Mellan 1300-1500 personer avlider varje år i Sverige till följd av självmord. Det innebär att betydelsefulla medmänniskor och viktiga samhällsresurser försvinner. Denna studie undersöker det självmordsförebyggande arbetet på nationell och lokal nivå i Sverige. Den kvalitativa undersökningen har skett genom textanalys av en nationell rapport med nio suicidpreventiva strategier. Rapporten har tagits fram på regeringens begäran. Semistrukturerade samtalsintervjuer har vidare ägt rum med åtta personer inom Västerås kommun och landstinget i Västmanland. Detta för att ta reda på hur implementeringsnivån av suicidprevention ser ut i empirin. Gemensamt för intervjupersonerna är att samtliga besitter någon form av yrkeserfarenhet i relation till suicidfrågor. Resultatet i analysen har framställts med hjälp av en intersektionell teoribildning. Ett intersektionellt perspektiv medvetandegör kön, klass, etnicitet och ålder samt skärningspunkterna dem emellan. Abstrakta förhållningssätt och en individualiserad neutralitet i regeringsrapporten har ställts i kontrast till de informella normer som framträtt under samtalsintervjuerna. Studien visar att suicidprevention på nationell nivå och implementeringsnivå skiljer sig åt. Slutsatsen är att resursfördelningar inom kommun och landsting påverkas av rådande köns-, klass-, etnicitets- och åldersnormer i samhället. Denna synvinkel hade inte varit möjlig att utforska genom att enbart granska den nationella nivåns förhållningssätt till suicidprevention.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur normer om etnicitet, ålder och genus tar sig i uttryck i processen bakom resereklam och i den färdiga reklamen hos några av de största researrangörerna i Sverige. Studien är kvalitativ och materialet bygger på intervjuer som genomförts med marknadsansvariga och reklammakare hos de tre största researrangörerna i Sverige. För att få en mer konkret och djupare förståelse för hur den färdiga reklamen ser ut och hur den skiljer sig från hur researrangörerna upplever sin reklam har även ett urval av bilder från researrangörernas hemsidor analyserats. Analysen har utförts med Ervin Goffmans studie av reklambilder som underlag. Tidigare forskning på ämnet visar att det inte skett så stora förändringar i hur människor framställs i resereklam. Vad som framgår i den här studien är att det finns en stor medvetenhet från researrangörerna om att uppfattas som moderna med visad mångfald i producerade reklamer. Detta är dock inget som syns särskilt tydligt i den färdiga reklamen. Svårigheten ligger i att kombinera ett säljande uttryck och ett modernt, jämställt och varierande uttryck. Tydlighet uttrycks som väldigt viktigt i reklamen, det får inte finnas plats för missuppfattningar eller egna tolkningar. Det som syns i reklamen blir en stereotyp bild av hur en familj, ett par, eller en turist ser ut. Bilden av turisten är en vit, medelålders, heterosexuell person. Detta är något som stämmer in med tidigare forskning, där bl.a. Marshment och Andén-Papadopoulos konstaterat liknande tendenser. Även Goffmans analys om hur kvinnan kontinuerligt förminskas jämfört med mannen är något som till viss del framkommer i den här studien. Mannen har fått ett större spelrum för hur han kan framställas, medan framställningen av kvinnan inte har ändrats nämnvärt sedan tidigare studier på området. En stor skillnad sedan dessa är medieutbudet och ersättningen av resekataloger med hemsidor, vilket gör det lättare att förändra och snabbare att komma ut med reklam och information.

The thesis examines how language, culture and family structures interrelate and affect the process of migration. Vital is how women from a different ethnic background integrates during migration and in a dialogue context with us as researchers and native Swedes. The thesis is interdisciplinary and analyzes empirical data through a qualitative method by using the perspectives gender, ethnicity and identity. The empirical material consists of 7 interviews, which have been transcribed and then broken down in to quotations. Thesequotations have then been analyzed using the perspectives mentioned above. Throughout the thesis the imperative significance of language to enable communication between people of different ethnical backgrounds, and how these processes may develop, plays an essential role. The conclusion reached through the thesis is that a person’s identity is adaptable and that language plays a vital role in a person’s group identification. Specific systems and rules are created in group constellations to decide who can be included in a particular group. This thesis shows that group constellations between ethnic Swedes and individuals from a different ethnic background has a large impact on the language.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur representationer av grupper med olika etnisk bakgrund placerade i en sluten institution skildras i en amerikansk fiktiv tv-serie, närmare bestämt i den av HBO producerade tv-serien Oz. Vidare vill vi undersöka hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien som härstammar från deras etniska bakgrund och kultur eller om den slutna institutionens totala auktoritet och miljö även spelar in i utformandet av deras personlighet. Genom att analysera tv-serien Oz, som är en av de mest ingående fiktiva skildringarna av amerikansk fängelsekultur, hoppas vi komma till insikt om hur etniska grupper, vars medlemmar besitter en moraliskt tvivelaktig karaktär, kan skildras i västerländsk kommersiell populärkultur. / Papperstigrar och Rednecks & Dagos

No description available.

Internationell och svensk forskning om betalt hushållsarbete visar att yrket är kvinnodominerat och utgörs av en ökad andel migranter. Främst internationella studier har uppmärksammat hushållsarbetares och migranters problematiska arbetssituation och arbetsvillkor samt avsaknad av rättigheter. Då den svenska forskningen kring detta är begränsad vill vi med denna studie höja några migrerade hushållsarbetares röster i städbranschen i Stockholm. Syftet är att undersöka hur deras yrkesidentitet skapas, hur de upplever sin arbetssituation, kundrelationer samt relation till lagstiftning. Detta problematiseras med hjälp av ett intersektionellt perspektiv som möjliggör en flerdimensionell maktanalys där genus, etnicitet och klass kan studeras som sammanlänkande maktstrukturer. Studiens empiriska material utgår från fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med två kvinnliga städare, två kvinnliga egenföretagare samt en manlig arbetsledare, alla av etnisk minoritet i Stockholm. Resultatet visar att många aspekter av deltagarnas arbetssituationer och kundrelationer upplevs som negativa, medan yrkesidentitet skapas både positivt och negativt och kunskapen om lagstiftning är begränsad. Dåliga arbetsvillkor, låga löner, låg status, avsaknad av statistik och kontroll av lagar inom städbranschen och hushållsarbete i synnerhet kan med ett intersektionellt perspektiv ses som konsekvenser av hur etnicitet och genus skapar ojämlika villkor på arbetsmarknaden för olika grupper.

Syfte med studien har varit att belysa andra generationens invandrares föreställningar om och eventuella erfarenheter av kulturtillhörighetskriser samt vilken betydelse de tillmäter dessa kulturtillhörighetskriser i förhållande till deras identitetsskapande processer. Studien bygger på tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som fyllt 18år. Teoretiskt knyter studien an till identitet, etnicitet, genus och makt. Det som skapar problem för ungdomarna i deras vardag på grund av att de normer och värderingar som familj, släkt eller andra närstående företräder inte alltid stämmer överens med det omgivande samhällets rör relationer av olika slag, framför allt förhållanden före äktenskapet, det man vardagligt talar om i termer av pojkvänner eller flickvänner. Giftermål, eller äktenskapliga förhållanden, var också ett område som diskuterades flitigt, liksom sexualitet, framför allt homosexualitet. Något som förutom relationer definierades som upphov till kulturtillhörighetskriser var performativitet, dvs. det som visas för andra genom sådant som handlar om utseende, kläder och andra attribut. Det tredje och sista området som informanterna identifierade som kulturtillhörighetskriser rör det som brukar benämnas ’att festa’, att vara ute sent på kvällarna med vänner och att dricka sig berusad. De bakomliggande orsakerna som informanterna lyfter fram som avgörande för uppkomsten av de identifierade kulturtillhörighetskriserna var handlingar, beteenden, stilar och attityder som strider mot etablerade kulturella koder vilka skapar gränser för och pekar ut det som betraktas som tillåtet och otillåtet. De kulturella koder, eller de normer och värderingar som var särskilt framträdande var de som rör frihet, skam, respekt och heder. Gränsdragningarna för det tillåtna aktualiserades genom informanternas tal om hur rykten sprids och påverkar synen på dem själva, deras familjer och släktingar. Vidare har studien resultat visat att ungdomarna hanterar kulturtillhörighetskriserna genom vita lögner, genom att kompromissa med föräldrarna och genom att förneka och undvika kulturtillhörighetskriserna. Kulturtillhörighetskriserna visade sig inverka på deras identitetsskapande process då ungdomarna inte har friheten att självständigt skapa en egen identitet.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka olika typer av konflikter med kulturella förtecken som förekommer mellan olika aktörer på mångkulturella skolor och hur konflikterna hanteras. Empirin är baserad på en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie som utfördes under våren 2011 med sex kvinnliga lärare på två mångkulturella skolor med inriktning 7-9. Det erhållna resultatet pekar på att det förekommer kulturella konflikter av olika typer. De mest framträdande konflikterna handlar om rasism och hierarkier samt olika förhållningssätt till kroppsspråket, orden och röstläget. Respondenternas erfarenheter kring konflikthantering delades in i olika teman där medvetenhet, kommunikation, respekt och vikten av en tydlig strategi var mest framträdande.

Genom denna antologi vill vi lyfta fram olika aspekter av hur stadens olika rum interagerar med människor och hur det kombineras med identitet och livsvillkor. Det övergripande syftet är att få fram information om betydelser olika aktörer tillskriver sådant som bostadsområden och nya kommersiella centrum i relation till olika människors livsvillkor och identitet. Freddie Håkansson bidrar med antologibidraget Stadens gemensamma vardagsrum: Får du plats i soffan? – En studie om hur handelscentrum konstruerar meningsskapande rum berör det relativt nya omgjorda kvarteret Knäppingsborg beläget i Norrköping. Studien söker information kring vilka individer som använder sig av kvarteret, hur dess butiker marknadsförs och på så sätt avgör vilka kunder kvarteret söker. Varför renoveras det inte, det ska ju va snyggt där med? – att vara svensk i det svenskglesa är Annika G Seitovs studie kring etniska svenskars upplevelse av att bo i segregerade bostadsområden som Klockaretorpet i Norrköping och Brandkärr i Nyköping. Studien belyser svenskarnas identitetskapande processer i de interaktioner som sker med andra kring deras boende. Malin Svenssons antologi del, Vart vill du bo- vem vill du vara? handlar om hur människor resonerar kring olika bostadsområden. Studien utgår från individens egna värderingar kring hur ett område ska vara för att kunna identifiera sig med det, samt vilka olika aktörer som kan bidra till hur ett område framställs eller upplevs som attraktivt. Antologin visar att platsen har betydelse för individens identitet. Tillhörighet och meningskapande i relation till platsen är gemensamma nämnare för våra olika antologidelar, vilket finns med i vår slutdiskussion.

Abstract     Titel: Det förvärvade innanförskapets tecken på utanförskap. En diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters rapportering kring Ludmila Engquist.   Författare: Ulrika Apell   Syfte: Syftet med denna uppsats är främst att undersöka om, och i sådana fall hur, konstruktionen av Ludmila Engquist har skiftat vid olika tillfällen i hennes karriär. Detta görs utifrån ett intersektionellt perspektiv, där hänsyn tas till aspekterna genus, nationalism, etnicitet och utanförskap. Ett annat syfte är att, utifrån teorin om ”the human interest story”, undersöka hur den mediala berättelsen om Engquist konstrueras i Dagens Nyheter.   Metod/Material: Undersökningen utgörs av en reflexiv diskursanalys i tre steg av de artiklar om Engquist som publicerats i Dagens Nyheter från december 1995 till december 2001. Det första steget utmynnar i en kommenterad sammanställning av rapporteringen i sin helhet. I det andra steget urskiljs de diskursiva teman som framträtt i materialet och i det tredje utförs en detaljanalys av artiklar från utvalda tillfällen: OS-guldet 1996, bröstcancerbeskedet 1999, ”comebacken” på DN-galan och i VM samma år samt dopningserkännandet 2001.   Resultat: Engquists liv har dramatiserats, först som en framgångssaga och, så småningom, som en mörkare berättelse. Hon är bärare av ett flertal stigman och gentemot övriga svenska friidrottare tycks hon hela tiden ha befunnit sig i ett utanförskap. Av journalister och allmänhet accepteras hon tämligen snabbt som svenska¸ men det är en acceptans som tycks villkorad med en förväntan om goda idrottsprestationer. Beträffande genus är konstruktionen av Engquist tämligen konstant. Däremot ändras konstruktionen av hennes make och tränare Johan radikalt när friidrottskarriären övergår i en bobsatsning.   Antal sidor: 156   Kurs: Medie- och kommunikationvetenskap C och D   Lärosäte: Högskolan i Gävle   Period: Våren 2012