Denna studie syftar till att öka kunskaper kring fritidslärares syn på den fria leken och dess betydelse för barnen. Tidigare forskning om lek visar att leken är komplex på så sätt att den ständigt är under process och förutsätter många olika kognitiva förmågor. Forskningen pekar även på att det är en kamp för barnen att tillhöra en gemenskap och det resulterar i att vissa barn av olika anledningar hamnar i utanförskap. Studien bygger på intervjuer med fyra fritidslärare och resultaten visar att leken är livsviktig men samtidigt väldigt svår ur olika perspektiv. Det handlar dels om barnens vilja att ingå i innanförskap som resulterar i andras utanförskap, men även att det inte finns ett gemensamt yrkesspråk för hur lärare arbetar med den fria leken i syfte att alla ska ingå i den sociala gemenskapen. Det framkommer även att normer och gruppdynamik är en avgörande faktor för acceptans för varandras olikheter som därmed kan skapa eller förhindra ingång till leken. Sammanfattningsvis menar de intervjuade lärarna att den fria leken är viktig men måste styras av vuxna på fritidshemmet.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur barn inkluderar respektive exkluderar varandra i den fria leken och vilka tillträdesstrategier barn använder. Studien gjordes genom att analysera observationer med fokus på barns tillträdesstrategier. För att uppnå studiens syfte användes följande frågeställning: Vilka tillträdesstrategier använder barn för att komma in i leken och hur kommunicerar barn inkludering och exkludering i lek? För att få svar på forskningsfrågan användes en kvalitativ metod. Observationerna dokumenterades via anteckningar och ljudinspelningar. Resultatet som framkom efter bearbetning av materialet var att barnen använde sig av tillträdesstrategier, samt kommunikation i varierande former för att utesluta respektive inkludera varandra. Resultatet visar på att de barn som tar på sig ett ledarskap är också de barn som utgör reglerna i leken. Barnen med ledarskap tilldelade andra barn roller, ålder samt gjorde upp villkor för om barnet blev inkluderat eller exkluderat i leken. Resultatet visar också att de barn som blev delaktiga i leken med villkor gjorde sekundära anpassningar. Slutligen behöver förskollärarens roll och arbetsuppgifter ses över eftersom det framkom mer exkluderingar än inkluderingar i den fria leken, vilket medför att förskollärare behöver närvara i barnens fria lek.

År 2015 hade vi en stor flyktingvåg i Sverige, vilket inneburit att många flyktingbarn placerades i de svenska skolorna runt om i landet (Skolverket 2018b). Detta har lett till utmaningar för skolan, vilket vi fått erfara under vår verksamhetsförlagda utbildning. Där har det funnits många lärare som anser att de inte fått stöd, resurser eller den hjälp som de anser sig behöva i sin undervisning av nyanlända elever. Syftet med denna kunskapsöversikt är att få kunskap och förståelse för hur forskningen menar att vi bör undervisa nyanlända elever i svenskämnet. Vi vill också ta reda på de yrkesverksammas syn gällande undervisningen av de nyanlända eleverna. Utifrån forskning vill vi även få en fördjupad förståelse av begreppen inkludering, integrering, exkludering och segregering. Vi har valt att göra en allmän litteraturstudie. Vi valde att använda oss av datorbaserade sökningar i olika referensdatabaser som sökmetod för att hitta artiklar som skulle komma att ge oss information och svar på vårt syfte och våra frågeställningar. I våra sökningar har vi avgränsat oss till att utgå från artiklar som är granskade och skrivna de senaste tio åren, 2010–2020, på svenska och engelska. De 12 studierna vi valt att utgå från har använt sig av olika metoder, dessa metoder är intervjuer, observationer, litteraturanalyser eller en kombination av dessa metoder. Resultatet av kunskapsöversikten visar att forskarna och yrkesverksamma i studierna inte är överens om hur undervisningen av nyanlända eleverna i ämnet svenska bör ske. Kunskapsöversikten visar att det krävs mycket tid, resurser och kompetens för att kunna inkludera de nyanlända eleverna i klassrummet. Den visar också att de flesta forskarna inte definierar begreppen inkludering, integrering, exkludering eller segregering. Alla kommuner och skolor arbetar olika och har olika förutsättningar. Kunskapsöversikten visar att det behövs ett tydligare ramverk i hur undervisningen av de nyanlända eleverna bör ske. Den visar även att skolorna behöver titta mer på vad som är bäst för varje enskild individ och inte utgå från vad som generellt anses vara bäst för alla nyanlända elever.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur en skola arbetar med integrering för nyanlända samt hur eleverna själva upplever att de blir integrerade i skolan. Studien utgår från följande frågeställningar: ●  Hur arbetar skolan med integrering för nyanlända? ●  Hur upplever nyanlända integreringen i skolan? Metod Denna studie har en hermeneutisk forskningsinriktning då den syftar till att ge en ökad förståelse kring nyanlända elevers upplevelser i det svenska skolsystemet. Vidare har studien en kvalitativ ansats där insamling av data skedde i form av semi-strukturerade intervjuer med en speciallärare och två nyanlända elever. Studiens teoretiska utgångspunkter tas i begreppen integrering, inkludering, exkludering, assimilation och identitet. Resultat Resultaten visar på att skolan arbetar integrerande utifrån många olika aspekter men att det samtidigt förekommer situationer i skolorganisationens struktur som leder till att nyanlända elevers integrering till skolan missgynnas. Vidare tyder även resultaten på att nyanlända elever både har positiva och negativa upplevelser kring integreringen. Bland det som upplevs som positivt finner vi främst goda relationer till lärare och elever (oftast elever med samma bakgrund) medan det som upplevs negativt oftast orsakas av språkliga barriärer som i sin tur leder till utanförskap. Resultatet visar också att nyanlända elever generellt sett blir mer utsatta och tar mindre plats i vissa ämnen än andra, dessa är oftast teoretiska ämnen där läs- och skrivfärdigheter används. Slutsats Utifrån de resultat som framkom i studien kan vi dra slutsatsen om att den undersökta skolan arbetar på integrerat sätt men att det trots det finns förbättringsområden. Slutsatsen vi kan dra utifrån de nyanlända elevernas upplevelser är att de överlag finner själva mottagandet som positivt men upplever samtidigt en del negativa aspekter såsom språkbarriärer och utanförskap. / Aim The purpose of this study is to examine how a school works with integration for new arrivals and how the students themselves feel that they are integrated in the school. The research questions are the following: ●  How does the school work with integration for new arrivals? ●  How do new arrivals experience integration in school? Method This study has a hermeneutic research focus as it aims to provide an increased understanding of newly arrived students' experiences in the Swedish school system. Furthermore, the study has a qualitative approach, where semi-structured interviews with a special needs teacher and two newly arrived students were used to collect data. The study's theoretical starting points are taken in the concepts of integration, inclusion, exclusion, assimilation and identity. Results The results show that the school works integrative in many different aspects, but that at the same time there are situations in the school organization's structure, that lead to the integration of newly arrived students to the school being disadvantaged. Furthermore, the results also indicate that newly arrived students have both positive and negative experiences about the integration. Among what is perceived as positive, we mainly find good relationships with teachers and students (usually students with the same background), while what is perceived as negative is most often caused by language barriers which in turn lead to exclusion. The results also show that newly arrived students are generally more exposed and take up less space in certain subjects than others, these are usually within theoretical subjects where reading and writing skills are used. Conclusion Based on the results that emerged in the study, we can conclude that the examined school works in an integrated way, but that there are still areas for improvement. The conclusion we can draw from the experiences of the newly arrived students is that they generally find the reception itself as positive but at the same time experience some negative aspects such as language barriers and exclusion.

Följande examensarbete fokuserade på pedagogiken i förskoleklasser som består av mångkultur. Mångkultur har många tolkningar och i detta arbete är det format för barn med utländsk bakgrund och behärskar mer än det svenska språket. Under studiens gång diskuterades mångkulturens synonymer och med hjälp av intervjuerna diskuterades mångfalden och hur pedagogerna arbetar för att skapa en gemenskap mellan barnen och världens som väntar på dem utanför. Socialpedagogik riktar sig främst på inkludering när det kommer till människan och samhället. Inkluderingens motsats är exkludering och det är viktigt att motarbeta för förebygga att barn och ungdomar inte hamnar snett i livet. Enligt forskning är förskolan och skolan en stor och många gånger avgörande skyddsfaktor. Studiens syfte var att ta reda på hur förskolor med mångkulturella barngrupper främjar inkludering, vilka hinder pedagogerna ser i sitt arbete och hur de ser på sitt arbete med barnen och föräldrarna. För att kunna få svar på studiens syfte användes Bronfenbrenners utvecklingekologiska perspektiv som är utvecklat och anpassat för att analysera barnets behov inom olika domäner. Resultatet kopplades även till socialpedagogikens syften och den tidigare forskningen som presenterar olika perpektiv på barnens lekar.

Inledning På fritidshemmet innefattar ofta begreppet inkludering att samtliga barn ska vara delaktiga i aktiviteter och den undervisning som bedrivs. Inkludering som begrepp är ständigt aktuellt och har berörts av flertalet forskning under åren. Synen på begreppet har dock genomgått en större förändring på senare tid vilket kommer diskuteras senare i texten. Samtidigt som pedagogers kunskaper och erfarenheter kring praktiskt arbete om inkludering är stor, är skolan i ständig förändring. Förändringarna speglar sig bland annat i komplexiteten i uppdraget med utmaningar såsom exempelvis stora barngrupper och brist på personal. Syfte Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagoger i fritidshem i sin profession arbetar med att inkludera barnen i fritidshem. Hur arbetar de rent konkret, vad finns det för moment de måste uppmärksamma och arbetar de systematiskt för att skaffa sig verktyg för att undvika att barn hamnar utanför. Metod Studien har genomförts i en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från fritidshem i två olika kommuner. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av en tematisk analys med hjälp av teman innehållande olika begrepp rörande inkludering. Studien utgår från den socialkonstruktivistiska teorin som även är kopplad både till Nilholms och Mitchells förståelse av inkludering. Resultat Resultatet visar att pedagoger i fritidshem medvetet och aktivt arbetar med ett inkluderande förhållningssätt för alla barn i fritidshemmet. Genom att fokusera på vilka medlemmar som ingår i de olika elevgrupperna ser pedagogerna till att grupperna fungerar optimalt. De är även beredda på att omgruppera eleverna så att kamratgruppen stärks. Omgrupperingen sker bland annat i samband med att pedagogerna uppmärksammar hur barnen reagerar. Resultatet visar även att deras inkluderande förhållningssätt resulterat i inkludering då det skapat en gemenskap i verksamheten. Pedagogerna har även sett till att rikta inkluderingen mot samtliga elever i verksamheten och inte endast mot en viss grupp elever. Utöver det använde sig pedagogerna även av reflekterande samtal med eleverna samt visade en förståelse för hur olika aktiviteter påverkar dem.

Denna forskning handlar om icke-medborgare i Lettland som är en av EU mest kritiserade problem som är inte löst. Icke-medborgare i Lettland har rätt att naturaliseras och få Lettlands medborgarskap men det är fortfarande över 200 000 personer som behåller icke-medborgares status. Undersökningens syfte är att ta reda på orsaken varför skaffar icke-medborgare inte Lettlands medborgarskap. Undersökningen är uppbyggd som en fallstudie, det är historisk metod och kvalitativ textanalys som används i undersökningen. Undersökningens teori handlar om begrepp –medborgarskap, naturalisation, exkludering. Material är tidigare forskningen, en bok, vetenskapliga artiklar, historiska dokumenten, lagar och en semi-strukturerad intervju med 6 icke-medborgare i Lettland. Undersökningens resultat är att icke-medborgare lider fortfarande från en orättvis situation när de inte fick Lettlands medborgarskap som lovades till dem, upplever diskriminering inom olika livets område. De anser att naturalisationen som process är kränkande och komplicerad. Slutsatsen är att naturalisation inte fungerar som ett verktyg för att minska antal av icke-medborgare, andra åtgärder behövs för att lösa detta problem.

Inledning Vi har valt att utföra en studie kring begreppet exkludering. Efter noggrann litteraturgenomgång har vi insett att begreppet ’exkludering’ ofta samverkar med begreppet ’inkludering’. Läroplanen (Lpfö 18, s. 5) vilar på en demokratisk värdegrund där alla barn ska vara inkluderade, därför undersöker vi hur pedagogerna förebygger exkludering i förskolan. Ytterligare vill vi undersöka viktiga faktorer som påverkar exkludering i förskolan. Syfte Syftet med studien är att undersöka exkludering i förskolans värld samt hur pedagogerna resonerar kring sitt arbete för att förebygga detta. Vi vill även undersöka hur exkludering påverkar barns sociala utveckling och lärande samt vilka faktorer som motverkar barns inkludering i verksamheten. Metod Vi har valt att göra en kvalitativ studie och metoderna är semistrukturerade intervjuer, fokusgrupp och tematisk analys. När vi har samlat in studiens data och analyserat informanternas svar använde vi oss av tematisk analys för att koda de svaren och hitta passande mönster. Resultat I resultatdelen redogör vi för svaren som besvarades av informanterna utifrån intervjufrågorna. Resultatet visade faktorer som påverkar exkludering i förskolan och som motverkar barns inkludering i verksamheten.

The aim of this study in sociology was to examine the managers view on including leadership and how leaders see their own role in creation of including organizational culture. The following questions were the focus of the study: What is an including leadership according to the managers in an industrial enterprise? How do industrial enterprise managers look at their own role in the making of an organizational culture? And also, what are the difficulties of leading inclusively according to the managers of the industrial enterprise? The goal with this study is to illustrate the importance of inclusion work and that it will enhance the awareness of norms and behavioral patterns within the organizations. The thesis is gleaned on a study about hermeneutic methodology of qualitative character, including semi-structured interviews with eight industrial managers within the same company. The theories used in the thesis are Bourdieu's (1999) theory of habitus, de los Reyes & Mulinaris (2005) theory of intersectionality and Tillys (2000) theory of persistent inequality. The results show that managers see including leadership as an important aspect in creating an including organizational culture. They believe that there are difficulties with language, communication, attitudes and ignorance about differences. However, it was difficult for the managers to find concrete measures for the difficulties and there were partly divided opinions about gender segregation in the managerial positions. Keywords: leadership, inclusion and exclusion, organizational culture, discrimination, difficulties.

Tillgänglighet är något som går att mäta på olika sätt där ett tillvägagångssätt är med hjälp av mobilitet. Kollektivtrafiken spelar en stor roll för invånarna i en större tätort som Uppsalas mobilitet och för att knyta ihop stadens olika delar. Mobiliteten blir här ett sätt att mäta tillgänglighet, för att nå de olika destinationer måste en individ resa. I denna studie undersöks invånarna i Uppsalas tillgång till kollektivtrafiken för att kunna resa inom tätorten men även om General Transit Feed Specification är en lämplig metod. Detta görs genom en kvantitativ metod där befolkningsdata kombineras med data om kollektivtrafiken. Befolkningsdata hämtas från Statistiska Centralbyrån och data om kollektivtrafiken har hämtats i formatet General Transit Feed Specification. Med hjälp av dessa data ges möjlighet att undersöka vilka delar av staden och vilken del av befolkningen som har eller saknar tillgänglighet till kollektivtrafik. Resultatet av denna undersökning visar att tillgängligheten för detta sätt att resa skiljer sig mellan olika inkomstgrupper och delar av Uppsala. Denna undersöknings resultat visar även att General Transit Feed Specification är ett bra steg på vägen men kompletteringar behövs.