förskollärarna över vad som är bra ledarskap gentemot barngrupp respektive kollegor. Många av förskollärarna ansåg att ledarskapet handlar om att leda unika individer. Att det inte råder samsyn beror också på att de sällan pratar om det och att samtalen försvåras på grund av de olika utbildningsbakgrunder, ibland ingen utbildning alls, som finns inom ett arbetslag. Förskollärarnas förtydligade ansvar blev ibland sekundärt till vikten av att ha en demokratisk arbetsplats. Förskollärarna i vår studie upplevde ledarskap gentemot barnen som enklare och tydligare, vilket sannolikt beror på att det är det de har utbildning för. De egenskaper som förskollärarna i studien tillskrev ett bra ledarskap såg mycket lika ut när det gäller ledarskap gentemot barngrupp respektive kollegor. Vad vi slutligen har dragit för slutsats utifrån studiens resultat är att ledarskapet inom förskolans verksamhet är komplext.
47

Negativ stress hos förskollärare i förskolan : En studie ur ett förskollärarperspektiv

Nederberg, Julia, Sahlén, Sandra January 2019 (has links)
Den negativa stressen ökar i dagens samhälle. Allt fler förskollärare inom förskolan rapporteras bli drabbade av utbrändhet och sjukskrivningar. Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om förskollärares erfarenheter och syn på negativ stress i förskolan. Bakgrunden baserades på tidigare forskning innefattande det valda området.Studien genomfördes med enkäter som därefter skickades ut till förskollärare i den valda kommunen. Enkäterna bygger på en kvalitativ undersökning och baserades på svar från trettio förskollärare. Resultatet vi fick var mer oroväckande än vad vi kunnat föreställa oss. Den negativa stressen är oerhört påtaglig inom förskolan och alla informanter hävdade känslan av stressen ofta framträder. De allra flesta förklarade att de mest stressiga i verksamheten är barngruppens storlek och ljudnivåerna som förekommer. Bilden vi erhöll av den negativa stressen innan arbetet har förändrats drastiskt, förståelsen för negativ stress har alltid funnits däremot hur påtaglig den verkligen är har överrumplat oss.Slutsatsen vi drar av detta arbete är att många förskollärare är drabbade av den negativa stressen, men få söker den hjälpen de egentligen har rätt till för att förskollärarna inte känner till att den hjälpen finns att tillgå.
48

"Att förstå sitt eget värde" : En enkätstudie om hur arbetet med självkänsla realiseras i förskolan

Sandqvist, Hedvig, Johanna, Hammarström January 2019 (has links)
Den här studiens syfte var att undersöka hur förskollärare och barnskötare arbetar med självkänsla samt hur de definierar begreppet. Vi undersöker även om införandet av begreppet självkänsla i den nya läroplanen för förskolan har påverkat förskollärarna och barnskötarna i deras arbete. Vi undersöker detta med hjälp av en webbaserad enkätstudie. Resultatet presenteras och analyseras med en läroplansteoretisk utgångspunkt där vi använder oss av tre centrala begrepp formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. I studien framkommer det att de båda yrkesgrupperna är relativt eniga i sin syn på självkänsla samt hur de realiserar arbetet i förskolan. Vi problematiserar hur de båda yrkeskategorierna realiserar sitt innehåll och sina kunskaper i förskolan. Läroplanen föreskriver en likvärdig utbildning men frågan är om den kan blir likvärdig när alla besitter olika kompetenser och erfarenheter vilket skapar olika tolkningar som i sin tur påverkar undervisningen. I studien framkommer det att förskollärare och barnskötare arbetar med självkänsla dagligen och deras syn på hur de arbetar med självkänsla är relativt samstämmiga.
49

Jag vill inte vara med på bild! : En enkätstudie om förskollärares och barnskötares syn på barns integritet i dokumentationsarbetet

Börjesson, Frida, Karlson, Michaela January 2020 (has links)
Föreliggande studie syftade till att undersöka om pedagoger i förskolan tar hänsyn till barns integritet i dokumentationsarbetet. Vi ställde oss frågan om pedagogerna frågar barnen om de vill delta i dokumentationen både före, under och efter processen, samt om det finns någon skillnad i agerandet mellan förskollärare och barnskötare. Vidare undersöktes om det är dokumentationsuppdraget eller uppdraget om barns integritet i Lpfö18 som väger tyngst samt om pedagoger upplever svårigheter kring dokumentation och barns integritet. Studiens material baserades på en digital enkätundersökning där 104 förskollärare och 34 barnskötare från hela landet deltog. Utifrån det sociokulturella perspektivet och dess centrala begrepp har resultatet noga analyserats och diskuterats.  Studiens resultat påvisade att pedagoger i viss mån tar hänsyn till barns integritet i dokumentationsarbetet. Vi fann dock att det i större utsträckning var barnskötarna än förskollärarna som tog hänsyn till barns integritet. Studien visade att det var många respondenter som inte upplevde svårigheter kring dokumentation och barns integritet, däremot kan detta diskuteras då respondenterna sa emot sig själva vilket visades i delen av enkäten där de fick skriva sin fria text. Ett annat resultat var att uppdragen om att dokumentera, som skrivs fram i styrdokumenten, visade sig vara det som vägde tyngre än barns integritet.
50

Elevers uppfattning om relationer och tydlighet i klassrummet: matematik åk 7

Lindström, Maria January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur elevens upplevda relationer med lärare påverkar resultaten och om även upplevd tydlighet i undervisningen påverkar elevresultat. Enkätdata samlades in för att mäta elevernas upplevelse och elevtester genomfördes för att få syn på elevernas kunskapsutveckling över tid. Enkätfrågorna är utformade så att eleverna svarar på hur de upplever sin lärares undervisning. Den teoretiska utgångspunkten har varit ramverket The 7C’s of effective teaching. Elevenkäter genomfördes under vårterminen i åk 7 och elevtesterna genomfördes i början av åk 7 och i början av åk 8. Sammanlagt 31 klasser, fördelade över 14 skolor spritt över hela Sverige, har deltagit i studien. Studiens resultat visar att klasserna överlag upplever att deras lärare är bra på att skapa relationer och de upplever också att deras undervisning är tydlig. De klasser som har ökat sina resultat mest mellan test 1 och test 2 har höga värden på enkätfrågorna om både relationer och tydlighet. Däremot så är det inte ett resultat som stämmer in på alla klasser. Även de klasser som har ökat sina resultat minst har relativt höga värden på enkätfrågorna. Varken korrelationen mellan relationer och testresultat eller korrelationen mellan lärarens tydlighet och testresultatet är inte särskilt höga, vilket går emot tidigare forskning.

Page generated in 0.0517 seconds