This study is about exclusion and childrens role-play in Swedish preschools. 8 preschool teachers, in 4 different preschools, have been interviewed about exclusion and low and high rating roles in children's role-play. The interviews was recorded and then analyzed. Relevant research in this study was from Corsaro, Tellgren and Löfdahl amongst others, and the results of the interviews is what this study is based on. The study showed that one of the most common roles in childrens role-play is the role of mother and that the roles children play are based on social norms and values. Children wants the roles with the highest status, because they want the power that comes with that role. Other commons roles was father, child and pets, and characters from children movies, such as Spiderman and Anna and Elsa from Frozen. This study also includes researchers and preschool teachers views on childrens role-play and free play.

Studien syftar till att undersöka upplevelser av hur situationen för invandrarföräldrar med funktionsnedsatta barn som har personlig assistans ser ut i Sverige. Studien undersöker även hur det svenska hjälpsystemet upplevs genom att belysa aspekter som synen på funktionsnedsättningar, mötet med myndigheter samt konsekvenser av personlig assistans och assistansbolagens roll. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där intervjuer har gjorts med föräldrar, handläggare och assistansbolagsföreträdare där fokus legat på informanternas upplevelser. Resultatet har genom en intersektionell analys samt begreppen exkludering och inkludering visat att invandrare kan ha svårare att tillvarata sina medborgerliga rättigheter på grund av bristande kunskap om det svenska hjälpsystemet samt bristande språkkunskaper. Studien visar även att det kan innebära en dubbel utsatthet att vara invandrare i kombination med att ha ett eller flera funktionsnedsatta barn, då det kan förstärka varandra och leda till en än mer komplex situation. Resultatet tyder på att det svenska systemet kring personlig assistans är komplicerat. Det kan hjälpa invandrare att ta tillvara sina rättigheter, men kan även riskera att exkludera dem från samhället, exempelvis på grund av anhöriganställningar som kan leda till exkludering från den reguljära arbetsmarknaden. / The purpose of this study is to investigate the experience regarding the situation of immigrant parents to disabled children with personal assistance in Sweden. This study is based on a qualitative method in which interviews have been carried out with parents, administrators of the act on support and service to certain impaired persons (LSS) and representatives of personal assistance providers. This study also aims to investigate the experiences of the Swedish welfare system, by examining different perspectives regarding disability, the encounter with authorities, the consequences of personal assistance and the role of personal assistance providers. The data obtained by the interviews have been analyzed by using an intersectional method and theoretical concepts of social exclusion and inclusion. The results show that immigrant parents experience more difficulties in obtaining the social support that they are entitled to, because of language barriers and insufficient knowledge about the welfare system. The study also shows that immigrant parents to disabled children risk an increased vulnerability in society, in which the vulnerabilities of being an immigrant but also being a parent to a disabled child, strengthen each other and increase the complexity of their situation. The result suggests that the system regarding personal assistance is complicated. On one hand the system can help parents to obtain help for their children but on the other hand creates a risk of excluding them from society, for example by having family members to care for their children which can lead towards exclusion from the regular labour market.

Syftet med denna studie är att undersöka hur stigmatisering av ämnet pedofili påverkar tillgängligheten och möjligheten att söka hjälp och vård då stigmatisering av den sexuella avvikelsen leder till sociala konsekvenser för individer med diagnosen. För att uppfylla syftet har intervjuer genomförts med kuratorer, psykologer samt enhetschefer vilka samtliga kan komma i kontakt med pedofiler i sitt arbete. Insamlad data har vi analyserat med hjälp av de teoretiska perspektiven stämplingsteori, skuld och skam samt kognitiv dissonans. Resultaten visar att det finns specialiserad hjälp att få i Sverige men att det är svårt att nå ut med den. Utifrån den analys som görs visar studien att det rådande stigmat i ämnet påverkar tillgängligheten och möjligheten till hjälp. / <p>2018-06-04</p>

Denna uppsats ämnar undersöka om bostadssegregation och marginalisering av minoriteter, med fokus på afrosvenska personer, i Sverige upprätthålls av vardagsrasism och diskriminering. Samt att försöka se om det faktum att den vanligaste typen av främlingsfientliga/rasistiska hatbrott i Sverige är mot personer med bakgrund i Afrika påverkar bostadssegregationen. Genom tre olika kvalitativa metoder kommer denna studie åt hur personer med egna erfarenheter av vardagsrasism och diskriminering beskriver situationen samt hur personer med kunskap om  bostadsmarknaden och diskriminering uttrycker sig i frågan. Enligt resultatet av studien finns det en mer eller minde outtalad vardagsrasism i bostadsområden. Samt att personer med bakgrund i ett afrikanskt land tenderar att bli diskriminerade på bostadsmarknaden, men, det finns ingen rättslig term för detta vilket försvårar anmälningsprocessen. Resultatet visar att en problematik är det strukturella kontra individen. Det vill säga diskriminering är en individfråga medan rasism är en strukturell fråga. Slutligen visar studien att diskriminering och vardagsrasism på bostadsmarknaden som främst riktar sig mot den afrosvenska befolkningen till viss grad påverkar bostadssegregationen i Sverige. I enlighet med tidigare forskning visar resultatet att det blir svårt att förändra den trenden utan att adressera negativa rasföreställningar i Sverige, då afrosvenska personer blir särbehandlade och misstänkliggjorda på grund av dom.

Syftet med studien är att undersöka om respondenterna använder kommunikativa metoder, i sådant fall vilka kommunikativa metoder används samt hur personalen motiverar sina val och i vilken utsträckning metoderna används. Utgångspunkten i vår studie grundades på upplevelsen av att kommunikativa metoders användningsområde inom förskolan skiljer sig åt mellan Sverige och internationellt.    Studien baseras på en digital enkätundersökning som presenterar både kvalitativa och kvantitativa data som tolkats och analyserats utifrån teoretiska perspektiv, det kompensatoriska-, kritiska-, relationella samtkategoriska perspektivetoch det centrala begrepp som använts är inkludering, samtliga perspektiv och begreppet är kopplade till det specialpedagogiska fältet.   I bakgrunden presenteras empiriskt resultat från internationella studier som behandlar olika kommunikativa metoder i relation till barn inom autismspektrum. I resultatet framgår det att respondenterna använder kommunikativa metoder, främst TAKK och bildstöd, och att de i stor utsträckning använder olika metoder gentemot hela barngruppen. Resultatet visar att det framförallt är TAKK och bildstöd som är de kommunikativa metoder som används i verksamheterna. Därutöver påvisar resultatet förekomsten av varierande metoder riktat mot hela barngruppen. Arbetssättet som framgår i resultatet präglas av det relationella- och kritiska perspektivet (Palla, 2011 &amp; Nilholm 2003,2006). Studiens avslutande diskussion lyfter fram tydliga skillnader mellan hur användandet av kommunikativa metoder tillämpas baserat på de internationella studierna samt det resultat som framkommit i denna studie.

Syftet med denna kvalitativa studie är att lyfta fram förskollärares uppfattningar och erfarenheter kring hur de stöttar barn som exkluderas i den fria leken. Åtta förskollärare har intervjuats för att ta del av deras uppfattningar och arbetssätt. Det insamlade materialet har i resultatet kategoriserats utifrån återkommande teman och mönster. Resultatet visar att förskollärares agerande har stor betydelse för barns lek och kamratrelationer samt för att förebygga att exkludering inte sker i barngruppen. Förskollärare behöver vara närvarande i den fria leken för att kunna hjälpa barn att lära sig de lekkoder som behövs för att kunna leka och samspela med andra. Barn som utesluts i den fria leken bör uppmärksammas och bekräftas av förskollärare för att höja barnets självkänsla. Förskollärare bör även reflektera över sitt förhållningssätt för att förebygga att exkludering inte sker samt främja barns kamratrelationer. Det anses även vara betydelsefullt för barns lek och relationer att förskollärare arbetar för att uppnå acceptans för känslor i barngruppen.

No description available.

Denna  studie  handlar om  huruvida  pedagoger  i  förskolan  anser  att  mobbning är  något som förekommer i förskolan. Tycker pedagogerna att detta är något som finns i förskolan? Jag vill även ta reda på vilken slags mobbning som förekommer. Handlar det om fysisk mobbning exempelvis där barnen slår varandra eller är det psykisk mobbning där barnen exkluderar varandra ur leken. Syfte Syftet med studien är att undersöka huruvida förskollärare anser att mobbning förekommer i förskola, samt hur detta tar sig uttryck mellan barnen. Metod I studien har en kvalitativ ansats används för att ta reda på hur pedagoger uppfattar mobbning och i förskolan. Pedagogerna som intervjuades har olika lång yrkeserfarenhet samt de har arbetat med barn 1-5 år. Till studien intervjuades nio olika pedagoger ifrån två stora kommuner och alla intervjuer ägde rum på varje förskola i personalrummen. Resultat Det framkom att mobbning existerar i förskolan och att det oftast handlar om exkludering ur leken som barnen använder som metod. Det diskuterades även om barnen är medvetna om vad det gör när de enligt pedagogerna mobbar. Pedagogerna menar då att det beror på vilken ålder barn har.   De  yngre åldrarna ett till tre år menar de att barnen inte har den medvetenheten att det de gör kan ha konsekvenser medan barn i de äldre åldrar fyra till fem år har en större medvetenhet och kan i större utsträckning förstå konsekvenser av sin handling.

Att personer med utvecklingsstörning ska ha rätt till utbildning är i dag en självklarhet i både Sverige och Norge. Så har det dock inte alltid varit. Personer med utvecklingsstörning har ansetts vara ”obildbara” och det dröjde till 1960-talet innan det infördes obligatorisk skolgång för personer med utvecklingsstörning i Sverige och Norge. Sverige är ett av få länder i världen som har en egen skolform för elever med utvecklingsstörning, nämligen särskolan. Både FN:s ”standardregler” samt Salamancadeklarationen, talar dock för att personer med utvecklingsstörning ska inkluderas i skolan. Syftet med denna studie är att belysa särskolans vara eller icke vara. Studien belyser hur utbildnigen för elever med utvecklingsstörning ser ut på två svenska och två norska skolor. Teorin som används för studien är variationsteorin, vilken har sitt ursprung från fenomenografin. Variationsteorin vill utveckla lärandet och är således en teoretisering av fenomenografin. Vidare används observation samt intervju som metod för studien. Vid de fyra skolorna där observationer och intervjuer är genomförda är utbildningen upplagd på olika sätt och studien fokuserar på huruvida eleverna blir inkluderade eller exkluderade i undervisningen. Studiens resultat visar att trots att skolor har valt att inkludera elever med utvecklingsstörning i ”vanliga” klasser så exkluderas elever p.g.a. otillräckliga anpassningar. Gällande vad som är den optimala skolgången för elever med utvecklingsstörning går åsikterna isär, av de intervjuade lärarna. Om det i framtiden ska vara möjligt att i Sverige enbart ha en skolform för alla  elever krävs det förändringar inom både grundskolan och grundsärskolan.

Detta arbete syftar till att undersöka hur lärare berättar att de arbetar med elever med diagnosen ADHD. Vi avser även undersöka hur lärarna resonerar kring sina arbetssätt samt hur synen på inkludering eller exkludering av elever kan förstås. Barn med ADHD ökar i antal. Detta medför att vi som framtida lärare sannolikt kommer få möta dessa elever i vår undervisning. Barn med ADHD beskrivs ofta vara problematiska i undervisningssammanhang. Samtidigt är det dock lärares ansvar att kunna möta deras behov samt ha kunskap om diagnosen vilket gör området mycket yrkesrelevant. Frågeställningarna för denna uppsats kommer därmed vara utformade: Hur beskriver mellanstadielärare att de arbetar med elever med diagnosen ADHD? och Hur kan lärares arbetssätt förstås utifrån synen på inkludering och exkludering? För att samla in empiriskt material har fem kvalitativa intervjuer genomförts på två olika skolor i Mellansverige. Analysen av resultatet visar bland annat att det är viktigt att eleverna får en individanpassad undervisning. Även relationsskapande är av betydelse, både mellan hemmet och skolan men också mellan lärare och elev. Det framkom att pedagogernas kunskapsnivå om diagnosen samt deras attityd till eleverna påverkade deras arbetssätt. Somliga lärare förespråkade att eleverna alltid skulle befinna sig i klassrummet oavsett behov. Andra pedagoger ansåg istället att små undervisningsgrupper utanför klassrummet var att föredra. Utifrån de skilda svaren framkom det att lärare har olika syn på vad inkludering och exkludering av elever med ADHD kunde innebära och hur de värderas. Detta visade sig i deras beskrivningar av sitt arbete. Det finns en stor komplexitet gällande vad inkludering och exkludering egentligen innebär. Det är svårt att se något rätt eller fel i lärarnas arbetssätt. Detta eftersom inkludering och exkludering kan ske på så många olika sätt beroende på vad analysen bakom är. Olikheter kring lärares förhållningssätt samt deras analyser av arbetet med elever med ADHD påverkar likvärdigheten kring elevers utbildning. En likvärdig utbildning påverkas även av hur diagnostiseringen ställs och de kriterier som diagnosmanualen utgår ifrån. Detta på grund av att lärares kunskap, relation till eleven samt medvetenhet om olika arbetssätt kommer resultera i huruvida elevens beteende anses vara funktionshindrande eller inte. Utifrån detta kommer sedan eleverna få olika möjligheter till en bra utbildning.