Enterprise learning is a pedagogic concept that implies that the students, in correlation with development of theoretical, subject specific knowledge, also develops enterprise competences that will be useful in their everyday life and on the labour market. Enterprise learning has grown over the last ten years, as well in school practicing as within research. In the mathematics subject, a strong educational tradition has delayed the introduction of enterprise learning. At the examined school, enterprise mathematics has been introduced during the spring term of 2010. This examination focuses on which of the enterprise competences that are developed and how they are developed. It also investigates whether the desire to learn is increased as a result of the new pedagogic concept. The empiric material has been gathered through interviews with students and teachers, as well as through observation. The result shows unambiguously that the students, above all develops responsibility, but also other enterprise competences. Students that experience mathematics as either easy or difficult are the ones who seem to appreciate these changes mostly in their learning processes.

The purpose of this development project is to create a model for working with a high school project in Electrical and Energy Program. It should be conducted in a form like companies do according to the goals from The Swedish National Agency for Education. In order to fully perform this we use the concept of Young Entrepreneurship.   The model is created according to the new conditions from The National Electrical Safety Board. There is now an exception saying that a student during education is released from the demand of employment that is the normal procedure where you are under supervision from a certified electrician. During the project there has been theoretical and practical examinations in order to clear out the advantages and disadvantages using this model, but also to examine whether it is useful in the future and to what extent it can be used.   The result indicates that the model is useful and fulfills the goals from The Swedish National Agency for Education but that the model has its limitations and difficulties. In a future implementation of the model it should be conducted in a small scale with a few students. The result also shows that a project according to this model set high demands on the tutor (supervisor) that the students need from the branch. Voices from the teachers and the principal during the evaluation say that "the model is exciting and very good since it is for real".

Det övergripande syftet med studien har varit att belysa olika perspektiv på vad entreprenöriell pedagogik i fritidshem kan innefatta samt hur lärare och elever upplever arbetet. För att klargöra olika perspektiv har undersökningen bestått av intervjuer med tre lärare och åtta elever i fritidshem.  Observationer av arbete med entreprenöriell pedagogik har också utförts i tre fritidshem. Resultatet av studien visar att arbetet med entreprenöriell pedagogik medfört att lärarna nu mera uppmuntrar eleverna att ta egna initiativ och att ansvara för aktiviteter. Det har fått till följd att aktiviteterna mera utgår från elevernas intressen. Lärarna märker dock inte så stor förändring i verksamheten men framhåller ändå att eleverna nu vågar mer och att det kan leda till att eleverna lär sig att ta ansvar, och visa respekt för varandra. Resultatet påvisar också att eleverna tycker att det är roligt att få planera och genomföra aktiviteter samt att lärarna i arbetet mera fungerar som ett bollplank för eleverna. Det har även inspirerat andra elever till att vilja ansvara för aktiviteter. Sammantaget visar studien ändock på att arbetet är i behov av utveckling då eleverna mestadels vill hålla i liknande aktiviteter, samt för att arbetet försvåras av brist på lokaler och tidsmässiga ramar. Arbetssättet visar också att mer kunskap om arbetsområdet, samverkan och utvärdering skulle kunna medföra en utveckling av arbetet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad pedagoger vid Reggio Emiliainspireradeförskolor har för uppfattningar kring skapandet av lärmiljöer för att ur dettamaterial kunna urskilja betydelsebärande faktorer för detta skapande. En diskussion förssedan kring huruvida dessa betydelsebärande faktorer är möjliga att koppla ihop medskapandet av lärmiljöer som främjar ett entreprenöriellt lärande. Studiens empiri bygger pååtta kvalitativa intervjuer som har genomförts med pedagoger och förskolechefer vid treolika förskolor där intervjupersonerna med hjälp av öppna frågor fått berätta hur de tänkerkring skapandet av lärmiljöer i förskolan. Resultatet av denna studie visar att det kan finnaskopplingar mellan hur pedagogerna på dessa Reggio Emilia-inspirerade förskolor uppfattaratt de tänker och går till väga vid skapandet av lärmiljöer och hur pedagoger skulle kunnatänka kring skapande av lärmiljöer som kan gynna ett entreprenöriellt lärande. Ett flertalbetydelsebärande faktorer kring skapande av lärmiljöer som kan tänkas gynna deegenskaper som viss forskning hävdar att entreprenöriellt lärande utvecklar harframkommit. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Enligt Skolverket (2017) bör eleverna lära sig entreprenörskap och utveckla entreprenöriella förmågor, ta mer ansvar för eget lärande och livsföring i syfte att bli mer motståndskraftiga och bättre förbereda att möta de skiftande och ständigt växande anställningskraven. Därför är det viktigt att ta reda på hur detta kan åstadkommas och om det går att uppnå genom skolundervisning som präglas av entreprenöriellt förhållningssätt. Syftet med förevarande arbete är att undersöka hur lärare och elever upplever effekten av begreppens införande i skolundervisningen. Detta studeras med hjälp av en metasyntes som utgår från svensk skolrelaterad forskning. Den systematiska forskningsöversikten bör belysa det aktuella forskningsläget för att skapa förståelse för effekten av begreppens införande i skolundervisning. Resultatet från studien grundar sig på nio svenska studier som behandlar entreprenöriellt förhållningssätt, entreprenöriellt ledarskap och entreprenöriellt lärande. Studiens resultat påvisar positiva effekter på lärande och utveckling hos både lärare och elever samt på elevernas motivation. Studien lyfte även fram den rådande bristen på samsyn avseende begreppets definition och funktion som har påverkat lärarnas uppfattning, tolkning och implementering av begreppet.

Studiens syfte är att med utgångspunkt i elevernas förståelse för sitt lärande öka förståelsen för hur lärare i ett förebyggande arbete, utifrån hur undervisningen struktureras och organiseras, kan stödja elevernas lärande. Hur kan eleverna ges stöd men även möjlighet till att kunna vara delaktiga och ta ansvar i sin lärprocess? Kunskap om hur lärandet ser ut från elevperspektivet är viktigt för lärare att veta, så de kan planera en undervisning som möter elevernas behov. Kvalitativ metodansats har använts i observationer och intervjuer. Den proximala utvecklingszonen är den teori som tillsammans med formativ bedömning, entreprenöriellt lärande och metakognition samspelar i en analysmodell (figur 4:5) där elevens inre motivation, delaktighet och ansvar är central.   Det mönster som framträder i resultatet är att de elever som i sina tidigare skolor getts möjlighet att bli medvetna om hur de lär sig också är de elever som beskriver att de når de högre kunskapskraven. Deras utsagor visar på ett samspel mellan förmågan att arbeta självständigt och lära nytt. De har en större tillit till sin egen förmåga att lära. När ett tydligt varför framträder ur elevens livsvärld ökar deras motivation, delaktighet och ansvar.

Entreprenöriellt lärande är ett relativt nytt begrepp inom förskolan. Enligt direktiv från regeringen så ska det entreprenöriella lärandet likna en röd tråd genom det svenska utbildningsystemet. Studiens bakgrund består av en litteraturgenomgång som beskriver det entreprenöriella lärandets väg från regering till förskola. I det dagliga arbetet på förskolan möts vi av många olika barn med olika förutsättningar och behov. Det är av intresse att undersöka vilka faktorer som påverkar det entreprenöriella lärandet med avseende på barn i behov av särskilt stöd. För att få en tydlig bild av vilka faktorer som påverkar, skickades enkäter till förskolechefer i olika kommuner. Det råder delade meningar kring hur arbetet sker men även vem som är i behov av särskilt stöd. Med hjälp av en egen konstruerad hermeneutisk spiral tolkas resultatet, där växer olika faktorer fram så som hinder och möjligheter. Organisationen har en avgörande roll i arbetet med entreprenöriellt lärande. När det gäller definiering och arbete med barn i behov av särskilt stöd så är det beroende av förskolechefens kunskapsnivå.

I uppsatsen undersöks hur sex ekonomilärare på gymnasiet resonerar runt bedömningsarbetetav en rad generiska och kompetensbaserade kunskapskrav i kursen Entreprenörskap och företagande. Detta för att utreda om bedömningen bedrivs i linje med skolans styrdokumentsamt huruvida bedömningen baseras på entreprenöriella kompetenser.Lärarnas redogörelser visar att entreprenöriella kompetenser utgören central del av bedömningen och indikerar vidare att bedömningen lever upp till styrdokumentens formuleringar. Vissa skillnader identifierades mellan lärarna gällande tillvägagångssättet vilket tillskrivs det professionens friutrymme. Utöver detta visar uppsatsen att lärarna upplever kompetenskunskapskraven som enkla för eleverna att uppnå samt att utbildningskonceptet Ung Företagsamhet underlättar lärarnas bedömningsarbete.

I och med införandet av den nya läroplanen Lgy11 har estetisk verksamhet som eget skolämne förminskats. Genom läroplansrevideringen i juli 2017 har formuleringar om skapande inskrivits i övergripande mål och riktlinjer och därmed har ansvaret för estetiska lärprocesser fördelats på alla ämneslärare. Denna studie ämnade sig åt att undersöka var estetiska lärprocesser tagit vägen i dagens gymnasieskola. Studien undersökte också entreprenöriellt lärande som innehåller många kompetenser och förmågor som även tillskrivs estetiska lärprocesser. För att kunna skapa förståelse på djupet och beskriva fenomenen valdes en kvalitativ metodansats. Sju ämneslärare på gymnasiet intervjuades med semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten för studiens analys är ett sociokulturellt synsätts på lärandet. Resultatet visade att de intervjuade ämneslärarna saknade den kompetens som behövdes för att möta de nya kraven i läroplanen. Det är ett resultat som implicerar att den svenska gymnasieskolan inte lever upp till EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande för varje enskild individ i ett kunskapssamhälle. Studien mynnar ut i olika förslag om fortsatt forskning inom fältet såsom att undersöka huruvida lärarutbildningar på högskolor och universiteten anpassar sin utbildning för att tillmötes går de nya kraven i enligt med den reviderade Lgy11.

Syftet med denna studie är att undersöka effekterna av entreprenörskapsutbildningi skolan utifrån ett motivationsperspektiv. Flera forskare är eniga om attmotivation är en viktig förutsättning för att elever ska ta till sig utbildningen. I ochmed införandet av den nya läroplanen för gymnasieskolan 2011 kom begreppenentreprenörskap och entreprenöriella förmågor att bli centralt förankrade i skolan.Det finns en hel del studier som belyser entreprenöriellt lärande i framföralltgrundskolan men betydligt färre som fokuserar på just entreprenörskapsutbildningpå gymnasienivå. Studien utgår ifrån ett elevperspektiv och undersöker elevernasegna uppfattningar kring deras motivationsutveckling efter genomfördentreprenörskapsutbildning. Utifrån en fenomenografisk analysmetod, och utifrånFords (1992) målteori som är en av flera motivationsteorier, har ett antal kategorierav upplevelser från elevernas erfarenheter tagits fram. Resultatet visar framföralltpå att entreprenörskapsutbildning bidrar till elevens mognad samt att denförstärker elevernas tro på sin egen förmåga vilket är en av grundförutsättningarnaför att motivation ska kunna uppstå.