<p>Abstract</p><p>The aim of this paper is to, through interviews, examine what opinions teachers connected to "Ung Företagsamhet" (Young Enterprise, UF) have on the work of UF compared to contractual and traditional learning. The reason for this is to find out if UF´s way of working is successful in a world, where the definition of knowledge constantly changes. Through qualitative interviews the views of four UF teachers are scrutinised. The results of the interviews indicate that UF works in a way, which contains both contractual and traditional learning, where both directions complement each other in different stages of the learning process.</p><p>Key words: Contractual learning, pedagogical perspective, Young Enterprise, traditional learning</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Uppsatsens syfte är att, genom en intervjuundersökning, klarlägga vilken uppfattning lärare</p><p>inom Ung Företagsamhet (UF) har om UF:s arbetssätt jämfört med traditionell respektive entreprenöriell</p><p>undervisning. Detta för att se om UF:s arbetssätt är bra i en värld där kunskapskraven</p><p>är i ständig förändring. Metoden som valts är att genom kvalitativa intervjuer undersöka</p><p>hur fyra UF-lärare ser på arbetssättet inom UF. Resultatet visar att Ung Företagsamhet</p><p>tillämpar ett arbetssätt med både entreprenöriella och traditionella undervisningsinslag, där</p><p>båda utgör ett komplement till varandra i olika kunskapsstadier.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka entreprenörskap i grundskoleundervisning då den nya skolreformen som infördes 2011 har detta som fokus. Reformen betonar att entreprenörskap ska främjas hos elever av alla åldrar med fokus på entreprenöriella kompetenser. Studien är kvalitativ och avser söka tecken på tendenser till ett entreprenöriellt förhållningssätt utifrån kvalitativa intervjuer genomförda på två grundskolor. Studien avser även söka tecken på huruvida ett aktivt arbete med entreprenörskap i undervisningen resulterar i en större grad av entreprenöriellt förhållningssätt. De intervjuer som utgör studiens empiriska grund är hämtade från en skola som aktivt arbetar med entreprenöriellt lärande samt en som ej har ett betonat arbete kring ämnet. Studiens resultat visar att eventuell skillnad mellan skolorna ej kan bekräftas då det förefaller individuellt betonat i vilken grad elever utvecklar ett entreprenöriellt förhållningssätt. Eleverna som deltagit i studien uppfattar entreprenöriella kompetenser med stor variation och visar även tecken på stor variation kring ett entreprenöriellt förhållningssätt. Studien har visat att det på båda skolor existerar lärandeaktiviteter som främjar entreprenöriella kompetenser och ett entreprenöriellt förhållningssätt, och att även den skola som inte aktivt arbetar med entreprenörskap främjar elevernas utveckling av entreprenöriella kompetenser. / The purpose of this study is to examine entrepreneurship in primary education as the new school reform introduced in 2011 has this as a focus. The reform emphasizes that promoting entrepreneurship among students of all ages with a focus on entrepreneurial competencies. The study is qualitative and relates to seek signs of tendencies towards an entrepreneurial approach based on qualitative interviews were conducted at two elementary schools. The study will also seek evidence of whether active efforts with entrepreneurship in education results in a greater degree of entrepreneurial approach. The interviews that make up the study's empirical basis is taken from a school that actively works with entrepreneurial learning and one that does not have an emphasized work on the subject. Study results show that the potential difference between the schools cannot be confirmed, then it would appear individually emphasized the extent to which students develop an entrepreneurial approach. Students who participated in the study perceive entrepreneurial competences with great variety and also show signs of considerable variation around an entrepreneurial approach. The study has shown that there in both schools exist learning activities that promote entrepreneurial competences and an entrepreneurial approach, and that even the school who are not actively working with entrepreneurship promotes students' development of entrepreneurial competences.

Abstract The aim of this paper is to, through interviews, examine what opinions teachers connected to "Ung Företagsamhet" (Young Enterprise, UF) have on the work of UF compared to contractual and traditional learning. The reason for this is to find out if UF´s way of working is successful in a world, where the definition of knowledge constantly changes. Through qualitative interviews the views of four UF teachers are scrutinised. The results of the interviews indicate that UF works in a way, which contains both contractual and traditional learning, where both directions complement each other in different stages of the learning process. Key words: Contractual learning, pedagogical perspective, Young Enterprise, traditional learning / Sammanfattning Uppsatsens syfte är att, genom en intervjuundersökning, klarlägga vilken uppfattning lärare inom Ung Företagsamhet (UF) har om UF:s arbetssätt jämfört med traditionell respektive entreprenöriell undervisning. Detta för att se om UF:s arbetssätt är bra i en värld där kunskapskraven är i ständig förändring. Metoden som valts är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur fyra UF-lärare ser på arbetssättet inom UF. Resultatet visar att Ung Företagsamhet tillämpar ett arbetssätt med både entreprenöriella och traditionella undervisningsinslag, där båda utgör ett komplement till varandra i olika kunskapsstadier.

Detta utvecklingsinriktade arbete inspirerades av Rönnermans (2012) aktionsforskningsspiral och syftet med arbetet var att öka elevers ansvarstagande, initiativtagande samt möjlighet att ta del av egna och andras idéer på fritidsgympan. Eleverna gavs möjligheten att planera och genomföra fritidsgympan för en elevgrupp. Detta område var viktigt att studera och utveckla eftersom forskning visar på att större eget ansvar för lärandet i hög grad kan utveckla elevers självständighet, samarbetsförmåga, självtillit, kreativitet, kritiskt tänkande samt förmågan till ett livslångt lärande. Utifrån de olika dokumentationsmetoderna, bland annat intervjuer och enkäter, som genomfördes med elever och personal framgick det både i nulägesanalysen men även i resultatdelen att eleverna inte var förtjusta i att pröva andra elevers idéer. Trots elevernas negativa attityder att ta del av andras idéer påvisade eleverna betydligt större intresse för att ta ansvar och initiativ på fritidsgympan, som även uppfattades av lärarna efter avslutad studie.

I denna uppsats försöker jag visa hur gymnasieskolans läroplans maktutövning på eleven har förändrats från en i huvudsak deontisk och regelstyrd maktutövning till en betydligt djupare och mer sofistikerad målstyrd maktutövning. Detta leder till att läroplanen i högre utsträckning än tidigare försöker påverka ett visst utfall, vilket följaktligen förändrar regleringen av elevens sociala makt, d.v.s. elevens handlingsfrihet och möjlighet att påverka ett specifikt utfall. En annan konsekvens är att denna form av maktutövning i högre grad orsakar och konstruerar nya dolda maktförhållanden, då det dels blir svårare att i varje enskilt fall avgöra vem som utövar makt på vem och varför, och dels blir svårare att skilja ut handlingar från attityder. I min uppsats utgår jag från frågeställningarna ”Hur konstitueras elevers makt i gymnasieskolans läroplan?”, ”Hur har beskrivningen av elevers rättigheter, skyldigheter och eftersträvansvärda egenskaper förändrats i och med övergången till en målstyrd skola?” och ”Kan vi utifrån svaren på de två föregående frågorna dra några slutsatser om ifall den enskilde elevens möjlighet att påverka ett visst utfall har förändrats?” Utifrån en dokumentanalys, som dels består av en innehållsanalys och dels av en diskursanalys, drar jag slutsatsen att läroplanens maktutövning på eleven både har breddats och fördjupats samt att elevens sociala makt har blivit mer otydlig. / In this essay I try to show that the curriculum for the Swedish upper secondary schools exercise of power on pupils has changed from a deontic regulative form of exercise to a much deeper and more sophisticated form of power exercise to effect a specific outcome which thus change the restriction of the pupils ability to effect their own specific outcome, but also that this form of exercise of power generates a construction of new hidden power-relations. The questions I will be asking is “How does the curriculum constitute the social power of pupils?” and “How has the constitution of the pupils rights, obligations and ideal goals changed thru the changing of curricula?”. Finally, “Can we state from the answers of these questions that the individual pupil´s ability to change a specific outcome has changed?” From my discourse analyses I draw two main conclusions: Firstly that the curriculums exercise of power on the student has become both broader and deeper. Secondly that the exercise of power also has become more inexplicit.

The aim of this compilation thesis is to describe prerequisites for what, in a Swedish educational context, is often called ‘entrepreneurial learning’ and to examine the possible influence that this has on school practice. The study was carried out in two lower secondary schools and was guided by the following two research questions. First, how is entrepreneurial learning reflected in educational practice regarding teaching, learning and assessment? Second, how has the phenomenon of entrepreneurship been recontextualized in educational discourse through politics and policy? Basil Bernstein’s concepts and theories have consistently been the point of departure for analysis. Altogether, 52 classroom observations were made, particularly focusing on the subjects of social science, science and mathematics. In addition, 8 individual interviews with teachers and 15 group interviews with pupils were conducted. For decades, national and international policy documents have promoted the need for a creative, innovative and flexible future working force; bringing this about has highly involved the education system. In Sweden, entrepreneurship was inscribed in the curriculum in 2011, and it is meant to run like a thread throughout education. In this study the broad approach of entrepreneurship in education, which is about generating an entrepreneurial mindset, is focused. Research points out various difficulties and dilemmas regarding the implementation of entrepreneurial learning. These difficulties and dilemmas are connected to concerns about perceived difficulties in relation to differences in school subjects, pupils’ backgrounds, degree of managerial support and/or collegial consensus and cooperation. The main findings are linked to recurrent difficulties regarding teaching methods and assessments in relation to entrepreneurial learning. Curricula and syllabi express explicit learning outcomes, which both teachers and learners perceive as being challenging to combine with entrepreneurial classroom work. This in turn links to an aspect which is often addressed in research—that is, the question about whether to use traditional or entrepreneurial (progressive) teaching methods. Curricula express a need for both, and teachers often find it difficult to find a functioning balance between them, not least because of current societal discussions and demands. In many respects, the implementation of entrepreneurial learning sends mixed messages. On the one hand, pupils are meant to develop entrepreneurial skills and competencies through cooperation and interaction within groups, and, on the other hand, the essence of entrepreneurship indicates competition; this is yet another dilemma addressed in the study. The study shows that, due to the schools’ different prerequisites regarding, for instance, teachers’ approaches and understandings and the schools’ catchment areas, entrepreneurial learning is performed somewhat different. Bernstein’s concepts and theories offer tools to explain and understand different aspects, including dilemmas and difficulties in relation to both classroom practice and social discourse.

Den nya läroplanen för grundskolan 2011 uppmanar alla lärare i den svenska skolan att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet ska entreprenörskap löpa som en röd tråd genom hela skolan. Medan en del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv så finns det dock i dagsläget relativt få undersökningar angående grundskolan och lärarnas perspektiv. Förutsättningarna för införandet av entreprenöriellt lärande är oklara. En viktig förutsättning är dock att lärarna är bekanta med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Studien syftar till att undersöka hur lärare i moderna språk uppfattar begreppet entreprenöriellt lärande, och vilka möjligheter och hinder de ser med att tillämpa entreprenöriella arbetsformer i språkundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur sju lärare i moderna språk med olika uppfattningar resonerar kring entreprenöriellt lärande i sina ämnen. Lärarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever såsom att våga, förmågan att ta initiativ och omsätta idéer till handlingar men de ser sig också ställda inför en del svårigheter med att tillämpa de nya metoderna. Ett intressant utfall var att lärarnas uppfattning av sina förutsättningar hänger ihop väldigt starkt med deras uppfattning av och förhållningssätt till EL. Studien visar att det krävs större satsningar och framförallt mer forskning och beprövad erfarenhet inom fältet. / The new curriculum for primary education 2011 calls on all teachers in Swedish schools to strengthen an entrepreneurial attitude in students. According to the government's Strategy for entrepreneurship in education, entrepreneurship should permeate the whole school system. While some research has been done at secondary level and from a student perspective, relatively few studies have investigated the issue from a teachers' perspective and at primary level. The prerequisites for the introduction of entrepreneurial learning are somewhat unclear. An important condition is, however, that teachers are familiar with concepts such as entrepreneurship and entrepreneurial learning. This study aims to examine how teachers of modern languages perceive the concept of entrepreneurial learning, and what opportunities and obstacles they see to the application of entrepreneurial work in language teaching. By using qualitative interviews, the study investigates how seven teachers of modern languages with different experiences of the methods reason about enterprise learning in their subjects. The teachers find it important to help their students develop such characteristics as daring, the ability to take initiatives and turn their ideas into actions, but they also find themselves facing some difficulties in applying the new methods. An interesting outcome was that the teachers’ perceptions of their conditions are closely connected to their perceptions of and attitudes towards enterprise learning. The study shows that greater efforts and most importantly, more research and documented experience is needed in the field.

Entreprenöriellt lärande finns inskrivet i styrdokumenten för den svenska skolan, vilket innebär att begreppet givits en stärkt ställning, både i Sverige samt i övriga europeiska länder. Att vara entreprenöriell kan omfatta att vara nyfiken, kreativ, innovativ, hitta lösningar, våga tro på sig själv, samverka, uppleva tilltro till sin egen förmåga samt att uppleva lust till sitt eget lärande. Denna studie har för avsikt att studera pedagogers samt skolledares varierade uppfattningar av begreppet entreprenöriellt lärande meden fenomenografisk ansats. Fenomenografin söker ej efter en viss sanning utan strävar efter att se variationer av uppfattningar kring ett begrepp. Studien avser även studera uppfattningar kopplat till bedömningar i samband med begreppet entreprenöriellt lärande. 17 pedagoger, samt 2 skolledare har intervjuats genom fenomenografiska intervjuer. I analysarbetet har olika beskrivningskategorier tagits fram och presenterats och studien visar att begreppet entreprenöriellt lärande kan vara utvecklande för eleverna, bidra till ett lustfyllt lärande, vara utvecklande ur ett didaktiskt perspektiv och kan vara ett sätt att knyta ihop undervisningens allmänna delar med de ämnesspecifika. Begreppet kan även bidra till en vidgad syn på bedömning samt vara en ingång till skolutveckling.

Enligt läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket, 2011a) ses entreprenöriella förmågor och kompetenser som vägen framåt för att förbereda eleverna för de utmaningar som finns i dagens samhälle. Det utvecklar deras kreativitet, förmåga att ta initiativ och ansvar, samt stimulerar motivationen och engagemanget hos dem. Studien undersökte vilka arbetssätt och förhållningssätt tekniklärare har gällande undervisning i entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i teknikämnet på gymnasiet för att främja dessa entreprenöriella förmågor hos eleverna. Samt vilka hinder lärare upplever och vilka resurser som krävs. Enkäter skickades till tekniklärare på gymnasieskolor för att undersöka detta. Det framkom att den otydliga definitionen av begreppet entreprenörskap har lett till olika tolkningar som i sin tur lett till olika implementeringar. Lärarnas tolkning av entreprenörskap kunde delas in till tre förhållningssätt: utvecklande av företagande som i huvudsak sker genom företagsstarter/Ungföretagsamhet, utvecklandet av designtänkandet i värdeskapande syfte som i huvudsak sker genom projektbaserade uppdrag och slutligen utvecklande av entreprenöriella förmågor genom traditionell undervisning som i huvudsak utgår från läroboken, lärarnas genomgångar samt skriftliga och muntliga övningar. I studien framkom tydliga hinder som begränsar implementeringen av entreprenöriellt lärande i undervisningen såsom brist på tid, utrustning, lokaler, läromedel samt brist på kontakter med näringslivet för att kunna skapa verklighetsbaserade arbetsuppgifter som stödjer elevers lärande och ökar deras motivation. Dessutom lyfter studien fram att det krävs förändrat tänkande kring skolans kultur och struktur, som till exempel mer stöd från skolledningen, kollegiala samarbeten, anpassad utrustning och lokaler. Lärarna behöver även en tydlig definition av begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande,djupa ämnes- och didaktiska kunskaper, gott ledarskap och tillräckligt med tid, för att entreprenöriellt lärande ska vara framträdande och genomsyra teknikundervisningen i samtliga gymnasieskolor. / According to the national Swedish curriculum for upper secondary school (Skolverket, 2011a), entrepreneurial abilities and competencies are seen as the way forward to prepare students for the challenges that exist in today's society, it develops their abilities to take initiative and responsibility, and stimulates their motivation and commitment. The study investigated the teacher's teaching methods and their attitudes regarding teaching entrepreneurial education in the technology program in upper secondary school in order to stimulate these entrepreneurial abilities in students, as well as what obstacles teachers experienced and what resources are required. Questionnaires were sent to technology teachers in high schools to investigate this. It emerged that the unclear definition of the concept of entrepreneurship has led to different interpretations which, in turn, have led to different implementations. The teachers' interpretation of entrepreneurship could be divided into three approaches: development of entrepreneurship that mainly takes place through business start-ups / Young Enterprise (UF) concept, development of design thinking for value-creating purposes that mainly takes place through project-based assignments and finally development of entrepreneurial skills through traditional teaching from the textbook, the teachers' reviews and written and oral exercises. The study revealed clear obstacles that limit the implementation of entrepreneurial learning in today's teaching such as lack of time, equipment, facilities, teaching materials and lack of contacts with businesses to be able to create reality-based tasks that support students' learning and increase their motivation. In addition, the study highlights that a change in thinking about the school's culture and structure is required, such as more support from the school management, collegial collaborations, adapted equipment and premises. Teachers also need a clear definition of the concepts of entrepreneurship and entrepreneurial learning, deep subject and didactic knowledge, good leadership and sufficient time for entrepreneurial learning to be prominent and permeate technology teaching in all upper secondary schools.

Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse för hur de entreprenöriella förmågorna kreativitet, nyfikenhet, initiativtagande, relationsskapande, samarbete och kommunikation kan framträda under planerade aktiviteter på fritidshemmet. På två olika fritidshemsavdelningar iscensätts tre olika aktiviteter som vidareutvecklas utifrån elever och lärares olika intressen. Med stöd av en cyklisk process inspirerad av aktionsforskning, utvecklas den egna professionella praktiken genom att genomföra aktiviteter, reflektera över resultat, applicera förändringar och genomföra igen.  Resultatet av genomförda aktiviteter visar att elever är naturliga entreprenörer och när tillfälle ges av lärare, visar elever en mängd tecken på ovannämnda förmågor som forskare skulle definiera som entreprenöriella. / The purpose of this study is to contribute to the understanding of how the entrepreneurial abilities, creativity, curiosity, initiative, relation-building, cooperation and communication can appear during planned activities during the extended school leisure time center. Three different activities are staged at two different leisure time centers, these activities can develop futher by the varied interests of the pupils and teachers. Supported by the cyclical process insired by action-research the professional practice is developed through implementing activities, reflect the results, applicate changes and re-implement. The results of the implemented activities show the pupils are natural entrepreneurs and when opportunity is given by the teachers can exhibit a number of the forementioned abilities that scientists would define as entrepreneurial.