Syftet med följande studie är att undersöka hur läraren kan stärka elevens självkänsla och självförtroende i undervisningen. Vi vill också undersöka om det finns ett samband, enligt oss, mellan de lärare som på ett medvetet sätt arbetar med att stärka elevens självbild med att se elevers olikheter som en resurs istället för ett problem. Vår ambition är att se om det finns ett samband mellan lärarens arbetssätt som i förlängningen kan förhindra att elever exkluderas till mindre grupper. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom begreppen självkänsla och självförtroende, relationer och deras betydelse för elevens inlärning. Den teori som vi har utgått från är Scheffs´ teori om sociala band och till en viss del även Meads teori om speglingsprocessen. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer ville vi se vad som kännetecknar lärare som medvetet arbetar med elevens självbild och även hur relationen påverkar arbetet med elevens självbild. Vi ville också se respondenternas syn på hur de tycker att man skall arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår studie på att nästan samtliga lärare är väl medvetna om hur man stärker elevens självbild i undervisningen och att en god relation är betydelsefull. Vidare visar resultaten att trots lärarnas medvetenhet lyckas inte alla omsätta kunskapen i arbetet med eleverna. Resultaten av enkäten visar att drygt hälften av lärarna tycker att elever i behov av särskilt stöd skall få hjälp i klassrummet utav en speciallärare medan resultatet från intervjuerna visar att hälften av de tillfrågade menar att eleverna skall få sin undervisning enskilt eller i liten grupp.

The focus of this essay is on the mechanisms of inclusion and exclusion in different feminism rooms. Seven activists taking part in several forms of feminism projects, organisations, networks and demonstrations are interviewed and the essay analyzes whether the participants themselves feel included or excluded in feminism rooms. If they have motives to include or exclude different groups of people are something that is also looked into. Intersectionality and phenomenology are used as an analytical and methodological approach throughout this essay. The results have shown that the participants feel included and excluded due to different intersections of power. An intersectional awareness help them to see how the mechanisms of inclusion and exclusion works. The participants are also aware of the difficult task to create rooms free from all kinds of hierarchies. A strategy for some of the participants is thus to exclude some people in order to include others; often more underprivilegied groups of people. The intersections of power are complex though and cross into each other. As an outcome of this complexity it can sometimes be questioned how lines between inclusion and exlusion are drawn as people tend to fall in between categories.

Inkludering av elever med funktionshinder kan ses som ett samspel mellan den inkluderade, pedagogen och klasskamraterna. Klasskamraternas upplevelser av inkluderingen kan menas ha getts en underordnad betydelse i den tidigare forskningen. I denna uppsats läggs fokus på klasskamraternas syn på hur inkluderingen påverkat såväl deras egen som den inkluderades skolgång. De förmedlar sin bild av inkluderingen kan förbättras och även hur denna förmedlar förståelse för varandras individuella förutsättningar och begränsningar i vardagen.

Syftet med denna studie är att belysa hur lärare och pedagoger ser på inkludering av barn i svårigheter och hur detta påverkar gruppen/klassen som helhet. Genom kvalitativa intervjuer av sex personer verksamma inom skola och förskola besvarar studien sina två frågeställningar. Den första är hur läraren/pedagogen anser att klassen/gruppen påverkas av inkludering av barn i svårigheter. Den andra är vilka aspekter är av vikt för hur inkluderingen påvekar gruppen. De informanter som deltar är verksamma i två olika städer. Tre är aktiva i förskolan och tre är aktiva i skolans tidigare år. I studien anser samtliga att det är läraren/pedagogen som ska förverkliga inkluderingens intentioner. Informanterna belyser att en gemensam variation av olikhet medför både möjligheter och hinder. Resurser och verktyg anses vara av vikt för att inkluderingen ska kunna medföra positiv påverkan på klassen/gruppen. En annan viktig aspekt som framkommer i studien är den växelverkan som sker mellan pedagogik och specialpedagogik. Det framkommer att lärare/pedagoger i vissa fall kan undfly sitt ansvar genom att lägga ansvaret hos specialpedagoger. En av de positiva aspekter som framkommer i studien är möjligheten att se fördelar med olikheter i gruppen . Informanter beskriver hur en bredare bild av olikhet kan stärka alla i gruppen och en insikt om att vi alla är olika. Detta skapar en tolerans till det avvikande och alla individer har större möjligheter att vara tillfreds med sin egen olikhet.

Föreningsidrotten är en stor del av det svenska samhället och kan vara en plats som främjar en ömsesidig integration mellan svenskfödda och nyligt invandrade. Samtidigt som idrottsvärlden kan vara en plats för god gemenskap kan det även vara en plats för utslagning och exkludering. Syftet med studien har två delar. Första delen handlar om att undersöka varför och hur idrottsföreningar i Umeå agerar gällande inkludering av medlemmar generellt. Därefter syftar studien till att analysera dessa idrottsföreningars förhållningssätt och agerande i förhållande till gruppen nyligt invandrade specifikt. Den teoretiska ramen bygger på inkludering i förhållande till Granovetters begrepp weak ties som belyser vikten av svaga sociala band för att knyta samman heterogena grupper och skapa en sammanhållning som överbryggar bland annat kulturella gränser. Metodens utgångspunkt är kvalitativ ur två aspekter: den första avser att det är en fallstudie som handlar om idrottsföreningar i Umeå. Den andra handlar om att uppsatsens centrala empiriska material har samlats in genom kvalitativa intervjuer med centrala aktörer och aktiva personer inom både lag- och individuella idrotter. Resultatet är brett men handlar om att idrottsföreningarnas struktur, ”sätt att tänka” och föreningsaktivas agerande kan fungera exkluderande eftersom det skapas barriärer som nyligt invandrade har svårt att komma förbi och därmed försvåras ett deltagande i idrottsföreningar. Barriärerna har teoretiskt beskrivits utifrån Stigendals definition av målgruppsbarriär, ordningsbarriär samt resursbarriär. Att uppnå inkludering är att förmedla en upplevelse av delaktighet och gemenskap inom föreningen. Problem uppstår i ett första skede på grund av målgruppsbarriärer och rekryteringsmetoder. Studien har uppmärksammat att det förekommer en kollektivisering av nyanlända som grupp, en andrafiering görs och fungerar i sig som en uteslutande mekanism vilket tyder på att det finns en strukturell diskriminering av ”de andra”. Däremot i de fall där nyanlända har inkluderats visar det sig att de barriärer och hinder som annars beskrivits har minskat eller försvunnit. Den lyckade interaktionen kan förklaras med att svaga band som skapas i sociala sammanhang fungerar som broar mellan sociala grupperingar och resulterar inte bara i att nätverken blir större utan även att fler ges möjligheten till att inkluderas. En kumulativ effekt av inkludering visar sig och en kollektivisering av nyligt invandrade kan bli svagare. / In i Umeå

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att undersöka hur elever med funktionsnedsättning ser på sin undervisning i ämnet idrott och hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. Vi vill lyfta fram åsikterna hos elever med funktionsnedsättning som har inkluderad undervisning och de som har exkluderad undervisning. Studien utgår från följande tre frågeställningar. Hur uppfattar eleverna undervisningen i idrott och hälsa? Hur kan eleverna påverka undervisningen i idrott och hälsa för att skapa delaktighet? Vad är enligt eleverna meningsfullt med ämnet idrott och hälsa? Metod Studien bestod av 15 kvalitativa intervjuer med 20 elever från tre skolor som går i särskolan och har en funktionsnedsättning. Kvalitativa intervjuer gav möjligheten att studera området på djupet och ge en beskrivande bild. Eleverna intervjuades enskilt eller i grupp. Sex av eleverna har inkluderad undervisning i idrott och hälsa och fjorton elever har exkluderad undervisning. Genom personlig kontakt och rekommendationer av kurskamrat skedde ett urval av intervjupersoner. Intervjuerna följde en intervjuguide och tog ca 10-30 min och samtliga intervjuer spelades in med iPhone och transkriberades. Resultat Resultatet visar att elevernas tankar om idrott och hälsa är positiva och att idrott är viktigt då de måste träna för hälsans skull, att kroppen mår bra och att skolan har bestämt det. De flesta eleverna uppfattar att de får vara med och påverka innehållet på lektionen, men enbart då läraren frågar dem. Den egna påverkan leder till en större hanterbarhet av uppgiften. Det råder delade meningar gällande om eleverna vill att idrottslektionen ska innehålla nya eller gamla övningar och baseras på vilken svårighetsgrad de vill ha för att känna sig utmanade och då öka meningsfullheten. Förstår de inte en uppgift så frågar de läraren för att öka förståelsen och försöker sedan så gott de kan. Eleverna är eniga om att idrottsläraren ger instruktioner genom att prata och visa vilket ökar möjligheten att förstå för eleverna. Alla elever känner att de får vara delaktiga i lektionen. Slutsats Eleverna i studien har en positiv attityd till idrott och hälsa och trivs i den klass de har idrott med, inkluderad som exkluderad. Eleverna lyfter fram att springa och leka som det centrala i undervisningen, men frågan är om detta innehåll följer läroplanen. I läroplanen står det att eleverna ska vara med och påverka innehållet i undervisningen och ta ansvar för sina egna studier. Av de intervjuade eleverna har det kommit fram att detta inte lyfts fram av lärarna, men att eleverna inte känner något behov av att vara med och bestämma. När eleverna önskar en aktivitet är det ofta en fritidsaktivitet eller annan övning som är hanterbar och begriplig för eleverna och de vill gärna ha övningar på olika nivåer, så att de själva kan välja vilken svårighetsgrad som är lämplig för dem. / Aim The aim of the study has been to research how students with a disability view their education in physical education and health from a salutogenic perspective. We want to highlight the view of disabled students in inclusive or exclusive settings. The study is based on the following three questions. How do students’ perceive the education in physical education and health? How can the students make an impact on their education in physical education and health to create participation? What is according to the students meaningful with physical education and health? Method The study included 15 qualitative interviews with 20 students in disabled classes from three schools. Qualitative interviews made it possible to study the area in depth and to give a descriptive view. The students were interviewed separately or in groups. Six of the students had inclusive physical education and health and fourteen students had exclusive physical education and health. Through personal contacts and recommendations from another student at school the selection of who to interview was decided. The interviews followed an interview guide and took about10-30 minutes and all of them were recorded with an iPhone and written down. Results Results show that the students’ thoughts of physical education are positive and that sport is important since they have to exercise to be healthy, so the body feels good, and because the school has decided. Most students acknowledge that they can make an impact on the content of physical education and health, but only when the teacher asks them to. Their own ability to influence leads to a greater ability to manage the situation. There are different views based upon whether it should be old or new exercises in the physical education and health class. It is based on the level of difficulty the students want in order to be challenged and by that increase the meaningfulness. If the students do not understand a task they will ask the teacher to increase their understanding and after that do their best. The students all agree that the physical education teacher gives instructions both by telling and showing, which increases their possibilities to understand. All students feel that they are a part of the class. Conclusions The students in the study hold a positive view towards physical education and health and like their classes, inclusive as exclusive. Students’ mention running and playing as the central part of the education, but the question is whether this is correct according to the curriculum. The curriculum states that students should have an impact on the content and be responsible for their own studies. In the interviews it was evident that is not the case, but the students do not feel a need to have their own voice heard. When the students propose an activity it is usually one that they perform in their spare time or something else that is manageable and understandable for the students. They want activities of different levels so they can decide themselves what level of difficulty that is suitable for them.

No description available.

Det huvudsakliga syftet med min studie har varit att undersöka hur några pedagoger tolkar begreppet inkludering samt hur detta begrepp kan komma till uttryck i deras arbete. Data har samlats in genom fokusintervjuer med sex pedagoger från två arbetslag på en F-5 skola i Stockholm. Frågeställningen har handlat om pedagogernas syn på inkludering, vilka tankar de hade kring inkluderande undervisning samt vilka eventuella svårigheter de såg med att arbeta inkluderande. Det framkom genom studien att det rådde delade meningar mellan informanterna om vad ett inkluderande arbetssätt var. Det ena arbetslaget hävdade att det innebar att alla elever skulle befinna sig i klassrummet för att känna sig inkluderade medans det andra arbetslaget menade att det handlade om att eleven skulle känna att den var en del av sammanhanget, oavsett var den befann sig någonstans. Att arbeta inkluderande i undervisningen betydde för många av pedagogerna att eleverna skulle känna att de hade lyckats. Läxor och genomgångar av lektioner anpassades efter elevernas olika nivåer och till sin hjälp tog pedagogerna sig större friheter i sina egna arbetssätt. Pedagogerna använde sig av olika metoder för att arbeta inkluderande i undervisningen och svårigheter de såg med detta arbetssätt handlade om att lyckas hålla alla elever i arbete hela tiden och utmana dem så långt som möjligt. De fann även svårigheter med att finna balansen mellan de elever som behövde mycket hjälp och de elever som var mer självgående. / The aim with my study was to examine how some tachers interpret the term inclusion and how they implement it in their work. Information has been collected through focus interviews with sex teachers from two pedagogical teams at an elementary school in Stockholm. The mail questions regarded the teachers view and thoughts on inclusion and also eventual difficulties they saw by working with inclusion within the classroom. The study showed that there was a difference of opinion between the interviewed teachers on what including workway was. One of the pedagogical teams said that all the students should be in the classroom in order to feel included. The other team said that it was not the classroom but that students should feel included in the learning process. Many of the teachers felt that working with inclusion through learning and teaching meant that the students should feel they succeeded. Homework and lessons were adapted to the student’s individual needs. Teachers used different methods in working with inclusion in their lessons. The difficulties they seen in their work were to succeed in keeping all the students working and challenge them as far as possible. There were also difficulties finding balance between those students who needed help and those that were independent.

In this essay I have investigated how two families, with children, who have food allergies, experience what support and what treatment they get in preschool for their difficulties. I have interviewed two children and two parents. The study shows that the interviewed parents believe that more knowledge in the community and among staff in preschool, about food allergies, is needed. Parents wish that the staff should write an action plan that describes how to deal with children who have food allergies and that preschool invites parents and children to record results. It is important to consider an inclusive attitude so that children don’t feels excluded. There is some research going on around this subject and researchers agree that the incidence of food allergies in the society is growing, but that it is difficult to be able to present a certain theory why, and what the underlying factors are. The most probable cause can be our hygiene, our many times excessive cleanliness, we do not get in contact with enough bacteria, which upsets the balance of our immune defence. Our immune system gets too little stimulation of bacteria, and as a result, food allergies can occur. Progress in science today offers some opportunities to understand the origin behind food allergies but knowledge is inadequate it is not known what factors contribute to sensitization and development of the regulatory mechanisms of the individual as to why an allergic reaction occurs or not allergic reaction occurs or not.

Enligt Konventionen om barnets rättigheter och Läroplanen för förskolan har barn rätt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krävs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt är vad denna studie försöker inringa. Utifrån samtal och deltagande observationer under tio dagar av två femåriga pojkar och två femåriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberättelser, tolkats fram. Syftet är att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberättelse i samtal och samspel och vad som framstår som viktigt i deras liv vid undersökningstillfället. Studien utgår från hermeneutisk tolkningslära, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket är centralt för förståelsen av barns livsvärld. I forskningsöversikten ges en kortfattad beskrivning av detta begrepp relaterat till aktuell forskning. Också forskning om barnsamtal beskrivs. Tre gemensamma teman i barnens livsberättelser, så som de presenteras i studien, kan läsas fram; tillhörighet, makt och kön som organiserande princip. Tillhörighet handlar om tillgång till olika gemenskaper som femårsgruppen, flickorna, pojkarna och bästisar. Tillhörighet innebär social inkludering, vars subjektiva dimension utgörs av barnets upplevelse av att ”få vara med”. Barn konstruerar tillhörighet genom likhet i intressen, kamratlighet och snällhet. Makt handlar om rangrodning och hierarkier, Att vara stor är liktydigt med makt. Social exkludering är ett maktuttryck, vars subjektiva dimension är barnets upplevelse av att bli utesluten. Exkludering kan också vara ett sätt att värna om en upprättad gemenskap. Kategorisering och genrekonstruktioner påverkar barnets möjligheter att delta. Kön som organiserande princip manifesteras i tydliga flick- respektive pojkgemenskaper där barn gör kön, men barnen utmanar också den traditionella tudelningen mellan feminina och maskulina positioner.