<p>Det svenska samhället är i hög grad invävt i världen utanför. Det som är viktigt hos oss är ofta lika viktigt hos andra. Världen har blivit mindre samtidigt som medvetenheten om världen som en enhet har vuxit. För Sveriges del har det varit den Europeiska unionen som stått i centrum för diskussionen om den nya världen. Medlemskapet i EU har fått det svenska samhället att delta i ett nytt regel- och idésystem, vilket har lett till omfattande konsekvenser och förändringar. Samarbetet gör att viktiga frågor idag avgörs långt ifrån den nationella arenan. Ett exempel på denna samhällsförändring är införandet av det nya ramdirektivet för vatten. Direktivet innebär att medlemsländerna ska införa ett helt nytt sätt att arbeta med vattenfrågor i och med införandet av en nya vattenadministration inom unionen. Därför är syftet med denna uppsats är att analysera och diskutera hur den svenska suveräniteten, främst då med tanke på självbestämmanderätten, påverkas av den ökande europeiseringen och internationaliseringen. Då jag anser att det nya vattendirektivet är ett utslag av europeiseringen har jag använt mig av de delar i direktivet som tar upp införandet av den nya vattenadministrationen, för att påvisa denna utveckling. De frågeställningar jag valt att fokusera närmare på är om implementeringen av vattendirektivet i svensk lagstiftning är en del av europeiseringen, och om europeiseringen och vattendirektivet påverkar den svenska suveräniteten samt om det är positivt eller negativt att naturliga och administrativa gränser korsas. </p><p>Slutsatserna dragna i denna uppsats är att det är dags att tänka över ett nytt sätt att arbeta med gränsöverskridande frågor. Det är en mycket svår uppgift att fatta beslut så att det passar alla länders önskningar och behov. En annan viktig aspekt som framkommit under uppsatsens gång är att internationaliseringen, europeiseringen samt det nya ramdirektivet för vatten både tar bort stora delar av det nationella beslutsfattandet, men även vinner andra aspekter, såsom nyskapandet och upprätthållandet av den nationella staten. Det är både positivt och negativt för den enskilda staten att gränser korsas, då vissa löses upp medan andra skapas. Det som är viktigt att komma ihåg i arbetet med att skapa ett nytt sätt att hantera vattenfrågor inom unionen, är att alla faktiskt strävar efter samma mål. Men att alla har olika medel att ta sig dit. Därför blir implementeringen av vattendirektivet i svensk lagstiftning en utmaning för stat och allmänhet att ta reda på vad som verkligen karaktäriseras som det svenska. Men också för att försöka hitta en plats i den ökande samhällsförändringen som följer av europeiseringen och internationaliseringen.</p>

Vid tvister om mindre värden kan ordinära processformer bli oproportionerligt kostsamma, särskilt vid gränsöverskridande fall som ofta medför ytterligare kostnader. Sådana faktorer har bevisats avskräcka EU:s medborgare från att vända sig till domstol med småmål. För att avlägsna sådana hinder har det uttryckts ett behov av ett gemenskapligt förenklat rättegångsförfarande vid gränsöverskridande tvister om mindre värden. Därför infördes den europeiska småmålsförordningen år 2009. Förordningens syfte är bland annat att förenkla och påskynda förfaranden vid mindre tvister samt att sänka kostnaderna. Småmålsförfarandet är ett skriftligt förfarande där parterna och domstolen kommunicerar via standardiserade formulär. Tanken med detta är att parterna ska klara sig på egen hand utan att behöva anlita juridiskt ombud. Syftet med förevarande uppsats har varit att analysera småmålsförordningens kapacitet att i praktiken uppnå dess ändamål, främst på det europeiska planet men även på en svensk nivå. På grund av att småmålsförfarandet är en relativt ny processform är tillgången till material i ämnet begränsat. Därför har statistiska rapporter, utländska utredningar samt egna undersökningar tjänat som kompletterande material till de traditionella rättskällorna. Eftersom småmålsförfarandet är ett utav EU:s första processrättsliga instrument har EU i och med dess införande tagit ett steg längre in i den europeiska processrätten. Innan var det medlemsstaternas nationella lagstiftningars uppgift att reglera rättsliga processer. En omvändning som har givit upphov till viss kritik. Det finns de som menar att harmoniseringen av den europeiska civilprocessen inte skett tillräckligt effektivt och att det finns en risk för att betoningen på effektivitet och ekonomi har prioriterats framför de fundamentala processuella rättigheterna. Eventuellt gäller det här även småmålsförordningen. Förfarandet har nämligen visat sig vara en aning problematiskt och till vissa delar ineffektivt. Skillnader mellan medlemsstaternas tillämpning kan riskera en varierande skyddsnivå. Flerspråkigheten i Europa kräver ofta översatta handlingar, något som kan bli avskräckande kostsamt. Medlemsstaternas skyldighet att garantera parterna service är otillräcklig, på grund av bristande kunskaper om förfarandet bland de behöriga domstolarna. Vad gäller Sveriges förhållande till småmålsförfarandet verkar engagemanget hittills mycket svalt och de behöriga domstolarna verkar inte ens känna till förfarandet. För att småmålsförfarandet ska bli effektivt krävs att såväl jurister och domare som allmänheten känner till dess existens. På europeisk nivå finns en hel del medier som upplyser om förfarandet. Dock är det få som känner till de här informationskanalerna. På nationell nivå varierar informationssatsningarna mellan medlemsstaterna, och därefter varierar även antalet avgjorda förfaranden. Överlag tyder statistiken på att det hittills avgjorts relativt få domar i det europeiska småmålsförfarandet. Analysen har sammanfattningsvis visat att det således finns skäl att ifrågasätta förordningens praktiska effektivitet. Det europeiska småmålsförfarandet är emellertid en relativt ny processform som har möjlighet att förbättras. Dess syfte är välmenande och ifall det visar sig att det finns ett fortsatt behov av ett europeiskt förfarande för småmål kan det vara värt att hålla en levande diskussion om ämnet, för att utveckla förfarandet till att bli så effektivt som det syftar till att vara. / With regard to small claims ordinary judicial proceedings may be disproportionate expensive in relation to the amount of the claim, especially in cross-border cases that often involve additional costs. This deters the EU citizens from pursuing small claims. In order to remove such obstacles a need for a European simplified procedure for cross-border small claims was expressed. Hence the European Small Claims Procedure was initiated in 2009. This regulation aims at simplifying and speeding up the small claim litigations as well as reducing the costs. The ESCP is a written procedure where the parties and the court are using standard claim forms. The idea is that the parties should be able to litigate without the help of a lawyer. The purpose with the present paper has been to analyze this regulations’ capacity to reach its aims, principally how the situation seems at the European level but also at the Swedish level. Since the ESCP is a relatively new procedure there is so far a limited supply of material on this subject. Due to this fact statistical reports, foreign investigations and own surveys have served as supplementary material to the traditional sources of law. By introducing the ESCP, which is one of the first European procedures, the EU has increased its involvement in the European civil procedure. Since the regulation of judicial proceedings earlier was handled by the national legislation of the Member States, this caused some critique. There are those who mean that the harmonization of the European civil procedure has not been sufficiently effective and that the focus on efficiency and economy has been prioritized over the fundamental procedural rights. This might also be the case for the ESCP. The procedure has namely turned out to be slightly problematic and somewhat ineffective. If the procedure differs significantly between the Member States this may also lead to differences in the level of protection. The multilingualism in Europe often demands translated documents, which runs the risk of being deterring expensive. Furthermore, the duty of the Member States to offer the parties practical assistance is inadequate, because of the lack of knowledge about the ESCP among the courts. As regards Sweden’s relations to the ESCP, the interest so far seems quite modest. The authorities have not made any widespread efforts to promote the ESCP and the courts do not even seem to have heard of this procedure. The prerequisite for making the ESCP really effective in practice is that lawyers and judges as well as the public are acquainted with its existence. On the European level there are several media that supplies information about the ESCP. Nevertheless, only a few are aware of these media. On the national level the efforts to promote the ESCP varies between the Member States and thus the use of the procedure throughout Europe varies as well. Overall the statistics indicates that up to now relatively few judgments have been decided in the ESCP. Consequently, the analyze has displayed that there are reasons to question the practical efficacy of this procedure. At the same time it is important to bear in mind that the ESCP is a fairly new procedure which has the possibility to improve. Since it has a good purpose there are reasons to keep the debate alive, in order to develop the procedure into the effective instrument as it aims to be.

The Common Agricultural Policy (CAP) in the European Union (EU) is one of the oldest fields of cooperation within the European Union. During the past decades the different Commissioners have made several proposals about changes in the CAP and many of them have not been passed but renegotiated. The present Commission has however published a report in 2011, which emphasizes that the CAP has three alternative ways to go in the future. This study aims to predict which one of these three alternative ways it is most likely that the CAP will take according to the historical institutionalist theory. When to be able to predict this text analysis is used. The analysis tools of the study are collected from the theory, which focuses on the conceptions: critical juncture, feedback effects, path dependency and sequencing. These tools as well as the theory are applied on the empirical material, which mainly consists of books about the earlier reforms and proposals from the Commission, academical journals and some reports. The analysis shows that the Luxembourg compromise can be seen as a critical juncture in the history of the CAP and this led to a path dependency, which is characterized by a decision-making procedure by consensus between the political institutions in the EU. The analysis also shows that most of the reforms regarding the CAP, are made with some sort of compromise or consensus (the Delors I budgetary package, the Mac Sharry reforms and so on). Therefore the conclusion of the study is that, from an historical institutionalist perspective, it is more or less possible for the CAP to go with any of the alternative ways that the Commission points out in the report. It is however most likely that the second way is the most prominent one. This is because that option emphasizes that major overhauls of the policy should be made, that the measures should be more targeted, and that the spending of the CAP should be more efficient. All of these changes have been made more or less during the history of the CAP and the institutional framework therefore allows this way.

This study aims to examine the EU’s normative power through the Common Commercial Policy (CCP) before and after the Treaty of Lisbon entered into force. The study is a comparative study and was carried out through a document study of official documents and treaties. To pursue the aim the following questions were asked: What are the differences and similarities within the EU's common trade policy before and after the introduction of the Treaty of Lisbon and does the Treaty of Lisbon increased the normative ambition of the EU?   In this study Ian Manners theory Normative Power Europe has been categorized into direct normative actions and indirect normative actions. The empirical material is based on literature, primary document, Official Journal of the European Union and EU: s webpage.   The conclusions of this study show that the Treaty of Lisbon has changed the constitutional basis for the common commercial policy in several ways. The CCP has more room after the Treaty of Lisbon to develop and take on direct normative actions. The major difference is that the CCP now endorse all the Union’s objectives, principles and values which give the CCP more opportunities to set normative requirements and gain normative power.

The main purpose of this study is to examine if variations in voter turnout for the European Parliament elections in each member state is affected by the rate of national party polarization on the EU-dimension of party politics. The theoretical background assumes that a high level of polarization generates higher voter turnout since more alternatives are presented to the electorate. This makes it easier for the electorate to find a party that represents their preferences. This will, in turn, increase the likelihood that they will participate in the election.This study uses a research design based on a quantitative analysis with data from each member state, except those with compulsory voting, in the European Parliament elections of 2004 and 2009. The results of the analysis indicate a relationship between high levels of party polarization and lower turnout in the European Parliament election. There seem to be a tendency that in systems where there is greater polarization, the voters tend to participate less in the European Parliament elections.

Because of the increased digitization, the amount of data that companies process has increased significant. The EU Commission, the European Parliament and the Council of Ministers have therefore instituted a new law to ensure that data is handled correctly. This new law comes into force on May 25th 2018 and is called GDPR, or the General Data Protection Regulation. This law stands over the recent “Personuppgiftslagen” (PuL) and therefore require higher standards on system development, communication and routines which leads to a whole new approach to data management. This essay explains the structure of the law, but focuses on finding out what specific actions the companies implement to comply with the law's requirements. The focus is also on studying whether these actions (and the law itself) will affect the activities and what the businesses themselves consider to be the greatest challenges for compliance at the moment.

Det svenska samhället är i hög grad invävt i världen utanför. Det som är viktigt hos oss är ofta lika viktigt hos andra. Världen har blivit mindre samtidigt som medvetenheten om världen som en enhet har vuxit. För Sveriges del har det varit den Europeiska unionen som stått i centrum för diskussionen om den nya världen. Medlemskapet i EU har fått det svenska samhället att delta i ett nytt regel- och idésystem, vilket har lett till omfattande konsekvenser och förändringar. Samarbetet gör att viktiga frågor idag avgörs långt ifrån den nationella arenan. Ett exempel på denna samhällsförändring är införandet av det nya ramdirektivet för vatten. Direktivet innebär att medlemsländerna ska införa ett helt nytt sätt att arbeta med vattenfrågor i och med införandet av en nya vattenadministration inom unionen. Därför är syftet med denna uppsats är att analysera och diskutera hur den svenska suveräniteten, främst då med tanke på självbestämmanderätten, påverkas av den ökande europeiseringen och internationaliseringen. Då jag anser att det nya vattendirektivet är ett utslag av europeiseringen har jag använt mig av de delar i direktivet som tar upp införandet av den nya vattenadministrationen, för att påvisa denna utveckling. De frågeställningar jag valt att fokusera närmare på är om implementeringen av vattendirektivet i svensk lagstiftning är en del av europeiseringen, och om europeiseringen och vattendirektivet påverkar den svenska suveräniteten samt om det är positivt eller negativt att naturliga och administrativa gränser korsas. Slutsatserna dragna i denna uppsats är att det är dags att tänka över ett nytt sätt att arbeta med gränsöverskridande frågor. Det är en mycket svår uppgift att fatta beslut så att det passar alla länders önskningar och behov. En annan viktig aspekt som framkommit under uppsatsens gång är att internationaliseringen, europeiseringen samt det nya ramdirektivet för vatten både tar bort stora delar av det nationella beslutsfattandet, men även vinner andra aspekter, såsom nyskapandet och upprätthållandet av den nationella staten. Det är både positivt och negativt för den enskilda staten att gränser korsas, då vissa löses upp medan andra skapas. Det som är viktigt att komma ihåg i arbetet med att skapa ett nytt sätt att hantera vattenfrågor inom unionen, är att alla faktiskt strävar efter samma mål. Men att alla har olika medel att ta sig dit. Därför blir implementeringen av vattendirektivet i svensk lagstiftning en utmaning för stat och allmänhet att ta reda på vad som verkligen karaktäriseras som det svenska. Men också för att försöka hitta en plats i den ökande samhällsförändringen som följer av europeiseringen och internationaliseringen.

AI technology is becoming more present in the area of innovation and creativity, an area that for so long has been reserved for humans. Intellectual property protection is a way to incentivise these innovations and creativity, but what happens to this incentive if we extend this protection to subject-matter that derives from AI-machines? Today, the legislation does not answer how such works should be treated and there are several complex intellectual property issues raised by AI-generated creations. The general public might believe that the answer is simple – when an AI-machine creates something, the owner of that creation ought to be the programmer of the AI. However, it is not that straightforward in intellectual property law since it is intended to award innovation and creativity, qualities that typically only humans can attain. Therefore, the intellectual property laws today are not sustainable and need to be adapted to the challenges posed by AI. This thesis examines the challenges of the implied human requirement, harmonisation issues, the risks of discouraging creation and creations derivative from other subject-matter. Different solutions have been discussed in the debate and in legislative initiatives in the EU. Inspiration can also be found also from other law regimes, such as the United Kingdom, United States of America and China, and recent case-law from Australia. Some of the solutions that are in the centre of the debate are giving AI-machines legal personhood, introducing a special computer-generated works regime and to create a sui generis protection. After a review of the different options in the analysis part of this thesis, the most suitable solution for the EU, in my opinion, appears to be introducing a special computer-generated works regime where the IP holder will be determined based on the involvement in the creating process and will always be a natural or legal person. This solution will guarantee legal certainty and is in line with current principles and the general goal to promote innovation and investment.

As the main operational tool of the EU Cohesion Policy, the European Regional Development Fund (ERDF) aims to invest in regional development initiatives at the regional administrative level in the member states. Hence, governed by European legal regulations, the ERDF tend to initiate policy change and policy adaptionconcerning regional development policies on the regional administrative level. Consequently, this thesis addresses the issue concerning through which functions the ERDF influences the Regional Development Strategy for Västra Götaland 2021–2030, which constitutes the operative strategy on regional development policy in Västra Götaland, including goals, priorities, and methods. By utilizing Europeanization as theoretical framework, constituted by three factors of Europeanization, concerning a supranational factor, a multilevel governance-factor and a policy network-factor, the ERDF functions influencing the strategy were distinguished and explained. Through a theory consuming analysis, this thesis conclude that the ERDF influences the regional development strategy for Västra Götaland through three functions; through the incorporation of European discourses into the strategy, which were established by the European legal acts governing the ERDF; through the multilevel governance system managing the ERDF, which has generated an institutionalized system of cooperation between European, national and regional levels for the management of regional development policies; and,through the need to cooperate in a policy network in order to implement the ERDF regionally, as well as accomplish the regional development strategy.

The study examines the various tools and resources that are used by social studies teachers when teaching about the EU on an upper-secondary school level. The paper is based on the sociocultural theory on learning and tries to determine what abilities are developed in each material. In total, qualitative content analysis were done on 26 teaching materials. Four social studies teachers, working at four different schools have shared their teaching material with the study. The shared teaching material makes up the data for this study. The result of the study is compared with the result of previous research that has also been linked with the subject. All teaching material shared with the study about the EU have been in digital format, centered around a classroom and lesson plan where the computer plays a leading role. The teaching material used is mainly produced by the teachers themselves, with about a quarter of the teaching material obtained from external sources. The study finds that PowerPoint is the most frequently used resource, which is often used to introduce the student to the subject and mainly aims to develop the student’s conceptual ability. In teaching about the EU, there has been a large focus on developing the student’s conceptual-, analytical- and communicative ability. The result of the study shows that the development of these three abilities often take place in connection with each other and are to a certain extent dependent on each other. Conceptual ability is the most frequently developed and trialed ability in the teaching material shared with the study. The study finds that role-playing is a popular tool among most of the participating teachers of this study. The result show that almost all abilities are developed with the help of role-playing exercises, while at the same time it increased the possibility for communication between the students and for collective learning, which is in line with the sociocultural theory on learning. Like role-playing exercises, most of the analyzed teaching materials are rooted in or inspired by reality, which the sociocultural theory on learning highlights as an important aspect. The development of the procedural ability and metacognitive ability is found to a lesser extent in the teaching material, which indicates the possibility for teachers to let students seek information on their own and work more with feedback. / I studien undersöks de olika redskap och resurser som samhällskunskapslärare använder sig för att undervisa om EU på gymnasienivå. Uppsatsen bygger på den sociokulturella teorin för lärande och undersöker vilka förmågor som utvecklas i respektive redskap och resurs. Totalt gjordes kvalitativa innehållsanalyser på 26 undervisningsmaterial. Vi som skriver uppsatsen har fått ta del av undervisningsmaterialet från fyra olika samhällskunskapslärare, yrkesverksamma på fyra olika skolor. Materialet som uppsatsen har fått ta del av är direkt hämtad från lärarnas egen undervisning och kursupplägg för diverse kurser inom samhällskunskap. Resultatet av studien jämfördes med resultatet från tidigare forskning som kopplas till ämnet. Allt undervisningsmaterial som tilldelats om EU utgår ifrån digitala resurser, med ett lektionsupplägg där datorn har spelat en central roll. Undervisningsmaterialet som används är främst framtaget av lärarna själva, med ungefär en fjärdedel som hämtas från externa källor. Studien finner att PowerPoint är den mest frekvent använda resursen, som ofta används vid introduktionsfasen av arbetsområdet för att utveckla begreppsförmågan. Undervisningen om EU har ett stort fokus på att begrepps-, analys- och den kommunikativa förmågan utvecklas och prövas. Resultatet för studien visar att utvecklandet av de tre förmågorna ofta sker i samband med varandra och är till en viss utsträckning beroende av varandra. Begreppsförmågan är den vanligaste förmågan att utveckla eller pröva genom undervisningsmaterialet. Studien finner att rollspel är ett populärt redskap hos de flesta av lärarna som deltagit i studien. Resultatet visar att nästan alla förmågorna utvecklas med hjälp av rollspelen samtidigt som det ökar möjligheten för kommunikation mellan eleverna och kollektivt lärande, i linje med det sociokulturella perspektivet på lärande. Likt rollspelen, är flertalet av de analyserade undervisningsmaterialen förankrade i eller inspirerade av verkligheten, vilket den sociokulturella teorin om lärande lyfter som en viktig aspekt. Utvecklandet av procedurförmågan och den metakognitiva förmågan återfinns i mindre utsträckning i undervisningsmaterialet, vilket visar möjlighet till förbättring för lärare att låta eleverna söka information på egen hand och arbeta mer med återkoppling.