Syftet med mitt arbete har varit att beskriva och värdera familjeklassarbetsformen somden tillämpas i några svenska skolor. Jag har valt att belysa verksamheten utifrån ettinkluderings- och exkluderingsperspektiv. Jag ville också se på arbetsformen utifråndifferentierings- och problembeteendeaspekter. I min litteraturgenomgång redogör jagför några sätt att beskriva dessa begrepp. Jag redogör också för den systemteoretiskateorigrund som familjeklassarbetsformen grundas på.Genom observationer av klassrumsarbetet och intervjuer av elever, föräldrar ochpedagoger fick jag en bild av en verksamhet som rent praktiskt var exkluderande meninte uppfattades som sådan av informanterna. I studien framkom också att elevernasfokus var riktat mot studieresultat snarare än beteendeförändringar medan föräldrar ochpedagoger såg beteendeförändringar hos eleverna som ett resultat av familjeklassarbetet.Med utgångspunkt från min studie av familjeklassarbetet ser jag att goda förutsättningarför föräldrars medverkan i skolans arbete kan hjälpa elever med beteendeproblem till enbra skolgång. Jag drar också slutsatsen att familjeklass är ett sätt att arbeta med eleversbeteendeproblem och att det är betydelsefullt att skolan är öppen för olika lösningar förolika barn.

Einarsson, Monica och Johansson, Marie. (2007). Inkludering - till varje pris? Inclusion - no matter what? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever som tidigare gått på skoldaghem, har när det gäller inkludering och exkludering. Dessutom behandlar arbetet dessa elevers uppfattningar om vistelsen på skoldaghemmet bidragit till gynnsammare förutsättningar för utveckling och lärande. Ett underordnat syfte är att öka förståelsen gällande elevers uppfattningar om sin egen skoldaghemsvistelse. Med hjälp av tio kvalitativa intervjuer, försöker detta arbete återge respondenternas uppfattningar. För bästa tolkning och bearbetning av intervjumaterialet har vi låtit oss bli inspirerade av ad hoc – teknik.Resultatet åskådliggör ett antal betydelsefulla faktorer som bidragit till och skapat gynnsamma förutsättningar för respondenterna, såväl kognitivt som socialt. De viktigaste faktorerna som analyserats fram är förhållanden som att respondenterna har vistats i en grupp med få elever, de har känt sig inkluderade och att de har upplevt relationer med engagerade vuxna som har haft ett genuint intresse. Tiden har även den varit av särdeles betydelse.

Studiens syfte har varit att undersöka hur nyanlända elever upplever sin skolsituation och sitt lärande efter en första introduktion i förberedelseklass och sedan efter övergången till ordinarie klass. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer med fyra (tre flickor och en pojke) nyanlända elever i år 4-5 gjorts. Två av eleverna tillhör en mångkulturell skola och två av eleverna en skola där majoriteten har svenska som modersmål. Utifrån ett sociokulturellt- och specialpedagogiskt perspektiv har resultatet av intervjuerna sedan analyserats.Studien visar att de nyanlända eleverna upplevde tiden i förberedelseklass som positiv. De utvecklade sitt svenska språk och att kände tillhörighet och gemenskap i gruppen. Övergången från förberedelseklass till ordinarie klass beskrivs av flickorna som problematisk då de kände sig socialt exkluderade. Pojken hade genom sitt fotbollsintresse lättare att socialiseras in bland de nya klasskamraterna.Alla elever har gått olika länge i ordinarie klass och är som synes fysiskt inkluderade. Elevernas beskrivningar av sin skolsituation tolkas dock som upplevelser av pedagogisk/didaktisk- och social exkludering, framförallt för eleverna i den svenskspråkiga klassen. En slutsats av detta visar att verksamma inom skolan måste bli medvetna om hur nyanlända elever upplever sin skolsituation. Kompetensutveckling behövs och pedagoger behöver reflektera över sin undervisning och vilket förhållningssätt som råder gentemot eleverna. Den forskning och de teorier som trots allt finns inom språk- och kunskapsutveckling hos andraspråkselever och kring inkluderingsprocesser måste bli mer tillgänglig och implementerbar för verksamma pedagoger och skolledare - vilket, i ett samarbetsprojekt, är en del av det specialpedagogiska uppdraget!

Abstract Titel: Inkludering i förskolan - Pedagogers tankar om möjligheter och svårigheterInclusion in pre-school – Teachers’ thoughts about actabilities and difficulties.Författare: Petra Bauer och Petra JohanssonTyp av arbete: C-uppsats 15 högskolepoängHandledare: Kristian Lutz, Examinator: Marie LeijonKurs: förberedande kurs i specialpedagogik, Malmö högskolaDatum: 29 mars, 2011SyfteVi vill med vår undersökning få en bild av på vilket sätt pedagoger i förskolan arbetar mot en ”förskola för alla” . Hur lyckas man skapa inkluderande miljöer? Är förskolan anpassad för att möta alla barn? Inkludering, exkludering utesluter det ena begreppet det andra eller går det att kombinera dem?MetodVi valde att låta vår studie anta ett kvalitativt perspektiv med en hermeneutisk inriktning. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och enkäter. Intervjuerna genomfördes i två kommuner med olika social karaktär. Åtta förskollärare valdes ut för att delta i intervjuerna. Utifrån resultatet i intervjuerna gjordes sedan en enkät. Denna delades ut på 18 förskoleavdelningar där samtliga pedagoger svarade.ResultatI vår undersökning kan vi se att begreppet inkludering inte är förankrat hos pedagogerna. Vi får ändå uppfattningen att det finns en vilja att arbeta utifrån ett inkluderande perspektiv, men att man inte har orden och förutsättningarna för det. Vi har i vår studie kommit fram till två avgörande faktorer som påverkar utsikterna med att skapa en inkluderande verksamhet och de rör pedagogens roll och barngruppens storlek. Tiden för diskussion och reflektion har stor betydelse för hur pedagogerna upplever sin roll, samt sina möjligheter att planera och organisera verksamheten. Behovet av att använda sig av exkluderande lösningar finns, även om pedagogerna inte gärna talar i dessa termer. Vi har även kunnat se att man upplever att det finns tillfällen när denna form av lösning kan komma att gynna både det individuella barnet och gruppen.

Forskningsanalysen visar hur orsaker till exkludering i undervisningen i förskolan kan bero på brist på kunskap, hjälpmedel och resurser som anses utgöra de största orsakerna till att exkludering uppstår. För att synliggöra samt skapa förståelse för hur exkludering uppstår i olika undervisningssituationer och hur förskolepersonal kan arbeta förebyggande mot detta har intervjuer av förskolepersonal som gjorts i tre kommunala förskolor använts som metod i studien. Studiens teoretiska utgångspunkter består av tre olika teorier, kategoriska perspektivet, relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet. Analysen av våra intervjuer resulterade i fem olika teman: Barn i behov av särskilt stöd, pedagogers arbete mot inkluderande undervisning, orsaker till exkludering, socioekonomisk resursfördelning påverkar kvalitén och inkludering leder till exkludering. Resultatet lyfter olika aspekter som påverkar de ovan nämnda temanutifrån förskolepersonalens arbetssätt i undervisningen. I resultatet tydliggörs synen på barn i behov av särskilt stöd samt vilka ledande faktorer som beskriver begreppet.Arbetet med vad inkluderande undervisning innebär och vilka brister det är som bidrar till att exkludering uppstår. Kompetensutveckling och resursfördelning påverkar kvalitén på undervisningen där budget anses vara en bidragande faktor till att förhindra en förbättrad kvalitét på undervisningen i förskolan.

Syftet med denna studie är att analysera hur samarbetspartierna Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna framställer kriminalitet i Sverige utifrån 2022 års regeringsförklaring samt Tidöavtalet. Studiens relevans grundar sig i att en specifik kriminalpolitisk diskurs får stor samhällelig påverkan. Tidigare forskning visar hur hårdare strafflagstiftning samt stramare migrationspolitik kan leda till ökad kriminalitet samt större oro och även segregation i samhället. Genom att använda den diskursanalytiska metoden “What’s the problem represented to be” (WPR) analyseras hur “problemet” med kriminalitet konstrueras och representeras i policydokumenten för att även belysa vilka konsekvenser detta kan få. Det teoretiska ramverket för studien består av orientalismen och postkolonialismen samt poststrukturalismen som utgör studiens vetenskapliga utgångspunkt. Resultatet visar att problemet med kriminalitet grundar sig i tre problemrepresentationer som berör otrygghet, invandring och ungdomsbrottslighet - varav samtliga innefattar dikotoma uppdelningar av människor. Resultatet visar vidare hur den kriminalpolitiska diskursen, vilken präglas av kraftfulla åtgärder, inte kommer lösa de beskrivna samhällsproblemen, utan snarare kan ge motsatt effekt. / <p>2023-06-01</p>

I denna studie är huvudsyftet att granska hur några förskollärare uppfattar begreppet inkludering och deras eget agerande för att stödja inkludering i fri lek. För att uppnå studiens syfte, grundar vi oss på följande frågor: Hur uppfattar förskollärarna begreppet inkludering i förskolans verksamhet? Hur uppfattar förskollärarna att de kan främja barns inkludering i den fria leken? Vilka möjligheter och utmaningar uppfattar förskollärarna i deras arbete för att inkludera alla barn i den fria leken? Studien bygger på barndomssociologiskt perspektiv och belyser inkludering, barnperspektiv kontra barns perspektiv, kamratkultur samt tolkande reproduktion och tillträdesstrategier. Resultaten är baserade på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som har varierande erfarenhet och på detta sätt kunde vi samla in empiriskt material som var relevant för vår forskning. Resultatet belyser framför allt betydelsen av att skapa en inkluderande miljö där varje barn kan delta och närvara utifrån sina egna villkor. Dessutom framgår det tydligt att en aktiv närvaro och övervakning av förskollärarna kan främja inkluderingen.

Sammanfattning Huvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar och erfarenheter av hur elever blir exkluderade på fritidshemmet samt vilka strategier pedagoger på fritidshemmet använder för att förebygga utanförskap. Studien utgår från tre frågeställningar som undersöker var exkludering sker och hur den manifesteras, hur pedagogerna arbetar för att identifiera utanförskap samt vilka pedagogiska strategier som används för att förebygga utanförskap. Metod I studien användes en kvalitativ metod med ett sociokulturellt perspektiv. Studien utfördes genomnio semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar inom fritidsverksamheten. De valda respondenterna befann sig i skolor i västra Sverige. Studien utgick från ett strategiskt bekvämlighetsurval. Intervjuerna analyserades med en tematisk innehållsanalys där resultatet presenteras i olika teman med en narrativ struktur. Resultat Resultatet visar att elever med sociala svårigheter, diagnoser och elever som inte kan stanna i en lek under en längre period har en tendens att hamna i utanförskap. Resultatet visar även att exkludering mestadels sker i lärmiljöer där lärare inte är närvarande. Hur exkludering manifesteras visade sig vara främst genom att eleverna drar sig undan eller leker själva. Slutligen belyser resultatet även att närvarande lärare, styrda aktiviteter, stöttning och att arbeta med värdegrundsfrågor är viktiga pedagogiska strategier för att arbeta förebyggande gentemot utanförskap.

Sverige toppade nyligen en ranking som det land i världen som det är bäst att leva i avseende indikatorn livskvalité, totalplacering blev en femte plats. Det är positivt men vid sidan om topprankningar framträder en annan dyster verklighet mitt i det svenska välfärdssamhället. Civilsamhällets olika verksamheter med matutdelning utgör en nyckelroll i samhället. Dagligen ser vi medmänniskor köa för ett mål mat, en värmande kopp kaffe men kanske även för ett vänligt ord. Civilsamhällets aktörer synes utgöra en förutsättning för ett fungerande samhälle.   Syftet med studien är att utforska situationen för ålderspensionärer vilka diskursivt benämns ”fattigpensionärer” och som besöker civilsamhällets verksamheter som bedriver matutdelning, det som i media ofta benämns som ”soppkök”. Studien baseras på tolv semistrukturerade intervjuer med ålderspensionärer och personal. Studien utgår från klassteori, struktureringsteorin samt teorin om KASAM och belyser frågeställningar kring hur social stratifiering skapar exkludering, hur individen som aktör kan hantera sin livsvärld samt hur en känsla av sammanhang och tillhörighet är av betydelse för individen.   Resultaten påvisar att en del av de ålderspensionärer som varit med och byggt upp den svenska välfärden inte får den del av kakan i tillräckligt hög utsträckning, i stället har det blivit en daglig rutin att besöka civilsamhällets verksamheter för att få fysisk och social hunger mättad. Slutsatsen är att det föreligger exkludering men resultaten visar också på ålderspensionären som en handlingskraftig aktör. Studien vill vara en ögonöppnare för vem individen är som besöker civilsamhällets matutdelningar. När det är tydliggjort kan makthavare agera och sätta in de åtgärder som behövs för att säkerställa en välfärd för alla.

Tillgängligheten till transporter och offentlig service är kritiskt för att ett samhälle ska kunna frodas och utvecklas, men vissa stadsdelar kan vara särskilt utsatta jämfört med andra. Denna studie syftade till att undersöka variationen i tillgänglighet mellan olika områden, med två stadsdelar i Uppsala stad som exempel. Bristande tillgänglighet är allvarligt och kan leda till social exkludering, vilket i sig självt är allvarligt och kan hindra medborgare att vara delaktiga i samhället. I studien undersöktes variation i tillgänglighet samt utbredningen av social exkludering genom att analysera dessa faktorer med GIS i form av tematiska kartor och Kernel Density. Två stadsdelar i Uppsala, Gottsunda och Svartbäcken, med skilda geografiska och demografiska egenskaper jämfördes. Resultaten visade att det fanns en stor variation i tillgänglighet till transporter och offentlig service mellan stadsdelarna. Gottsunda hade en befolkning med lägre inkomster, en högre andel hyresrätter, andel ej förvärvsarbetande och invånare med utländsk bakgrund och på samma gång en lägre tillgänglighet, i Svartbäcken var det tvärtom. Detta talar för att graden av social exkludering är tydligt kopplat till graden av tillgänglighet i en stadsdel.