This study aims to complement, and add to, existing knowledge and perceptions regarding the term inclusion. The overarching aim is to provide examples of elementary school teachers’ views regarding their definition of inclusion, their perceptions of how legal documents describe it and their approaches on including practices in the classroom. The study is qualitative and based on interviews with eight elementary school teachers. Four teachers operate in a Swedish school and four teachers work at the Åland Islands in Finland. The study underscores the fact that definitions of the term inclusion varies, both among the teachers who are interviewed and among teachers and scholars. It also shows that the teachers’ perceptions of inclusion tend to derive primarily from media and collegial discussions, rather than from their education or the curriculum.

Uppsatsen presenterar en intervjustudie av hur nyanlända elever mellan 18- 20 år upplever mottagningen och inkluderingen i det svenska skolsystemet. Intervjustudien genomfördes i enlighet med en kvalitativ forskningsdesign för att få fram resultatet. Teoretiska utgångspunkter i forskningen utgick från ett sociokulturellt perspektiv, etnisk identitet, grupprocesser för inkludering, mikrosociologiska teorier om bland annat inkludering och exkludering, Etablerade och outsiders samt stämplingsteori behandlas också i uppsatsen. Studiens resultat utgick från nyanlända elevers beskrivning av sina upplevelser, som kunde kategoriseras i olika tema. Studiens första tema utformas av elevernas egna upplevelser av introduktion i den svenska skolan, vilket synliggjorde språkets roll för en lyckad inkludering i skolan. Vidare framkom hur eleverna skildrade sina skolerfarenheter i deras hemländer jämfört med det svenska skolsystemet samt hur de beskrev lärarnas centrala roll och påverkan på elevernas utveckling. Resultatet visar hur elevernas inkludering i skolan kan främjas genom stöd och studievägledning men också på potentiella risker som kan leda till utanförskap och exkludering.

Arbetet syftar till att belysa hur personal beskriver olika gruppers problematik i hemlöshet samt hur problematiken påverkar de professionellas förmåga att hjälpa dem ur hemlösheten. Den metodologiska utgångspunkten som har använts är en hermeneutisk och kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Fem verksamheter som arbetar med hemlösa personer på olika sätt i två olika städer i Sverige har besökts, där sju respondenter har medverkat. Resultatet har analyserats med stöd av analysmetoden meningskoncentrering. Teorin som har använts i detta arbete är social exkludering då hemlösa personer ofta har blivit exkluderade från viktiga områden i samhället, vilka är grundläggande för att kunna ha en skälig levnadsstandard. I resultatet framkommer det att de professionella möter flera olika grupper av hemlösa i sina arbeten, där grupperna har olika former av problematik vilka ses som olika svåra att bemöta. Det beskrivs även att det är svårt för de som lever i hemlöshet att komma tillbaka till den ordinarie bostadsmarknaden, då det finns en brist på lägenheter med rimliga hyror i dagens Sverige.

Bostadsmarknaden för hyresrätter i Uppsala är svår, speciellt för vissa utsatta grupper. Det handlar inte bara om att ta sig in på marknaden utan även att lyckas hålla sig kvar. Detta blir extra tydligt när områden renoveras och hyresnivåerna därefter blir oöverkomliga för en stor del av dess invånare. Processen då ett område byggs om och uppgraderas på ett sätt som exkluderar socioekonomiskt utsatta grupper kallas gentrifiering. Renoveringarna av hyresrätter i bostadsområdet Gränby, Uppsala, är ett exempel på detta. I denna studie undersöker vi om socialarbetare upplever att gentrifiering och social exkludering kan ha fått sociala och ekonomiska konsekvenser för hyresgäster i Gränby, samt för bostadssituationen i Uppsala i stort, och vilka eventuella konsekvenser som kan ses i de sociala insatserna. Vi har funnit att det finns ett flertal riskgrupper som påverkats extra märkbart av förändringarna i området, bland annat låginkomsttagare, ensamkommande och nyanlända samt äldre och pensionärer. Vidare vittnar socialarbetare om att ansvaret att tillförsäkra sig en trygg boendesituation i slutändan ofta hamnar hos individen då privata och samhälleliga aktörer nödvändigtvis längre har samma skyldigheter som tidigare. Sammantaget visar uppsatsens resultat på att människor i redanutsatta positioner på olika sätt exkluderas från en hyresmarknad som allt mer styrs av nyliberala ideal.

Denna rapport belyser lärares kunskaper om funktionsvariationen språkstörning och hur lärare kan anpassa undervisningen för att underlätta för elever med dessa svårigheter. Fokus ligger på inkludering, integrering, segregering och exkludering i undervisningen samt olika metoder som kan användas. I diskussionen ställs skolans styrdokument i förhållande till lärarnas kunskaper och erfarenheter. Semistrukturerade intervjuer har genomförts, spelats in och transkriberats. Intervjudeltagarna var sex lärare som alla undervisade i svenska och var verksamma på mellanstadiet. Deras intervjusvar presenteras och sätts i relation till presenterad forskning. Resultatet från intervjuerna visar på att lärarna enskilt har begränsade kunskaper om funktionsvariationen språkstörning och att de känner att de behöver kunna mer för att undervisningen ska bli så bra som möjligt. Lärarnas förhållningssätt gällande inkludering av elever visar att de ser på inkludering som en känsla snarare än en fysisk placering. Slutsatsen av rapporten är att lärare behöver ha en bredare kunskap om språkstörning för att tillgodose elevernas behov i undervisningen. Dessutom visar den på att lärares tolkning av styrdokumentens innehåll om inkludering inte är strikt utan att lärarna tolkar den för att kunna skapa en fungerande undervisning i den komplexa skolvärlden.

Hur förhåller sig adopterade till sin identitet och skola? Är målgruppen inkluderad eller exkluderad i samhället, skolan och i andra situationer? Hur upplever personerna i studien inkluderande och exkluderande? Föreliggande studie behandlar 7 adopterade individers relation till sin egna identitet och skolan och samhället i stort.  Den tidigare forskningen har behandlat både inkludering och exkludering, mestadels ur en specialpedagogisk synvinkel. Aktuella forskningsläget om adoption och adopterade har behandlat ras, identitet, stereotypa föreställningar, speciellt stöd som kan behövas föradopterade, hur adopterade vuxna känner sig i samhället. Syftet med studien blir således att undersöka hur adopterade förhåller sig till sin identitet och om den identiteten blivitexkluderad eller lyfts fram i skolsammanhang.

Studien som vi har utfört är till för att belysa skillnader i definitionen av begreppet mobbning. Studien har utförts genom en enkätundersökning som gjorts på 179 elever där 10 av de 179 eleverna har blivit intervjuade. Intervjuerna blev en metodstudie då de hade som syfte att fördjupa förståelsen av hur eleverna uppfattade enkäten. Ganska omgående in i arbetsprocessen märkte vi att tidigare forskning inom detta specifika område har varit begränsad. Det har tidigare mestadels fokuserats på anledningar och nya motarbetande strategier istället för begreppets definition. Av den tidigare forskning som dock kan anses vara relevant för vår studie finns en antydan till skillnader i uppfattningen av definitionen beroende på ålder. Den tidigare forskningen (se avsnitt tidigare forskning) belyser också vikten av att definiera begreppet mobbning. I den tidigare forskningen(se avsnitt tidigare forskning) urskiljer vi till största del skillnader från de resultat denna studie visar. Vår studies resultat tyder på att faktorer som återupprepning, intentioner och språkliga kunskaper är de parametrar som är mest avgörande för de olika åldersgruppernas definition av mobbning.       Nyckelbegreppet som huvudsakligen har använts i skapandet av studien är mobbning. Både i den definition som den tidigare forskningen(Olewus, 1999)(Monks & Smith, 2006)(Naylor, Cowie, Cossin & Fabiennes, 2006)(se tidigare forskning) statliga verksamheter och organisationer (Friends, skolor och Skolverket) har tagit fram, är mobbning det begrepp som är mest naturligt för kontexten. Mobbning är även det begrepp som används flitigast i studien. När begreppet mobbning diskuterats har även begreppets definition använts, som då syftar framförallt till det elever tycker beskriver begreppet mobbning. I definitionerna av mobbning används begrepp som kränkningar, kränkande behandling och exkludering. Det är begrepp som är oundvikliga när ämnet diskuteras.

Studien gäller barns sociala samspel med inriktning mot mobbning. Det berör också pedagogernas arbetssätt och roll kring barns sociala samspel. Syftet med studien är att utifrån pedagogers beskrivningar av barns sociala samspel urskilja om det sker uteslutningar som kan liknas vid mobbning. Hur pedagogerna beskriver det sociala samspelet och om beskrivningarna går att likställa med mobbning är studiens frågeställningar. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan genomförts. Resultatet visar på att det sker mobbning inom den berörda barngruppen men att pedagogerna tar avstånd från att använda termen mobbning.

Bilden av utsatta områden i Sverige och dess invånare är omfattande i dagens mediebrus. Inte sällan får ungdomar i dessa områden stå som representanter för en destruktiv förortskultur, ofta beskriven av de som inte lever i förorten. Studiens syfte var att kvantitativt studera och analysera hur ungdomar i nionde klass som enligt Nationella operativa avdelningens (2017) definition levde i utsatta områden, förhåller sig till begreppet Psycological Sense of Community (PSC), samt vilka exkluderande mekanismer som gjorde sig gällande i ungdomars vardagsliv. Enkätstudien genomfördes på en högstadieskola under lektionstid med 43 deltagande elever. Studiens resultat analyserades på gruppnivå, samt utifrån skapade jämförelsegrupper; kön, sysselsättning föräldrar/vårdnadshavare, tid bosatt i området samt boendeform. Studien fann att ungdomarna skattade ett medelvärde på 3,25 kring PSC. Resultatet kring exkluderande mekanismer gav medelvärdet 4,02 vilket indikerar låg grad av exkludering då skalan rör sig i positiv riktning. Studien fann inget signifikant samband mellan PSC och exkludering som sammantaget mått. Däremot fann studien att PSC och exkludering korrelerade med varandra på delskalenivå. Studien analyserade jämförelsegrupperna mot varandra genom oberoende t-tester. Studien fann då en signifikant skillnad på delskalenivå mellan tjejer och killars skattning av medlemskap. Tjejerna skattade ett lägre värde kring medlemskap men uppvisade en starkare tro på framtiden samt trivsel i området. Enligt studiens teoretiska perspektiv uppvisar ungdomarna en balanserad uppfattning kring gemenskap och exkludering. Studien fann inget stöd för den mediala bilden av bilbrännande ungdomar i uppror mot samhället. Exempelvis fann studien att 60,4% av ungdomarna anser att polisen vill dem väl. Ungdomarna uppvisade varken en stark känsla av gemenskap för området och/eller dess invånare. Inte heller kände nämnda ungdomar av exkluderande mekanismer.

Det finns många olika sociala rörelser i Sverige som rör allt från miljö till feminism men inom dessa rörelser går det ibland att urskilja en identitetspolitik. Detta innebär att alla inte får vara med i rörelserna på grund av olika omständigheter. Kroppsaktivism är en social rörelse som vissa gånger tenderar att ha framställts som en rörelse där en identitetspolitik finns inneboende. Många studier har gjorts om kroppsaktivism men färre har undersökt vad som händer inom rörelsen. Därför ska den här uppsatsen handla om vilka som får vara en del av den kroppsaktivistiska rörelsen och vilka som inte får det. Studiens syfte är att undersöka svensk kroppsaktivism och eventuella konflikter kring tillhörighet utifrån två frågeställningar: hur beskriver kroppsaktivisterna sin kroppsaktivism och hur ser diskursen ut gällande vem som får och vem som inte får vara med i den kroppsaktivistiska rörelsen. Genom observationer och en kritisk diskursanalys av två offentliga kroppsaktivisters Instagram-konton och bloggar, kan denna studie visa att det finns en inneboende konflikt gällande huruvida smala kroppsaktivister ska vara en del av rörelsen eller inte. Det visar också att det skapas en representation inom rörelsen och för att behålla denna representation så framkommer även olika maktförhållanden från kroppsaktivisterna gentemot deras följare.