Syftet med denna uppsats är att undersöka vad sex lärare menar att pedagogiskt dramatillför i deras undervisning samt undersöka vad dramapedagogiken kan bidra med ielevernas kunskapsinhämtning. Vi har undersökt detta med hjälp av fyrafrågeställningar: Vilka dramapedagogiska verktyg använder informanterna i sinundervisning? I vilket syfte använder informanterna pedagogiskt drama? Vad harutbildningen i pedagogiskt drama tillfört deras lärarroll? Hur upplever informanternaatt eleverna påverkas av pedagogiskt drama? Undersökningen är kvalitativ och bygger på sex frågeformulär. Urvalsgruppen består avsex informanter som är lärare och har utbildat sig i pedagogiskt drama vid MalmöHögskola som en del i lärarprogrammet eller som fristående kurs. Materialetbearbetades efter fyra kategorier kopplade till våra frågeställningar och respondenternassvar. Dessa är: Dramapedagogiska verktyg, Syfte med pedagogiskt drama iundervisningen, Lärarrollen i pedagogiskt drama, Påverkan på och respons fråneleverna.Resultatet analyserades med hjälp av den amerikanske filosofen, psykologen ochpedagogen John Deweys teorier. Han menar att kunskap bör läras ut genom praktiskhandling och han skapade begreppet ”learning by doing”, en metod som innebär att elevernalär genom teori, praktik, reflektion och handling. Vi funnit att informanternas dramapedagogiska förhållningssätt kan gynna eleversinhämtade av kunskap på så sätt att undervisningen utgår från praktiska handlingar ochfysiska aktiviteter. Dessutom bidrar deras undervisning till att utveckla socialt samspeloch skapa trygga grupper, vilket är ytterligare förutsättning för ett bra inlärningsklimat.Vi har även funnit att utbildningens påverkan på respondenternas lärarroll, är att de harblivit tryggare i sin ledarroll. Det lustfyllda lärandet genomsyrar också informanternasundervisning, och undervisning som utgår från lek och glädje har positiv inverkan påinlärningen. Vi kan därmed säga att vi har funnit fyra övergripande kategorier sominformanterna menar att pedagogiskt drama tillför i deras undervisning, som i sin turkan bidra till elevernas kunskapsinhämtning. Dessa är: Varierad undervisning medkroppen som metod, Tryggare grupper, Stärkt självbild – viktig grund för lärarrollen ochEtt lustfyllt lärande

Reading ability at the Swedish upper secondary school is decreasing for second language learners and the number of students reading literary texts is also declining. Our aim with this paper is to examine if reading fiction in an English as a Second language classroom at an upper secondary level can enhance students’ reading comprehension using in-depth strategies. This paper presents findings from several studies on fiction, in-depth strategies, and reading comprehension in upper secondary education. We have used research regarding learning English as a Second language (ESL), English as a Foreign Language (EFL), and English as a Native Language (ENL). In terms of fiction, we have chosen to examine textual fiction, novels, short stories, poems, and graphic novels. Furthermore, we will investigate whether graphic novels are better tools for enhancing reading comprehension. Our results show that using in-depth strategies and textual fiction in an upper secondary context enhances students’ reading comprehension. We also found that graphic novels enhance reading comprehension and are thus a viable tool for reading comprehension in the classroom context. However, we did not find sufficient evidence supporting the claim that graphic novels are a more effective tool than textual fiction overall.

Syftet med studien är att undersöka hur fem undervisande lärare i årskurserna F-3 beskriver ett matematiskt problem och hur de förhåller sig till undervisning i problemlösning. Den valda metoden är semistrukturerade intervjuer. Insamlade data bearbetades enligt de två kategorierna: Lärarnas beskrivningar av ett matematiskt problem och Lärarnas arbetssätt. Studien utgår från fem undervisningspraktiker i matematik (Smith & Stein, 2014) och Skolverkets (2021) beskrivning av ett matematiskt problem. Resultaten visar att lärarna beskriver ett matematiskt problem som 1) något eleverna inte vet svaret på i förväg och att upplevelsen av ett problem kan vara individuellt 2) något som sker i flera steg 3) en uppgift som ska ha en vardagsanknytning och 4) en berättelse- eller textuppgift. Det framgår även att lärarna arbetar med problemlösning på olika sätt där flera av lärarna följer lärarhandledningar och resterande hämtar problem från andra källor. Studiens slutsatser är att lärarna behöver skaffa sig en insikt om att Skolverket (2021) har en gemensam beskrivning av ett matematiskt problem, att kreativa resonemang i matematik kan gynna alla elever, om problematiken med det didaktiska kontraktet och att lotsning kan medföra förluster i elevers lärande.

Bakgrund och problem: Verksamhetsstyrningen i Region Kronoberg betraktas ske på rutin och med en tydlig struktur vilket är väsentliga principer i Malmi och Browns styrpaket. När en kris inträffar väcks det frågor om hur verksamhetsstyrningen ska gå till då den rutinmässiga processen sätts i obalans. Att studera Covid-19 och de förändringar som krisen har medfört i verksamhetsstyrningen är intressant eftersom det aldrig tidigare har inträffat en kris med dessa dramatiska egenskaper. Egenskaperna har ökat behovet av en effektiv verksamhetsstyrning. Styrpaketet som är en del av verksamhetsstyrningen har kritiserats av forskare som menar att för mycket fokus läggs på det finansiella perspektivet. Covid-19 har bevisat att om störst fokus riktas mot den finansiella biten kommer krishanteringen inte kunna vara tillräckligt effektiv. Därmed behöver paketet vara mer socialt fokuserat. Eftersom att endast styrpaketet inte är tillräcklig i krissituationer brukar ledningen under kriser även utveckla en krishanteringsmodell som också blir en del av verksamhetsstyrningen. Syfte: Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för verksamhetsstyrningens roll i Region Kronoberg under Covid-19 och hur den har förändrats i en organisation som drabbas av en chockartad kris samt vilka lärdomar som krisen har gett upphov till. Metod: Studien som är en enfallsstudie har genomförts med medarbetare från högre och lägre positioner i Region Kronoberg. Uppsatsen har en kvalitativ forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer. Insamlingen av det empiriska materialet beskrivs djupare i metodkapitlet. Utöver semistrukturerade intervjuer har även dokument används i syfte att komplettera intervjuerna. Slutsats: Studien visar på att styrpaket och krishantering, som är delar av verksamhetsstyrningen, har misslyckats i rollen som krishanterare under Covid-19. Den främsta anledningen till det är krisens långvarighet och modellernas brist på förmågan att vara   situationsanpassade. Eftersom pandemin inte var lik någon tidigare kris har drastiska förändringar i verksamhetsstyrningen förekommit. Ändringarna har bland annat identifierats i prioriteringar och planeringsprocesser. Uppsatsen för även diskussioner kring vilka lärdomar som finns av Covid-19, som i sin tur kan vara användbara inför en framtida kris. De främsta lärdomarna är att krisen kräver en god organisationsstruktur med tydliga roller. Detta gör att det behövs en högre grad av inkludering av personal, vilket i sin tur kräver en god kommunikation. Just de icke-finansiella aspekterna kommunikation och personal behöver få mer fokus i en långdragen kris. En ytterligare lärdom är att beredskapen för kriser måste vara högre för att minimera de negativa konsekvenserna. / Background and problem: Management Control in Region Kronoberg is characterized by routines and clear structures, which are crucial principles of Malmi and Brown's Management Control Systems as a package. However, when a crisis occurs, all the routines and structures of an organisation get disturbed. Thus, questions about how management control should be executed in a crisis arise. Studying Covid-19 and the changes it has brought in management control is fascinating since there has never before been a crisis with such dramatic characteristics. These exceptional characteristics have in turn increased the need for an effective Management Control. Management Control Systems as a package, which is a part of management control, has been criticised by some researchers who claim that too much focus is placed on the financial part of an organisation. Covid-19 pandemic has proven that managing a crisis by putting the major focus on the financial state of an organisation is insufficient. Management Control Systems as a package thus needs to be more socially oriented. Since Management Control Systems as a package only is not enough in managing a crisis situation, the management of an organisation usually develops a Crisis Management model, which also becomes a part of Management Control. Purpose: The study aims to generate a deeper understanding of the role of Management Control in Region Kronoberg during Covid-19 and how it has changed in an organisation which has been affected by a shock-like crisis as well as the lessons learned, which the crisis has given rise to. Method: The study is of type one-case and has been carried out with employees from both higher and lower positions at Region Kronoberg. The paper has a qualitative research design with semi-structured interviews. The collection of the empirical material is described in more depth in the method chapter. In addition to semi-structured interviews, documents have also been utilized in order to supplement the interviews. Master thesis, Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö, Spring 2023.    Conclusion: The study has concluded that both the Management Control Systems package, as well as Crisis Management, which are parts of Management Control, have failed in their role as crisis managers during Covid-19. The main reason for this is the duration of the crisis and the models' lack of ability to be adaptive to current situations. Due to the fact that the pandemic was unlike any previous crisis, drastic changes in Management Control have occurred. The changes have been identified in priorities and planning processes, among other things. The essay also discusses the lessons that can be learned from Covid-19, which in turn may be useful for a future crisis. The main lessons learned are that the crisis requires a good organizational structure with clear roles. For this to be possible a higher degree of inclusion of personnel is needed, which in turn is achieved by clear communication. It is precisely the non-financial aspects such as communication and personnel that need to receive more focus during a long-term crisis. Another lesson learned is that preparedness for a crisis must be higher in order to dampen the unfavorable consequences of it.

Funktionsnedsatta är och har alltid varit en mer eller mindre diskriminerad grupp i samhället. Genom uppkomsten av lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (1993:387) (LSS) har emellertid funktionsnedsatta fått väsentligt förbättrade levnadsvillkor, och bättre förutsättningar att kunna leva ett liv "som alla andra". LSS betonar alla människors lika värde. Ett av lagens huvudsyften är att tillförsäkra trygghet för den enskilde och dennes familj. I arbetet beskrivs också hur denna trygghet hotades genom den omprövningsmöjlighet som Försäkringskassan hade med stöd av tidigare bestämmelser i Socialförsäkringsbalken och skapade stress och oro hos den funktionsnedatte och dennes familj. Sverige är bunden är konventionen av mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta och den kraftiga nedskärningen av personlig assistans som pågick i Sverige mellan 2010-2014 fick skarp kritik av FN. Syftet med denna uppsats har varit att med hjälp av lagstiftning, förarbeten och rättspraxis utreda förutsättningarna för stöd enligt LSS, exempelvis vad domstolen tar i beaktande när det uppstår oklarheter kring om det finns (omfattande) behov av stöd och service. I arbete redogörs även för LSS, dess uppkomst, samt syfte och funktion.

John Deweys teori “learning by doing” synliggörs i svenska läroplaner, exempelvis för Naturvetenskapsprogrammet, där samspelet mellan teori och praktiskt arbete betonas i examensmålen. Laborationer och experiment bör utgöra en central del i kemiundervisningen. När eleverna får möjlighet att utföra laborationer går dessa oftast ut på att eleverna ska följa detaljerade instruktioner som både talar om vad och hur de ska göra samt vilket resultat de ska erhålla. Sådana slutna laborationer anses i mindre utsträckning utveckla elevernas förmåga att arbeta naturvetenskapligt. I syfte att utveckla det naturvetenskapliga arbetssättet kan laborationer öppnas upp med avseende på de olika parametrarna; problem, metod och resultat. Arbetet med öppna laborationer speglar i högre grad hur forskare arbetar jämfört med slutna vilket ger eleverna en inblick och förbereder dem inför arbete i forskningsmiljö. Examensarbetet ämnade utveckla en lärarhandledning för en laborationssekvens som inkluderar en förberelselektion, den öppna laborationen Mer äppeljuice och en efterföljande lektion, med det övergripande målet att bidra med ett exempel på hur en lärare kan arbeta med öppna laborationer i undervisningen. I syfte att utveckla en lärarhandledning för laborationssekvensen följde och utvärderade författarna hur en kemilärare på gymnasiet planerade och genomförde laborationssekvensen med sin klass i kursen Kemi 2. Detta utfördes genom att samla in data från intervjuer och observationer vilket skapade underlag för den tematiska analysen. Ur den erhållna datan framkom fem aspekter som var relevanta för att eleverna skulle erhålla de bästa förutsättningarna för en väl fungerande laborationssekvens; tid, upplägg, teoretiskt innehåll, gruppindelningar och kommunikation. De slutsatser som dras är att läraren planerade och anpassade upplägget utifrån de syften och mål som hen ville uppnå samt förutsättningarna i klassen. Det övergripande målet med laborationssekvensen Mer äppeljuice, som genomfördes av läraren, var att eleverna skulle utveckla sitt naturvetenskapliga arbetssätt och läraren utformade därmed ett upplägg som stimulerade och uppmuntrade eleverna att ta större eget ansvar. Det framkom bland annat att tiden var en viktig aspekt för att eleverna skulle hinna bearbeta och reflektera under arbetets gång. Dessutom hade kommunikationen mellan elever samt mellan lärare och elever en avgörande roll för att utveckla elevers tänkande. Utifrån den tematiska analysen utvecklades en lärarhandledning för laborationssekvensen Mer äppeljuice som därefter utvärderades i samtal med flera kemilärare. Lärarhandledningen innehöll utöver anpassningsbara riktlinjer och instruktioner för laborationssekvensens tre pass, bland annat information om vad som behöver göras och tänkas på inför respektive tillfälle samt gav lärarna en djupgående teorigenomgång. / John Dewey's theory “learning by doing” is made visible in Swedish curricula, for instance in the Natural Science programme, where the interaction between theory and practical work is emphasized in the degree objectives. Laborations and experiments should form a central part of chemistry teaching. When the students are given the opportunity to carry out laboration work, they are usually required to follow detailed instructions that explain both what and how they should work and also what results should be obtained. Such closed laborations are considered to have a lesser extent of developing the students' ability to work scientifically. In order to develop the natural science way of working, laborations can be opened up with respect to the various parameters; problem, method and result. The work with inquiry-based laborations, in comparison to closed laborations, better reflects how scientists work, which gives the students an insight and prepares them for work in a research environment. The thesis intended to develop a teacher's guide for a laboration sequence that includes a- preparatory lesson, the inquiry-based laboration More apple juice and a subsequent lesson. The goal of the teacher's guide was to contribute with an example of how teachers can work with inquiry-based laborations in teaching. In order to develop a teacher’s guide for th elaboration sequence, the authors followed and evaluated how a high school chemistry teacher carried out the laboration sequence with a class in the course Chemistry 2. This was done by collecting data from interviews and observations, which created a basis for the thematic analysis. From the data obtained, five aspects emerged that were relevant for the students to obtain the best conditions for a well-functioning laboration sequence; time, structure, theoretical content, groupings and communication. The conclusions that could be drawn were that the teacher planned and adapted the arrangement based on the aims, objectives and conditions in the class that the teacher wanted to achieve. The overarching goal of the laboration sequence More apple juice, that was conducted by the teacher, was for the students to develop their way of working according to the scientific method, thus the teacher designed an arrangement that stimulated and encouraged the students to take greater personal responsibility. Among other things, it emerged that the time was an important aspect for the students to have time to process and reflect during the course of the work. In addition, communication between the students and communication between teachers and students had a decisive role in developing students' thinking. Based on the thematic analysis conducted, a teacher's guide was developed for the laboration sequence More apple juice, which was then evaluated in conversations with several chemistry teachers. In addition to customizable guidelines and instructions for the three sessions of the laboration sequence, the teacher's guide contained, among other things, information about what needs to be done and thought about before each occasion and gave the teachers an in-depth theory review.

Tidigare genomförde vi en systematisk litteraturstudie som syftade till att beskriva elevers talängslan i klassrummet med fokus i svenskämnet i årskurs 7–9 utifrån tidigare forskning. Det var möjligt att dra slutsatsen att området talängslan inte är särskilt väl forskat om på en nationell nivå och därför baserades studiens resultat främst på internationell forskning inom området. Syftet med denna empiriska studie är att öka kunskapen om svensklärares uppfattningar och erfarenheter om undervisning och bedömning i att tala och samtala inom svenskämnets ramar kopplat till fenomenet talängslan. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det socio-kulturella perspektivet. För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med tio svensklärare i högstadiet. Resultatet av denna studie visade att elevers talängslan främst blir synlig i situationer som innebär att de ska tala inför andra. Svensklärarna var medvetna om att eleverna behövde få stöttning vad gäller sin talängslan och därför redogjorde lärarna för lämpliga hjälpmedel och anpassningar. Majoriteten av lärarna menade att det var nödvändigt att främst ge eleverna positiv respons i samband med ett muntligt anförande eller redovisning. Svensklärarna ansåg även att de bedömde samtliga elever lika oavsett om de lider av talängslan eller inte.

Problemställning och syfte: Undersökningen rör vilken roll skolbiblioteket spelar för elevers läsvanor och vilka förutsättningar som krävs för att bidra till elevers medborgerliga bildning. Syftet är att skapa förståelse för skolbibliotekets verksamhet, som institution inom det svenska skolsystemet, och dess roll för bildning genom utveckling och etablering av gymnasieelevers läsvanor. Metod och teori: Studien är en fallstudie där datamaterialet samlats in via kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Natasha Gerolamis teori om biblioteket som ett arrangemang utgör den teoretiska grunden i denna studie där begrepp är hämtade från Gilles Deleuze och Félix Guattaris posthumanistiska teori. Material och resultat: Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en lärare och två skolbibliotekarier framkom det att skolbiblioteket spelar en viktig roll för elevernas kunskapsutveckling men också för en mängd alternativa roller. I det läsfrämjande utvecklingsarbetet framkom det att samarbete och samverkan mellan olika aktörer är centralt. Slutsatser: I den analys av skolbibliotekets roll för elevers läsvanor som genomförts framträder det spänningsfält som verkar råda mellan att betrakta skolbiblioteket som en målstyrd institution i förhållande till att betrakta det som ett arrangemang. När skolbiblioteket som i denna studie betraktas som ett institutionellt arrangemang framträder bilden av en skapande och produktiv plats, en plats för ’blivande’, som därmed belyser dess sociala roll. Från denna utgångpunkt syns också en omsorgsroll som även inbegriper omsorg om elevernas medborgerliga bildning, och att utvecklingsarbete kan förstås som inriktat mot skapande, och inte primärt mot ekonomi och effektivitet gentemot uppsatta mål. / Problem and purpose: The study concern what role the school library play for students reading habits, and which conditions are required to contribute to students' civic education. The purpose is to create an understanding of the school library's activities, as an institution within the Swedish school system, and its role for education through the development and establishment of high school students' reading habits. Method and theory: The study is a case study where the data material was collected via qualitative semistructured interviews. Natasha Gerolami's theory of the library as an arrangement forms the theoretical basis of this study where concepts are taken from Gilles Deleuze and Félix Guattari's posthumanist theory. Materials and results: Through qualitative semi-structured interviews with a teacher and two school librarians, it is shown that the school library plays an important role for students' knowledge development but also for a number of alternative roles. In the reading promotion developmental work, it emerged that cooperation and collaboration between different actors is important. Conclusions: In the analysis of the school library's role in students' reading habits that has been carried out, a tension emerges between considering the school library as a goal-oriented institution in relation to considering it as an assemblage. When the school library, which in this study is regarded as an institutional arrangement, the image of a creative and productive place emerges, a place for ‘becoming’, which thus highlights its social role. From this point of view, there is also a caring role that also includes care for the students' civic ‘bildung’, and that development work can be understood as focused on creation, and not primarily on finances and efficiency towards pre-defined goals.

In this thesis called “Soon there was nowhere to go”, I investigate how relations between environments, landscapes and emotions are shaped in Birgitta Lillpers’ novel Om du fick tänka dig ett hem (If you could think of a home) (2010). I do this by looking at how landscapes are expressed in the novel and how the human bodies who live in this landscapes answers to their surroundings. The landscapes in the novel are exploited and fragmented, destroyed by production. But they are also landscapes full of traces, of different temporalities and connections. Through Volmar Frank, the main protagonist, other ways of relating to the land are made visible, in a sensual way, a way built on his longing for an inclusive relation to his surroundings. Here I also point to the difficulties with a relation built on closeness, because, as Lillpers shows, this could also be the moment where destruction begins, with the human gaze and how it values different lives. The exploited landscapes where loss is inscribed awaken strong feelings of hopelessness and grief within the characters of the novel. This comes from living with the knowledge of an continuous, ongoing loss around them, but also from the painful awakening, a changing gaze from which one cannot return. I investigate grief and the possibility to express this grief, both in a social context and on an individual level. In the thesis I have shown the difficulties that come with ecological grief, both in the acknowledgement of a grief that reaches beyond the human, and in relation to the absence of rituals when it comes to grieving the more-than-human. I also bring up the temporal problems with a loss that is ongoing. Here I problematize norms around what and who is recognized as grievable and how a process of mourning is expected to unfold. Lillpers gives no answers in her novel, neither solutions nor alternative worlds, but she raises important questions about what we do to our environments and to non-human lives. She leaves us with the question of what kind of world we can imagine, if we could think of a home? She also leaves openings to other ways of approaching the world, approaches built on reciprocity. I conclude that grief and the process of mourning could be a place to begin, a starting point for a transformative process, which I argue is necessary to access the problems we face today with destroyed environments and species vanishing at an escalating pace, with consequences for all life on earth. / I denna uppsats undersöker jag känslomässiga svar på människans exploatering av miljöer och landskap i Birgitta Lillpers roman Om du fick tänka dig ett hem (2010). Detta gör jag genom att titta på hur möten och relationer mellan kroppar och landskap gestaltas utifrån en affektiv ekokritik som förstår plats som avgörande när det kommer till hur känslor formas. Romanens karaktärer rör sig i ett trasigt, sårigt och fragmenterat landskap, där det knappt längre existerar platser som inte förstörts av människan. Här pågår liv, styrda av produktionens logik, byggda på narrativ om exploatering som nödvändig för meningsfullhet och social välfärd. Den som inte accepterar dessa narrativ, som känner sorg över förlusten, har ingenstans att ta vägen med sina känslor. Makten sitter i rum långt borta och hör inte de röster som försöker nå in med sina förtvivlade skrik. Vi lever idag i en tid när miljöer förstörs och arter dör ut med en allt högre hastighet. Trots att vi vet att vi behöver ändra vårt sätt att leva händer väldigt lite i praktiken. Den här uppsatsen är ett inlägg i ett samtal om hur vi kan hitta andra sätt att förhålla oss till vår omvärld. Detta gör jag med utgångspunkt i en sorg över det som förvinner och med frågor kring var det är möjligt att ta vägen, både känslomässigt och platsmässigt i en alltmer exploaterad värld. I uppsatsen lyfter jag hur sorg som riktar sig mot det icke-mänskliga möter problem eftersom den inte erkänns som legitim, men också svårigheten med att sörja en förlust som pågår utan synligt slut. Samtidigt kan vår förmåga att sörja det mer-än-mänskliga vara en avgörande aspekt när det kommer till ett annat sätt att närma oss vår omvärld. Lillpers ger i romanen inga egentliga svar, men hon visar på svårigheten att navigera i detta sorgens landskap, och synliggör frågor vi måste ställa om hur vi brukar och förbrukar vår värld. Hon visar även på öppningar mot andra sätt att närma sig omvärlden som bygger på sinnliga möten och en längtan efter mer ömsesidiga relationer med landskap och med icke-mänskligt liv.

This thesis is a ”meta-analysis” that investigates the apparent lack of coherence in August Strindberg’s A Dream Play and how this has been dealt with by scholars in literary and theatre studies. The primary material consists of a selection of research publications dated from the 1920’s up until the present day. The analysis concludes that there are four major groups of analyses that, in this regard, provide different solutions on how to counter this seeming deficiency. On the back of this, four general arguments are examined in detail: early attempts to classify this enigmatic drama with regard to genre, psychological analysis, analysis of philosophical ideas and contents, and analysis of the visual aspects of the play. By arguing along these lines of inquiry, scholars wish to substantiate the validity of various elements that harmonize the apparent disparity of the play and exhibit a coherent sequence of events and an interpretable meaning. Moreover, the ways in which these ”solutions” are substantiated and conveyed, that is, the argumentative practices, are examined and critically evaluated. Finally, based on the previous analysis, suggestions pertaining to further areas of research are offered and briefly discussed.