Samhället blir mer och mer globaliserat. Som studie- och yrkesvägledare kommer man varje dag i kontakt med människor med olika bakgrunder. I vårt examensarbete var vårt syfte att få ökad kunskap om vad individer med utländsk bakgrund har för upplevelse av studie- och yrkesvägledning på vuxenutbildningen. Det centrala i vårt arbete var att få ta del av respondenternas upplevelser för att vi och även andra skulle få ökad kunskap om hur studie- och vägledning kan upplevas då man inte är född och uppvuxen i ett svenskt skolsystem. Detta har vi gjort med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har intervjuat fyra individer. Vår förhoppning var inte att skapa en generell bild utan att få ta del av individernas upplevelser. Resultatet visade att individerna inte har full förståelse om innebörden av studie- och yrkesvägledning och att de inte heller helt förstår syftet med studie- och yrkesvägledningen. Ingen av våra respondenter har blivit erbjuden studie – och yrkesvägledning utan samtliga har sökt upp vägledningen på egen hand. Sammanfattningsvis efterfrågar våra respondenter en mer rådgivande och stöttande studie- och yrkesvägledning än vad de upplever sig ha fått idag. Faktorer som påverkar detta har visat sig vara t.ex. brist på information, språk, typ av vägledningssamtal, tid och studie- och yrkesvägledarens nyfikenhet och intresse. Vi har i vår studie jämfört respondenternas upplevelser med forskning och styrdokument som berör området. / The society is becoming more and more globalized. As a guidance counselor you will have daily contact with people who have different backgrounds and conditions. In our study our aim was to enhance the understanding of what kind of experience people with different ethnic background than Swedish have of guidance and counseling in adult education. The essence of our work was to take part of our respondent’s experiences. We wanted to understand how the study and career guidance can be experienced when one is not born and raised in a Swedish school system. We have done this by using a qualitative approach. We have interviewed four individuals. Our aim was not to create a general picture but more to get the benefit of the individuals' experiences. The results show that individuals do not have a full understanding of the meaning of study and career guidance, and they do not fully understand the purpose of it either. None of our respondents have been offered guidance. In conclusion, our respondents want a more consultative and supportive guidance than what they feel they have received. Factors that influence this has proved to be such as lack of information, language, type of counseling, time and the career guidance counselor’s curiosity and interest. We have in our study compared our respondents' experiences with relevant research and policy documents.

Studien är uppdelad i tre delar och belyser den invandrade individens syn på sina möjligheter till utveckling i det nya landet. Första delen heter det ofrivilliga arvet, barn till invandrare och belyser unga invandrares syn på framtiden. Andra delen heter Det sociala skyddsnätet och belyser en rad olika skyddsnät och hur de hjälper den invandrade att komma på fötter i det nya landet. Tredje delen heter Akademisk relevans och belyser relevansen i utbildning för en individs integration samt hur Sverige som land tar vara på invandrares kompetens och erfarenheter från hemlandet. I samtliga delar berättar informanterna om med eller motgångar som de känt när de kommit till det nya landet. / The study is divided into three parts and will focus on the individual immigrant’s view of their potential for development in the new country. The first part is called the unintended legacy, children of immigrants and highlights the young ones view of the future. The second part is called social safety nets and will explore other range of safety nets and how they help the informants rise on their feet in the new country. The third part is called Academic relevance, which will deal with the education of the individual and its relevance to integration. Also how Sweden, as a country, profits from immigrants competence and experience from their homeland. In all of the parts the informants reveal the setbacks and progresses they have had since arriving at new country.

Studien tar sin utgångspunkt i barnkonventionen och skolans styrdokument. I fokus är pedagogens uppdrag att stödja elevens trygghetskänsla och självbild genom ett medvetet arbetssätt där elevens bakgrund, kultur och språk uppmärksammas. Ett delsyfte är att undersöka eventuella olikheter i pedagogers förhållningssätt, till elevers kulturella bakgrund och modersmål som en resurs i undervisningen. Studien tar stöd i tidigare forskning som visar på ett tydligt samband mellan pedagogens förhållningssätt, elevens identitetsutveckling och skolresultat. Den teoretiska bakgrunden finner vi bland annat i Mead (1976) som beskriver hur signifikanta andra (till exempel en lärare) påverkar identitetsutvecklingen hos eleven genom att individen ser sig själv som en spegelbild, genom andra. Studien är en kvalitativ undersökning som vi genomfört genom deltagande observationer kompletterade med en mindre enkät. Vår undersökningsgrupp består av sju pedagoger fördelat på två olika skolor, i Norrköpings kommun, med tillgång till olika ekonomiska resurser. Resultatet visar på olikheter i pedagogernas förhållningssätt på båda skolorna. I enkätsvaren framkom att de flesta pedagogerna hade relativt god kunskap om fördelarna med att uppmärksamma elevernas kulturella bakgrund och språk för att skapa goda förutsättningar för lärande och identitetsutveckling för eleverna med svenska som andraspråk. Dock visade observationerna att pedagogerna inte genomför detta i praktiken. Vår slutsats av studien är att skillnaden mellan pedagogers olika arbetssätt främst beror på den enskilda pedagogens attityder och intresse.

Att befinna sig i början av livsförloppet i det senmoderna, västerländska samhället kan ta sig olika uttryck och kan vara en omvälvande och föränderlig period i en individs liv. Det finns flera olika områden i samhället innehållandes speciella uppsättningar villkor och kriterier just för barn och unga, vilket i sig gör detta till intressanta och viktiga fält att studera. Den här antologin avser att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandla fem olika områden som berör barn och unga. Vi avser inte att med våra respektive studier täcka upp ett specifikt intresseområde utan har istället riktat in oss på olika aspekter och områden av ungas liv, vilka i sig innefattar specifika teman värdefulla att undersöka. Åsa Andersson skriver om alkoholens inverkan på unga vuxna ur ett genusperspektiv, Love Lundin undersöker under vilka villkor unga arbetslösa lever, Karin Petters studerar fritidens betydelse för tonårsflickor, Elin Sällstedt behandlar hur ungdomar förhåller sig till etnicitet och kultur och Sofia Österborg Wiklund skriver om hur barn upplever sina egna och andras åldrar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Västerås, Surahammar och Fagersta arbetade utifrån sina handlingsplaner mot hedersrelaterat förtryck. Frågeställningarna som styrde studien var, vilka utgångspunkter används som förklaringsmodell till hedersrelaterat våld, hur fortgår arbetet med tillämpningen av handlingsplanerna samt vad anser intervjupersonerna själva om effekterna av arbetet med handlingsplanerna och eventuella svårigheter? Detta undersöktes med hjälp utav en semistrukturerad intervjuguide. Två personer i respektive kommun intervjuades. Samtliga intervjupersoner arbetade strategiskt med frågan. Den tidigare forskningen som redovisas diskuterar debatten kring hedersrelaterat förtryck som dominerats av det kulturbetingade perspektivet. Detta problematiserades i den tidigare forskningen utifrån att det riskerar leda till att förstärka ett utanförskap genom att redan marginaliserade grupper stigmatiseras. De teoretiska referensramarna var det kulturbetingade perspektivet, byråkratins gränser för handlingsutrymmet och stämplingsteori. Resultatet visade att det kulturbetingade perspektivet problematiserades hos hälften av intervjupersonerna samt att två intervjupersoner upplever att det finns en risk att stereotypiseringen av hedersförövare leder till att unga utsatta riskerar att inte våga söka hjälp. Intervjuerna visade vidare att det inte är självklart vilket perspektiv man ska ersätta det kulturbetingade med. Vidare visade också resultatet att de största problemen som intervjupersonerna upplevde med arbetet idag är brist på resurser och långsiktighet. Ingen utav kommunerna har utvärderat sina handlingsplaner vilket innebär att det är svårt att mäta effekterna av arbetet. / The purpose of the following study was to examine how the authorities of the municipalities of Västerås, Surahammar and Fagersta are acting against honor related oppression. The questions at issue were; which perspective of honor related violence is used by the authorities, how is the action against honor related oppression proceeding, and what do the authorities themselves think about the outcome of the work. A qualitative approach was used. Semi-structured interviews were conducted with two representatives from each municipality in charge of the task. The previous research used in the study presents a traditional view of honor related oppression dominated by a cultural perspective. This view was put into question based on the assumption that it could increase the sense of exclusion in already marginalized groups. The theoretical references used to interpret the results were the culture determined perspective, the bureaucracy’s impact on discretion and stigmatization. The results showed that three of the respondents found the culturally dominated perspective problematic. Two of the respondents assumed that stigmatization of honour offenders might prevent victims from seeking help. Furthermore the interviews showed that the authorities could not produce any alternative explanation of the honor related oppression. Lack of resources and few possibilities for long term follow ups were viewed as main obstacles in the work against honor related oppression. Neither one of the municipalities have evaluated their plans of action, why it’s hard to assess the outcome of the work.

Background and problem:Theory and literature in the field of board recruitment are limited. The theory and literature that existed focused primarily on the recruitment of senior management and CEO. It was identified that no one had examined the factors that influence the recruitment of board members. The underlying factors might cause the board recruitment is not done from a purely efficiency perspective and therefore it is of interest to be examined. Purpose:The purpose of this thesis is to examine and give an insight into the underlying factors affecting the choice of new directors in large Swedish companies. Method:The thesis has had a deductive approach and been based on existing theory and literature to explain the factors that affect board recruitment. The study was quantitative and the sample consisted of all the major Swedish listed companies. Results and conclusions:The survey indicated that board members ethnicity and number of other board assignments were factors that influenced the board recruitment. The empirical results showed that these two factors had positive significant correlations with the survey and are therefore factors affecting that the board recruitment might not be done out of a purely efficiency perspective. Proposals for future research:Future research could conduct a qualitative study in which the backgrounds to the ethnic reproduction are studied in order to identify the underlying factors that may explain the phenomenon. Future research may also conduct surveys concerning the Board members' personal relationships with each other to create an understanding of network effects. A similar study for smaller firms to explore the differences between the companies' size and their board recruitment can also be performed.

Frågor om var man kommer ifrån är något som ofta ställs i dagens samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av att leva med tre olika kulturer. Hur individer med en annan etnisk bakgrund än den svenska upplever sin kulturella tillhörighet och formar sina/sin identitet.  Jag vill studera hur mycket dessa individers hemmamiljö, samhället samt deras vänner påverkar identitetsskapandet. Även i vilka situationer de väljer att vara och bete sig på ett visst sätt, samt vilka olika roller de eventuellt spelar i olika situationer. Detta är en sociologisk kvalitativ studie, med en fenomenologisk ansats som bygger på sju intervjuer med individer i åldrarna 25-40 som biologiskt har två olika kulturella bakgrunder, och som lever i Sverige. Det finns flera tidigare studier som belyser olika faktorer i formandet av en individs identitet, så som etnicitet, kultur, språket och interaktion med andra individer. De teoretiker jag har valt att använda i denna kvalitativa studie är Goffman, och Berger & Luckmann. Då dessa teoretiker behandlar identitetsskapandet, något som passar min studie. Intervjuerna har kodats efter valda teorier och begrepp. Resultatet visar att faktorer som etnicitet, kultur och olika roller i skilda sammanhang påverkar en individs identitetsskapande. Respondenterna bedömer sig själva utifrån hur de upplever att andra människor bedömer dem. Slutsatsen i denna studie visar att respondenterna har svårt att identifiera sig som svenskar. Deras identitetsskapande skiljer sig åt beroende på känslan av upplevd tillhörighet, i olika roll framträdanden i interaktion och möten med andra människor.

The purpose of this essay was to reflect on previous made research, on examining how youth’s identity is formed by living in an area that society looks at negatively. The theoretical benchmarks that have been used in order to provide a better understanding are: identity, exclusion, ethnicity and adaption. The study is a qualitative study, since there is an aspiration in increasing the knowledge and understanding, of the conception that these individuals experience, as deviants in the society. This is a literature-based study, focusing mainly on written analysis, which consists of reports, theses and case studies. Previous research that is presented focuses mainly on attaching the segregated suburb to the people living there and the Swedish standard. The analysis is divided into three different parts, the first one being the creation of deviants, the second part that is presented focuses on how identities are formed. The third and final part, demonstrates how young people develop adaptation strategies in order to accustom ate themselves into society. In conclusion, we discuss how the focus in society should be aimed at taking care of the multicultural society that exists in Sweden, instead of focusing on the integration of immigrants into the Swedish society. / Syftet med uppsatsen var att genom tidigare forskning undersöka hur ungdomars identitetsskapande påverkas av att bo på en plats som tillskrivits en negativ betydelse av omgivningen. De teoretiska utgångspunkterna används som ett verktyg för att ge en ökad förståelse, är teorier om identitet, utanförskap, etnicitet samt anpassning. Studien är av kvalitativ art då den ska fånga föreställningar om hur avvikelse skapas och öka kunskapen om förståelse för hur individer, som positioneras som avvikande, upplever sin situation i samhället. Det är en litteraturbaserad studie med inriktning textanalys vilken består av avhandlingar och rapporter. I den tidigare forskningen som presenteras ligger fokus på att koppla den segregerade förorten till de människorna boendes här samt den svenska normen. Analysen är uppdelad på tre teman varav det första är skapande av avvikelse, andra temat som presenteras är formandet av identitet. Tredje temat visar hur unga människor använder sig av olika anpassningsstrategier för att anpassa sig till samhället. Slutligen diskuteras hur fokus i samhället bör ligga i att ta tillvara på den mångkultur som finns i Sverige, det istället för att helt fokusera på en integration av individer med invandrarbakgrund till det svenska samhället.

Syftet med studien är att undersöka vad elever i år 9 lägger i begreppet lärande och hur de uttrycker sina förväntningar på skolan, utifrån hur de beskriver hur de lär sig, hur de uppfattar lärarrollen och elevrollen samt hur de beskriver skolan. Detta studeras mot bakgrund av kategorierna etnicitet, genus, studieresultat och bostadsområde. Studien är en kvalitativ studie. En form av triangulering har använts och metoderna är semistrukturerade fokusintervjuer samt strukturerad enkät. 22 elever från tre olika skolor har intervjuats i fem fokusintervjuer. Dessutom har en strukturerad enkät genomförts i 6 klasser/grupper på de tre olika skolorna. Resultatet visar att många elever uppfattar skolan som ett nödvändigt tvång. Skolk, sena ankomster kan ses som ett motstånd mot skolplikten och skolans institutionella diskurs. Eleverna är tämligen överens i sina uppfattningar om lärarrollen, däremot skiljer det sig mer i fråga om elevens roll, där några uppfattar att det handlar mer om personlighet och uppförande och andra mer uppfattar elevrollen som ett arbete, där vissa uppgifter ska utföras. Elevernas olika sätt att förhålla sig till skolan har delats i fem kategorier; det sociokulturella, det traditionella, det pragmatiska, det omgivningsberoende samt det kaotiska förhållningssättet. Skillnader mellan innerstad och förort tas upp. Undervisningen i So, så som eleverna i studien beskrev den skilde sig åt. Innerstadselevernas So-undervisning framstod som baserad på en mer traditionell förmedlande pedagogik, medan förortsskolans elever beskrev en undervisning ur ett sociokulturellt perspektiv, mer i linje med läroplanen. Graden av förhandling och meningsskiljaktigheter var högre i förortsskolan. Förortseleverna gav också uttryck för en bild av sin förort och sin skola som segregerad och isolerad, där eleverna beskrevs som dåliga förebilder för varandra. Elever förhåller sig till olika diskurser, som påverkar deras syn på skolan. Likheterna mellan de olika kategorierna förefaller större än skillnaderna. De svenska eleverna tycks i högre grad påverkade av en traditionell diskurs, medan elever med invandrarbakgrund i högre grad tycks pragmatiska. I förortsskolan tycks graden av förhandling av olika begrepp och identiteter högre än i innerstadsskolan.

När kulturer möts och förenas i det mångkulturella samhället kan konflikter uppstå. Dessa kan ibland få olyckliga slut, som i fallet med Fadime Sahindal. Det är därför viktigt att förstå hur tjejer med fler än en bakgrund skapar sin identitet för att samhället sak kunna avvärja dessa konflikter. Syftet med denna studie var dels att undersöka vilken roll faktorer som etnicitet, kultur och sociala relationer har i formandet av identiteten hos unga, kvinnor uppvuxna i Sverige, men vars föräldrar är uppvuxna i Bangladesh. Dessutom syftade uppsatsen till att undersöka vilka för- och nackdelar de unga kvinnorna anser kommer med att ha både svensk och bengalisk bakgrund. Tidiga studier har pekat ut flera faktorer som är viktiga för identitetsskapande så som kultur, etnicitet, religion, språk, symbolisk interaktionism och sociala roller. Denna uppsats utformades som en intervjustudie där åtta tjejer med svenskbengalisk bakgrund, bosatta i Stockholmsområdet, i åldrarna 18-25 valdes ut till studien. Intervjuerna kodades i ett fenomenologisk forskningsdesign där de kodade teman utgjordes av de faktorer som bidrog till identitetsskapandet samt konsekvenserna av att ha ett mångkulturellt bakgrund. I kodningsarbetet framgick att faktorer som etnicitet, kultur och sociala relationer har varit viktiga för deltagarnas identitetsskapande. Dessa faktorer tillsammans med symbolisk interaktion med andra individer, grupper och samhällen, socialisationsprocesser samt skapandet av sociala roller i olika sociala kontexter är viktiga komponenter för de svenskbengaliska tjejernas identitetsskapande. De upplevde dessutom att det fanns fördelar med deras bakgrund, så som ökade möjligheter till att kunna fungera med olika grupper och ökat antal valmöjligheter. Men det fanns även nackdelar som t.ex ett visst mått av konstant utanförskapskänsla i svenska och bengaliska grupper. Deltagarna har istället införlivat en egen etnicitet: den svenskbengaliska. Genom ökad förståelse för hur individer med mångkulturell bakgrund bildar sin identitet samhället och dess individer kan förstå grunderna till problematiken med flera bakgrunder, och hindra den från att bli allvarlig.