A central problem with social science concepts is the process in which a theoretical concept gets translated into a more concrete element, and after that, an empirically valid concept. Because of the abstract nature of theoretical concepts there needs to be clear definitions of a concept. At least to the extent that the concept intends to explain empirical phenomena. In this paper the concepts of social marginalization, social exclusion and social alienation will be investigated with the theoretical assumption that a concept can be divided into (1) a basic theoretical element, (2) a constitutive element and (3) an operational indicator. After a review of different versions of the concepts in question, the paper examines the commonalities and differences between the concepts. As the concepts differ, the theoretical structure differs. After an analysis of the different concepts, the paper formulates a series of central commonalities and differences among the concepts. The first dimension has to do with the difference between an individual and structural viewpoint of the concepts. The individual aspects can in turn be divided into material and psychological aspects of the concept. The structures can be divided into economic, social and political dimensions. Another central point of the paper has to do with the absence of a clear boundary between what is necessarily a part of the concept and what is not. If A and B are apart och the more abstract concept C, there needs to be a clear statement about the question if C can still exist if only A or B exist. The alternative definitional path is to state that C exist only in circumstances when A and B exist simultaneously.

No description available.

I dagens planeringsprocesser inkluderas medborgare huvudsakligen genom samrådsprocessen. Detta innebär två huvudsakliga problem: Det första problemet är att medborgares kunskap inkluderas först efter att problemen för en planeringsprocess är fastställda. Det andra problemet är att det endast är de medborgare som närvarar vid samrådet som möjlighet att representera sin kunskap och sina åsikter. Uppsatsens syftar därför till att undersöka om och eventuellt hur olika kunskapsunderlag påverkar hur problem formuleras i stadsplaneringsprocesser. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur inkluderingen av olika former av kunskap kan påverka vilka åtgärder som prioriteras inom stadsplaneringsprocesser.Det huvudsakliga metodvalet har varit en fallstudie av Malmabergsgatan i Västerås. Inom fallstudien har det sedan genomförts intervjuer med medborgare, tjänstepersoner och en fokusgrupp, samt en observationsstudie och en enkätundersökning. De resultat som framkom av vår undersökning visade att problem som formulerades av medborgare har en högre detaljnivå än de problem som tjänstepersonerna formulerade – detta trots att samma grundproblem definierades. Vidare har vi också kunna se att en inkludering av olika former av kunskap, i teorin, bör leda till mer resurseffektiva och acceptabla, från medborgarnas sida, åtgärdsförslag. / In city planning processes today citizens are mainly included through consultation processes. This implies two main problems: The first problem is that citizen’s knowledge only is included in city planning processes when problems already have been formulated. Secondly only citizens who attend the consultation process have the opportunity to represent their knowledge. This thesis objective is therefor to study if and possibly how different sources of knowledge affect how problems are formulated in city planning projects. Furthermore the objective is to study how inclusion of different forms of knowledge may affect which measures are prioritized in city planning processes.Our main method has been a case study of Malmabergsgatan in Västerås, Sweden. Within this case study we have exercised interviews with citizens, communal office workers and a focus group. We have also exercised one observational study and one survey study. Our results showed that problems formulated by citizens contain a higher degree of detail than problems formulated by communal office workers – even though they defined the same basic problem. We have also seen results showing that inclusion of different forms of knowledge, in theory, should lead to measures in city planning processes that are more acceptable, from a citizen’s perspective, and more resource efficient.

Syftet med studien är att undersöka erfaren personals tankar om och erfarenheter av exkludering i barns gemensamma lek. Studiens syfte är även att undersöka erfaren personals arbetssätt när det gäller utanförskap i barns gemensamma lek. Ett sociologiskt perspektiv har valts och även Knutsdotter Olofssons lekteori. Det är en kvalitativ studie och metoden som använts för att samla in data är intervjuer med åtta förskollärare. Studiens resultat visar att orsaker till att barn exkluderas bland annat beror på att de inte förstår leksignalerna, inte kan språket, har funktionsnedsättning, har en annan hudfärg och/eller inte tar eget initiativ i leken. Förskollärarna arbetar på olika sätt, men alla strävar efter samma mål: att motverka exkludering och inkludera alla barn i den gemensamma leken.  Slutsatsen är att leksignaler är ett återkommande begrepp inom studier kring exkludering i barns gemensamma lek. Förskollärarna bör genom att ta del av forskning få en bättre förståelse, få insyn i lekens värld samt hur den fungerar och vilka metoder barnen använder sig av i leken vid exkludering.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

This study aimed to examine what kind of challenges regarding integration the staff of residential care homes for unaccompanied refugee minors identify and what possibilities they have to handle these. Four qualitative interviews with staff in residential care homes for unaccompanied refugee minors were conducted. The result was analyzed by using the system theoretical perspective of Luhmann on the concepts of inclusion and exclusion in the context of social work. Another tool for analyzation was the different concepts of integration described by Esser and Elwert, called assimilation and intern integration. The respondents described that the residential care homes concepts of integration contributed to increase the chance of inclusion for the adolescents within the majority population and minority population. The daily routines of the residential care home were described to be the tools to include adolescents. This was according to the staff done by educating the adolescents about the Swedish society. The education that were described reflected the awareness of the transmigrant and their floating identity.Keywords: Integration, inclusion, exclusion, assimilation. / Syfte med denna studie var att undersöka vilka integrationsutmaningar personalen på HVB-hem identifierar med avseende på ensamkommande flyktingbarn och vilka möjligheter de anser sig ha att hantera dessa. Studien utgår ifrån fyra kvalitativa intervjuer som genomfördes med HVB-personal på tre olika boenden för ensamkommande flyktingbarn. Resultatet analyserades med hjälp av Luhmanns systemteoretiska perspektiv på begreppen inkludering och exkludering i kontexten för socialt arbete. Ett annat analysverktyg var Esser och Elwerts olika integrationskoncept, kallade assimilation och intern integration. Studiens resultat visar att HVB-hemmens integrationskoncept varierade vilket påverkade ungdomarnas chanser till inkludering inom majoritetsbefolkningen och minoritetsbefolkningen. HVB-hemspersonalens arbete med att inkludera ungdomarna tydliggjordes genom de dagliga rutinerna på arbetsplatsen. Inkluderingen skedde enligt intervjupersonerna genom att personalen informerade ungdomarna om det svenska samhället. Informationen som beskrevs reflekterade personalens medvetenhet om transmigrantens situation och dess flytande identitet.

Är det offentliga rummet lika välkomnande för alla? De senaste åren har svensk dagspress uppmärksammat flera exempel där fysisk miljö agerar exkluderande— alltså bidrar till att utesluta vissa grupper av människor från offentliga platser. En trend som kan skönjas är bland annat att denna “exkluderande design” blir allt vanligare i städer, nationellt som internationellt. I denna uppsats ställer vi frågan hur denna exklusion tar sig form i en svensk kontext genom olika praktiker. Vi har tagit oss an denna fråga med hjälp av aktör-nätverksteori, ett vetenskapligt förhållningssätt som intresserar sig för att beskriva sociomateriella relationer, alltså förhållanden mellan människor och ting. En analys utifrån ett aktör- nätverksteoretiskt perspektiv har gjorts på tre större transportnoder i Malmö och Stockholm genom deltagande observationer. Fenomenet exklusion i offentliga rum är på många sätt en relativt ny företeelse i Sverige. Utifrån ett angloamerikanskt perspektiv är emellertid fenomenet ingen nyhet. Det denna studie visar på är att utformningen av offentliga rum i Sverige idag kanske ligger närmare den angloamerikanska än vad som beskrivits i tidigare forskning. På transportnoderna har vi upptäckt tillsynes målmedvetna strategier som möjliggör exklusion av oönskade grupper. I en nordamerikansk kontext har detta under era decennier beskrivits som ett demokratiproblem. Frågan vi avslutningsvis ställer oss är om detta problem kanske ska börja tas på allvar även i Sverige?

Syftet med studien är att undersöka om mobbning förekommer mellan barn inom förskolan.Mobbning inom skolans sfär är väl känt, men det är först på senare år forskare börjat intressera sig för fenomenet inom förskolans domäner. Vi har funnit att det råder delade uppfattningar om fenomenet mellan forskare världen över och pedagoger som verkar i den faktiska verksamheten. Forskare menar att mobbning förekommer bland förskolebarn, men att det ges förmildrande beskrivningar av pedagoger. De resultat vi nått korrelerar delvis med den tidigare forskningen. Dock kan vi ändå uttyda en viss skillnad kring huruvida de tillfrågade respondenterna är medvetna om förekomsten eller ej, samt om de ger företeelsen förmildrande beskrivningar eller ej. Här verkar den semiprofessionella aspekten på förskolläraryrket spela roll. Förskollärare är till stor del utelämnade till sig själva och sitt eget omdöme kring att bygga sin egen yrkeskompetens, till skillnad från andra yrkesgrupper. Vi har funnit att det råder individuella skillnader mellan pedagogers uppfattningar om vad mobbning är. Vi har sett förmildrande beskrivningar av mobbning från pedagoger, samtidigt som vi sett att pedagoger har en god uppfattning om fenomenet inom förskolan och hur man kan arbeta främjande mot det. Förskolans värdegrundsarbete har stora möjligheter att anlägga en solidarisk människosyn som kan förhindra att mobbning uppstår i senare skolår.

Mobbning har i skolan varit ett omtalat ämne, men är fortfarande relativt oforskat i förskolesammanhang. Studiens syfte är att få en inblick i förskolepedagogers syn på mobbning och dess förekomst i svenska förskolor. Genom en kvantitativ forskningsansats genereras ett resultat som bland annat visar att pedagoger uppfattar att mobbning förekommer i förskolor och kan förekomma redan hos treåringar. Studiens slutsats är att mobbning i förskola är ett angeläget ämne som bör kompletteras med utbildning som stärker pedagogernas självförtroende kring mobbningsförebyggande arbete.

Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers uppfattningar gällande inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra verksamma pedagoger där alla har en anknytning till inkluderingsprocessen. Två fritidslärare, en speciallärare och en resurspersonal blev valda att delta utifrån deras yrkesroll för att skapa en variation av uppfattningar. Analysarbetet av datainsamlingen skedde genom att mönster upptäcktes i informanternas utsagor och kategorierna Förutsättningar för inkludering, Olikheter är möjligheter, Stödinsatser för inlärningen, Arbetet med sociala problem och Orsaker till exkludering skapades. Diskussionsdelen presenterar analysmaterialet i förhållande till tidigare litteratur och forskning och redovisas under kategorierna Pedagogens inställning, Sociala problem, Speciallärarens roll, Resurser och Acceptans och medvetenhet. Studiens resultat visar att en positiv inställning till att elever i behov av särskilt stöd inkluderas i den ordinarie verksamheten är en förutsättning för att arbetet ska ske. Resultatet visar även att stödinsatser enbart sätts in vid inlärningssvårigheter. Stödinsatser för att utveckla socialkompetens tillämpas inte och det uppfattas av pedagogerna vara en svaghet inom skolan, då sociala problem uppfattas påverka inlärningen. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>