No description available.

Studien bygger på tre elevers upplevelser av specialpedagogiskt stöd genom hela sin skolgång. Studien har utförts utifrån ett elevperspektiv med utgångspunkt i narrativ forskning som teori och metod. Med hjälp av livsberättelser kan dessa elevers erfarenheter synliggöras och ges en röst och kanske på så sätt kunna bidra till förståelsen av elever i behov av särskilt stöd. Mina frågeställningar utgår därför utifrån berättelseforskningens struktur i form av intrig och vändpunkter. Litteraturen; tidigare forskning på området samt rapporter av Skolverket ger en negativ bild av hur situationen för elever i behov av särskilt stöd ser ut idag. Lösningen i grundskolan handlar vanligtvis om segregerande åtgärder medan den vanligaste formen av stöd i gymnasieskolan sker i form av "stugor" och utnyttjas vanligtvis som läxhjälp. Denna studie bekräftar ovan beskrivna situation och definierar intrigen i egenskap av svårigheter. Resultatet visar även att det tydligaste tecknet på vändpunkten i deras skolsituation är just upplevelsen av att kunna påverka sin egen situation. Att bli lyssnad på och sedd som den de faktiskt är och inte som en diagnos som måste åtgärdas. De förmedlar alla känslan av att själva få välja att vara delaktiga i det de tidigare varit exkluderade från.

No description available.

Studiens syfte är att ta reda på olika sätt som barn inkluderas och exkluderas i den fria leken på förskolan. Leken är viktig eftersom den hjälper barn i deras utveckling och lärande, något som läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) lyfter fram. Vi har gjort 13 observationer på två förskolor för att, ur ett barns perspektiv, försöka se varför barnen exkluderar varandra. Dessa observationer har även legat till grund för att se vilka metoder de använder sig av för att ta sig in i leken. I analysen av observationerna har vi haft Corsaros (1979) 15 tillträdesstrategier som utgångspunkt. I resultatet visade det sig att barn använde sig av många olika strategier för att ta sig in i leken, och i vissa fall använde de sig inte bara av en, utan bildade en serie av olika strategier när den första inte lyckades. Resultatet visade även på att exkludering ofta skedde pågrund av maktpositioner på förskolan och/eller för att barnen försökte skydda sin egen lek då andra barn sågs som hot mot leken. / The study aims to find the different ways in which children are included and excluded in the free play at preschool. Being able to play is important because it helps children in their development and learning, something the Swedish preschool curriculum highlights (Utbildningsdepartementet, 2010). We have done 13 observations on two preschools from a child’s perspective to see why children exclude each other. These observations have also served as a basis to see what methods they use to include themselves in free play. In analyzing the observations, we have used Corsaro’s (1979) 15 access rituals as a basis. The results show that children use many different strategies to include themselves in free play, and in some cases they use not only one, but form a series of different strategies if the first one fails. The results also show that exclusion often occurs because of positions of power in preschool and/or the children try to protect their own play when other children are seen as a threat to the game.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda könsroller och till en heterosexuell miljö. Skolan är en plats som ska vila på demokratiska och inkluderande värderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan är en arena som tenderar att reproducera orättvisor i samhället. Skolämnet idrott och hälsa kommer ofta i kontakt med frågor som rör genus och sexualitet. Föreliggande studie syftar till att kritiskt granska läroböcker i ämnet idrott och hälsa utifrån genus och sexualitet. Med diskursanalys som metodologisk ansats har fem diskurser identifierats; kategoriseringsdiskursen, könsrollsdiskursen, mannen som vinnarediskurs, kvinnan som problemdiskurs samt heteronormativitetsdiskursen. Upprepade mönster i läroböckerna har identifierats sända ut traditionella och stereotypa budskap kring genus och sexualitet. Konsekvenser av nämnda diskurser är att elever riskerar att anamma de budskap och normer som läroböckerna förmedlar. Därmed finns en risk att exkludera elever som ej passar in skolans konstruktion av det normenliga, vilket kan ses som ett misslyckande utifrån skolans uppdrag och värdegrund.

Den här uppsatsen besvarar frågan om hur den svenska bredbandsstrategin är tänkt att förverkligas och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de inblandade aktörerna. Uppsatsen undersöker även mer specifikt hur ansvarsfördelningen och hanteringen ser ut gällande inkludering och exkluderingen vid deltagandet i byanäten. För att kunna besvara syftet utförs en fallstudie i Uppsala län där fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförs med de inblandade parterna: Länsstyrelsen, Tierps kommun, Lidén Data Gruppen samt ett byalag i Månkarbo. Det genomförs även en diskursanalys på utvalda dokument publicerade av regeringen. Detta för att se om landsbygdsborna, i bredbandsutbyggnaden, tillskrivits någon roll och i så fall även hur den rollen motiveras. Av det insamlade empiriska materialet framkommer att ett stort ansvar läggs på byalagen. En förklarande faktor kan vara tillgången till socialt kapital och den vana av att arbeta ideellt som de boende på landsbygden beskrivs besitta. Den svenska bredbandsstrategin tycks även bygga på en form av statligt tillbakadragande, då statligt ansvar lagts över på marknadsaktörer, vilket kan ses som en form av governance.

Syftet med denna studie var att, utifrån ett lärar- och elevperspektiv, undersöka olika faktorers betydelse för inkludering av elever med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) i skolan. I studien lades fokus på tre faktorer som, enligt tidigare forskning, har betydelse vid inkludering av elever med ADHD i skolan: förväntningar och bemötande, den fysiska miljön samt anpassat arbetssätt. Som undersökningsinstrument valdes i denna studie kvalitativa individuella intervjuer med sammanlagt sex informanter: tre tidigare elever med ADHD samt tre lärare.  I svaren från eleverna framkom att lärares låga förväntningar på elever med ADHD samt den negativa stämplingen på eleverna påverkade utfallet av skolgången negativt. Den fysiska miljön hade betydelse för elevernas koncentrationsförmåga men lärarnas och elevernas uppfattningar kring de viktigaste distraktionsfaktorerna i klassrumsmiljön skiljde sig åt. Lärarna i studien ansåg att anpassning är av stor betydelse för att inkludering av elever med ADHD ska få ett lyckat utfall. Exempel på anpassning som framkom är speciallärare, aktiviteter i grupp och att arbetet måste präglas av struktur och tydlighet. I studien framkom att assistentens roll, enligt lärare, var en förutsättning för inkluderingens utfall, medan det enligt eleverna främst skapar en stämpling.

Syfte med denna undersökning var att ta reda på vad förskollärare hade för uppfattningar om begreppet mobbning i förskolan och hur de arbetar för att förebygga det. För att få svar på syfte och frågeställningar användes kvalitativa intervjuer där tankar och åsikter ligger i fokus. Vi valde därmed att intervjua sex stycken förskollärare på tre stycken förskolor, en privat och två kommunala. Intervjusvaren analyserades och sammanfattades inom kategorier som framkom som mest centrala i resultatet. Resultatet visar att det råder delade meningar samt en otydlighet om vad mobbning innebär i förskolan. Förskollärarna benämnde begreppet mobbning mer som utanförskap och att det handlar mer om medvetna handlingar bland äldre barn. När det gäller det förebyggande arbetet framkom det fyra centrala delar att arbeta efter som material, likabehandlingsplan, arbetslaget och att vara närvarande bland barnen. I resultatdiskussionen framkommer det att mobbning är ett laddat begrepp och det är vanligt att mobbningstendenser inom barnens sociala samspel upplevs mer som vardagsföreteelser.

Studiens syfte var att få kunskap om hur lärplatta används som verktyg för elever i behov av särskilt stöd i åk 4-7, samt om lärplattan används utifrån specialpedagogens syfte för den enskilda eleven med den. Använda datainsamlingsmetoder är kvalitativa intervjuer med specialpedagoger, lärare och elever, samt elevobservationer. De frågeställningar som studien sökt svar på är: i vilket syfte valdes lärplatta som verktyg av specialpedagog för elever i behov av särskilt stöd, hur använder elever i behov av särskilt stöd lärplatta och dess appar i skolarbetet utifrån specialpedagogens syfte med den, vad finns det för möjligheter och hinder i användandet av lärplatta, vad har elever, lärare och specialpedagoger för fortbildning i att använda lärplatta och appar och hur följs användandet av lärplatta för dessa elever upp? De teorier eller perspektiv som använts som utgångspunkt i studien är det sociokulturella och de specialpedagogiska perspektiven. Resultaten visade att elever i behov av särskilt stöd i hög grad använde lärplattan utifrån den specialpedagogiska intentionen med den. Elever, specialpedagoger och lärare var positiva till lärplatta som verktyg och kan se flera fördelar men även vissa nackdelar, som att eleverna i behov av särskilt stöd kan känna sig exkluderade samt att det krävs kunskap, tid, fortbildning, uppföljning och engagemang för att användandet ska fungera bra.

Det ökade antalet nyanlända elever sätter det svenska utbildningsväsendet på hårda prov. Forskningsläget visar på ett ömsesidigt förhållande mellan inkludering och språkinlärning. Syftet med vår litteraturstudie är att undersöka vad forskning visar om inkludering av nyanlända elever i skolan. Det empiriska materialet består av vetenskapliga artiklar. Studiens resultat visar att det finns både fördelar och nackdelar i förberedelseklass och ordinarie klass. En elev kan vara fysiskt inkluderad i en ordinarie klass, men känna sig exkluderad både socialt och pedagogiskt. På samma sätt kan en elev känna sig socialt och pedagogiskt inkluderad i förberedelseklassen, men uppleva att förberedelseklassen präglas av exkludering i relation till övriga skolan. Vidare visar resultatet att lärarnas attityd, inställning och kompetens är avgörande för att skapa en inkluderande undervisning. Det saknas dock forskning kring hur skolor och lärare kan arbeta för att undervisningen ska bli mer inkluderande, och tillgodose alla elevers behov. För vidare forskning finner vi ett intresse att utforska hur förberedelseklassen bör utformas för att ge nyanlända elever förutsättningarna att bli fysiskt, socialt och pedagogiskt inkluderade vid övergången till ordinarie klass.