Europeiska kommissionen har inom ramen för klimatmålen 2030 inrättat två politiska styrmedel, handelssystemet (EU ETS) och förnybarhetsdirektivet (2009/28/EC), för att reducera koldioxidutsläpp. Tidigare studier inom ämnet riktar dock viss kritik mot denna form av kombination och menar att införandet av förnybarhetsdirektivet har en motverkande effekt för priset på utsläppsrätter. Studien ämnar därmed att undersöka om handelssystemet och förnybarhetsdirektivet utgör en målkonflikt. Till följd av att studien inkluderar en interaktionsvariabel i en panelregression med fixa effekter, kan ytterligare belägg för det negativa förhållandet mellan 2009/28/EC och EU ETS adderas. Undersökningen baseras på paneldata över tidsperioden 1990–2018 från 35 OECD länder, och finner att interaktionsvariabeln antar ett positivt och signifikant värde. Resultatet tyder därmed på att 2009/28/EC har en motverkande effekt på handelssystemet. Vidare visar även resultatet att 2009/28/EC har en större negativ påverkan för länder som understiger det nationella förnybarhetsmålet, än för länder som överstiger målet. Studien tillför således vidare insikter om att en målkonflikt kan föreligga.

In November 2020, The European Commission came out with a fact sheet regarding their LGBTI- equality strategy for 2020-2025. This strategy mentions the goal to fight discrimination against LGBTI-people, build a society that includes LGBTI-people, and more. Even if countries are members of the European Union, it is not a guarantee that they embrace every opinion that the European Union have. The same goes for political party groups. There are many aspects in LGBT politics that can vary among the party groups. Everything from which letters should be used, to what the European Union should meddle in and not. The purpose of this thesis is to study the ideological elements that can be found in the European People's Party (EPP), Socialists & Democrats (S&D) and The European Commission concerning their political views on LGBT, then compare the differences and similarities found in the analysis. This is carried out by using different ideologies characteristics and keywords to analyse the material from the different party groups and the equality strategy. The conclusion is that The European Commission's equality strategy has elements from several ideologies, but liberalism and social democracy are the ideologies that are mainly present in the material. In the material representing The European People’s Party, there are only ideological elements present from conservatism/christian democracy, while in the Socialist and Democrats one can find ideological elements from social democracy and socialism. The party groups and the equality strategy had similar opinions about discrimination but had different opinions about how much The European Union should meddle in other member countries laws and if they should be punished.

This study analyses the bank market competition and bank interest margins in the European Union member countries banking sector during the period 2007–2019, using panel data analysis and aggregated data for each country ́s banking sector. Our starting point is the theory about market structure and two structural indexes are used as proxies of the degree of market competition. The methodology is based on the model developed by Ho and Saunders (1981), where the bank is viewed as a risk averse dealer amongst borrowers and lenders. This model has later been extended to fit analyses on nationally aggregated levels, which is appropriate in this study. The result show that bank concentration is not statistically significant in explaining variability of interest margin in the EU banking sectors. Instead, the statistically significant determinants of interest margins are more bank specific variables, such as average operating cost and credit risk. Although this study cannot claim economic significance, it provides information that economic policies should be designed to lower average operating cost rather than market competition, in order to lower interest margin. / I denna studie analyserar vi konkurrensen på bankmarknaden och bankernas räntemarginaler i Europeiska unionens medlemsländers banksektor under perioden 2007–2019, genom paneldataanalys och aggregerad data för varje lands banksektor. Vår utgångspunkt är teorin om marknadsstruktur och vi använder två strukturella mått för att mäta konkurrens på marknaden. Metoden är baserad på den modell som Ho and Saunders (1981) utformade, där banken ses som en riskavert förmedlare mellan låntagare och långivare. Modellen har sedan utökats till att lämpa sig för analyser på en nationellt aggregerad nivå, vilket är passande för denna studie. Resultatet visar att konkurrens på bankmarknaden inte på ett statistiskt signifikant sätt förklarar variabilitet i räntemarginalen. Istället visar resultatet att de statistiskt signifikanta faktorerna för räntemarginalen är mer bankspecifika variabler, såsom genomsnittlig operationell kostnad och kreditrisk. Trots att denna studie inte kan påvisa ekonomisk signifikans, ger den information om att ekonomiska policys bör utformas för att sänka den genomsnittliga operationella kostnaden snarare än att öka marknadskonkurrens, för att minska räntemarginalen.

Klarspråk handlar om att skriva vårdat, enkelt och begripligt. Syftet med denna studie har varit att undersöka klarspråksarbetet i EU-texter riktade till allmänheten med utgångspunkt i huruvida de interna direktiven rekommenderar klarspråk och om de faktiska översättningarna skrivs på klarspråk. För att uppnå detta genomfördes en analys på direktiven i jämförelse med de svenska klarspråksriktlinjerna utgivna av Språkrådet. Därefter analyserade jag två EUtexter med allmänheten som mottagare utifrån de aspekter som tas upp i klarspråksrekommendationerna. Som lyfts i metodavsnittet finns det flera svårigheter vid klarspråksundersökningar såsom en avsaknad av tydliga definitioner av så kallade byråkratiska och ålderdomliga ord och uttryck. Resultatet visar vidare att de interna direktiven rekommenderar klarspråk men att översättningarna i varierande grad följer dessa rekommendationer. Med andra ord har det klarspråksarbete som utförs av Europeiska kommissionen ännu inte slagit genom på bred front i praktiken.

Syftet med uppsatsen är att analysera och diskutera Turkiets lagstiftnings tillämplighet med artikel 10 i Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Jag har valt att fokusera på artikel 301 i den turkiska brottsbalken. Artikel 301 används för att hindra yttrandefriheten i Turkiet och kan ge upp till 2 år i fängelse. För att komma fram till om artikel 301 är en kränkning av artikel 10 behöver jag förstå hur Turkiet tolkar artikel 10. För att förstå detta har jag använt mig av ett antal domstolsfall frånden europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Jag har valt att använda mig av juridisk metod för att komma fram till resultatet och Wienkonventionen om traktaträtt är mitt tolkningsverktyg. / The purpose of my thesis is to analyze and discuss the compatibility of the criminal code of Turkey with article 10 of the European Convention of Human Rights and the Fundamental Freedoms. I have chosen to focus on article 301 of the Turkish Criminal Code. Article 301 is used to suppress freedom of expression in Turkey and can result in a two year prison term. To be able to establish if article 301 is a violation of article 10 I need to understand how Turkey interprets article 10. I have used a number of court cases from the European Court of Human Rights to be able to understand how the states interpret article 10. I have chosen legal method, and the Vienna Convention on the Law of Treaties is my interpretation tool.

Tillsammans med e-handelns explosiva ökning under de senaste åren har lager och logistikfastigheter blivit alltmer populära bland investerare. Med den ökade uppmärksamheten för logistikfastigheter har deras avkastningskrav sjunkit, de så kallade yielderna har blivit påverkade. Yielden är den avkastningen som en tillgång producerar, prime yielden är lika med avkastningen för en tillgång av högsta kvalitet i ett bra läge. En ökad efterfrågan har inneburit att logistikfastigheters prime yielder har påverkats markant. De senaste åren har prime yielderna sjunkit i flera marknader och står för närvarande på rekordlåga nivåer. Syftet med uppsatsen är att se hur prime yielderna för logistikfastigheter skiljer sig mellan olika länder. Uppsatsen kommer undersöka vilka faktorer som ligger till grunden av varför olika länder har varierande prime yielder, samt se till hur mycket dessa faktorer påverkar marknaden. Uppsatsen kommer genom litteraturstudier och intervjuer utreda hur prime yielden skiljer sig mellan olika länder i Europa. Uppsatsen reder ut frågan för vilka faktorer som påverkar prime yielden på logistikfastigheter och vilken marknad som har bäst förutsättningar framgent. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan prime yielderna för olika länders logistikfastigheter. Undersökningen gjordes av nio länder som alla har en betydande del av den europeiska logistikmarknaden. Av dessa länder visade resultatet att det skiljer 1,4 procentenheter mellan marknaden med lägst och högst prime yield. Den främsta orsaken till vad som påverkar prime yield nivån är den ekonomiska teorin om utbud och efterfrågan. En högre efterfrågan innebär mer kapital som söker sig till en viss marknad, en effekt av detta är att yielderna på fastigheterna går ned och priserna går upp. De olika ländernas räntenivå visade ha en stor betydelse för efterfrågan då högre räntor dämpar köpkraften från investerare. Efterfrågan styrs även från vardera marknads underliggande förutsättningar vilket inkluderar logistikfastigheters hyres- och vakansnivå, utvecklingen av e-handel, infrastruktur,geografisk placering, samt politiska stabilitet. Resultatet visar att dagens efterfrågan från företag att hyra lager och logistiklokaler är väldigt hög, vilket indikerar på att ett framtida ökat utbud av logistikfastigheter i prime segmentet är av mindre betydelse för prime yielden. / Along with the explosive growth of e-commerce in recent years, warehouses and logistics properties have become increasingly more popular with investors. With the increased attention for logistics properties, their yields have fallen. The yield is the return that an asset produces, the prime yield is equal to the return for an asset of the highest quality in a good location. Increased demand on the segment has meant that the prime yields of logistics properties have been significantly affected. In recent years, prime yields have fallen in several markets and are currently at record low levels. The purpose of the thesis is to see how the prime yields for logistics properties differ between different countries. The thesis will investigate the factors that underlie why different countries have varying prime yields and see how much these factors affect the market. The thesis will, through literature studies and interviews, investigate how the prime yield differs between different countries in Europe. The thesis clarifies the question of which factors affect the prime yield on logistics properties and which market has the best conditions for the future.The results show that there are large differences between the prime yields for different countries' logistics properties. The survey was conducted of nine countries, all of which have a significant part of the European logistics market. Of these countries, the results showed that there is a difference of 1.4 percentage points between the market with the lowest and highest prime yield. The main reason for what affects the prime yield level is the economic theory of supply and demand. A higher demand means more capital seeking into a certain market, an effect of this is that the yields on the properties go down and the prices go up. The interest rates of the different countries proved to be of great importance for demand as higher interest rates dampen the purchasing power of investors. Demand is also governed by the underlying conditions of each market, which includes the rental and vacancy level of logistics properties, the development of e-commerce, infrastructure, geographical location, and political stability. The results show that the current demand from companies to rent warehouses and logistics premises is very high, which indicates that a future increase in supply of logistics properties in the prime segment is of less importance for the prime yield.

Europe aims for a transition towards less greenhouse gas emission and dependency on fossil fuels. The integration of intermittent renewable energy sources, as wind or solar power, can be facilitated by, among others, temporally decoupling demand and supply of electricity. If technologies for electrical energy storage are profitable, wide implementation could support the transition. Therefore, this study assesses the revenues and costs of long-term storage technologies and evaluates the possibility to stack several services provided by a storage unit to fully utilise it. Key market characteristics influential on storage potential are outlined and used to classify and compare the demand for storage in European markets. Considering them market clusters are formed comprising of countries with similar electricity market and from these two contrasting archetypal countries are chosen for further evaluation, Sweden and Germany. Storage technologies, as pumped hydro or compressed air, are delineated by essential technical specifications and used to determine the compatibility of them to corresponding services. A process for combining multiple services for a single storage unit is designed and employed to develop five cases. The results show that providing multiple services device can improve the profitability of the designed business cases by generating multiple revenue streams and increase the value to the electricity system. The stacking also minimises the storage’s idle time. Furthermore, the results demonstrate the influence of the key characteristics on the economic viability of the electrical energy storage in European markets. / Europa eftersträvar en övergång från att släppa ut mindre växthusgaser och minska eroendet av fossila bränslen. Att implementera förnybara energikällor, som vindkraft ller solenergi, kan underlättas genom att bland annat genom att tillfälligt rikoppla efterfrågan och leveransen av el. Om tekniken för energilagring är lönsam, an genomförande därför stödjas. Denna studie beskriver därför både intäkter ch kostnader för långsiktiga lagringstekniker och utvärderar även möjligheten att mplementera flera tjänster som tillhandahålls av en lagringsenhet till att kunna tnyttja denna till fullo. Marknaden av lagring kännetecknas redan ha potentiella förutsättningar och att den an användas för att klassificera och jämföra efterfrågan för lagring på de europeiska arknaderna. En marknadsanalys har valts att genomförts av länder med likartad lmarknad och de två länder som har välts ut för en vidare utvärdering är Sverige ch Tyskland. Lagringsteknik som vattenkraft som pumpas eller tryckluft, beskrivs ärmare med tekniska förutsättningar och används för att beskriva kompatibiliteten v tekniken och tjänsterna. Ett förfarande för att leverera flera tjänster från en enda innesenhet är utformad och används för att utveckla fem beskrivande fall. Resultatet visar att tillhandahålla flera tjänster från en enda lagringsenhet förbättrar önsamheten för affärsidéer genom att generera flera intäktsströmmar och ökar ärdet till elsystemet. Stapling minimerar också lagring är ledig tid. Dessutom visar esultatet om hur de viktigaste egenskaperna påverkas av de ekonomiska affärsmodellerna.

The purpose of this study is to investigate how scenario analysis can be used to strategically prepare for the future during uncertain times. The purpose is also to identify uncertainties and trends that could shape the future European financial markets and to develop projections of alternative futures on which a stock exchange could base their strategic decisions. A literature review was conducted which provides insights and tools in order to perform a scenario analysis. This study then investigates how scenario analysis can be applied to European financial markets with a time horizon of 10 years, from the perspective of the case company Nasdaq. The investigation is conducted as an instrumental case study where 12 respondents within Europe’s financial markets have been interviewed. Five of the respondents are case company employees and seven of the respondents are external that cover a wide range of specialties within financial markets. The results show that there are eight key drivers that were considered important and uncertain for the development of European financial markets by year 2030. Four interpretations of these drivers that the case company considered the most interesting were combined into six scenario matrices which resulted in 24 unique scenarios. Three of these were described in detail where future business environments were evaluated through the use of the theoretical framework Porter’s five forces. The scenarios presented in this study are: • Scenario 1: Further globalization and increased competition from alternative marketplaces. • Scenario 2: There has been a further consolidation of stock exchanges and exchanges have remained the dominant marketplace for financial products. • Scenario 3: Brexit will have a major impact on financial markets and more regional economies. The scenarios show how some of the identified drivers could shape the future business environment. These projections of alternative futures can be used by a stock exchange in their strategic decision making and enables the multi-level strategic conversation within the organization to develop and continue. Such a conversation helps establish a shared mental model of the external environment and the organization itself. Since the business environment is ever changing, the aim is to continuously use scenario analysis to evaluate and improve strategic discussions. It also allows organizations to learn and change from its own experiences to identify new opportunities. And since there can be no learning without action, the ultimate aim of scenario analysis is to make an impact on strategic decisions by taking reflection-based action. / Syftet med denna studie är att undersöka hur scenarioanalys kan tillämpas för att på ett strategiskt sätt förbereda sig på en möjligen osäker framtid. Syftet är också att identifiera osäkerheter och trender som skulle kunna forma finansiella marknader i Europa och utifrån dessa, utveckla projektioner av alternativa framtider som en börs kan använda sig av för att basera strategiska beslut på. En litteraturstudie genomfördes vilket gav insikter och verktyg för utförandet av en scenario analys. Denna studie undersökte sedan hur scenario analys kan appliceras på de europeiska finansiella marknaderna från ett börs-perspektiv med en tidshorisont på 10 år. Undersökningen genomfördes genom en instrumental fallstudie där 12 respondenter inom Europas finansiella marknader intervjuades. Fem av respondenterna var från fallföretaget och sju respondenter var externa som tillsammans täcker ett brett spektrum av specialistkunskaper inom finansiella marknader. Resultatet av studien visar att det finns åtta nyckelfaktorer som ansågs vara både viktiga och osäkra för utvecklingen av Europas finansiella marknader till år 2030. Fyra tolkningar av dessa faktorer som fallföretaget ansåg vara de mest intressanta kombinerades och bildade sex scenariomatriser som resulterade i 24 unika scenarion. Tre av dessa är beskrivna i detalj där det framtida affärsmiljöerna är utvärderade utifrån det teoretiska ramverket Porter’s five forces. De scenarion som presenteras i studien är: • Scenario 1: Ökad konkurrens från alternativa marknadsplatser och fortsatt globalisering. • Scenario 2: Börser är fortsatt den dominanta marknadsplatsen för finansiella produkter och det har varit en fortsatt konsolidering av börser. • Scenario 3: Mer regionala ekonomier och Brexit har haft en stor påverkan på finansiella marknader. Scenariona visar hur några av de identifierade nyckelfaktorerna kan komma att forma den framtida affärsmiljön. Dessa projektioner av alternativa framtider kan fungera som underlag för börser i strategiskt beslutsfattande och de möjliggör den strategiska konversationen inom organisationen att utvecklas och fortsätta. Sådan typ av konversation hjälper till att skapa en delad mental modell av den externa miljön och organisationen i sig. Eftersom affärsmiljön är i ständig förändring är målet att kontinuerligt använda scenarioanalys för att utvärdera och förbättra strategiska beslut. Det tillåter också organisationer att lära sig och genomföra förändringar baserat på egna erfarenheter för att identifiera nya möjligheter. Eftersom det inte kan finnas något lärande utan åtgärder, är det ultimata målet med scenarioanalys att påverka strategiska beslut genom att vidta reflektionsbaserade åtgärder.

Digital undervisning har blivit alltmer vanligt i skolans värld vilket har många fördelar. Tillgängligt undervisningsmaterial, öppet för alla att ta del av, består bland annat av videor på YouTube. Däremot finns det inte mycket forskning kring lärare och undervisningsmaterial på sociala medier som YouTube då dessa tillvägagångsätt fortfarande är väldigt nya, med tanke på teknologins snabba utveckling. Denna studie ämnar ta reda på hur lärare framställer undervisningsinnehåll om EU, närmare bestämt om EU-undervisningen ges en inrikespolitisk eller utrikespolitisk inramning. Studien syftar även till att ta reda på hur EU integreras i undervisning om nationell politik. Materialet består av ett flertal videor uppladdade av tre olika lärare på YouTube vars undervisningsinnehåll analyseras. Undersökningen kommer fram till att lärare tar upp olika ämnesinnehåll kring EU och därför inramas det också på olika sätt när det kommer till inrikespolitiska och utrikespolitiska kännetecken. Denna studie kan bidra till att hjälpa lärare förstå hur de kan lägga upp undervisningen om EU med hjälp av YouTube som ett digitalt verktyg. Studien kan även ge blivande och erfarna lärare verktyg att ge undervisningen en inrikespolitisk inramning med rätt förutsättningar att främja en politisk deltagarkompetens på EU-nivå hos eleverna.

Denna uppsats undersöker hur lobbyorganisationer presenterar sina åsikter i EU, specifikt i kontexten av revideringen av öppenhetsregistret 2016–2021. Undersökningen byggs kring en teoretiskt grund i lobbying och inramning och förankras till tidigare forskning om att lobbyorganisationers typ har inverkan på dess val av inramning. Genom en kvalitativ innehållsanalys på ett urval av ställningstaganden från idédrivna organisationer, sektionsföreningar, och företag finner uppsatsen att det verkar som att olika lobbyorganisationer kommer att rama in sina ställningstaganden utifrån särskilda sätt, vilket stödjer tidigare forskningshypoteser. Idédrivna föreningar har en tendens att an-vända sig av inramningar av en generisk, eller allmän, karaktär. Sektionsföreningarna och företagen skiljer sig från de idédrivna föreningarna genom att deras inramningar har en specifik karaktär. Skillnaden mellan sektionsföreningarna och företagen ligger i en nyansskillnad mellan vilken typ av organisation de förankras av.