Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp så som en skola för alla, inkludering/exkludering, inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergången till skolan.  Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism på förskolan, genom inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergången mellan förskola och skola med barn som har autism?   Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger på intervjuer med tre pedagoger där alla har utbildning som förskollärare. Genom metoden har vi fått en djupare förståelse av våra frågeställningar och det uttrycks i arbetet.   Resultatet visar att autism är en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med. För barn med autism är det viktigt med struktur samt att de ska inkluderas i hela barngruppen. Även övergången mellan förskola och skola är en viktig del som ska få ta tid för att skapa en trygghet hos barnen.

Studien undersöker hur sociala medier påverkar våra respondenter och hur stort behov de har av det i dagens samhälle. Till en början av undersökningen har vi endast behandlat ett intresseområde som är sociala medier. I och med att vår målsättning har varit att gå in så förutsättningslöst som möjligt samt komma nära vår undersökningsgrupp har vi använt oss utav grundad teori som metodologiskt angreppssätt. I motsvarighet till grundade teorins grundidéer har vi låtit vår frågeställning växa fram ur datamaterialet. Därför har frågeställningen kommit att ändras i takt med studiens utveckling där frågeställningen har grundats utifrån materialet vi har haft. För att besvara intresseområdet som vi till en början hade, har vi använt oss utav fyra enskilda intervjuer där respondenterna på ett eller annat sätt kommit i kontakt med sociala medier. Vidare har vi använt oss utav fokusgrupper i de senare faserna där de bestod utav fyra personer vardera och som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med sociala medier i vardagen. I slutet på denna studie använder vi oss utav både teoretisk referensram och tidigare forskning som står i relation till vårt undersökningsområde. Becker, Nilsson & Waldemarsson och Goffman står i grund för vår teoretiska referensram där kommunikation, normer och utanförskap är de centrala områdena. Det viktigaste resultatet som studien visade på var att ett utanförskap började uppenbara sig bland ungdomar när de inte använde sig utav sociala medier. Detta visar även den tidigare forskningen på, men mer indirekt. Våra respondenter uttrycker i tal att det är ett utanförskap det handlar om.

The dissertation analyzes labour market projects co-financed by the European Social Fund (ESF) targeting unemployed migrants and ethnicized groups. The analysis is qualitative, discourse-oriented and based on Foucault’s concept of governmentality. More specifically, it is highlighted how the target groups are ethnicized through discourses of employability and learning. The thesis consists of four articles. In the first three articles, focus is mainly on how the projects present themselves through their project descriptions in the ESF project bank and the fourth article is mainly based on ethnographic material. Overall, this dissertation highlights different aspects of inclusion work directed towards migrants and ethnicized target groups that can be seen as problematic and sometimes contradictory. Tendencies to individualize unemployment and thus positioning the unemployed project participants as responsible for their situation is interrogated in the thesis. Further, it is analyzed how culture and ethnicity is used in ways that are likely to strengthen the target groups ‘Otherness’ in relation to a ‘Swedishness’ that often become synonymous with what is perceived as normal and thus widening the gap between ‘us’ and ‘them’ when the stated goal is the opposite. This dissertation can serve as a starting point to reflect on how inclusion efforts and labour market projects seeking to produce social inclusion and employability may be at risk to categorize people in different ways, which can sometimes be problematic in relation to what the efforts seek to achieve. / I avhandlingen studeras arbetsmarknadspolitiska åtgärder, i form av projekt finansierade av Europeiska socialfonden (ESF), riktade mot arbetslösa migranter och etnifierade grupper. Analysen är kvalitativ, diskursorienterad och utgår från Foucaults begrepp governmentality. Mer specifikt belyses hur projektens målgrupper etnifieras genom diskurser om anställningsbarhet och lärande. Avhandlingen består av fyra artiklar. I de tre första artiklarna fokuseras främst hur projekten framställer sig själva genom projektbeskrivningar i ESFs projektbank och den fjärde artikeln utgår främst från etnografiskt material. Sammantaget belyser avhandlingen olika aspekter - som kan ses som problematiska och ibland motsägelsefulla - av inkluderingsarbete riktat mot migranter och etnifierade målgrupper. Det handlar om tendenser att individualisera arbetslösheten och därmed i hög grad ansvariggöra de arbetslösa projektdeltagarna för sin situation. Det handlar också om att använda kultur och etnicitet på ett sätt som riskerar att förstärka målgruppernas ’annorlundahet’ i relation till den ’svenskhet’ som inte sällan blir synonymt med vad som uppfattas som normalt och på så sätt vidga gapet mellan ’vi’ och ’dem’ när den uttalade målsättningen är det motsatta. Avhandlingen kan fungera som en utgångspunkt för att reflektera kring hur inkluderingsinsatser och arbetsmarknadsprojekt riskerar att sortera och kategorisera människor på olika sätt, som kan vara problematiska i relation till vad insatserna vill uppnå.

The purpose of this study is to examine, analyse and compare to what extent the preschool teachers' child perspective influences their attitude towards different forms of circle time. More specifically, our aim is, firstly to examine how preschool teachers see children's possibilities for influence and participation depending on the form of circle time, and secondly how children are included or excluded within different forms of circle time. We will be using the following questions as a guidance to draw a conclusion: • To what extent does the preschool teacher's child perspective impact on their approach in circle time? • To what extent does the form of circle time affect the inclusion or exclusion of children according to the preschool teachers? • How is the children's influence and participation affected by different forms of circle time? This is a qualitative study based on both semi-structured interviews with preschool teachers and observations of circle time. The fieldwork was carried out at four different preschools in the Stockholm area. The main theoretical frame is based on several notions that are of importance at preschool: inclusion and exclusion, influence and participation, and preschool teachers approach on children. The results show that the child perspective of the majority of the preschool teachers respects the children's own way of thinking and therefore builds on a free will, leads to a more harmonious atmosphere without demonstrative admonitions. The majority of the preschool teachers prefer circle time with a small number of children in order to be able to show consideration both for the tranquil and the go-ahead child's behaviour. The results also show that circle time with less children improves the children's possibility for influence and inclusion compared to traditional circle time. This is because it gives the preschool teacher more time to focus on and notice every single individual. It is the preschool teacher's responsibility to create a circle time that is interesting for the children. This can be achieved either by giving the children more influence or by allowing them to decide if they want to participate at circle time.

No description available.

Denna studie har som syfte att undersöka inkludering/exkludering av barn i vardagliga aktiviteter på förskolan. Vår forskningsfråga är ˮHur inkluderas/exkluderas barn i den fria leken med andra barn på förskolan?ˮ. Utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet, samt används inkluderingsdiskursen och avvikelsediskursen som teori i diskussionen. En kvalitativ undersökning har genomförts, och observationer har används som verktyg. I resultatet framgår det att barn inkluderas i den fria leken med andra barn genom att bildkarta, lekredskap och tecken som stöd används. Samt att barn exkluderas i den fria leken med andra barn genom avledande handlingar. Slutsatsen är att inkludering av barn i den fria leken med andra barn sker genom användning av konkreta redskap och tecken som stöd, samt att exkludering förekommer i den fria leken genom avledande handlingar.

Syftet med studien var att identifiera vitbokens (Ds 2014:8) konstruktion av romer och problematisera vilka konsekvenser spridningen av dessa beskrivningar kan få för romers positionering i samhället i dag med särskilt fokus på skolan. Hur konstrueras och positioneras romer i de diskurser som framträder i regeringens vitbok? Hur kan dessa konstruktioner positionera romer i dagens samhälle, och då i synnerhet i skolan? Studiens teoretiska utgångspunkt återfinns inom socialkonstruktionismens uppfattning att allt vi upplever som naturligt, eller ”naturliggjort” i själva verket är fenomen skapade i social interaktion. Inspiration har också hämtats från såväl diskursanalys/teori, postmodernism samt poststrukturalism och som metod användes diskursanalys. Resultatet visar att romer konstruerats som orsak till eller del av ett ”problem” både i historisk tid såväl som i nutid men att subjektspositionen ändrats från samhällsfarlig parasit till offer för diskriminerande praktiker och expert. Historiska praktiker framsprungna ur rädsla och misstänksamhet för romer har resulterat i en stark rädsla och misstänksamhet bland romer som definitivt bidrar negativt till deras positionering i samhället och då även i skolan. Min slutsats blir att det behövs andra metoder och tekniker i tillägg till kompetensutveckling för att grupperna romer och resande ska kunna leva och verka i det svenska samhället som just romer och resande.

The aim of this paper was to study what impact sports participation has on young people and how nonprofit people and representatives of sports associations work to counter exclusion and how they contribute to inclusion. We investigated if, and if so how, participation in sports and physical activities can generate inclusion and counteract exclusion for young people. In this study we have completed six qualitative interviews with non-profit persons and representatives of sports associations. We interviewed two people who work voluntarily in sports and four people who have a leadership role in sports associations in a specific municipality. This selection was made in order for us to get a broader picture of how the strategies of non-profit and associations might differ in practice regarding exclusion and inclusion for young people. Based on our respondents' answers from the interviews, we have identified four main themes; expectations and demands, the socialization arena, working methods and the negative and positive factors of sports. We analyzed these themes based on previous research and theory sections and to our purpose and issues. The main conclusion we made was that sport contributes to community, belonging, joy, exercise, reduced risk of physical and mental illnesses and facilitates the integration of newly immigrated youth. Our conclusion regarding negative factors with sports are that young people might develop some form of eating disorder, overload their bodies if they exercise too much and that the risks of getting physical injuries might increase if they participate in sports too much. In response to our last research question, it emerges that economy might be an exclusive factor that sport associations try to prevent in different ways. The associations and the working methods of the non-profit people differ in terms of generating inclusion and counteracting exclusion.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka anledningar det finns till att flickor med utländsk bakgrund är underrepresenterade i den svenska föreningsidrotten. Vidare undersöks utländska flickors syn på föreningsidrotten och hur de anser att den svenska idrottsrörelsen behöver arbeta för att få fler flickor med utländsk bakgrund att delta. För att besvara studiens syfte och frågeställning har datainsamlingen gjorts genom en kvalitativ datainsamling. De sex respondenterna tillhör målgruppen flickor med utländsk bakgrund. Resultatet och analysen ger en tydligare bild av hur det är att vara flicka med utländsk bakgrund i Sverige. Det framkommer att flickor med utländsk bakgrund upplever två olika former av exkludering. De svenska idrottsföreningarna upplevs som stängda för personer med utländsk bakgrund men de upplever också att de inte heller är välkomna på grund utav att de är flickor. Vägen till en idrottsförening upplevs bestå av fler hinder för målgruppen flickor med utländsk bakgrund än för andra målgrupper.

Purpose: The purpose of the study reported in this thesis is to addto the knowledge concerning what public librarians do to meet theneeds of unaccompanied asylum-seeking minors, thereby helpingthem to develop and establish themselves in a new environment.What tasks, activities and tools do the librarians have at theirdisposal? What problems do they encounter? What values, normsand attitudes guide their work? Method: The thoughts andexperiences of six public librarians have been captured throughqualitative semi-structured interviews, the result of which has beenthematically analysed using notions of social capital and socialexclusion. Findings: Unaccompanied asylum-seeking minors facea number of challenges which the public library with its librarians,collections and various activities can assist in coping with byproviding the children with opportunities to increase their socialcapital and decrease the risk of social exclusion. Researchlimitations: It has for several reasons proven difficult to studyunaccompanied asylum-seeking children as a distinct group, whichis why this study also uses material that deals with refugees as awhole. A significant amount of the latter are undeniablyunaccompanied minors, an especially exposed and vulnerable typeof refugees. The study is limited, local and situated and thereforenot empirically generalizable. Research implications: The studycontributes to the accumulated knowledge concerning the potentialof public libraries as vectors for building social capital in the livesof unaccompanied asylum seeking minors, in a variety of ways.The role, values and attitudes of librarians are especiallyhighlighted. / Program: Bibliotekarie