Our thesis is an analysis of four librarians view on LGBTQ and which implications these views have on the practical work with LGBTQ issues in the public library. The three ideal types we can identify are the excluding, the including, and the normcritical approach. We also want to know if the four librarians’ standpoints can be connected to the above mentioned ideal types. We can see that the area where the implementations of the three ideal types are most visible is the way LGBTQ material is displayed in the library space. An example of this is whether the library chooses to have a special LGBTQ shelf or not. Public libraries in Sweden are supposed to serve all patrons. In order to do so it is critical for the users who define themselves as LGBTQ to be able to find literature that reflect their identity. Novels with a LGBTQ-theme are hard to find in public libraries. We have come to the conclusion that education of the staff, whether longer or shorter, can make big difference in the library. / Program: Bibliotekarie

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till begreppen inkludering respektive exkludering samt hur det kommer till uttryck i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Utifrån studiens syfte har tre frågeställningar konkretiserats, dessa belyser olika strategier, vad som påverkar en inkludering respektive exkludering samt möjligheter och svårigheter med dessa begrepp i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Insamling av data sker genom kvalitativa intervjuer där fyra förskollärare deltar för att besvara studiens syfte och tre frågeställningar. Analys och bearbetning av empiri sker utifrån begreppen inkludering, exkludering och en inkluderande exkludering. Resultatet visar att alla förskollärare har erfarenhet av att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. De är alla införstådda i barns olika förutsättningar samt vikten av att barns behov tillgodoses. Olika strategier används och prövas för att barnen ska kunna inkluderas i förskolans verksamhet. Resultatet delger en stor rädsla och okunskap inom ämnet där medvetenhet och inställning är två grundpelare för att lyckas. För att se varje barns enskilda behov krävs närvarande förskollärare, lyhördhet och en vilja att förändra och utveckla sitt eget tankesätt.

This paper’s written by Fatih Kulbay and Robin Sütcü, which aim has been to explore how living in a territorially stigmatized place affects one's identity and self-image, but also of the impact that civil society have on the individuals sense of belonging. The aim has also been to exteriorize coping-strategies from the stigmatization. This field study is comprised of semi- structured interviews which have taken place in Fryshuset Husby and Reactor in Husby. Our theoretical framework has been Erving Goffman's concept of stigma which have made operationalized by Bruce G. Link and Jo C. Phelan. The thesis regarding grouping in Norbert Elias and John L. Scotsons The Established and the Outsiders have also been utilized in our analysis as well as previous research. The result has been varying overall on the individuals’ identity and self-image, which have in some cases been strengthened, in other cases lead to further insecurities or frustration, which in turn gave rise to different strategies. Furthermore, a correlation between one’s identity and sense of belonging to Husby and society at large respectively exists, which relates to Goffman's final phase of maturity where these organizations have had a positive impact on the individuals’ identity, self- image and belonging. / Denna uppsats har gjorts av Fatih Kulbay och Robin Sütcü och syftat till att undersöka hur ens identitet och självbild påverkas av att bo på en territoriellt stigmatiserad plats men också av den inverkan civilsamhället har på individens känsla av tillhörighet. Uppsatsen blottlägger även strategier för att hantera stigmat. Vår fältstudie har omfattats av semistrukturerade intervjuer, vilka tagit plats i Fryshuset Husby och Reactor i Husby. Primära teorin har varit Erving Goffmans begrepp stigma som gjorts empiriskt mätbar av Bruce G. Link och Jo C. Phelan. Dessutom har Norbert Elias och John L. Scotsons tes ur Etablerade och Outsiders om grupperingar använts i analysen samt tidigare forskning. Undersökningen har gett varierande resultat kring individernas identitet och självbild, som i vissa fall stärkts, i andra fall lett till osäkerhet och frustration vilka i sin tur givit upphov till olika strategier. Dessutom korreleras deras identitet och känsla av tillhörighet till Husby respektive övriga samhället, som relateras till Goffmans slutgiltiga mognadsfas där organisationer inom den stigmatiserade platsen haft en positiv påverkan på individens identitet, självbild och känsla av tillhörighet.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om lärare i två städer i Mellansverige upplever sig arbeta för delaktighet i undervisningen. Åtta lärare intervjuades gällande deras syn på bland annat koncentrationssvårigheter och delaktighet i grundskolan. Resultatet visade att delaktigheten hos elever med koncentrationssvårigheter var minimal på skola A. Tre av fyra lärare förespråkade en undervisningsform som gick ut på att elever med koncentrationssvårigheter arbetade enskilt utanför klassrummet. Endast en av de intervjuade lärarna på skola A bedrev en undervisning där alla elever inkluderas i klassrummet. Resultatet på skola B visade att alla fyra lärare arbetar på ett sådant sätt att eleverna blir delaktiga i undervisningen. Detta genom att så långt det är möjligt, placera alla elever tillsammans i klassrummet.

<p>Studien syftar till att undersöka hur begreppen inkludering och exkludering tolkas och används av några olika skolaktörer, samt hur de uppfattar att man kan nå en inkluderande undervisning. Vad är det för faktorer som bidrar till att läraren arbetar inkluderande och hur förhåller sig läroplanen till inkludering? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod med djupintervjuer som tillvägagångssätt. Vi delade in aktörerna i ett externt och ett internt perspektiv utifrån deras position i skolvärlden. Detta för att få en bredare bild av hur inkluderingen fungerar på olika nivåer. De 6 skolaktörerna redovisar för vilka faktorer som spelar in när en lärare ska arbeta inkluderande och vad det kan finnas för hinder mot en inkluderande undervisningsform och 5 av skolaktörerna redovisar sin syn på inkludering i relation till läroplanen och huruvida den verkar inkluderande i skolans praxis. Vad vi kom fram till i studien och vad som var tydligt är hur viktigt det är med lärarens förhållningssätt gentemot skollagen, sitt yrke, sina elever och sina kollegor för att nå en inkluderande undervisning. Bristen på tid för reflektion och samtal är ett stort hinder när det kommer till att inte hinna ägna tid åt att arbeta inkluderande. Vi fann ett uttryck för någon slags missnöje över hur läroplanen idag är konstruerad.</p>

<p>Enligt Konventionen om barnets rättigheter och Läroplanen för förskolan har barn rätt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krävs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt är vad denna studie försöker inringa. Utifrån samtal och deltagande observationer under tio dagar av två femåriga pojkar och två femåriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberättelser, tolkats fram. Syftet är att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberättelse i samtal och samspel och vad som framstår som viktigt i deras liv vid undersökningstillfället.</p><p>Studien utgår från hermeneutisk tolkningslära, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket är centralt för förståelsen av barns livsvärld. I forskningsöversikten ges en kortfattad beskrivning av detta begrepp relaterat till aktuell forskning. Också forskning om barnsamtal beskrivs.</p><p>Tre gemensamma teman i barnens livsberättelser, så som de presenteras i studien, kan läsas fram; tillhörighet, makt och kön som organiserande princip. Tillhörighet handlar om tillgång till olika gemenskaper som femårsgruppen, flickorna, pojkarna och bästisar. Tillhörighet innebär social inkludering, vars subjektiva dimension utgörs av barnets upplevelse av att ”få vara med”. Barn konstruerar tillhörighet genom likhet i intressen, kamratlighet och snällhet. Makt handlar om rangrodning och hierarkier, Att vara stor är liktydigt med makt. Social exkludering är ett maktuttryck, vars subjektiva dimension är barnets upplevelse av att bli utesluten. Exkludering kan också vara ett sätt att värna om en upprättad gemenskap. Kategorisering och genrekonstruktioner påverkar barnets möjligheter att delta. Kön som organiserande princip manifesteras i tydliga flick- respektive pojkgemenskaper där barn gör kön, men barnen utmanar också den traditionella tudelningen mellan feminina och maskulina positioner.</p>

<p>Denna studie har syftat till att undersöka och skapa förståelse för hur skolledare/rektorer resonerar runt specialpedagogiska frågor och hur de beskriver den egna skolans specialpedagogiska verksamhet. Inom vilket eller vilka specialpedagogiskt teoretiska perspektiv förs den specialpedagogiska diskursen bland skolledare/rektorer? Undersökningen har en kvalitativ ansats och grundar sig inom ett hermeneutiskt och ett tolkande/konstruktivistiskt paradigm. Undersökningsmetoden består av intervjuer med fem skolledare/rektorer inom olika skolverksamheter i en kommun. Intervjuerna analyserades utifrån frågeställningarna genom en analysnyckel och särskilda teman utkristalliserades. Resultaten visar att specialpedagogik är komplext och mångfacetterat och att begreppet specialpedagogik kan ses som en paraplyterm med ett omfångsrikt och växlande innehåll. Samtliga specialpedagogiska perspektiv; det traditionella/kompensatoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet kommer till uttryck när skolledarna/rektorerna beskriver specialpedagogik i generella termer. Samtliga specialpedagogiska perspektiv återfinns också när skolledarna/rektorerna beskriver den egna skolans specialpedagogiska verksamhet om än i olika omfattning. Verksamheter inom det relationella perspektivet står tillbaka i jämförelse med verksamheter inom det traditionella/kompensatoriska perspektivet och inte minst dilemmaperspektivet. Slutsatsen av denna studie är att tyngdpunkten i skolledarnas/rektorernas beskrivningar ligger inom dilemmaperspektivet. Dilemmaperspektivet är ett nytt betraktelsesätt när man resonerar runt specialpedagogiska frågor och det behövs mer forskning inom det perspektivet.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Uppsatsen belyser diagnosen DAMP ur ett pedagogperspektiv. Diagnosen har debatterats i medierna och det har framkommit företrädare för två olika ståndpunkter. En av dem är docenten i sociologi, Eva Kärfve och den andra är professorn i neuropsykiatri samt en av grundarna till diagnosen DAMP, Christopher Gillberg. Kärfve ville granska dennes forskning då hon ifrågasätter dess trovärdighet. Debatten gjorde att vi blev intresserade av DAMP-diagnosen och ville undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om DAMP och dess diagnostisering, samt vad de vet om utredningen som leder till en diagnos och hur de uppfattar den pågående debatten i media.</p><p>För att belysa dessa frågeställningar har vi studerat litteratur som behandlar problematiken kring diagnosen DAMP, samt genomfört en empirisk undersökning. Vi genomförde denna genom kvalitativa intervjuer med pedagoger.</p><p>Vår undersökning visade att pedagogerna hade olika uppfattning kring diagnosen betydelse. En del pedagoger ansåg att diagnosen följde individen genom hela livet medan andra ansåg att den kunde förändras med tiden. Vidare menade några pedagoger att det var barnet som var bärare av problematiken, medan andra ansåg att problematiken förmodades ligga i skolmiljön och pedagogens bemötande. Även om pedagogen menade att problematiken låg i skolmiljön, benämnde de ändå barnet som barnet med bekymmer eller med problem. De pedagoger som arbetade i mindre klasser med barn som fått diagnosen DAMP ansåg att det var bra med denna exkludering. Detta på grund av att de kunde hjälpa barnet att på ett bättre sätt tillgodogöra sig skolans undervisning. Hos dessa pedagoger låg ändå strävan att få eleverna med diagnos inkluderade i vanlig klass. Vad pedagogerna visste om utredningen och diagnostiseringen av DAMP varierade. Pedagoger i vanlig klass och fritidspedagoger hade inte särskilt stor insikt i hur utredningen till diagnosen gått till. Däremot hade rektorn, specialpedagogerna och speciallärarna större kunskap om detta. Detta kan bero på att dessa pedagoger är mer delaktiga vid utredning och diagnostisering.</p>

<p>Syftet med vår studie var att undersöka vilka upplevelser av inkludering elever i behov av särskilt stöd i ämnena svenska, engelska eller matematik som får sin undervisning delvis förlagd i liten grupp men till största delen i helklass, hade då de befann sig i helklass. Med inkludering avseddes i den här studien olika dimensioner av delaktighet, nämligen uppgiftsorienterad delaktighet, social delaktighet samt upplevd tillhörighet (se avsnitt 3). Något som vi ytterligare ville ta reda på var till vilken dimension av delaktighet elevernas upplevelser av inkludering lättast och svårast kunde hänföras.</p><p> Den metod som användes i studien var en kvalitativ forskningsintervju. För att besvara våra frågeställningar valde vi att intervjua sex elever i årskurs nio. Som analysmetod använde vi oss av en hermeneutisk ansats.</p><p> Upplevelserna av inkludering i helklassen avseende uppgiftsorienterad delaktighet visade sig vara svår att uppnå. Detta syntes ha sin grund i dels svårigheten med att förstå det innehåll som behandlades på grund av uppgifternas svårighetsgrad, dels hjälpen från läraren som upplevdes som bristfällig samt hur felsägningar mottogs av klasskamraterna. Beträffande resultaten som hade med social delaktighet att göra, visade sig elevernas delaktighet och därmed upplevelserna av inkludering vara hög då elevernas umgänge varken under skoltid eller på fritiden var begränsat till enbart en grupp av individer, utan eleverna umgicks med både kamrater från den lilla gruppen, helklassen samt med elever från andra klasser och skolor. Inom delaktighetsdimensionen upplevd tillhörighet, där fokus läggs på självbilden, visade några av elevernas upplevelser, utifrån deras egen uppfattning om sig själva, på att eleverna upplevde sig tryggare och mer självsäkra i helklass efter att ha börjat i liten grupp. Placeringen i liten grupp visade sig även, utifrån elevernas upplevelse av andra elevers föreställningar om dem, hota självbilden av att vara en vanlig elev och därmed tillhörigheten till helklassen. För att hantera detta vanliggjorde några av eleverna sin placering i den lilla gruppen och därigenom sig själva. Utifrån dessa resultat kunde elevernas upplevelser av inkludering lättast placeras inom social delaktighet och svårast inom uppgiftsorienterad delaktighet.</p>

<p>The purpose of our examination was to survey how one preschool works with so called language groups, if the mother tongue is important and if the informants can see any complex of problems in the inclusive/exclusive way of working with language groups in the preschool. The literature review provides for example the three most important areas of mother tongue, which are the emotional, the social and the intellectual (Ladberg, 2000). Further it describes the difference between the conceptions integration and inclusion, when today the concept inclusion is preferred (Tøssebro, 2004). We were inspired by qualitative interviews as our method and from a phenomenographic perspective described the informants’ perceptions about the named phenomenon. Three preschool teachers and three mother tongue educationalists constitute the represented informants. The result of our examination shows a clear opinion about the great importance of mother tongue and that the mother tongue educational programme is not considered to be an excluded activity, since the children already are used to the constant groupings in the preschool. Our examination shows many areas in need of improvement, for example the engagement from the municipality and further education for the pedagogues. Further research of the subject is also of importance to be able to improve the mother tongue educational programme with didactic guidelines.</p> / <p>Syftet med vårt examensarbete var att kartlägga hur en förskola arbetar med så kallade språkgrupper, om modersmålet är viktigt och om informanterna uppfattar någon problematik med ett inkluderande/exkluderande arbetssätt i språkgrupperna i förskolan. Litteraturgenomgången pekar bland annat på modersmålets tre viktigaste områden, nämligen det emotionella, sociala och intellektuella (Ladberg, 2000). Vidare redogörs för skillnad mellan begreppen integrering och inkludering då det i dag föredras att använda begreppet inklusion (Tøssebro, 2004). Vi har inspirerats av kvalitativa intervjuer som metod och utifrån ett fenomenografiskt perspektiv redogjort för informanternas uppfattningar kring det nämnda fenomenet. Informanterna utgörs av tre förskollärare samt tre modersmålsstöd</p><p>1. Resultatet av vår undersökning visar en tydlig uppfattning om att modersmålet är otroligt viktigt och att modersmålsverksamheten inte uppfattas som exkluderande då barnen är vana vid förskolans konstanta gruppindelningar. Undersökningen visar även att det finns många förbättringsområden, exempelvis kommunens engagemang och pedagogernas vidareutbildning. Även vidare forskning inom ämnet är viktigt för att få en förbättrad verksamhet med didaktiska riktlinjer.</p>