Den svenska skolan är inte som den har varit. Vi har i samband med oroligheterna ute i världen fått ta emot ett antal människor därav många barn i skolåldern. Många skolor har inte haft någon direkt handlingsplan för detta. Vi ville i vår uppsats ta reda på hur dessa elever upplever den svenska skolan och att börja i förberedelseklass för att sen slussas ut i ordinarieklass. Framför allt så har vi riktat in oss på övergången från förberedelseklass till ordinarie klass. Forskningen idag har framför allt handlat om mottagande men ett fåtal tar upp hur de nyanlända upplever sin situation. För att belysa detta valde vi två olika former, intervju samt observationer. På så vis fick vi en sammanhängande bild av eleverna. Empirin tolkades utifrån en holistisk syn där man tar hänsyn till alla delar i en människas liv. Vi ville även ta del av hur pedagogerna upplever övergången och att ta emot nyanlända i sin undervisning.  Vad som var intressant var att eleverna föredrog att starta i en förberedelseklass, vilket kan tala emot den forskning som har gjorts. Tryggheten var en faktor som var genomgående för de nyanlända och att börja i en förberedelseklass upplevde dem positivt. Pedagogerna ville ha mer underlag för att kunna hjälpa dessa elever. Resultatet visade att pedagogerna såg en viktig funktion i att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. Att lära sig prata svenska är en sak, men att få ett ämnesspråk är något helt annat.

Detta arbete har tagit upp frågor om mobbning i förskolan. Syftet med studien var att undersöka hur tio förskollärare definierar mobbning, hur man identifierar barn som utsätts för mobbning och på vilket sätt man kan motverka det i förskolan. Undersökning genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med ljudupptagning av samtliga berörda förskollärare. I resultatet framgick det att förskollärarna angav en variation av begreppet mobbning. I studien framträder både likheter och skillnader mellan förskollärarnas beskrivningar av mobbning. En del förskollärare angav att mobbning kan komma till uttryck i fysisk, psykisk och verbal form. Andra förskollärare uppgav att mobbning innebär att frysa ut andra och att man systematiskt utsätts för kränkande ord samt kränkande fysiska.

BakgrundForskning belyser hur barn påverkas av olika faktorer då det handlar om deras materiella status. De faktorer som har stor betydelse för barn är bland annat; vänner, massmedia, föräldrar, pedagoger, reklam och den rådande norm som finns i samhället. Alla dessa delar har en central och avgörande roll för barns lärande, önskningar och de val de gör för att eftersträva status.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan och föräldrar till barn i förskolan uppfattar barns materiella status, i form av kläder och leksaker. Vi är även intresserade av att undersöka om den materiella statusen kan påverka barns inkludering eller exkludering.Frågeställningar Hur upplever pedagoger och föräldrar att barn eftersträvar status? Vilken uppfattning har pedagoger och föräldrar kring barns intresse för kläder och leksaker? På vilket sätt påverkar kläder och leksaker barns status i barngruppen? Vilka faktorer påverkar barn att vilja ha materiell status?3MetodStudien är baserad på en kvalitativ metod där intervju använts som redskap, varav vi intervjuat åtta pedagoger samt åtta föräldrar.ResultatVårt resultat visade att föräldrar och pedagoger har en gemensam uppfattning om vad som var statushöjande och populärt bland barnen. De har också likartade åsikter om vad som påverkar barns synsätt på materiell status. Föräldrar och pedagoger är medvetna om att det finns en risk för utanförskap när det gäller att följa den rådande normen för att uppnå status. / Program: Lärarutbildningen

De allra flesta organisationer och företag idag eftersträvar mångfald, vilket kan förklaras som ”alla de sätt vi skiljer oss åt”. Denna studie undersöker hur organisationer och företag arbetar för att inte skapa en exkludering via svenska språket.Materialet kommer från kvalitativa intervjuer med representanter från fem olika organisationer som uttryckligen arbetar med mångfald internt. Empirin har sedan analyserats och tolkats utifrån teorier kopplade till ämnet, såsom språk, makt, mångfald och normer. Studiens resultat visar att de vanligaste sätten att arbeta för att inte exkludera via språket i en miljö som arbetar med mångfald handlar om internkommunikation och rekrytering. Att alla anställda i en organisation eller företag ska ha möjlighet att få den information de behöver nämndes ofta i intervjuerna, precis som att en måste rekrytera mångfaldigt för att kunna arbeta med den internt. Resultatet visar också att de största utmaningarna med arbetet ofta handlade om intersektionella strukturer och negativa attityder. Det är inte självklart att alla i en organisation eller ett företag såg det positiva i att arbeta med människor som inte pratade svenska.

No description available.

No description available.

<p>Trots att det idag finns en officiell vision om ett inkluderande perspektiv tyder forskning på att särskiljande lösningarförekommer i den svenska skolan. Denna motsägelsefullhet bidrog till att vi blev intresserade av att studera dettafenomen närmare. Syftet med vår studie blev därmed att undersöka hur lärare tänker och resonerar kring begreppeninkludering och exkludering samt skolornas specialpedagogiska insatser. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studiedär fokusgrupper har använts som metod. Resultatet visar på att pedagogerna beskriver sina respektiveverksamheter som exkluderande. Somliga menar att det är svårt att arbeta på ett inkluderande sätt och att de därförtvingats välja särskiljande tillvägagångssätt. Vidare talar pedagogerna om specialpedagogiska insatser utifrån ettkompensatoriskt perspektiv eftersom de tillskriver eleverna problem. Studien visar därmed att inkluderingsvisioneninte har fått fäste på våra undersökta skolor.</p>

<p>"Mobbing" i förskolan är ett relativt outforskat område om man jämför med mobbing i skolan. Till en början skulle studien handla om förskolornas likabehandlingsplaner, men i det tidiga sökandet efter information kring detta så uppstod nya funderingar. det visade sig att forskare verkade vara lite oense om huruvida "mobbing" existerade i förskolan eller inte. Denna studie har som syfte att öka kunskapen och förståelsen kring begreppet "mobbing" i förskolan. Den övergripande frågan är om "mobbing" i förskolan existerar eller inte? Hur visar sig "mobbing" på förskolorna? Och om "mobbing" inte existerar på förskolan, vad är det då? Och om det inte är mobbing i förskolan, vilket annat begrepp bör vi då använda oss av? I studien används ordet kränkande behandling i samband med mobbing då det inte är helt klart om det finns eller inte i förskolans värld.</p><p>För att få fram kvalitativ data har intervjuer och observationer använts i studien. Med hjälp av intervjuer och observationer har kränkande behandlingar studerats, diskuterats och analyserats. En slutsats i undersökningen var att förskolans miljö, barns många relationer och pedagogernas inverkan hade en stor betydelse när det gällde "mobbing/ kränkande handlingar i förskolan. Det framgick även att makt var en viktig faktor i samband med mobbing. Etnicitet och att överhuvudtaget vara annorlunda innebar en ökad risk för att bli utsatt för mobbing/kränkande handlingar visade studien.</p>

"Mobbing" i förskolan är ett relativt outforskat område om man jämför med mobbing i skolan. Till en början skulle studien handla om förskolornas likabehandlingsplaner, men i det tidiga sökandet efter information kring detta så uppstod nya funderingar. det visade sig att forskare verkade vara lite oense om huruvida "mobbing" existerade i förskolan eller inte. Denna studie har som syfte att öka kunskapen och förståelsen kring begreppet "mobbing" i förskolan. Den övergripande frågan är om "mobbing" i förskolan existerar eller inte? Hur visar sig "mobbing" på förskolorna? Och om "mobbing" inte existerar på förskolan, vad är det då? Och om det inte är mobbing i förskolan, vilket annat begrepp bör vi då använda oss av? I studien används ordet kränkande behandling i samband med mobbing då det inte är helt klart om det finns eller inte i förskolans värld. För att få fram kvalitativ data har intervjuer och observationer använts i studien. Med hjälp av intervjuer och observationer har kränkande behandlingar studerats, diskuterats och analyserats. En slutsats i undersökningen var att förskolans miljö, barns många relationer och pedagogernas inverkan hade en stor betydelse när det gällde "mobbing/ kränkande handlingar i förskolan. Det framgick även att makt var en viktig faktor i samband med mobbing. Etnicitet och att överhuvudtaget vara annorlunda innebar en ökad risk för att bli utsatt för mobbing/kränkande handlingar visade studien.

Syftet med studien är att få en bättre inblick och kunskap om hur specialpedagogiken fungerar på två skolor inom en och samma kommun samt hur skolornas specialundervisning i sin tur är utformad och strukturerad utifrån skollagar, läroplaner och lokala styrdokument. Studien börjar med en teoretisk och historiskt forskningsbaserad bakgrund kring specialpedagogik och specialundervisning samt beskriver vidare hur nationella och internationella lagar och styrdokument förhåller sig till detta samt dess värdegrundsaspekt med grund i ”en skola för alla”. På de två skolor som undersökts har vidare fem personliga intervjuer genomförts med två specialpedagoger, en klasslärare samt de båda rektorerna på skolorna. Fokus har legat på att ta del av deras åsikter och upplevelser av specialpedagogik, specialundervisning och inkludering samt därtill se huruvida klasslärare, specialpedagoger samt rektorer ser lika på specialundervisningens funktion samt hur den bör vara utformad.   Resultatet visade att pedagogerna hade en relativt homogen och likvärdig syn på specialundervisningens funktion på de två skolorna och hur den i sin tur bör vara utformad i ”en skola för alla”. Samtliga informanter betonade vikten av elevfokus och att se till individens bästa då en elev är i behov av särskilt stöd. Resultatet visar därmed att värdegrunden är av stor vikt i ”en skola för alla” och att organiseringen av elevernas undervisning vidare utformas utifrån denna.