This study treats with The significance and meaning of playing among children in the leisure centers. An overview presents some of the research concerning childrens play in schoolyards. Usual questions among researchers in the field: how does the schoolyard function as a room for play? What role does the staff play? Should you monitor free play, stimulate / initiate or participate yourself? How should the educator handle problems with exclusion and bullying? The study also contains an interview with three groups of children at a leisure center outside Stockholm. The children were between eight and eleven years old. The questions were semistructered and open. Following questions was asked to the children: What do the children play at the leisure center? How do the children perceive the staff's commitment? How does the schoolyard function as a room for play? The children gave a two-part view of the role ofthe educator.  The study finally discusses the requirement that you as a staff must evaluate the importance of playing, which places demands on planning and commitment at the same time as the educator must find his role as both supervisor and participant. / Denna studie syftar till att undersöka Lekens betydelse och specifikt på ett fritidshem i ett område utanför Stockholm.  Forskningen om barnens lek kretsar kring följande frågor: Vad leker barnen på fritidshemmet? Hur uppfattar barnen personalens engagemang? Hur fungerar skolgården som rum för lek? Ska de vuxna främja den fria leken där pedagogerna lämnar barnen själva att leka eller ska de ha ambitionen att styra lekarna med inslag av lärande? En övergripande fråga inom forskningen är just vilken roll pedagogen ska inta till barnens lek. Ska man övervakaden fria leken, stimulera/initiera eller delta själva? Hur ska pedagogen hantera problem vid exkludering och mobbning?  Resultatet redovisar intervjuer med tre grupper i åldern mellan åtta och elva år. Gruppintervjuerna var semistrukturerade och därmed öppna för följdfrågor. I resultatet visar barnen hur olika lekar fungerar. De ger samtidigt en tudelad uppfattning i synen på pedagogens roll. Dels var man positiv till att de plockade fram lekutrustning men ställde sig tveksamma till att de deltog i lekarna. Man var samtidigt kritisk till att det var vanligt att personalen var passiva under rasternas lek och ägnade sig åt mobilen eller samtalade med varandra.  I uppsatsen diskuteras slutligen kravet på att man som personal måste uppvärdera lekens betydelse vilket ställer krav på planering och engagemang samtidigt som pedagogen måste finna sin roll som både övervakare och deltagare.

Syftet med studien har varit att studera onlineforumet incels.net för att undersöka huruvida medlemmarna vid forumet har liknande bakgrund och/eller gemensamma erfarenheter. Detta undersöktes med hjälp av på förhand utvalda variabler baserade på risk- och skyddsfaktorer tagna från riktlinjer inom socialtjänsten. Tidigare forskning har kunnat kartlägga en specifik rådande diskurs bland incels och uttryck av psykisk ohälsa hos gruppen men inte kunnat visa på gemensamma erfarenheter på kvantitativ nivå. Studien använder sig av en kvantitativ dataanalys som metod. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten för studien är kritisk realism, social exkludering och stämplingsteori. I diskussion av resultaten har social exkludering och stämplingsteori använts. Studien utfördes genom granskning av totalt 12 700 inlägg på online-forumet incels.net. I studien ingick granskning av 111 medlemmar på onlineforumet incels.net. Dessa medlemmars inlägg granskades för att sedan föras in i ett statistiskt sammanställt ark för att se vilka variabler som uppfylldes av vardera medlem. Det insamlade materialet undersöktes sedan genom olika typer av statistiska analyser såsom korstabulering med Chi2-test och korstabeller för att kunna urskilja samband. Vid utförandet av de statistiska jämförelserna användes programmet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Resultatet av studien visade på en förhöjd andel psykisk problematik hos medlemmarna på forumet vilket sedan diskuterades och jämfördes med övrig befolkning. Resultatet visade även på ett samband mellan dåliga familjeförhållanden och psykisk problematik hos medlemmarna på incels.net.

Denna studie syftar till att undersöka fenomen som inkludering och exkludering inom lek i förskolan. Datainsamlingen skedde genom två kvalitativa metoder som bestod dels av pedagogers deltagande i intervjuer och etnografiska observationer på barn under den fria leken. Med hjälp av intervjuer undersöktes förskollärarnas och barnskötarnas uppfattning om och arbete i anknytning till inkludering och exkludering. Den etnografiska ansatsen bidrog till material angående barnens samspel och förhållningsätt i relation till lek. Det insamlade materialet har analyserats och diskuterats utifrån Vygotskijs teori och Corsaros begrepp inom barndomssociologi samt tidigare forskning.   Inkludering och exkludering är ett vanligt fenomen som ofta förekommer i olika kamratkulturer. I studiens resultat blir det synligt att barnen oftast använder sig av tillträdesstrategier för att få tillträde till lek, strategier som även observerats av Corsaro. I resultatet framkommer det att barnen förhandlar om sina statuspositioner för att göra sig själva och andra medvetna om sina möjligheter i den fria leken. Att ha en hög status inom kamratkulturen innebär att barnet har makt, vilket ger möjlighet till att kunna bestämma utifrån närhetsprincipen vilka som ska bli inkluderade samt exkluderade från gemenskap. Majoriteten av pedagogerna har en uppfattning om att exkludering av barn oftast sker i form av sekundär anpassning. Det vill säga att barnen visar att institutionens regler som alla-får-vara-med upprätthålls med vissa undantag i form av villkorat deltagande då barn blir tilldelade en oönskad eller underordnad roll i leken. Resultatet visar även på att pedagogernas närvaro kan ha påverkan på barnens förhandling i leken eftersom pedagogernas auktoritet värderas högre och därmed sker exkludering i mindre grad. Resultat visar också på att pedagogerna har en uppfattning om att språket har en betydelse i barnens lek och kan vara en faktor till varför barnen blir exkluderade från gemenskapen och lekar. I syfte att motverka exkludering och stärka barnens gemenskap och språkutveckling arrangeras olika uppstyrda lekar och samarbetsövningar, men även metoder som ”bra kompis”.

Abstrakt Den här studien innefattar en kritisk granskning av inkluderingsidealen med syftet att granska hur inkluderingsidealen påverkar undervisningen och vilka konsekvenser det får för barn i behov av särskilt stöd. Inom svensk skola finns en vision om att inkludering ska råda och utbildningen ska utformas utifrån inkluderande premisser. Inkludering framställs som något positivt och eftersträvansvärt inom en stor del av den vetenskapliga diskursen inom specialpedagogik. Konceptet en skola för alla står för elevers värde och lika rätt att delta i samhörighet och gemenskap utifrån inkluderande premisser. Konceptet en skola för alla innefattar en rad demokratiska och humanistiska ideal som till exempel jämlikhet, frihet, förmåga att välja, rationalitet och förnuft och så vidare. Studien bygger därav på humanism som teoretisk utgångspunkt utifrån allas lika värde där människosyn, samhällssyn och kunskapssyn är centrala begrepp. Specialpedagogiska perspektiv synliggörs där det kompensatoriska, det kritiska- samt dilemmaperspektivet framläggs. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod genom insamling och analys av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare, två rektorer och en chef. Studiens resultat visar att en skola för alla är till för alla elever utifrån att alla är likvärdiga i samklang med humanistisk människosyn. Skolans syfte står i motsats till varandra där varje barn ska värderas och bedömas men alla ska ha samma värde. Utifrån analysen framkommer att dilemman tillstöts och konsekvenser av inkludering blir synbara då alla ska nå samma mål oavsett förutsättningar och olika värderingar kolliderar med varandra kring vems behov som har företräde någon annans vilket påverkar undervisningen, elever och lärare negativt. Genom intervjuer blir det uppenbart att inkludering är ett omtvistat begrepp. Resultatet visar att lärare är ganska tveksamma till inkludering.

Studiens syfte har varit att undersöka professionellas bedömningar av det stöd arbetssökande får genom kommunala arbetsmarknadsinsatser. Studien har åsyftat att lyfta fram de kommunala insatsernas möjliggörande och begränsande effekter, faktorer som påverkar arbetssökanden i sin position på arbetsmarknaden samt förbättringsområden som de professionella ser inom insatserna i stort. För att besvara studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med fem professionella som är verksamma inom kommunala arbetsmarknadsinsatser. Intervjupersonerna arbetar inom tre olika enheter i två “mellanstora/större” svenska kommuner. Det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av perspektiven marginalisering, social exkludering samt push- och pullfaktorer kopplade till arbetsmarknaden. Resultatet visar att arbetsmarknadsinsatserna i sin helhet fyller en betydande funktion avseende att påverka arbetssökandens möjligheter och begränsningar på arbetsmarknaden. De möjligheter som insatserna öppnar upp för deltagarna ansågs i stort påverka positivt samtidigt som det framgår att insatserna i vissa fall kan tendera att ha en stigmatiserande effekt. Det har framkommit att ett flertal faktorer kan ses som centrala och påverka hur väl insatsstödet fungerar för respektive individ. Insatsernas kvalité i form av tidsmässiga resurser och vilken typ av professionellt stöd som erbjuds är exempel på centrala faktorer som anses påverka för insatsernas effektivitet.

Abstract Förskolans läroplan (2018) betonar att alla barn ska ges möjlighet att delta, utifrån egna förmågor och förutsättningar, i gemensamma lekar. Arbetslaget i förskolan ska vara närvarande för att uppmärksamma faktorer som begränsar leken. Arbetslaget ska även hjälpa barn i deras kommunikation, för att på så sätt hantera och förebygga konflikter samt utveckla ett arbetssätt där lek främjas. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare talar om situationer där exkludering förekommer och hur förskollärare talar om sitt förhållningssätt i situationer där exkludering förekommer. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod, där fyra semistrukturerade intervjuer med förskollärare har genomförts och transkriberats. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för min analys av studiens empiri är Nel Noddings omsorgsetiska perspektiv. Under studiens gång har jag använt mig av omsorgsetikens teoretiska begrepp uppmärksamhet, dialog, ömsesidighet och bekräftelse för att analysera och tolka den sammanställda empirin. Studiens resultat visar att förskollärarna som deltog i studien har en enstämmig definition av begreppet exkludering och vad det kan innebära-, och hur det kan se ut i förhållande till förskolan. Förskollärarna har redogjort, genom intervjuerna, för olika situationer där exkludering kan förekomma och varierande orsaker som kan resultera till en exkludering i förskolan. Genom analys av studiens resultat tolkar jag det som att förskollärarnas förhållningssätt i situationer där exkludering förekommer grundar sig inom omsorgsetiken.

Denna studie handlar om samhällets normer och utanförskap med inriktning på individer med exkluderade identiteter. Med tanke på att exklusion är ett betydligt brett ämne kommer denna uppsats att inrikta sig på individer med ett kriminellt förflutet varav missbruk också blir ett huvudområde, mer specifikt hur dessa identiteter skapas och hur utanförskap kan tolkas. Frågorna har valts att problematiseras bland annat av anledningen att identitetsskapande, exkludering och kriminalitet är och har alltid varit omtalade ämnen. Däremot finns det inte mycket tidigare forskning om problemområdet sedda ur detta falls perspektiv, det vill säga perspektiv från individer som har ett kriminellt förflutet. Därför ger detta val av område och perspektiv ytterligare anledning till att problematiseras och undersökas. För att besvara dessa frågeställningar har jag genomfört fem enskilda kvalitativa intervjustudier som i efterhand transkriberats och tolkats. Studien kommer analyseras ur ett fenomenologiskt perspektiv då jag kommer utgå ifrån informanternas utsagor som spegling av verkligheten. Dessutom kommer jag använda mig av olika teoretiska perspektiv för att avgränsa och tolka informanternas utsagor därav kommer identitet,grupptillhörighet och utanförskap att vara huvudteorierna. Sammanfattningsvis kommer denna uppsats att handla om människor med kriminellt förflutet och dess erfarenheter, vad som fick dem att ingå i kriminella och missbrukarsammanhang. Dessutom kommer mycket vikt läggas vid utanförskap, både som teoretiskt underlag och informanternas egna uttalanden.

Syftet med det här examensarbetet har varit att beskriva hur gymnasielever kan uppleva att genomföra screeningar i samband med skolstart, och hur screeningarna kan påverka det specialpedagogiska uppdraget att verka för inkludering och undanröja hinder för inlärning. I det fall screeningarna innebär negativ påverkan för eleverna kan det blir ett hinder för inlärning. Om det därtill medför en känsla av utanförskap påverkas inkluderingsarbetet. Elever som är fullt inkluderade och har en känsla av att tillhöra en gemenskap har bäst förutsättningar att lyckas med sina studier. För att ta reda på gymnasieelevers upplevelser av att delta i screeningar har jag intervjuat ett antal elever på en gymnasieskola. Uppsatsens metod har en hermeneutisk ansats med kvalitativa intervjuer, vars resultat tolkas och diskuteras utifrån aktuell forskning. Resultaten ställs vidare mot Benno Herzogs modell om diskursiv social exkludering, för att finna ut om vissa elever ställs utanför gemenskapen vid screeningförfarandet. Frågeställningarna handlar om hur elever upplevt screeningtillfället, hur de anser att screeningförfarandet påverkar skolgången och hur screeningarnas kategoriserande av elever påverkar det specialpedagogiska uppdraget att verka för inkludering av alla elever. Resultaten visar att de flesta elever i studien har en positiv inställning till screeningar. Ett antal har sett andra skolkamrater bli stressade eller oroliga. Ett mindre antal elever berättade hur screeningförfarandet påverkat dem negativt. Slutsatsen är att det finns elever som kan beskrivas som socialt exkluderade i diskursen, vilket tillsammans med screeningarnas uppgift att kategorisera elever försvårar det specialpedagogiska uppdraget att enligt de utbildningspolitiska målen verka för inkludering och en skola för alla.

En skola för alla är en vision och ledord inom det svenska skolväsendet som syftar på gemenskap och jämlikhet. Trots en skollag som betonar vikten av integrering och där särskiljande lösningar ska undvikas har ett nytt fenomen uppstått under senare år, omvänd integrering. Med omvänd integrering menas att elever från grundskolan integreras och genomför sin skolgång i grundsärskolan. Detta fenomen kallat omvänd integrering är inget som betonas i skollagen dock bär rektorerna det övergripande ansvaret för elevernas skolgång. Denna kvalitativa intervjustudie syftade till att undersöka sex rektorers erfarenheter och resonemang gällande integrering och omvänd integrering. Studien uppmärksammar bland annat rektorernas perspektiv gällande normaliserande och stigmatiserande föreställningar om omvänd integrering samt positiva och negativa effekter av omvänd integrering. Med stöd i Goffmans teoribeskrivning om begreppet stigma, tidigare forskning inom studiens forskningsområde samt insamlad data kunde vi se att det fanns blandade meningar i resonemangen om omvänd integrering. Å ena sidan framkom det att när omvänd integrering användes som en alternativ lösning gjordes det utifrån vad som ansågs vara bäst för eleven. Å andra sidan framkom det att omvänd integrering användes då det fanns brister i grundskolans verksamhet. En upprepande anledning som framkom var verksamhetens bristande kunskaper i att möta elever i behov av särskilt stöd och att skapa en väl differentierad lärmiljö.

I denna studie har syftet varit att undersöka hur barn inkluderas och exkluderas i den fria leken på förskolan. Observationer av barn i den fria leken och intervjuer med förskollärare och barnskötare har genomförts för att få svar på forskningsfrågorna som handlar om hur barn inkluderar och exkluderar varandra i den fria leken och varför, hur pedagoger uppfattar att barn inkluderar och exkluderar varandra i den fria leken samt hur pedagoger arbetar för att främja inkludering/förebygga exkludering i den fria leken. Allt material har analyserats och diskuterats med utgångspunkt i tidigare forskning och William Corsaros identifierade tillträdesstrategier. Resultatet av både observationerna och intervjuerna tyder på att barn använder ett flertal olika strategier för att försöka ta sig in i en redan pågående lek och ibland fler strategier i följd samt att barn använder olika strategier för att försvara sitt lekutrymme och sin pågående lek. Resultatet i både observationerna och intervjuerna visar också att exkludering sker både verbalt och icke-verbalt. Detta kan ge uttryck i både ett verbalt ”nej” samt genom fysiska handlingar i form av knuffar och slag. I intervjuerna framkommer det att pedagogerna arbetar förebyggande mot exkludering genom att arbeta med värdegrundsfrågor, olika känslor och gruppstärkande lekar. De menar även på att pedagogernas förhållningsätt är otroligt viktigt. Man bör vara en aktiv, närvarande och lyssnande pedagog.