<p>Denna C-uppsats behandlar lärares uppfattningar om fenomenet att flickor och pojkar presterar olika bra i skolan och framförallt i svenskämnet. Vår bakgrund är den forskning som visar att pojkar, framför allt på senare år, halkar efter flickor betygsmässigt. Arbetet bygger på en kvalitativ intervjustudie där fem pedagoger i grundskolans tidigare år uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar kring ovan nämnda fenomen. Vi har i analysen av pedagogernas utsagor hittat strukturer i deras resonemang samt variationer både mellan och inom dessa. Det visar sig att erfarenheterna kring könsskillnader i prestationer i svenskämnet är relativt lika men att hur man tänker kring orsaker och åtgärder för att förhindra dessa skillnader, skiljer sig åt avsevärt. Vi använder oss av kategorierna biologi och miljö för att tydliggöra pedagogernas resonemang och för att belysa variationerna däri. För att fördjupa analysen tittar vi dessutom närmare på miljöfaktorn och hur klass och etnicitet tillsammans med genus bildar en komplicerad väv som på många varierade sätt kan förklara varför pojkar och flickor presterar olika. Slutligen diskuterar vi kring vilka konsekvenser de olika synsätten kan få för pojkarna, för skolan och inte minst för det demokratiska samhället.</p>

<p>This study illuminates chosen parts of the present opportunities, in the Western World, for parents and children to choose which school the child will attend (freedom of choice), along with possible consequences that may follow. My research questions are: 1) Do tendencies show that freedom of choice leads to increased segregation, and if that is the case, how is it manifested and does it matter? 2) What relations between the student composition of schools and teachers' expectations and attitudes toward students are there? 3) Do the results from previous studies match with the result from my interviews? The methods used for answering the questions are literature studies and interviews made with six teachers who are working in two upper secondary schools in the northern part of Sweden, i.e. three from each school.</p><p>The result shows that freedom of choice, regarding schools, seems to lead to student compositions that contribute to increased segregation in societies. It leads to more homogenous student compositions, in the form of ethnicity and social class, in schools in general, with consequences like different expectations and attitudes among teachers depending on the status of the composition. A student composition of lower social class in general, seems to lead to lower expectations from teachers.</p>

<p>SAMMANFATTNING:</p><p>Syftet med den här studien har varit att belysa och undersöka, utifrån en integrationsenhets lokalkontor i en glesbygdskommun i Norrland, dess integrationshandläggares syn på integration. Begreppet integration är svårdefinierat och det var därför intressant att ta reda på hur just dessa personer tänker och resonerar kring ämnet för att få en inblick av deras bild av integration och om och hur det påverkar deras sätt att arbeta. Resultatet vittnar om att begreppet integration är mångfacetterat och ter sig olika, även för yrkesverksamma inom samma profession, på samma arbetsplats, med samma arbetsuppgifter. Studien är kvalitativ och grundar sig på halvstrukturerad intervju som forskningsmetod. Intervjusvaren har analyserats utifrån meningskategorisering och presenteras under teman kopplade till studiens frågeställningar. Studien är ej generaliserbar eftersom endast två personer intervjuats och resultaten endast kan härröras till dessa personer, deras attityder, tankar och känslor.</p>

<p>SAMMANFATTNING:</p><p>Människor tvingas fly ifrån sina hemländer på grund av våld för att söka säkerhet någon annanstans. Att människor lämnar ett land eller tvingas fly har skett under alla tider. Människor flyr från förföljelse, fattigdom, svält eller krig. Uppskattningsvis finns 19,2 miljoner människor på flykt runt om i världen och nära hälften av dessa är barn. Av de barn som befinner sig på flykt är de ensamkommande ungdomarna en viktig grupp att urskilja. Då de ensamkommande asylsökande ungdomarna är i behov av särskilt skydd. Under 2003 var de flesta ensamkommande ungdomar i Sverige från Somalia, Irak, Serbien och Montenegro. Vårt syfte är att få ökad förståelse för ensamkommande ungdomars upplevelser av hur deras identitet formats i hemlandet och senare i mottagarlandet i samspel med människor i sin omgivning. Samt vilken betydelse asylprocessen och tidigare trauman har haft för ungdomarnas personliga identitetsutveckling. De faktorer som berörts som viktiga för ungdomens personliga identitetsutveckling är förluster, boende, ovisshet, familjeåterförening och nätverk samt språket.Vi har valt att göra en explorativ studie som innefattar kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem ensamkommande ungdomar. Resultatet i form av empiri och analys har utförts utifrån tidigare forskning och från Cullbergs kristeori samt relevanta begrepp som etnicitet och identitet utifrån symbolisk interaktionism. Studien har visat att samtliga ungdomar upplevt att den ovisshet de levt i under asylprocessen samt tidigare trauman har påverkat dem mycket både psykiskt och fysiskt. De ungdomar vi har intervjuat upplever alla att de idag har en ny personlighet efter att ha fått uppehållstillstånd. Den nya identiteten har enligt ungdomarna påverkats bland annat av föräldrarnas uppfostran och de nya människor de möter i mottagarlandet samt av de nya miljöerna ungdomarna befinner sig i.</p>

<p>Syftet med denna undersökning har varit att belysa och ta del av respondenternas tankar kring arrangerade äktenskap. Metoden inkluderar en kvalitativ studie, där det valts att utgå ifrån en hermeneutisk ansats. Undersökningen innefattas i form av intervjuer med fyra unga tjejer med muslimsk bakgrund, som inte är ”svenskfödda”. Respondenterna fick svara på ett antal frågor kring deras tankar om arrangerade äktenskap, där intervjumanualen har delats in i olika kategorier. Svaren som erhölls har granskats och därefter analyserats utifrån tidigare forskning som berör det aktuella ämnet. Intervjupersonerna kan beskrivas genom att de upplever arrangerade äktenskap som något naturligt, då de gärna vill att familjen kan ge råd och vägleda, dock så framgår det av samtliga tjejer att det ska ske utifrån deras samtycke.</p><p>Det väsentliga för respondenterna är kärleken och en ömsesidighet mellan två individer.</p><p>Dessa tjejer lever ett bra liv i Sverige, men de kan ändå se en del utmaningar då generationskonflikter kan förekomma inom familjen. Mycket väl är de medvetna om att deras föräldrar levt ett annorlunda liv med ett annat levnadssätt i ursprungslandet.</p><p>Resultatet beskriver att äktenskapet och dess innebörd ses som något angeläget mellan två parter. Utifrån detta så visar det sig även att respondenterna anser att de själva kan påverka sina framtidsplaner.</p>

<p>Under de senaste decennierna har det skett stora förändringar när det gäller synen på individen och vad som kan uppfattas vara normalt eller avvikande. Denna antologi utgår ifrån hur individers livsvillkor och identitet skapas i dagens moderna samhälle. Samtliga bidrag utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv i vilket fokus ligger på mänskliga relationer, samt hur verklighetsuppfattningar konstrueras genom individens sociala samspel i samhället. De olika teman som studerats är skilsmässa, homosexualitet, flyktingar och könsroller. Karin Berglund har studerat hur individen kan påverkas av en skilsmässa. Jessica Lifström har studerat hur homosexuella upplever sina livsvillkor. Astrid Bolados Aguilera har studerat hur flyktingar kan påverkas i och med en inflyttning till ett främmande land. Maria – Theresia Rosén har studerat hur barn kan uppfatta den rådande synen på kön i dagens samhälle. För att studera dessa teman har vi utfört intervjuer som har kodats och analyserats utifrån grundad teori. Det som framkommit i samtliga bidrag är att omgivningen i form av uppväxtvillkor och olika institutioner har stor betydelse för den enskilde individens identitetsskapande, livsvillkor och socialisering. Samt att synen på vad som betraktas vad som uppfattas som normalt och avvikande i samhället är beroende av kontext, tid och rum.</p>

<p>I dagens samhälle har etnicitet betydelsen socialt konstruerade kategoriseringar som har sina utgångspunkter i förväntningar utifrån kulturella och historiska bakgrunder. I denna antologi har vi den socialkonstruktivistiska utgångspunkten att etnicitet skapas i socialt samspel.</p><p>Etnicitet påverkar våra liv överallt. Det är något som är påtagligt på alla nivåer i samhället, såväl på individnivå som på strukturell nivå, således går det att urskilja att etnicitet är tätt knutet till maktstrukturer. Etnicitet är närvarande i vår vardag och är idag ett av de viktigaste analytiska perspektiven att använda för att få ökad kunskap om vårt samhälle och de individer och grupper som lever i det.</p><p>Johanna Köpséns bidrag belyser etnicitet ur ett perspektiv som tydliggör att även svenskhet är etnicitet. Günay Dogans bidrag diskuterar hur föräldrar till utlandsfödda adoptivbarn förhåller sig till sitt barns etniska och kulturella bakgrund. Johan Engkvists bidrag handlar om hur gymnasieungdomar med utländsk bakgrund ser på teman som utbildning, arbete och etnicitet. Adisa Handzic belyser identitetsskapande hos unga vuxna med invandrarbakgrund ur ett invandrarperspektiv. Jennie Ignbergs bidrag behandlar hur utlandsfödda vuxna upplever diskriminering. I alla dessa bidrag belyser vi alltså hur etnicitet är närvarande i individers och gruppers identitetsskapande.</p>

<p>Denna antologi kan ses som ett inlägg i diskussionen kring klassbegreppets relevans och innebörd i dagens svenska samhälle. I antologin presenteras sex olika studier som alla bygger på kvalitativa intervjuer och observationsstudier. Den första studien Arbetarrörelsen och klassbegreppet försöker utröna hur fyra representanter för arbetarrörelsen ser på rörelsens ställning i dagsläget. Även arbetarrörelsens syn på klassbegreppet behandlas. Därefter följer Men hallå vi går ju ändå på gymnasiet, där gymnasiet som identitetsskapande institution och de åtråvärda valmöjligheterna står i fokus. I kapitlet Jag läser till elektriker diskuteras relationen mellan yrke, social bakgrund och karriärsval för vuxna människor på en arbetsmarknadsutbildning. Ett enigt yttre inriktar sig på hur personer med utländsk bakgrund upplever sina livsvillkor, sin klasstillhörighet och identitet. Fältet utgörs av en invandrarförening. I Uniformen och identiteten, analyseras hur yrkesgruppen väktare skapar sin yrkesidentitet. Slutligen handlar I väntan på ett arbete om arbetslösa akademikers upplevelser och erfarenheter av arbetslöshet. Några av studiens resultat är att möjligheter anses till viss grad begränsas, eller främjas genom klasstillhörighet. Ekonomiska och socioekonomiska förutsättningar är avgörande faktorer när man planerar och väljer framtida studier, yrken och livsstil.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieungdomars attityd till och</p><p>användande av fult språk, det vill säga svordomar och skällsord (även könsord) med</p><p>fokus på deras kränkande funktion. Vi har undersökt om det finns skillnader beroende</p><p>på kön, etnicitet och vald studieinriktning (teoretiskt och praktiskt program på</p><p>gymnasiet).</p><p>För att undersöka attityderna har vi använt oss av en kvantitativ metod och utifrån</p><p>språksociologiska teorier om fult språk konstruerat en enkät som sedan besvarats av</p><p>157 elever på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige.</p><p>Undersökningen visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader framförallt mellan</p><p>könen. Vissa skillnader går att identifiera vad det gäller etnicitet, men dessa är inte lika</p><p>starka. När det gäller studieinriktning gav undersökningen mycket små skillnader.</p><p>De skillnader mellan könen som går att påvisa genom undersökningen kan</p><p>sammanfattas till följande: de kvinnliga respondenterna ligger närmare den språkliga</p><p>normen i samhället, det vill säga att de i mindre utsträckning använder svordomar och</p><p>skällsord (även könsord) samt att de reagerar starkare på dessa ord och uttryck. De</p><p>manliga respondenterna reagerar inte i samma utsträckning negativt på användandet av</p><p>fult språk och använder och blir i högre grad själva utsatta för svordomar och skällsord.</p><p>Det värsta skällsordet för de kvinnliga eleverna i undersökningen är hora, ett ord som</p><p>de också reagerar starkt på om de själva blir kallade för, men de ångrar sig inte i</p><p>samma utsträckning när de har kallat andra personer för hora. Det värsta ordet för de manliga eleverna visade sig vara bög. Vår undersökning visar att skällsord som rör homosexualitet är vanligare bland de manliga eleverna än bland de kvinnliga.</p><p>Nyckelord: svordomar, skällsord, hora, bög, kön, fult språk, etnicitet</p>

<p>Syfte med denna studie är att fördjupa förståelsen hur personer med utländsk härkomst, som kommer till Sverige i vuxen ålder upplever sin situation kopplat till integration i det nya landet. En annan aspekt som berörs är svenska integrationspolitiken och dess koppling till immigranternas tankar. Den metod som används är kvalitativ. I den insamlade materialet ingår tio intervjuer, vardera fem av varje kön. Dessa individer har varit bosatta i Sverige mellan tio och femton år. Integrationsperspektivet i uppsatsen är avgränsad till arbetsmarknadsintegration, boendeintegration samt social integration. Integration av personer med utländsk härkomst är betydelsefull, då dessa individer får likvärdiga sociala samt ekonomiska möjligheter.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visar att dessa personer upplever att bristande språkkunskaper har varit/ är ett av de större hindren som de möter i samband med sin integrering. En annan faktor som diskuteras samt problematiseras är det svenska samhällets krav på anpassning på dessa individer, därav koppling till Strukturell/institutionell diskriminering.</p>